Verksamhetsplan Södertjänst

Transkript

1 SÖDERMALMS STADSDELSNÄMND SÖDE RTJÄNST TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR SID 1 (19) Handläggare: Sussie Andersson Telefon: Verksamhetsplan Södertjänst Inledning Södertjänst drivs i egen regi av Södermalms stadsdelsförvaltning och är den enda kommunala hemtjänstutföraren på Södermalm. Södertjänst målgrupp är personer som är i behov av hemtjänst, ledsagning, avlösning och eller personlig assistans. Verksamheten riktar sig till kunder i alla åldrar. De kunder som är i behov av hemtjänst, avlösning eller ledsagning enligt socialtjänstlagen (SoL) är äldre personer, över 65 år, och har oftast olika sjukdomar, till exempel demenssjukdom. Verksamheten har även kunder med psykisk och eller missbruks problematik. De personer som har hjälpinsatser enligt lagen om stöd och service (LSS) är under 65 år, dessa personer har någon form av funktionsnedsättning. Enheten servar cirka 450 kunder med hemtjänstbeslut och cirka 30 personer med LSS beslut. Lagar som styr verksamheten är socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service, LSS. Andra viktiga styrdokument är Stockholms stads äldreplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål, Stockholms stads gemensamma värdegrund, Socialstyrelsens riktlinjer, stadsdelsnämndens mål och enhetens verksamhetsplan. Verksamheten bildades i februari 2012 och mycket arbete kvarstår med att implementera lokala rutiner och arbete med kvalitetsfrågor. Under 2012 har fokus legat på ledarskap och arbetsmiljö, att skapa en trivsam och tydlig arbetsplats. Detta kan utläsas i form av goda resultaten på medarbetarenkäten. Under 2013 kommer mer fokus att läggas på kvalitetsfrågor, implementering av den nationella värdegrunden och lokala rutiner som är kopplade till ledningssystemet. Enheten kommer under 2013 att renodla kärnverksamheten och avveckla alla uppdrag som inte regleras inom stadens kundvalsmodell för hemtjänst, avlösarservice och ledsagning. Under 2013 kommer ett flertal medarbetare erbjudas grundutbildning och svenska utbildning genom Äldreförvaltningen. Verksamheten har under hösten 2012 startat upp specialistgrupper med inriktning på demens med hjälp av beviljade stimulansmedel. Arbetet kommer under 2013 att fortsätta med att få fungerande specialistgrupper. Verksamheten leds av en enhetschef som har ett övergripande ansvar, två biträdande enhetschefer ansvarar för hemtjänsten och en biträdande enhetschef ansvarar för verksamhetens LSS kunder. Verksamhetens administration består av två administrativa assistenter med ansvar för löner, fakturahantering, nyckelhantering och datasystem och två vårdbiträden med ansvar för planering.

2 SID 2 (19) Arbetet hemma hos verksamhetens kunder utförs av cirka 130 vårdbiträden, 20 undersköterskor och fyra personliga assistenter. Utöver de fastanställda medarbetarna arbetar 78 timanställda personliga assistenter och 26 anhörigvårdare och cirka 100 timanställda vårdbiträden som vikarierar vid ordinarie anställdas frånvaro. KF: S INRIKTNINGSMÅL 1: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök KF: S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.3 Stockholms livsmiljö är hållbar NÄMNDMÅL: Nämndens verksamhet är miljövänlig Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Farligt avfall sorteras och hämtning beställs från servicegruppen Följa Södermalms policy för tjänsteresor och transporter I samband med möten och konferenser är frukt, kaffe/te och förtäring är miljömärkta Vidta energisparande åtgärder för att minska elförbrukningen med 2 % jmf med Genomföra fysisk skyddsrond senast ÅTAGANDE: Enheten värnar om miljön. Förväntat resultat Att enhetens medarbetare uppnår en miljömedvetenhet och därmed minska energiförbrukningen och miljöpåverkan. Enhetens elförbrukning minskar med 2 %. Enhetens andel av sopsorterar papper, kartong, glas och plast uppnår 100 %. Enhetens andel av inköpta ekologiska livsmedel uppnår 10 %. Arbetssätt På enheten är vi miljömedvetna och sparar på resurser genom sopsortera glas, metall, plats, kartong och papper. Vi är sparsamma med el och släcker lampor i rum där ingen vistas. Vi är sparsamma med vatten genom att vi diskar i fylld maskin. Enheten beställer ekologiska livsmedel utifrån de ekonomiska förutsättningarna.

3 SID 3 (19) Enhetens medarbetare går, cyklar (vanlig cykel eller elcykel) eller åker kollektivtrafik till och från kunderna. Vi hjälper de kunder som önskar att sopsortera. Resursanvändning Medarbetarnas medvetenhet är en viktig resurs för att genomföra enhetens miljöarbete. Enhetens återvinningskärl är en resurs i vilka medarbetarna sopsorterar dagligen. Uppföljning Vid tertialrapporter och årsredovisningar som görs via ILS webben, redovisas både enhetens ekonomiska resultat samt enhetens miljöåtagande. På enhetens arbetsplatsträffar redovisas och diskuteras resultatet tillsammans med medarbetarna. Utveckling Enheten behöver hitta fler miljösmarta alternativ för att snabbt komma hem till kunder. Enhetens lokala rutiner ska upprättas och implementeras under året.

4 SID 4 (19) KF: S INRIKTNINGSMÅL 2: 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras KF: S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.3 Stockholmarna upplever att de får god service och omsorg KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andelen nöjda omsorgstagare - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) 84 % 84 % År Omsorgstagarnas upplevelse av hur de kan påverka hur hjälpen utförs - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) 75 % 75 % År 85 % 85 % År KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska strukturerat arbeta med att förbättra brukarnas nöjdhet Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att äldreomsorgens myndighetsutövning och kommunala utförare arbetar i enlighet med Stockholms stads värdegrund och värdighetsgarantier NÄMNDMÅL: Äldre har en meningsfull tillvaro Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andelen äldre som upplever att hemtjänsten bidrar till att vardagen fungerar (hemtjänst) 80 % Tertial ÅTAGANDE: Kunderna upplever att insatser som utförs av enheten är meningsfulla. Förväntat resultat Andel kunder som upplever enheten insatser meningsfulla är 80 %. Arbetssätt I kundens genomförandeplan framgår kundens önskemål om hur insatsen/insatserna ska utföras. Enhetens medarbetare utför sedan beslutade insatser utifrån det som överenskommit enligt genomförandeplanen.

5 SID 5 (19) Medarbetarnas bemötande är avgörande för kundernas upplevelse av meningsfullhet. Enheten kan erbjuda kvalificerad avlösning för de kunder som har beslut om avlösning. Ett flertal medarbetare har genomgått utbildning kring avlösning och har större kunskaper att möta kundernas olika behov. Medarbetarnas kompetens och förmåga att tolka signaler är extra viktigt hos kunder som inte kan föra sin egen talan, till exempel hos personer med demenssjukdom. Genom Södertjänst olika nätverk kring demens, kvalitet och dokumentation kommer enhetens medarbetare att ha fokus på ökad kvalitet. Enhetens kunder får vid första hembesöket information om stadens synpunktshantering. Eventuella synpunkter eller klagomål hanteras skyndsamt och eventuella åtgärder vidtas. Resursanvändning Medarbetarnas bemötande, kompetens och kreativitet är den främsta resursen till att kunderna ska uppleva meningsfullhet. Kunden och närstående är enhetens viktigaste resurs till information. Den sociala dokumentationen är en resurs för medarbetarna där det framgår kundens önskemål om hur insatserna ska utföras. Förvaltningens dietist är en resurs kring kost och nutrition. Kunderna uppmanas att använda sig av Stadens synpunkts och klagomålsblankett, "Säg vad du tycker". Enheten använder sig av kundernas eventuella synpunkter och klagomål till att förbättra kvalitén och utveckla verksamheten. Parasol och handdatorer är en resurs vilka används för dokumentation. Handdatorerna är även en resurs genom att alla insatser som medarbetarna ska utföra finns att tillgå i handdatorn. En viktig resurs är mötestid som till exempel uppföljningssamtal, välkomstsamtal, teammöten, veckomöten och planeringsdagar. Enhetens budget är en övergripande resurs. Uppföljning I kundens sociala dokumentation signeras/dokumenteras dagligen de utförda insatserna. Biträdande enhetschef följer upp den sociala dokumentationen genom månatliga stickkontroller. Resultatet presenteras och diskuteras med arbetsteam och grupper under veckomöten. Utifrån resultat från brukarundersökningar upprättas åtgärdsplan som sedan enheten aktivt arbetar med under året. Uppföljning av åtgärder sker i samband med tertialrapport. Beställaravdelningens individuppföljning ger enheten information om kundernas upplevelse av insatserna. Eventuella synpunkter och klagomål följs skyndsamt upp och vid behov

6 SID 6 (19) upprättas lokala rutiner eller åtgärdsplaner vilken enheten arbetar med under året. Utveckling Enheten kommer att påbörja arbetet med implementering av den nationella värdegrunden. Enhetens lokala rutiner kring bemötande och förhållningssätt ska utgå från värdegrunden. Enheten kommer fortsätta att erbjuda medarbetare grundutbildning. Enheten behöver hitta struktur på nätverksmöten kring demens, kvalitet och dokumentation. Under 2013 kommer ett nätverk kring kost att bildas. Enhetens lokala rutiner ska implementeras under året. NÄMNDMÅL: Äldre är delaktiga i utformningen av sin livssituation Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andelen äldre som upplever att de får vara med och bestämma på vilket sätt hjälpen ska utformas (hemtjänst) 90 % Tertial Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Utveckla ett strukturerat arbetssätt av genomförandeplanernas framtagande och innehåll (utförarenheterna) ÅTAGANDE: Enhetens kunder är delaktiga i utformningen av sina insatser. Förväntat resultat Andel kunder som upplever sig delaktiga i utformningen av sin livssituation är 90 %. Andel kunder som är delaktiga i utformningen av sina måltider är 90 % Arbetssätt Kunderna får sina beviljade insatser utförda med hänsyn till sina invanda vanor och önskemål. När det gäller kunder som inte kan föra sin egen talan tar medarbetarna reda på hur de vill ha hjälpen utförd genom observationer och lyhördhet. Kundens önskemål om hur hjälpen ska utföras dokumenteras i kundens genomförandeplan. Genomförandeplanen förvaras i låst dokumentskåp i enhetens lokal och en kopia finns hemma hos kunden. Medarbetarna som arbetar hos kunden har god kännedom om vad som står i genomförandeplanen, det vill säga, de vet hur kunden vill ha hjälpen utförd. Alla medarbetare ska under året genomföra den webb-baserade utbildningen Demens ABC för att öka kompetensnivån och bättre möta kundernas behov. Enhetens kunder får vid första hembesöket information om stadens

7 SID 7 (19) synpunktshantering. Eventuella synpunkter eller klagomål hanteras skyndsamt och eventuella åtgärder vidtas. Resursanvändning Kunden och närstående är enhetens viktigaste resurs till information. Medarbetarnas bemötande och kompetens är en avgörande resurs för kundernas delaktighet. Social dokumentationen, bland annat genomförandeplanen, där det framgår hur kunden vill ha det och på vilket sätt insatsen ska utföras är en viktig resurs för medarbetarna. Parasol och handdatorer vilka används för social dokumentationen är en resurs vilken dagligen används. Mötestid planeras in för till exempel uppföljningssamtal, hembesök, nätverksmöten, veckomöten och planeringsdagar. Stadens synpunkts och klagomålshantering är en viktig resurs för verksamhetens förbättringsarbete. Enhetens budget är en övergripande resurs. Uppföljning Uppföljning av insatser sker dagligen genom dokumentation. Uppföljning av genomförandeplan sker en gång per år eller vid uppkomna önskemål eller förändrade behov (nytt biståndsbeslut). Biträdande enhetschefer genomför månatliga stickkontroller av den sociala dokumentationen. Resultatet presenteras på veckomöten i respektive arbetsgrupp och fortlöpande förbättringsarbete gällande dokumentationen sker. Utifrån resultat från brukarundersökningar upprättas åtgärdsplan vilken enheten arbetar aktivt med resten av året. Beställaravdelningens individuppföljning ger enheten information om kundernas upplevelse av delaktighet. Eventuella synpunkter och klagomål följs skyndsamt upp och vid behov upprättas lokala rutiner eller åtgärdsplaner vilken enheten arbetar med under året. Utveckling Enheten kommer att påbörja arbetet med implementering av den nationella värdegrunden. Enhetens lokala rutiner kring bemötande och förhållningssätt måste utgå från värdegrunden. Enheten kommer fortsätta att erbjuda medarbetare grundutbildning. Fortsatta satsningar på handledning i förflyttningsteknik är nödvändigt. Enheten behöver hitta struktur på nätverksmöten kring demens, kvalitet och dokumentation. Under 2013 kommer ett nätverk kring kost att bildas. Enhetens lokala rutiner ska implementeras under året.

8 SID 8 (19) Enhetens aktiviteter Startdatum Slutdatum Alla medarbetare ska genomgå kompetensutveckling inom demens. Erbjuda medarbetare som har svenska som andraspråk svenska utbildning. Erbjuda medarbetarna grundutbildning, undersköterskeutbildning, genom Äldreförvaltningens utbildningar. NÄMNDMÅL: Äldre är självständiga utifrån sin förmåga Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andelen äldre som upplever att de får hjälp av äldreomsorgen/hemtjänsten med att behålla sina förmågor (hemtjänst) 85 % Tertial ÅTAGANDE: Enhetens kunder ges möjlighet till självständighet. Förväntat resultat Andel kunder som upplever att de får det stöd/hjälp de behöver för att upprätthålla sina förmågor är 85 %. I kundens genomförandeplan framkommer kundens grad av självständighet. Arbetssätt Under första hembesöket förs en dialog med kunden om hur vardagen sett ut innan kundens behov förändrats och behöver hjälp/insatser av enheten. Detta bland annat för att få en bild av hur mycket kunden klarar på egen hand. Kundens önskemål och medarbetarnas observationer ligger till grund när hjälpen/insatsen planeras utifrån biståndsbeslutet. Om kundens behov förändras, om kunden är i behov av hjälpmedel, kontaktas Rehab Södermalm för ordination/förskrivning av hjälpmedel. I samband med detta revideras kundens genomförandeplan. För att kunder ska få möjlighet att bibehålla sina förmågor och inte bli kränkta genom "övervård" arbetar medarbetarna utifrån individuellt rehabiliterande synsätt. Det kunden själv klarar av att utföra ska medarbetarna låta kunden göra och inte gripa in, trots att det då kan gå fortare. Enhetens kunder får under första hembesöket information om stadens synpunktshantering. Eventuella synpunkter eller klagomål hanteras skyndsamt och eventuella åtgärder vidtas.

9 SID 9 (19) Resursanvändning Medarbetarnas kompetens är en viktig resurs i form av lyhördhet, förmåga att observera och arbeta jagstödjande med ett rehabiliterande synsätt. Den sociala dokumentationen är en resurs för medarbetarna där det framkommer information om hur arbetet/ insatserna ska utföras. Olika former av hjälpmedel är en resurs som underlättar kundens tillvaro och medarbetarnas arbetsbelastning. Mötestid planeras in som till exempel uppföljningsmöte, välkomstsamtal och veckomöten/teammöten. Stadens synpunkts- och klagomålshantering är en resurs för enhetens förbättringsarbete. Verksamhetens budget är en övergripande resurs. Uppföljning Uppföljning av insatser sker dagligen genom dokumentation. Uppföljning av genomförandeplan sker en gång per år eller vid uppkomna önskemål eller förändrade behov (nytt biståndsbeslut). Biträdande enhetschefer genomför månatliga stickkontroller av den sociala dokumentationen. Resultatet presenteras på veckomöten i respektive arbetsgrupp. Utifrån resultat från brukarundersökningar och beställarenhetens individuppföljning upprättas åtgärdsplan vilken enheten arbetar aktivt med resten av året. Eventuella synpunkter och klagomål följs skyndsamt upp och vid behov upprättas lokala rutiner eller åtgärdsplaner vilken enheten arbetar med under året. Utveckling Enheten kommer att påbörja arbetet med implementering av den nationella värdegrunden. Enhetens lokala rutiner kring bemötande och förhållningssätt ska utgå från värdegrunden. Enheten kommer fortsätta att erbjuda medarbetare grundutbildning. Enhetens behöver hitta struktur på nätverksmöten kring demens, kvalitet och dokumentation. Under 2013 kommer ett nätverk kring kost att bildas. Enhetens lokala rutiner ska implementeras under året.

10 SID 10 (19) NÄMNDMÅL: Äldre är trygga Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andelen äldre som upplever att äldreomsorgen bidrar till att de känner sig trygga i sin vardag (hemtjänst) 90 % Tertial ÅTAGANDE: Enhetens kunder upplever trygghet med enhetens insatser. Förväntat resultat Andel kunder som upplever sig trygga med de insatser de får är 90 %. Andel kunder som upplever att de blir respektfullt bemötta av medarbetarna är 90 %. Arbetssätt Enheten har en kvalitetsgrupp, med representanter från varje arbetsgrupp, som arbetar med aktuella frågor som till exempel rutiner, verksamhetsplan, inkomna fel och brister, klagomål och synpunkter. Övriga medarbetare blir informerade om kvalitetsgruppens arbete under veckomöten och arbetsplatsträffar. Alla kunder har en arbetsgrupp knuten till sig. Detta för att skapa kontinuitet och trygghet för den enskilde kunden. En medarbetare ur arbetsgruppen är kontaktman och är den som i möjligaste mån utför insatser/ hjälper kunden. Alla i arbetsgruppen är förtrogna med hur kunden vill att hjälpen ska utformas och är kända personer för kunden, detta för att kontinuiteten ska upprätthållas vid kontaktmannens frånvaro. I kundens genomförandeplan framgår det hur han/hon önskar få hjälpen utförd. Genomförandeplanen finns i enhetens lokal i ett låst dokumentskåp och en kopia finns i kundens hem. Medarbetarna ringer alltid på innan de går in till kunden och de bär alltid en legitimation där det framkommer att de är anställda på Södertjänst. Vid förseningar eller ändringar kontaktas alltid den berörda kunden. Enheten svarar på inkomna larm från de kunder som har beviljad insats om trygghetslarm inom 30 minuter. Förvaltningen har avtal med Omsorgshuset vilka ansvarar för inkomna larm mellan klockan 22:00-07:30. Enhetens kunder får under första hembesöket information om stadens synpunktshantering. Eventuella synpunkter eller klagomål hanteras skyndsamt och eventuella åtgärder vidtas. För att enhetens kunder ska känna sig trygga med att inte medarbetarna för med sig eventuella smittor arbetar enheten enligt de basala hygienrutinerna.

11 SID 11 (19) Resursanvändning Medarbetarnas kompetens och bemötande och ett fungerande samarbete i teamet är den viktigaste resursen i arbetet med att skapa trygghet för kunden. Ett flertal medarbetare har genomgått utbildning kring kvalificerad avlösning och kan möta kundernas olika behov. Verksamhetens kvalitetsgrupp är en resurs för att utveckla rutiner och arbetssätt. Enhetens olika mötesformer där det förs dialog och diskussioner om bland annat trygghetsfrågor. Den sociala dokumentationen ger tydligt underlag för åtgärder. Stadens synpunkts- och klagomålshantering är en resurs för enhetens förbättringsarbete. Basala hygienrutinerna är en resurs för enhetens arbete med att upprätthålla en god hygien i det dagliga arbetet. Verksamhetens budget är en övergripande resurs. Uppföljning Uppföljning av insatser sker dagligen genom dokumentation. Uppföljning av genomförandeplan sker en gång per år eller vid uppkomna önskemål eller förändrade behov (nytt biståndsbeslut). Biträdande enhetschefer genomför månatliga stickkontroller av den sociala dokumentationen. Resultatet presenteras på veckomöten i respektive arbetsgrupp. Utifrån resultat av brukarundersökningar och beställaravdelningens individuppföljning upprättas åtgärdsplan vilken enheten arbetar aktivt med resten av året. Eventuella synpunkter och klagomål följs skyndsamt upp och vid behov upprättas lokala rutiner eller åtgärdsplaner vilken enheten arbetar med under året. Under kvalitetsgruppens möten följs fel och brister, klagomål och synpunkter upp. Uppföljningsmöten sker kontinuerligt med Omsorgshuset. Medarbetarnas följsamhet gällande de basala hygienrutinerna följs upp genom självskattning. Utveckling Enheten kommer att påbörja arbetet med implementering av den nationella värdegrunden. Enhetens lokala rutiner kring bemötande och förhållningssätt måste utgå från värdegrunden. Enheten kommer fortsätta att erbjuda medarbetare grundutbildning. Enhetens behöver hitta struktur på nätverksmöten kring demens, kvalitet och dokumentation. Under 2013 kommer ett nätverk kring kost att bildas. Enhetens lokala rutiner ska implementeras under året.

12 SID 12 (19) Enhetens aktiviteter Startdatum Slutdatum Genomföra värdegrundsdagar där medarbetarna ska arbeta med värdegrunden. KF: S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.4 Stockholms stad är en attraktiv arbetsgivare med spännande och utmanande arbeten KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex 80 öka År Chefer och ledare ställer tydliga krav på sina medarbetare Medarbetare vet vad som förväntas av dem i deras arbete 70 % öka År 90 % öka År Sjukfrånvaro (alla nämnder/bolag) 4,4 % 4,4 % Tertial NÄMNDMÅL: Chef och medarbetare har en gemensam bild av uppdraget och verksamhetens mål Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Medarbetares känsla av motivation (Motivationsindex) 79 Halvår Medarbetares upplevelse av chefens ledarskap (Ledarskapsindex) Medarbetares upplevelse av styrning av verksamheten (Styrningsindex) 80 Halvår 80 Halvår ÅTAGANDE: Enhetens chefer och medarbetare har en gemensam bild av uppdrag och mål. Förväntat resultat Enhetens mål och vision är kända av chef och medarbetare. Ökade värden i medarbetarenkäten för 2013 avseende motivationsindex, ledarskapsindex och styrningsindex jämfört med 2012.

13 SID 13 (19) Arbetssätt Under planeringsdagar förankras enhetens verksamhetsplan med åtaganden/uppdrag och mål. Enhetens nätverk har regelbundna möten där representanter från de olika arbetsgrupperna ingår. Detta ger möjlighet för alla medarbetare att aktivt delta i utvecklingsarbetet. Lokala rutiner finns tillgängliga för alla medarbetare. De lokala rutinerna revideras och utvecklas av enhetens kvalitetsråd. Uppdrag och mål är tydliga vilket bidrar till att inga oklarheter finns kring ansvar och roller. Under utvecklingssamtal finns det möjlighet att föra dialog om den enskilde medarbetarens upplevelse av prestation i relation till uppdrag och mål. Enhetens lönekriterier är kända bland medarbetarna och är kopplade till uppdrag och mål. Verksamhetsplan och kvalitetsgarantier diskuteras och förankras på planeringsdagar, arbetsplatsträffar, veckomöten nätverksmöten och utvecklingssamtal. Enhetschef biträdande enhetschefer och administrativa assistenter utgör enhetens interna ledningsgrupp. Ledningsgruppen har veckovisa möten för att på ett strukturerat och resultatbaserat sätt arbeta för gemensamt arbetssätt för att nå enhetens mål Medarbetarna ingår i arbetsgrupper och ansvarar för ett antal kunder. I uppdraget ligger utförande av insatser enligt biståndsbeslut och upprättande av genomförandeplaner tillsammans med kunden, löpande dokumentation, samordningsansvar med andra vårdgivare och kontakt med närstående. Målet är att kunden ska få insatserna utförda på ett professionellt, tryggt och värdigt sätt. Planerarna ansvarar för den dagliga planeringen och logistiken. Biträdande enhetschefer ansvarar för att kunderna får bästa tänkbara service och bemötande. Fokus under 2013 ska ligga på kunderna och kvalitet. Resursanvändning Medarbetarnas kompetens och vilja är grunden för att verksamhetens mål ska uppnås. Enhetens lokala rutiner och arbetssätt ligger till grund för allt arbete. Den nationella värdegrunden ger möjlighet till samsyn gällande mål och människosyn. Tid för möten och planeringsdagar där enhetens åtaganden/uppdrag, mål och kvalitetsutveckling diskuteras och förankras. Enhetens olika nätverk är en resurs för att möjliggöra delaktighet och för att sprida information. Medarbetarenkät och brukarundersökningars resultat ger värdefull information om enhetens styrkor och svagheter. Verksamhetsplan, tertialrapporter och årsredovisningar är resurser i form av

14 SID 14 (19) styrdokument och uppföljningsmaterial. Verksamhetens budget är en övergripande resurs för verksamheten. Uppföljning Åtaganden/uppdrag och mål följs upp under veckomöten, nätverksmöten och på arbetsplatsträffar. Utifrån resultat från medarbetarenkäter och brukarundersökningar upprättas åtgärdsplaner som enheten aktivt arbetar med under året. Utveckling Enheten kommer att påbörja arbetet med implementering av den nationella värdegrunden. Enhetens lokala rutiner kring bemötande och förhållningssätt ska utgå från värdegrunden. Enhetens behöver hitta struktur på nätverksmöten. Enhetens lokala rutiner ska implementeras, revideras och kompletteras under året. Arbetet med Vision 2030 ska fortsätta under året. NÄMNDMÅL: Chef och medarbetare har goda arbetsförhållanden Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Medelvärdet för svar på medarbetarenkätens fråga "Jag har tid till återhämtning i arbetet genom att ta pauser och anpassa mitt arbete" (skala 1-10) 6 Halvår Medelvärdet för svar på medarbetarenkätens fråga "Jag har tillräckligt med tid att hinna med mina arbetsuppgifter" (skala 1-10) 6 Halvår Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Genomföra fysisk skyddsrond Resultaten från medarbetarenkäten redovisas i en handlingsplan ÅTAGANDE: Enhetens chefer och medarbetare har goda arbetsförhållanden. Förväntat resultat Chef och medarbetare tar tillsammans ansvar för trivsel och arbetsmiljö. Öka medelvärdet för svaret på medarbetarenkätens frågor "Jag har möjlighet att till återhämtning i arbetet genom att ta pauser och anpassa mitt arbete" och "Jag har tillräckligt med tid att hinna med mina arbetsuppgifter".

15 SID 15 (19) Arbetssätt Utifrån resultat av medarbetarenkäten 2012 kommer enheten att upprätta en handlingsplan kring hur det fortsatta arbetet, bland annat arbetsmiljö och trivsel, ska se ut. Enhetschef, biträdande enhetschefer och administrativa assistenter har interna ledningsgrupps möten varje vecka för att bland annat möjliggöra ett gemensamt arbetssätt och synsätt kring arbetsmiljöfrågor. Enhetschef och biträdande enhetschefer organiserar och strukturerar arbetet tillsammans med medarbetarna så att det inte råder osäkerhet kring ansvar och uppdrag. Detta gör att alla medarbetare vet vad som förväntas av dem. Enhetschef och biträdande enhetschefer möjliggör möten, planeringstid, dokumentationstid och finns som stöd för medarbetarna. På arbetsplatsträffar är arbetsmiljö en stående punkt. Enhetschef och biträdande enhetschefer arbetar enligt stadens rehabiliteringsprocess när medarbetare haft upprepad eller långvarig frånvaro. Biträdande enhetschefer genomför utvecklingssamtal tillsammans med medarbetare. Verksamhetens skyddsombud och enhetschef har regelbundna möten där verksamhetens arbetsförhållanden diskuteras, arbetsmiljöhjulet arbetas fram och utvecklas under året. Varje arbetspass börjar med att arbetskorten delas ut/ fördelning av arbetsuppgifter och en arbetsmiljöbedömning görs tillsammans. Bedömningen dokumenteras i ett arbetsmiljöblock som finns i alla grupprum. Eventuella förändringar/åtgärder sker om möjligt omgående det kan till exempel handla om att ett arbetskort har för många ärenden. Biträdande enhetschef ansvarar för veckomöten och nätverksmöten med sina respektive arbetsgrupper. På dessa möten ges möjlighet att planera arbetet på bästa sätt. I samband med att genomförandeplanen skrivs/revideras ansvarar kontaktman för att en arbetsmiljöriskanalys upprättas där man gör en bedömning om hur arbetsmiljön ser ut kring kunden. Skyddsombud och biträdande enhetschef upprättar vid behov en handlingsplan utifrån arbetsmiljöriskanalysen. Enhetens medarbetare arbetar utifrån de basala hygienrutinerna för att inte själva bli utsatta för smittorisk och inte heller sprida smitta till kollegor eller andra kunder. Resursanvändning Chefsmöten och samarbete med kollegor är en resurs för enhetschefen. Föreläsningar och konferenser där enhetschef och biträdande enhetschefer kan få nya kunskaper och idéer vilket främjar verksamhetens arbetsmiljö. Personalkonsult och företagshälsovård är resurser kring personal- och rehabiliteringsfrågor. Verksamhetens skyddsombud är en viktig resurs gällande arbetsmiljön på enheten. Verksamhetens arbetsplatsträffar är ett forum där arbetsmiljöfrågor är en

16 SID 16 (19) stående punkt. På nätverksmöten och veckomöten planeras medarbetarnas arbete och upplevelse av arbetsmiljön. Arbetsmiljöblocken där dagligen eventuella arbetsmiljöbrister dokumenteras och ligger till grund till den fortsatta dagliga planeringen. Under utvecklingssamtal med medarbetare där en av frågorna berör arbetsmiljön. Medarbetarenkätens resultat ger en temperaturmätning av medarbetarnas upplevelse av enhetens arbetsklimat. De basala hygienrutinerna är en resurs i det dagliga arbetet. Enheten anlitar Medhelp till vilka medarbetarna ringer vid sjukanmälan eller anmälan om sjukt barn. Uppföljning Uppföljning av verksamhetens arbetsmiljö görs kontinuerligt på arbetsplatsträffar, veckomöten och nätverksmöten. Dagligen följs arbetsmiljörisker upp under morgonmöten och dokumenteras i arbetsmiljöblocket. Åtgärder vidtas om möjligt omgående eller tas med i den fortsatta dagliga planeringen. Enhetschef har regelbundna möten tillsammans med enhetens skyddsombud där bland annat arbetsmiljön och arbetsklimatet diskuteras. Månatliga uppföljningar görs utifrån enhetens arbetsmiljöårshjul. Under utvecklingssamtal följs varje enskild medarbetares upplevelse upp gällande arbetsmiljö. Resultat av medarbetarenkäten 2013 visar hur enheten uppnått målen. Utveckling Enhetens måste hitta en struktur på de olika nätverksmötena. Enhetens lokala rutiner ska implementeras under året. Arbetet med enhetens arbetsmiljöårshjul revideras och utvecklas under året. Medarbetarna ska genomgå den webbaserade vårdhygien utbildningen under året. En fortsatt satsning på handledning kring förflyttningsteknik är nödvändig under Enhetens aktiviteter Startdatum Slutdatum Upprätta fler interna nätverk för att möjliggöra medarbetarnas delaktighet.

17 SID 17 (19) KF: S INRIKTNINGSMÅL 3: 3. Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva KF: S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.1 Budgeten är i balans NÄMNDMÅL: Det ekonomiska resultatet är positivt ÅTAGANDE: Enhetens ekonomiska resultat är positivt. Förväntat resultat Enhetens budget är i balans. Medarbetarna är delaktiga i budgetarbetet och har en förståelse för hur verksamheten finansieras och vad som krävs av dem som medarbetare för att ha en budget i balans. Arbetssätt Veckovisa avstämningar av beställda timmar jämfört med utförda timmar. Antalet beställda timmar ligger till grund för personalstaten. Månadsvis prognos tas fram i samverkan med ekonomicontroller som också medverkar vid upprättande av tertialrapporter. Enhetschef granskar varje månad de ekonomiska transaktionslistorna, lönelistorna och Paraplyintäkterna. Vid eventuellt underskott vidtar enheten snabbt nödvändiga åtgärder för att få en budget i balans. Verksamheten hushållar med personalresurser. Schema skapas utifrån verksamhetens behov, vid frånvaro ses alltid behovet över om vikarie måste täcka hela passet. För att ha daglig kontroll på antal arbetskort och oplacerad personal används whiteboards där information skrivs upp enligt givna ramar. All fakturahandläggning sker via Agresso. Administrativ assistent granskar, konterar och godkänner alla fakturor och enhetschef attesterar. Fakturor konteras utifrån en enhetsanpassad kontoplan för att säkerställa att kostnader bokförs på samma konto vid varje tillfälle för att på så sätt ge möjlighet till en god och säker prognos. Förändringar i behov av insatser hos kunden ska skyndsamt rapporteras till beställarenheten. Enhetschef har en internkontroll pärm med checklistor på allt som ska kontrolleras och åtgärdas varje månad eller inför tertialrapport/årsredovisning. Biträdande enhetschefer har en internkontroll pärm med checklistor på allt som ska kontrolleras veckovis eller månadsvis.

18 SID 18 (19) Enhetens interna nätverk kring budget, som består av representanter från alla arbetsgrupper, administratörer och chefer, träffas regelbundet. Resursanvändning Jämförelserna med beställda timmar och utförda timmar tillsammans med de månatliga ekonomirapporterna är redskap för enhetschefen att ha kontroll på ekonomin. Lönelistorna från stadens lönesystem LISA granskas varje månad för att säkerställa att rätt lönekostnader har belastat verksamhetens budget. En viktig resurs är budgetcontrollern vilken är ett stöd för enhetschefen vid budgetuppföljningar och vid frågor kring verksamhetens ekonomi. Grupp-sms används vid bemanning av behovsanställda för att minska tidsåtgången för biträdande enhetschefer som sköter bemanningen. Enhetens nätverk kring budget är en viktig resurs för att uppnå enhetens mål. Alla fakturor hanteras i Agresso. Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt av verksamhetens budget genom månatliga årsprognoser vilka upprättas av enhetschefen. Varje månad går enhetschefen igenom sin internkontroll pärm och prickar av checklistorna så inget blir glömt. Med på checklistorna gällande ekonomi finns kontroll av interndebitering, lönelistor, ekonomilistor, rapportering i Paraply och eventuella varsel av vikarier. Biträdande enhetschefer går veckovis igenom sin internkontroll pärm och prickar av checklistor för att inget ska bli glömt. Med på checklistorna gällande ekonomi finns kontroll av scheman och avstämning av beställda timmar jämfört med utförda timmar. Enhetens interna budgetgrupp har regelbundna möten där enhetens ekonomiska situation diskuteras. Om verksamhetens ekonomi är ansträngd förs diskussioner om vilka förebyggande åtgärder som kan göras för att undvika genomförande av besparingsåtgärder. På enhetens arbetsplatsträffar finns en stående punkt kring budget. Utveckling Enhetens interna budgetgrupp ska bildas under Vidareutveckling av kontrollfunktioner för att få bättre kontroll på inkomster och kostnader. Resursanvändning Budget 2013 Enhet 570 Budget 2013 Tkr

19 SID 19 (19) Enhetens intäkter Summa 302 Taxor/avgifter Hyror Bidrag Försäljning Övriga intäkter Interna intäkter SUMMA INTÄKTER Enhetens kostnader Summa 501 Löner inkl pf Personal soc. Kostn Hyror Fastighetskostnader Bidrag Entreprenadköp Förbrukningsmaterial Livsmedel Övriga kostnader Interna kostnader 0 SUMMA KOSTNADER ENHETENS RESULTAT 0