Slutrapport Projekt Arbetslust -

Transkript

1 BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID, FAMILJ OCH FRITID Slutrapport Projekt Arbetslust - en vårdkedja för personer med tungt missbruk Projektansvarig:Anna-Maja Hellberg Projektanställda: Petri Nordeman och Maud Göbel. Box 15017, Bromma, Besöksadress: Gustavslundsvägen 151 G Tfn: , fax Org nr

2 SID 2 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3 Syfte...3 Målgrupp...3 Förvaltningens arbete...3 Samarbetspartner...3 Deltagare i projektet...3 Förutsättningar för att få delta i praktik/projektet...4 Personal...4 Om praktikplatser...4 Samtalsmetoder...5 Arbetssätt, arbetsprocesser, före praktiken...5 Arbetssätt, arbetsprocesser, under praktiken...7 Processer hos brukarna under praktiken...7 Efter praktiken...8 Resultat...9 Analys utifrån syfte med projektet...10 Ekonomisk redovisning KASAM bilaga Resultat från brukarenkät bilaga

3 SID 3 (15) Bakgrund Stadsdelsnämnden har beviljats stimulansbidrag från länsstyrelsen med 2,2 mnkr för projekt Arbetslust, avseende utveckling av vården för personer med missbruksproblematik. Två personer har arbetat med projektet Arbetslust, som startade och pågick till och med Då en del av de beviljade medlen inte utnyttjats under projekttiden och de uppföljande KASAMintervjuerna inte helt genomförts, förlängde länsstyrelsen projektet med två månader, maj-juni. Syfte Syftet med projektet har varit att utveckla stödet till den enskilde efter behandlingsinsats och utveckla en arbetsmetod som på sikt skulle ingå i ordinarie verksamhet. Innehållet har varit att hitta individuella lösningar för deltagarna, med målsättning att de ska återgå till arbetslivet och inte återfalla i missbruk eller i missbruksmönster. Tanken med att använda praktik som medel har varit att deltagarna, genom praktiken, ska ha en sysselsättning som lockar mer än droger/alkohol samtidigt som de kvalificerar sig för insatser från arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen kräver 6 månaders dokumenterad nykterhet/drogfrihet för att gå in med insatser. Målgrupp Målgrupp för projektet har varit arbetslösa personer med tung och långvarig missbruksproblematik, som varit aktuella på Utredningsenheten för vuxna och som genomgått eller varit under behandling för sitt missbruk. Förvaltningens arbete Stadsdelsnämnden beviljar insatser för enskilda brukare i målgruppen, i form av vård och behandling. Förhållandevis lite insatser satsas på arbetsrehabilitering och sysselsättning. Många i målgruppen genomgår i dagsläget behandling med gott resultat men lyckas inte komma vidare med sin rehabilitering, till arbete eller sysselsättning. Jobbtorgen kan, i ett andra steg, bli en resurs för målgruppen. Projektets fokus har varit rehabiliteringsprocessen, med återgång till arbetslivet och därmed ökad livskvalitet för deltagarna samt ett bättre utnyttjande av resurser. Samarbetspartner Viktiga samarbetspartners har under projekttiden varit arbetsförmedlingen, försäkringskassan, Brommamottagningen och andra beroendemottagningar. Ett tätt samarbete har under projekttiden utvecklats med stadsdelsförvaltningens handläggare för offentligt skyddad anställning (OSA-anställning) och ett tätt samarbete har också, framförallt, funnits med handläggarna på Utredningsenheten för vuxna. Projektets personal har deltagit i den externa handledningen för socialsekreterarna på Utredningsenheten för vuxna och där fått tillfälle att kunna prata om problem som uppstått samt tillsammans med ansvarig handläggare på enheten komma överens om olika lösningar. Deltagare i projektet Under projekttiden har 53 remisser tagits emot från Utredningsenheten för vuxnas handläggare. Åldersspannet bland deltagarna i projektet har varit år. Ålders-

4 SID 4 (15) och könsfördelningen har varit ganska jämn, med en liten övervikt av män i medelåldern. Det stämmer väl överens med ålders- och könsfördelningen bland brukarna inom Utredningsenheten för vuxna, vars målgrupp omfattats av projektet. Remisserna har motsvarat ett vitt spektra gällande behov av insatser för att kunna komma ut i arbete. Några har redan varit på väg ut i arbetslivet, och har bara behövt en kortare praktik, för att kunna bli aktuella för insatser genom arbetsförmedlingen. Huvuddelen av deltagarna har emellertid varit inne i ett tungt, mångårigt missbruk, men haft en önskan om att förändra sin livssituation. Då det varit möjligt har kontakt skapats med deltagaren redan när personen befunnit sig i behandling. I de flesta fall har deltagarna emellertid hunnit avsluta sin behandling och vistats i hemmet eller på stödboende, under en tid. Förutsättningar för att få delta i praktik/projektet En förutsättning för att få delta i projektet har varit att personen regelbundet lämnat prover på nykterhet/drogfrihet. Oftast har handläggaren på Utredningsenheten för vuxna haft huvudkontakten med t.ex. Brommamottagningen. Om t.ex. en deltagare inte kommit på provtagning alternativt varit påverkad på praktikplatsen och det varit av yttersta vikt att information snabbt kommit till praktikplatsen, har en överenskommelse funnits med Brommamottagningen om att de omedelbart kontaktat både projektpersonalen och handläggaren på Utredningsenheten för vuxna. Denna rutin har t.ex. tillämpats i ett ärende där en deltagare hade praktik på en förskola och det inte hade varit acceptabelt att personen hade kommit påverkad till sin praktikplats. Personal Projektet har haft två heltidsanställda socialsekreterare, en från Utredningsenheten för vuxna och en från Enheten för arbete och försörjning. Båda har flerårig erfarenhet från sina respektive arbetsområden. Valet av personal var mycket medvetet, tanken var att kunna ha tillgång till bådas kompetens, inom sina respektive arbetsområden. Detta har under projekttiden haft många fördelar, både gällande den breda kompetensen personalen haft men även utifrån att båda haft redan etablerade kontakter, med olika samarbetspartners. Personalen har arbetat tillsammans i alla ärenden. Att arbeta tillsammans har inneburit flera fördelar, både för personalen, genom att de haft varandra att diskutera med, men även för deltagarna, som haft två personer att vända sig till och därmed större möjligheter att få hjälp. Även servicen till praktikplatserna har ökat genom att det har funnits två personer att kontakta. Att tillgängligheten ska vara god, har varit viktigt, både gentemot deltagare och ansvariga ute på praktikplatserna. Personalen har t.ex. alltid haft telefonerna på under arbetstid, när de inte haft besök eller möten, för att vara så tillgängliga som möjligt. De har turats om att ha semester, för att alltid vara minst en person på plats. Om något akut skett på praktikplatsen har i regel åtminstone en av dem kunnat åka dit samma dag. Om praktikplatser Inga praktikplatser har funnits klara i förväg, utan varje praktikplats har varit individuellt anpassad. Tanken har varit att i varje enskilt fall hitta en praktikplats som passar deltagaren och inte försöka anpassa deltagaren till en på förhand

5 SID 5 (15) bestämd praktikplats. Personalen har utefter brukarens behov och önskemål kontaktat olika arbetsplatser, som kan tänkas ta emot en praktikant, genom att ringa, knacka dörr eller fråga direkt i t.ex. butiker. Samtalsmetoder Alla personer som remitterats till projektet har varit välmotiverade att vilja delta. Inom Utredningsenheten för vuxna, som remitterat deltagare till projektet, används metoden Motivational interviewing (MI) som arbetsmetod i motivationsarbete. Inom projektet har val av samtalsmetod anpassats efter deltagarnas behov. MI har använts i flertalet fall, eftersom den personal som arbetar med projektet har grundläggande utbildning i MI och då metoden bedömts vara lämplig att använda i arbetet inom projektet. MI som metod är inriktad på att stimulera till förändring. Den enskilde ges stöd i att inse konsekvenser av sitt beteende och motiveras samt stimuleras till att förändra sitt beteende. Metoden bygger på ett reflekterande förhållningssätt från rådgivaren och på den enskildes eget ansvar för situationen. Metoden omfattar följande faser: En kontakt- och relationsskapande fas, där rådgivaren ska skapa en psykologisk trygghet för att underlätta för den enskilde att ta emot hjälp. En neutralt utforskande fas, där rådgivaren ska utforska den enskildes upplevelser för att kartlägga och skapa en gemensam förståelse. Detta för att kunna förstå den enskildes förmåga till förändring. En perspektivutgivande fas, där både andra perspektiv och andra personers perspektiv på beteendet utforskas. Begrepp som diskrepans, ambivalens och motstånd är centrala. En motivationsbyggande fas, som fokuserar på klientens motivation till förändring. Rådgivaren ska vända den enskildes blick framåt, mot beslut och förändring. En besluts- och förpliktelse fas, där den enskildes beslut utforskas. Rådgivaren hjälper till att förstärka beslutet och den enskilde blir mer medveten om sitt beslut. Detta förväntas öka sannolikheten för att förändringen genomförs. Arbetssätt, arbetsprocesser, före praktiken Kontakten mellan projektets personal och deltagarna har initierats på olika sätt: Om handläggaren inom Utredningsenheten för vuxna bedömt att en person varit redo för kontakt med projektet, har en remiss skickats, och personen uppmanats att själv ringa till projektet för att boka en tid och komma dit. Om handläggaren inom Utredningsenheten för vuxna bedömt att personen haft svårt för att själv ta kontakt med projektet, har personal från projektet i stället kontaktat personen, efter att remiss inkommit. Om personen fortfarande befunnit sig på behandlingshem, har personalen från projektet åkt till behandlingshemmet och därigenom inlett kontakt, innan personen skrivs ut. Innan detta besök har en remiss skickats till projektet.

6 SID 6 (15) Besök 1. Vid första besöket på projektet har det gjorts en genomgång av deltagarens utbildningar, yrkeslivserfarenhet, intresseområden, övriga åtaganden, eventuella arbetshinder samt eventuella domar. Att gå igenom domar har varit viktigt för att undvika sökande efter en praktikplats som sen inte kan användas, på grund av t.ex. att deltagaren har en dom som omöjliggör praktik på just den arbetsplatsen. Efter det första besöket har en ny tid bokats. Ibland har deltagaren vetat vad han/hon velat göra, men oftast har deltagaren behövt fundera över det. Många deltagare har varit inriktade på ett framtida yrkesliv, och trott att praktiken måste vara kopplad till ett framtida yrke. Deltagaren har då motiverats att tänka på praktiken som steget innan återinträde på arbetsmarknaden, som en chans att prova på en praktik som kanske inte leder till arbete, men som ger referenser inför en framtida kontakt med arbetsförmedlingen. Besök 2. Vid besök två har ett KASAM-test gjorts. KASAM, står för känsla av sammanhang och består av ett frågeformulär med 29 frågor. Formuläret ger information om hur meningsfull personen upplever sin livssituation, hur begriplig tillvaron är och hur personen upplever sina påverkansmöjligheter. Dessutom har KASAM-testet, som gjorts innan praktiken inletts, kunnat ge indikationer om vilka svårigheter som eventuellt kan uppstå under praktiken och strategier har kunnat tas fram, för att handskas med dessa. KASAM-testet, som uppföljningsmetod, har valts utifrån att testet fokuserar på personens upplevelse av sin situation. Intervjuer med KASAM-formuläret påbörjades under hösten För mer info om KASAM, se bilaga 1. Vid det andra besöket har personal och deltagare kommit fram till om det varit aktuellt att börja söka praktikplats eller om deltagaren behövt mer tid, för att t.ex. fundera över vilken praktik som vore lämplig. Om deltagaren bara varit nykter/drogfri under en kortare period, har det i en del fall bedömts att deltagaren behövt visa att hon/han klarat av att hålla sig nykter/drogfri under ytterligare en period, innan sökandet efter en praktikplats börjat. När båda parter varit överens om att det är dags att söka praktik har olika arbetsgivare kontaktats, utifrån deltagarens önskemål. I några fall har deltagare själv redan kontaktat en arbetsplats. Då har oftast praktiken kunnat påbörjas omgående, förutsatt att arbetsplatsen varit villig att ta emot personen. Deltagaren har själv fått ta ställning till hur mycket personalen fått berätta, för en presumtiv praktikplats, om personens bakgrund. Hur detta sett ut har varierat mycket från person till person. Erfarenheten har varit att ju öppnare information som getts, desto lättare har det varit att få arbetspalten att tacka ja till att ta emot en deltagare. Vid samtal med arbetsplatser har det betonats att praktiken sker helt frivilligt och att de deltagare som kommit därmed varit motiverade. Ett annat argument har varit att arbetsplatsen inte förbundit sig att anställa deltagaren efter praktikens slut. I en del fall har praktiken ändå slutat med anställning, antingen som lönebidragsanställning eller som en OSA- anställning, på praktikplatsen. Under projekttiden har ingen arbetsplats tackat nej till att ta emot en deltagare, efter att ha fått träffa personen ifråga.

7 SID 7 (15) Arbetssätt, arbetsprocesser, under praktiken Uppföljning Under den första månaden av praktiken har det varit tät uppföljning, minst varannan vecka. Personalen har åkt till praktikplatsen och vid behov även haft telefonkontakt eller personlig kontakt med deltagaren, varje vecka. Tanken var från början att uppföljningen skulle glesas ut under praktiktiden. Erfarenheten visade emellertid att uppföljning varannan vecka var funktionellt, även när praktiken pågått ett tag och fungerat friktionsfritt. Uppföljningen har sett olika ut. Oftast har den varit på arbetsplatsen, men ibland även med en fika någon annanstans, om deltagaren haft ett stort behov av att få prata. Den formella uppföljningen har skett på praktikplatsen, tillsammans med representant från praktikplatsen. Praktikavtal För att säkerställa att alla deltagare följts upp kontinuerligt, inte bara de som hört av sig och som haft svårigheter på sina praktikplatser, har praktikavtalen skrivits månadsvis. Det har varit bra att personalen träffat representanter från arbetsplatsen, minst en gång varje månad. Processer hos brukarna under praktiken Förändring av livssituation Erfarenheten från projektet har visat att när deltagaren varit ute på praktik under en period har livssituationen förändrats relativt genomgående, jämfört med tiden då personen hade ett aktivt missbruk. Nya frågor och situationer har uppstått. En ofta återkommande fråga har gällt den privata ekonomin. Flera deltagare har bedömt det som meningslöst att återvända till arbetslivet, om de måste börja sanera sina skulder, så snart de fått en inkomst. I de situationerna har personalen haft motiverande samtal om de långsiktiga vinsterna med att vara självförsörjande och förmedlat kontakt till förvaltningens budget- och skuldrådgivare. Andra vanliga frågor som uppstått Andra frågor som uppstått när deltagare praktiserat under en period har gällt den egna hälsan, som ofta varit åsidosatt när personen levt i ett aktivt missbruk. Deltagarna har uppmuntrats att ta itu med läkarbesök och tandvård, som ibland skjutits upp under flera år. Ibland har personalen även, på deltagares begäran, följt med på läkarbesök, utifrån att en god hälsa är nödvändigt för att orka med att arbeta/praktisera. Återfall i missbruk En del deltagare har återfallit i missbruk, under praktiktiden. Om deltagare varit påverkade på praktikplatsen har personalen åkt dit direkt, d.v.s. om inte den praktikansvarige på arbetsplatsen redan skickat hem deltagaren. Att vara påverkad på praktikplatsen har varit uteslutet. Återvända till praktikplatsen efter återfall i missbruk Det har inte varit självklart att praktiken har kunnat återupptas efter ett återfall. Praktikplatsens personal har avgjort om det har varit möjligt. Ingen av praktikplatserna har emellertid valt att avsluta praktiken första gången en deltagare fått återfall, utan deltagaren har varit välkommen tillbaka, direkt efter återfallet. De återfall som förekommit under praktiktiden har oftast varat under kortare tid

8 SID 8 (15) jämfört med perioder av återfall, före praktiken. Deltagare har uppgett att det varit lättare att avbryta återfallet när de haft en praktik, eftersom de då haft något att återvända till. Samtliga återfall har skett efter att deltagarna hunnit jobba in sig på praktikplatsen och därmed kunnat visa sin goda vilja och kompetens. Det har sannolikt påverkat praktikplatsens vilja att ta emot deltagaren igen. Analys av återfall Personalens analys av att deltagare fått återfall under praktikperioden, är att det oftast skett som en reaktion på att deltagarens nya liv kolliderat med det tidigare livet som aktiv missbrukare. Den nya självbilden, som en del av en arbetsgemenskap, har inte stämt överens med den tidigare självbilden. Att deltagaren kunnat återvända till praktiken, efter återfall, har bedömts vara mycket betydelsefullt. Deltagaren har i och med det fått bevis på att ett misstag inte behöver spoliera allt. Däremot har det funnits något att förlora på att återvända till missbruket, en viktig faktor, som enligt flera deltagare varit avgörande vid valet att avbryta återfallet. Efter praktiken Praktiken brukar pågå under 6 månader. Efter det har de flesta deltagare varit redo för att ta sig ut på arbetsmarknaden. De deltagare som haft en lång period av nykterhet/drogfrihet före praktiken har bara behövt en kort praktik, för att kunna bli aktuella för insatser från arbetsförmedlingen. För de deltagare som haft en kort period av nykterhet/drogfrihet har 6 månaders praktik varit en för kort period. För dem har praktiken kunnat förlängas. I några fall har deltagare haft behov av ytterligare behandling för sin missbruksproblematik. Då har uppehåll gjorts i praktiken. Ny KASAM-uppföljning När praktiken närmat sig sitt slut, alternativt efter ca sex månader, om praktiken har blivit förlängd, har en ny KASAM-uppföljning gjorts. Detta för att bl.a. mäta om/hur deltagarens inställning till sin livssituation och tillvaro förändrats, under praktikperioden. Proceser ut mot arbetslivet Processerna efter praktiktiden har sett olika ut beroende på hur långt deltagaren kommit i sin egen process att närma sig arbetslivet. För de deltagare som kvalificerat sig för en OSA-anställning har anställningen, i samtliga fall, blivit förlagd till den praktikplats som personen haft via projektet. Därigenom har ett glapp i tid, mellan praktiken och OSA-anställningen, kunnat undvikas. De deltagare som haft en handläggare på Enheten för arbete och försörjningsstöd, där handläggaren bedömt att personen ifråga stått till arbetsmarknadens förfogande, har efter praktiken remitteras till arbetsförmedlingen. Övriga deltagare har, när praktiken närmat sig sitt slut, uppmanats att skriva in sig på arbetsförmedlingen och vid inskrivningen uppge att de är aktuella inom projektet samt att de önskar en handläggare som arbetar med

9 SID 9 (15) rehabiliterande insatser (som förut sköttes av AF-rehab). I och med att deltagarna nu kunnat uppvisa intyg om en fungerande praktik, har de snabbare kunnat bli aktuella för insatser genom arbetsförmedlingen. För att undvika glapp i tid, mellan praktik och insats från arbetsförmedlingen, har praktiken kunnat förlängas om det uppstått väntetid för insatser, genom arbetsförmedlingen. För deltagare med ersättning från försäkringskassan togs kontakt med försäkringskassan, innan arbete inleddes med att leta praktikplats. Det gjordes för att säkerställa att deltagaren inte skulle mista sin ersättning från försäkringskassan, i och med praktiken. En annan risk har varit att ersättningen från försäkringskassan skulle dras in under praktikperioden, om deltagaren, i och med praktiken, skulle bedömas kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta har hanterats genom att praktiken bedömts vara en del av deltagarens behandlingsplan, med inriktning på sysselsättning istället för återinträde på arbetsmarknaden. Försäkringskassan har godkänt sysselsättning via projektet som en del av en långsiktig planering i samtliga fall, som varit aktuella. Alla deltagare som varit sjukskrivna under praktikperioden, och som genomfört sin praktik, har kunnat återgå till arbete, alternativt studier, helt eller delvis, efter praktiken. Därmed har de fått inkomst i stället för ersättning från försäkringskassan, efter praktiken. Resultat Antal deltagare Under projekttiden har totalt 24 deltagare varit ute i praktik. Av dessa har tre fått anställning med lönebidrag, tre har fått arbete på den reguljära arbetsmarknaden och tre har fått OSA-anställning. Två deltagare har påbörjat studier och två har fått andra insatser, från arbetsförmedlingen och från försäkringskassan. Övriga har fått andra insatser, återfallit i missbruk eller flyttat från stadsdelsområdet. 8 deltagare är i dagsläget aktuella för att påbörja praktik och 9 deltagare är ute i praktik. Ca 80 möjliga arbetsplatser har kontaktats under projekttiden. Arbetsplatser I allmänhet har de arbetsgivare som kontaktats under projekttiden varit välvilligt inställda till att ta emot deltagare. Att projektet så snabbt kom i gång berodde på att det fanns ett bra utbud av potentiella praktikplatser, att andra deltagare redan var ute på praktik och kunde därmed förmedla en positiv tilltro till projektet, för nya deltagare. Samarbete Samarbetet med arbetsförmedlingen har fungerat bra under projekttiden. När deltagare aktualiserats på arbetsförmedlingen där har de redan haft den praktik som krävts att erbjudas insatser. Om deltagaren varit sjukskriven har samarbetet med försäkringskassan fungerat bra och rehabiliteringsplaner har kunnat upprättas. Praktik via projektet har då utgjort ett första led i rehabiliteringen. Deltagarnas inställning Deltagarna har haft en positiv inställning till projektet och till att göra praktik. Flertalet har uppgett att de genom projektet känt sig uppmuntrade och stimulerade

10 SID 10 (15) att fortsätta arbeta och sträva mot nykterhet, rehabilitering och egen försörjning. Under maj och juni 2009 genomfördes en enkätundersökning bland de deltagare som var eller tidigare hade varit ute i praktik, via projektet. Svaren på enkäten visar att deltagarna är mycket nöjda med projektledarnas bemötande, tillgänglighet och stöd. Deltagarna tycker också att de kunnat påverka val av praktikplats. Svar från intervjuerna redovisas i helhet i bilaga 2. KASAM intervjuer När KASAM infördes som mätinstrument hade projektet redan startat. På grund av det saknas KASAM-resultat för fem deltagare som varit ute i praktik. Fyra deltagare är fortfarande ute i praktik. För dem är praktiken nyligen påbörjad och någon KASAM-uppföljning har ännu inte varit aktuell att göras. För övriga 15 deltagare påvisar KASAM-resultaten i huvudsak en klar förbättring från första mättillfället till den uppföljande mätningen. Den första mätningen, före praktiken, visade ett medelvärde på 109 KASAM-poäng. Den uppföljande mätningen visade att medelvärdet ökat till 130 poäng, d.v.s. en ökning med 21 poäng. Variationsvidden i poäng är stor mellan de olika mättillfällena, för de enskilda deltagarna. För några brukare är det en ökning på bara några poäng, för andra är det en ökning med uppemot 50 poäng. I ett fall hade poängen minskat, med 10 poäng, mellan första och andra mätningen. Det har under projekttiden blivit tydligt att nya problem och kriser uppstår i deltagarnas liv, när de kommer ut i arbete/praktik och börjar skapa ordning och struktur i sin vardag, efter att under många år varit aktiv missbrukare. Individuella KASAM-resultat: Deltagare 1: Test 1: 85, test 2: 105 Deltagare 2: Test 1: 126, test 2: 150 Deltagare 3: Test 1: 83, test 2: 172 Deltagare 4: test 1: 105, test 2: 124 Deltagare 5: test 1: 143, test 2: 144 Deltagare 6: test 1: 99, test 2: 148 Deltagare 7: test 1: 86, test 2: 87 Deltagare 8: test 1: 144, test 2: 134 Deltagare 9: test 1: 117, test 2: 107 Deltagare 10: test 1: 123, test 2: 148 Deltagare 11: test 1: 131, test 2: 139 Deltagare 12: test 1: 78, test 2: 112 Deltagare 13: test 1: 104, test 2: 128 Deltagare 14: test 1: 104, test 2: 115 Deltagare 15: test 1: 103, test 2: 141 Totalt test 1: 1631 test 2: 1954 Medelvärde test 1: 1631/15 = 108, 73 Medelvärde test /15 = 130,27 Analys utifrån syfte med projektet Målet med projektet har varit att skapa ytterligare ett led i behandlingsprocessen, mellan behandling och återgång till arbetslivet. Alternativt, då en återgång till

11 SID 11 (15) arbetslivet inte varit aktuell, skapa en meningsfull sysselsättning, för att stimulera till och uppmuntra nykterhet/drogfrihet. Utifrån det resultat som uppnåtts under projekttiden görs bedömningen att syftet med projektet uppnåtts och att den arbetsmodell som använts varit funktionell. Ett stort antal av deltagarna i projektet har varit långt från arbetsliv under lång tid. Genom projektet har de kommit ut i sysselsättning och arbetspraktik. Den verksamhet som bedrivits genom projektet har integrerats i ordinarie verksamhet inom Utredningsenheten för vuxna. Personalstyrkan kommer från att bestå av en person som är anställd på heltid. Enhetens uppsökare och deltagarens socialsekreterare kommer att vara med vid hembesök och möten, när behov finns. Ekonomisk redovisning Beviljade projektmedel 2,2 mnkr Kostnader Löner och arvoden kr Resor/transporter kr Data och tele kr Övriga personalkostnader 500 kr Summa kr

12 SID 12 (15) KASAM bilaga 1 Sociologen Aaron Antonovsky konstruerade KASAM, Känsla Av SAMmanhang (engelska SOC, Sense Of Coherency) som ett system för att mäta en individs känsla av tillit till sin egen förmåga att möta livets olika skiften och skeenden. Individens nivå utifrån KASAM bedöms genom ett formulär, som ser till den aktuella livssituationen. Individens förmåga utifrån KASAM går att träna upp. KASAM-formuläret består av 29 frågor, indelade i tre olika kategorier: 1. Begriplighetsaspekten, handlar om att individen tycker att både inre och yttre stimuli, under livets gång, är strukturerade, förutsägbara och begripliga. 2. Hanterbarhet, avser i vilken grad individen litar på sin förmåga att kunna tillgängliggöra de resurser, såväl inre som yttre, som krävs för att möta livets alla händelser. 3. Meningsfullhetsaspekten, avser förmågan att se alla situationer, även kravoch problemfyllda, som utmaningar, värda att investera tid, engagemang och energi i. Frågorna i KASAM-formuläret besvaras på en sjugradig skala, med en variationsvidd på poäng från lägst 29 till högst 203. Ett generellt snitt för friska personer ligger runt 140 KASAM-poäng. Under 120 KASAM-poäng räknas som en svag KASAM-person. Ett resultat på under 100 KASAM-poäng kan vara en indikation på att individen kan vara i behov av hjälp utifrån för att komma vidare i sin livssituation. Aaron Antonovsky lägger inte någon värdering i begreppen svag och stark när det gäller KASAM-poäng. En individ som utifrån sina KASAM-poäng räknas som en svag KASAM-person kan befinna sig i en komplex livssituation och i den situationen sakna förmågan att kunna hantera sin tillvaro. Mer att läsa om KASAM finns i Antonovskys bok Hälsans mysterium, 2005, Natur & kultur, ISBN

13 SID 13 (15) Resultat från brukarenkät bilaga 2 Bland de deltagare som varit ute i praktik gjordes en enkätundersökning under maj och juni Av 24 utdelade enkäter besvarades 15 stycken. Enkäterna delades ut i samband med besök eller postades till den senast kända adressen. En påminnelse skickades ut till deltagare som inte svarat på enkäten. I kommentarerna nedan har endast små ändringar gjorts av stavfel och förkortningar. Fråga 1: Hur tycker du att du har blivit bemött av personalen i projektet? Mycket bra: 13 Bra: 2 Minde bra: 0 Kommentarer: Både Maud och Petri har gett mig ett mycket bra bemötande, de är båda väldigt lätta att ha att göra med, på lite olika sätt eftersom de är ganska olika som personer. De kompletterar varandra mycket bra, tycker jag. Som ni vet så har jag haft mycket med att göra med Bromma stadsdelsnämnd. Men jag måste fan säga att jag aldrig någonsin har blivit bemött bättre än så här av någon personal någonsin (bortsett från Ingrid Arkelid och Susanne Lundberg). Från dag ett till sista! De har varit närvarande och professionella. Jag har träffat personalen 3 ggr och det har varit helt okey. Utifrån dessa tillfällen är min bedömning enligt ovanstående. Alltid med stor respekt och jag anser att verksamheten borde funnits för länge sedan. Personalen är erfaren, kunnig och proffsig. Jag tycker dom varit mycket bra. Inget att klaga på, arbetet har skett på mina villkor, högsta poäng i bemötande. Fråga 2: Hur tillgänglig har personalen i projektet varit för dig? Lätt att nå: 15 Svår att nå: 0 Kommentarer: Mycket lätt att ringa och söka upp dem. Både Petri och Maud. De gånger som jag inte har fått tag på någon av dem på telefon (ytterst sällan då de alltid svarar om de kan) så har jag lämnat meddelande eller mejlat. De svarar alltid omgående så det har aldrig varit något problem för min del. Extremt lätta att nå. Dom gånger dom inte har svarat så har jag alltid fått ett samtal tillbaks inom loppet av 5 till 10 min. Dom har känts tillgängliga dygnet runt då dom även svarar efter arbetstid! Har det inte gått första gången när jag ringt, så har jag kommit fram 3:e eller 4:e. Har jag lämnat meddelande så har jag alltid blivit uppringd inom kort.

14 SID 14 (15) Hittills lätt. Det enda jag undrar över är att de inte fortlöpande via sms eller brev informerar om hur saker fortlöper. Jag förstår att det finns tidsbrist och stor arbetsbelastning, men berätta det, jag är inte helt puckad. Har aldrig varit några som helst problem att komma i kontakt med personalen. Jag tycker de har varit bra att nå och förstå. Har som regel fått kontakt via sms el. dyl. samma dag jag sökt personen. Fråga 3. Tycker du att du har kunnat påverka valet av praktikplats? Ja: 15 Nej: 0 Kommentarer: Jag tror det i alla fall, eftersom det i mitt fall blev det första ställe som blev föreslaget och det ledde vidare till OSA som jag har nu. Utan tvekan! Projekt arbetslust har varit till 100 % stöttande i dom val jag gjort! Jag har fått välja fritt! Har alltid blivit tillmötesgående i mina val! Jag bestämde detta i samråd med Petri och Maud. Att jag har drömmar/ önskedrömmar det är en sak och verkligheten något annat, men drömmen är det sista den fattige har, med glimten i ögat. Klara kyrka är vad jag sökte då jag är troende och det är en missbrukar kyrka. Ja det tycker jag. Absolut, men önskan om att bli målare kvarstår. Gick helt på mina önskemål. Fråga 4: Har du fått tillräckligt med stöd från personalen i projektet under din praktik? Ja: 14 Nej: 0 Ej svarat: 1 Kommentarer: Ja, jag har fått all hjälp jag bett om och det har gått fort. Nästan överstöttande. Dom har hjälpt mig med pappersarbeten och olika typer av handlingar och besökt mig på arbetsplatsen minst 1 till 2 gånger i veckan på egna initiativ. Vilken fråga, jag har inte fått en praktikplats om än varit på intervju som i sig var positiv, så var är tajmningen? Det är inte min mening att vara spydig eller arrogant, men ändå. (Med glimten i ögat.) Jag har fått en mycket bra kontakt med både Petri och Maud, bland annat därför att jag känner att de lyssnat på mig och att de förstår min situation väldigt bra. Jag har som sagt nu OSA så min kontakt med Arbetslust är egentligen avslutad men de har hört av sig efteråt för att se hur det gått för mig och det uppskattar jag. Övriga, egna kommentarer:

15 SID 15 (15) Jag tyckte direkt då min socialsekreterare berättade om projektet att det verkade ganska lovande men jag tycker ändå att det har fungerat över förväntan. Dom hittade efter en ganska kort tid en praktikplats åt mig som passade mig väldigt bra. Vi kom överens med arbetsgivaren hur jag skulle slussas in undan för undan och efter en praktikperiod så förhandlade vi gemensamt fram en OSA-anställning och den inleddes i oktober -08 och har alltså pågått i över 6 månader nu. Jag tycker alltså att Projekt Arbetslust är en väldigt bra hjälp för personer som hamnat i svåra arbetslivssituationer och att Maud och Petri fyller de viktiga funktionerna i projektet på ett suveränt sätt. Måste fan från botten av mitt hjärta säga tack till personalen på Arbetslust. Om det inte vore för dom så hade inget av det här varit möjligt att uträtta. Tack vare arbetslust projektet har jag tagit avstånd från droger och kriminallitet och nu praktiserat i cirka 7 månaders tid då jag nu är på en ny dröm praktikplats vilket eventuellt kommer att leda till en tjänst. Tack till personal på arbetslust för att ni stått ut med mig. Maud har alltid funnits för mig med en lösning! Väldigt drivande i sitt jobb och jag har aldrig känt mig som ett nr utan att hon brytt sig om med mig och mitt bästa! En tillgång till alla som behöver hjälp! En eldsjäl! En bra verksamhet som syftar till varaktig nykterhet. Trots att jag har snubblat har jag fått en längre nykterhet på hemmaplan än på många år och hoppas att få fortsätta då jag kommer hem. Jag tycker det skall vara kvar och inte dra ner på personal. Jag måste säga att jag tycker att allt har varit genomgående bra attityder, samtalston + känslan att vara på väg i rätt riktning. Maud Göbel är sååå bra. I den lilla mån jag krävt det har det varit mycket lätt att komma i kontakt med och/eller få stöd från personalen. Detta projekt har gjort att jag har fått hopp om att arbeta på riktigt.