Ansökan om nätkoncession för linje. Två nya 130 kv kablar mellan Ekkällan och Hejdegården inom Linköpings

Transkript

1 HANDLINGAR INFÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN Ärende: Ansökan om nätkoncession för linje. Två nya 130 kv kablar mellan Ekkällan och Hejdegården inom Linköpings Stad Utställningstid: Till och med 6 februari, 2007

2 Linköping Kraftnät AB Miljökonsekvensbeskrivning 2 nya 130 kv jordkablar 1 (17) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Miljökonsekvensbeskrivning behandlar förläggning av två stycken nya 130 kv kablar genom Linköpings kommun. Kablarnas sträcker sig från den nya transformatorstationen M11 i Ekkällan (planerad byggnation vid Musketörsgatan i området Ekkällan) och ansluts till den befintliga 130 kv kabeln mellan transformatorstationerna M2 Linköping och M4 Åtvidabergsvägen. Vid Hejdegården öppnas den befintliga 130 kv kabeln mellan M2 Linköping och M4 Åtvidabergsvägen. Ena kabeln kommer att anslutas som inkommande kabel från M2 Linköping till nya transformatorstationen M11 i Ekkällan och den andra kabeln kommer att anslutas som utgående kabel från nya transformatorstationen M11 i Ekkällan till den befintliga transformatorstationen M4 Åtvidabergsvägen. På denna sträckning kommer kablarna att gå genom Linköping Kraftnät AB:s nätkoncession för område med koncessionsnummer 175 VII. Ledningens sträckning framgår av koncessionskartan i skala 1: samt detaljkarta 1: Se Kartbilaga 1-4. P:\1080\017\Teknik \Underlag\MKB doc

3 Linköping Kraftnät AB Miljökonsekvensbeskrivning 2 nya 130 kv jordkablar 2 (17) 1.Sammanfattning Bakgrund Syfte med projektet Projektets omfattning Gällande tillstånd Gällande lagstiftning Miljöarbete Nollalternativ Översiktlig beskrivning av område och ledningsstråk Landskap och områdesbeskrivning... 7 Huvudalternativ (Alternativ 1), Anslutning Valhallagatan Beskrivning av alternativa stråk... 8 Alternativ 2, via 2 höjder, anslutning Stångån... 8 Alternativ 3, via Furugatan, anslutning Stångån Samrådsredogörelse Hur samrådet har genomförts Synpunkter framkomna i samrådet Hänsyn till framkomna synpunkter Länsstyrelsens beslut Beskrivning av huvudalternativet Ledningens utförande Ledningens sträckning, landskapsbeskrivning...13 Huvudalternativ (Alternativ 1), Anslutning Valhallagatan Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård Bebyggelse Mark- och vattenanvändning Planförhållanden Konsekvensbedömning Landskap Naturvård Bebyggelse Mark och vattenanvändning Minimering av skadliga verkningar Elektromagnetiska fält...15 Elektriskt fält...15 Magnetiskt fält Material Ljudeffekter...16 P:\1080\017\Teknik \Underlag\MKB doc

4 Linköping Kraftnät AB Miljökonsekvensbeskrivning 2 nya 130 kv jordkablar 3 (17) 7.9 Påverkan under byggtiden Samlad miljöbedömning...17 P:\1080\017\Teknik \Underlag\MKB doc

5 Linköping Kraftnät AB Miljökonsekvensbeskrivning 2 nya 130 kv jordkablar 4 (17) Bilagor Kartbilaga 1 Koncessionskarta (Topografisk karta), skala 1: Kartbilaga 2 Detaljkarta, skala 1:5 000, Huvudalternativ (Alternativ 1) Kartbilaga 3 Detaljkarta, skala 1:5 000, Alternativ 2 Kartbilaga 4 Detaljkarta, skala 1:5 000, Alternativ 3 Bilaga 5 Myndigheternas försiktighetsprincip, ADI 477 Bilaga 6 Magnetfältet från 130 kv jordkabel Bilaga 7 Yttrande från Linköpings Kommun Bilaga 8 Yttrande från TeliaSonera Bilaga 9 Yttrande från Banverket Bilaga 10 Yttrande LBB Fastighets AB Bilaga 11 Yttrande Riksantikvariatämbetet Bilaga 12 Exempel för miljövarudeklaration för jordkabel Bilaga 13 Teknisk data styrd borrning Litteratur Försiktighetsprincipen för Elektromagnetiska Fält på Strålskyddsinstitutet: Elforsk AB:s hemsida: Socialstyrelsen, Meddelande blad, Juni Bengtsson, B. Speciell fastighetsrätt. Miljöbalken, Energimyndigheten. Koncessioner för kraftledningar m m, Sveriges elleverantörer. Miljökonsekvensbeskrivningar för kraftledningar, Länsstyrelsens hemsida: P:\1080\017\Teknik \Underlag\MKB doc

6 Linköping Kraftnät AB Miljökonsekvensbeskrivning 2 nya 130 kv jordkablar 5 (17) 1.Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör bilaga till ansökan om nätkoncession för linje hos Energimarknadsinspektionen den 2007-xx-xx. Ledningen som avses i ansökan är 1,61 km lång och består av två parallella kablar. Kablarna avser utbyggnad av befintliga 130 kv kablar mellan transformatorstationer M4 Åtvidabergsvägen och M2 Linköping. Kablarna kommer att sträcka sig från den nya transformatorstationen M11 i Ekkällan (planerad byggnation vid och Musketörsgatan i området Ekkällan) och ansluts till befintlig kabel mellan transformatorstationerna M2 Linköping och M4 Åtvidabergsvägen. 2.Bakgrund Fig. 1. Principskiss över planerad kabelförläggning 2.1 Syfte med projektet I Garnisonområdet väntas i framtiden lastökningar i samband med nya företagsetableringar och bostadsbyggnationer. Av denna anledning planerar Linköping Kraftnät AB (LKAB) att förstärka sitt distributionsnät genom att anlägga en ny transformatorstation, benämnd M11 i Ekkällan. Denna transformatorstation kommer att anslutas till distributionsnätet genom förläggning av två nya 130 kv kablar. Därmed förbinds den planerade transformatorstationen M11 i Ekkällan med befintlig 130 kv kabel mellan transformatorstationerna M2 Linköping och M4 Åtvidabergsvägen. Ledningen behövs för att trygga elförsörjningen i södra delarna av Linköping och kommer att tillgodose ett framtida elbehov i Garnisonområdet. 2.2 Projektets omfattning Ansökan avser två nya 130 kv kablar av längden 1,61 km. 2.3 Gällande tillstånd Linköping Kraftnät AB (LKAB) bedriver nätverksamhet med stöd av nätkoncession för område. Koncessionen medger att förlägga ledningar upp till 12 P:\1080\017\Teknik \Underlag\MKB doc

7 Linköping Kraftnät AB Miljökonsekvensbeskrivning 2 nya 130 kv jordkablar 6 (17) kv. För befintliga 130 kv kablar mellan transformatorstationerna M1 Elin-M2 Linköping och M2 Linköping-M4 Åtvidabergsvägen samt luftledning M1 Elin- Sättuna Bossgård gäller nätkoncession för linje 175 AB. Den befintliga 130 kv kabeln mellan M2 Linköping-M4 Åtvidabergsvägen klipps upp vid A och skarvas med de båda nya 130 kv kablarna mot M11 i Ekkällan. Se Kartbilaga Gällande lagstiftning Att bygga och använda elektriska starkströmsledningar regleras enligt följande: - Plan- och bygglag (1987:10) - Ellag (1997:857) - Elförordning (1994:1250) - Förordningen om elektriska starkströmsanläggningar (1957:601) - Miljöbalk (1998:808) - Förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken - Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar - Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m m. - Lagen om Fornminne (1988:950) 2.5 Miljöarbete Linköping Kraftnät AB har en av styrelsen antagen miljöpolicy. 3. Nollalternativ Alternativet innebär att 130 kv kablar kommer att ersättas med uppskattningsvis 13 st 10 kv kablar för att tillgodose samma elbehov. En byggnation med 10 kv kablar medför ur elektriskt synpunkt stora energiförluster och dåligt spänningskvalité. En utbyggnad av elnätet genom förläggning av 10 kv kablar kommer att bidra till ännu större ingrepp på marken och innebär större avgrävningar av markytor. Dessutom har de befintliga angränsande 130/10 kv transformatorstationer i dagsläget inte tillräckligt med kapacitet för att möta det tilltagande elbehovet i Garnisonsområdet. Detta innebär att det bör etableras en ny 130 kv/10 kv transformatorstation, M11 i Ekkällan, samt nya 130 kv kablar för att kunna mata denna transformatorstation. P:\1080\017\Teknik \Underlag\MKB doc

8 Linköping Kraftnät AB Miljökonsekvensbeskrivning 2 nya 130 kv jordkablar 7 (17) 4.Översiktlig beskrivning av område och ledningsstråk 4.1 Landskap och områdesbeskrivning Huvudalternativ (Alternativ 1), Anslutning Valhallagatan Alternativ 1 är Huvudalternativ. Se Kartbilaga 2. Området väster om Musketörsgatan är dels ett parkområde som tillhör det nedlagda regementsområdet. Öster om denna gata är området Ekkällan beläget, detta ett framtida exploateringsområde där byggnation av nya företag och bostäder planeras. Markskiktet utgörs av morän (små stenar). I övrigt sträcker sig gatan genom ett område bestående av flerbostadshus och enskilda hus. Markskiktet utgörs av morän. Musketörsgatan ansluts sedan till Eklyckegatan. Denna gata i östlig riktning går genom ett villaområde. Vid gatans avslutning i östlig riktning består området av ett skogsparti och lövträd. Markskiktet utgörs av lera. Vidare österut passerar Tinnerbäcken som går genom ett grönområde i huvudsak bestående av lövträd och buskar. Markskiktet utgörs av lera. Styrd borrning kommer att ske under Tinnerbäcken. Vidare österut består landskapet av ett parkområde med gång och cykelväg. Markskiktet utgörs av lera. I fortsatt östlig riktning sträcker sig Högalidsgatan. Gatans inledning i väster ansluts till grönområdet vid Tinnerbäcken. Vid korsningen Högalidsgatan- Stigbergsgatan utgörs marken av bergsskikt. Gatan sträcker sig vidare österut genom ett villaområde. Gatans avslutning vid korsningen Högalidsgatan- Ramstorpsgatan är en obebyggd fastighet där marken utgörs av berggrund. Längre österut från Högalidsgatan finns grönområdet Ramshäll. Området i huvudsak består av lövträd och buskar. I området går gång och cykelvägar. Marken utgörs av bergsklack och delvis av morän. Vidare söderut angränsas Ramshäll av området Berga Hage. Öster om Ramshäll går Vistvägen. Vägen är en huvudtrafikled och tillhör länsväg nummer 715 som i söder förbinder sammanslutningspunkten Vistvägen-Brokindsleden med Ullstämmarondellen. Vid sammanslutning i norr, Vistvägen-Brokindsleden, består vägens grundbädd av sprängkross. Styrd borring kommer att ske under denna väg. I nordostlig riktning finns grönområde mellan Vistvägen-Brokindsleden. Området är bestående av lövträd och buskar. Markskiktet utgörs av morän (små stenar). I området förekommer även viss berggrund. Brokindsleden är en huvudtrafikled som tillhör länsväg nr 687 och sammansluter Linköping med Brokind. Styrd borrning kommer att ske under vägen. Markskiktet utgörs av lera och sand. I fortsatt nordostlig riktning finns en parkeringsplats vid Hejdegården. Parkeringsplatsen nyttjas som boendeparkering och är belägen vid ett flerbostadshusområde. Markskiktet utgörs av lera. Från parkeringsplatsen i sydostlig riktning finns Valhallavägen. Vägen går genom ett område som är blandning av flerbostadshus och villor. Markskiktet utgörs av lera. P:\1080\017\Teknik \Underlag\MKB doc

9 Linköping Kraftnät AB Miljökonsekvensbeskrivning 2 nya 130 kv jordkablar 8 (17) Avslutningsvis fortsätter kabelsträckningen i trottoar/gata längs Valhallavägen och där sammanbindas med befintlig kabel mellan transformatorstationer M2 Linköping och M4 Åtvidabergsvägen. 4.2 Beskrivning av alternativa stråk Bild 1. Högalidsgatans inledning i västlig riktning Alternativ 2, via 2 höjder, anslutning Stångån Kabelsträckning för Alternativ 2 framgår av Kartbilaga 3. I Alternativ 2 går delsträckningen från den nya stationen M11 i Ekkällan och fram till Högalidsgatans avslutning i samma sträckning som i Huvualternativet (Alternativ 1) anslutning Valhallagatan. Vid området Ramshäll kommer delsträckningen att gå i mera nordlig riktning (mot Berga Hage) mellan två höjder och ner till gång och cykelvägar. I grönområdet utgörs mellanliggande markskiktet mellan de två höjder av morän. Höjderna består av en bergsklack. Vidare i nordostlig riktning består angränsade område av parkmark med gång/cykelväg ner till Bergdalsgatan. Gatan går genom ett bebyggt område. Markskiktet i området utgörs av morän. Området utmed Bergdalsgatan består av parkmark. Från parkmarken finns i nordostlig riktning gång/cykelväg under Brokindsleden. Markskiktet utgörs delvis av morän (småstenar) och lera. Fortsättningsvis i nordostlig riktning ansluts gång/och cykelvägen till Atlasgatan. Gatan går genom bebyggt område med flerbostadshus. Markskiktet i området består av lera. I sydostlig riktning är Hejdegatan belägen. I området finns ett antal villor och delar av området är parkmark. Markskiktet består av lera. Gatans avslutning ansluts till Stångåns strandbank. Markskiktet i området utgörs av lera. Avslutningsvis fortsätter kabelsträckningen i gång- och cykelväg ner till Stångån för att sammanbindas med befintliga kablar mellan transformatorstationer M2 Linköping och M4 Åtvidabergsvägen. P:\1080\017\Teknik \Underlag\MKB doc

10 Linköping Kraftnät AB Miljökonsekvensbeskrivning 2 nya 130 kv jordkablar 9 (17) Bild 2. Parkmark utmed Bergdalsgatan Alternativ 3, via Furugatan, anslutning Stångån Kabelsträckningen för Alternativ 3 framgår av Kartbilaga 4. I Alternativ 3 går delsträckningen från den nya stationen M11 och fram till Högalidsgatan avslutning i samma sträckning som i Huvualternativet (Alternativ 1) anslutning Valhallagatan. I området mellan Tinnerbäcken och Furugatan i nordostlig riktning består området av parkmark med gång/cykelväg. Marken utgörs av lera. Vidare i östlig riktning går Furugatan. Gatan går genom ett bebyggt område med bl.a. villor. Fram till korsningen Furugatan-Stigbergsgatan utgörs marken av lera efter korsningen och fram till området Ramshäll i östlig riktning utgörs området av morän. I nordostlig riktning är området Ramshäll beläget. Inledningsvis är området ett grönområde. I området finns det en gång och cykelväg. Området i huvudsak består av lövträd och buskar. I nordostlig riktning mot angränsande Bergdalsgatan fortsätter parkområdet. I detta alternativ går delsträckningen från Bergdalsgatan och fram till Stångån i samma sträckning som i Alternativ 2, via 2 höjder, anslutning Stångån. P:\1080\017\Teknik \Underlag\MKB doc

11 Linköping Kraftnät AB Miljökonsekvensbeskrivning 2 nya 130 kv jordkablar 10 (17) Bild 3. Högalidsgatan sett från Tinnerbäcken/Eklyckegatan. 5.Samrådsredogörelse 5.1 Hur samrådet har genomförts Samråd med brev, e-post och telefonkontakt har förekommit med följande parter: Banverket LBB Fastighets AB Linköpings Kommun Riksantikvaraitämbetet TeliaSonera. Länsstyrelsen Östergötlands län Vi har bett alla intressenter att komma in med skriftligt svar oavsett om de har synpunkter eller inte. Information om intressen för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv har inhämtats genom kontakt med Länsstyrelsen och Linköpings Kommun. 5.2 Synpunkter framkomna i samrådet Banverket: Skriftligt medgivande har erhållits. Av yttrandet framgår att Banverket inte har något att erinra. P:\1080\017\Teknik \Underlag\MKB doc

12 Linköping Kraftnät AB Miljökonsekvensbeskrivning 2 nya 130 kv jordkablar 11 (17) LBB Fastighets AB: Skriftligt medgivande beträffande jordkablarna vid parkeringsplatsen vid fastigheten Silverräven 6 har erhållits. En förutsättning är att LBB fastighets AB förespråkar en garantitid på minst två år för eventuella sättningar i marken. Linköpings Kommun: Ett yttrande via e-post har erhållits. Linköpings Kommun förutsätter att få vara närvarande vid planering av borrningsarbete dels under Brokindsleden och dels under Tinnerbäcken Riksantikvariatsämbetet: Ett yttrande via e-post har erhållits. Riksantikvariatsämbetet föreslår att arkeologisk utredning (sökschaktsgräving) utförs inom sträckan genom Berga Hage (höjden nordväst om vattentornet) före kabelförläggningen. TeliaSonera: Ett skriftligt yttrande har erhållits. TeliaSonera har inget att erinra. Länsstyrelsen Östergötlands län: 5.3 Hänsyn till framkomna synpunkter De framkomna synpunkter kommer att beaktas enligt följande: LBB Fastighets AB: I samband med markarbete kommer entreprenören att ha en garantitid på två år och entreprenören kommer även att ha s.k. garantibesiktningar efter genomfört markarbete. Linköpings Kommun: Kontakt med specialister inom styrd borrning kommer att upprättas i samband med borrningsarbete. Inledande kontakter med en geolog kommer att upprättas. Riksantikvariatsämbetet: En arkeologisk undersökning kommer att genomföras. Beställning av arkeologisk underökning kommer att ske från Länsmuseets sida i samband med schaktarbete vid projektets start. Stor aktsamhet kommer att iakttas för kulturminnen i samband med jordkabelförläggningen. P:\1080\017\Teknik \Underlag\MKB doc

13 Linköping Kraftnät AB Miljökonsekvensbeskrivning 2 nya 130 kv jordkablar 12 (17) 5.4 Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i Östergötlands län har beslutat om ledningen antas medföra miljöpåverkan, i den mening som avses i 6 kap. 5 miljöbalken (1998:808). P:\1080\017\Teknik \Underlag\MKB doc

14 Linköping Kraftnät AB Miljökonsekvensbeskrivning 2 nya 130 kv jordkablar 13 (17) 6.Beskrivning av huvudalternativet 6.1 Ledningens utförande Ledningarna kommer att bli förlagda som jordkabel. 6.2 Ledningens sträckning, landskapsbeskrivning Huvudalternativ (Alternativ 1), Anslutning Valhallagatan. Kablarna kommer att förläggas i nordostlig riktning från den nya transformatorstationen M11 Ekkällan i parkmark i ca 100 m och sedan vidare längs Musketörsgatan, kablarna kommer att läggas i rör i ca 280 m. Kablarnas sträckning kommer att fortsätta i ostlig riktning längs Eklyckegatan med förläggning i trottoar/gatan i ca 180 m. Vidare österut fortsätter kabelsträckningen under Tinnerbäcken genom styrd borrning i ca 50 m. Längre österut förläggs kablarna i parkmark i ca 20 m. Vidare förläggning sker i nordostlig riktning i trottoar vid Höglidsgatan i ca 360 m. Skogsmarken är fortsättningsvis området där kablarna kommer att förläggas i ca 280 m. Skogen består i huvudsak av tallar och lövträd. Vid Vistvägen sträcker sig kabeln i nordostlig riktning genom borrning under denna väg i ca 50 m. I samma riktning fortsätter kabeln genom skogsmark (bestående av lövträd och buskar) och vidare i parkeringsplats i totalt ca 150 m. Vid fastigheten Silverräven 6, där parkeringsplatsen är beläggen ägs fastigheten av LBB Fastighets AB. Sedan sträcker sig kabeln i sydostlig riktning vid Valhallagatan i ca 70 m för att sammanbindas med 130 kv kabeln mellan befintliga transformatorstationer M2 Linköping och M4 Åtvidabergsvägen. Se Kartbilaga Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård Naturvård Jordkablarna berör inget område av intresse för naturvården. Friluftsliv Jordkablarna berör inget område av intresse för friluftslivet. Kulturminnesvård Före kabelförläggningen kommer en arkeologisk utredning (d.v.s. schaktsökningsgrävning) i området Berga Hage vid sträckan genom Berga Hage, vid höjden nordväst om vattentornet att utföras. 6.4 Bebyggelse Jordkablarna kommer att förläggas i gatu- och parkmark genom bebyggda områden. P:\1080\017\Teknik \Underlag\MKB doc

15 Linköping Kraftnät AB Miljökonsekvensbeskrivning 2 nya 130 kv jordkablar 14 (17) 6.5 Mark- och vattenanvändning Jordkablarna går längs befintliga gatumark och vägar. Den begränsar därför inte användning av mark och vatten ovanför markytan. 6.6 Planförhållanden I området Ekkällan berör de nya jordkablarna stadsplanen, Förslag till stadsplan för del av Linköping (Ekälleområdet) antagen I området Ekkällan berör de nya jordkablarna stadsplanen Förslag till ändring av stadsplanen för kv. Ekkällan i Linköping som vann laga kraft I området Ekkällan berör de nya kablarna stadsplanen Förslag till ändring av stadsplanen för del av kv. Ekkällan inom stadsdelen Ekkällan i Linköping som vann laga kraft I området Hejdegården vid Silverräven 6 berör de nya jordkablarna detaljplanen Detaljplan för Silverräven mm i Linköpings Kommun som vann laga kraft I området Ramshäll och Berga Hage berör de nya jordkablarna stadsplanen Förslag till stadsplan över Ramshäll, Berga Hage och Munkgärdet i Linköping som vann laga kraft Vid kvarteret Silverräven berör de nya jordkablarna stadsplanen Förslag till ändring av stadsplanen för delar av kv. Smeden och Silverräven m.m. i Linköping som vann laga kraft I området Ramshäll (Bergdalen) berör de nya jordkablarna stadsplanen Förslag till ändring av stadsplanen för stg m.fl (Bergdalen) inom Ramshäll i Linköping som vann laga kraft I området Ramsäll (kv. Lektorn, Lotsen mm) berör jordkablarna stadsplanen Förslag till ändring av stadsplanen för del av Ramshäll i Linköping (kv. Lektorn, Lotsen mm) som vann laga kraft I området Ramshäll berör de nya jordkablarna delar av Ramshäll, stadsplan Förslag till ändring av stadsplanen för delar av Ramshäll m.m. i Linköping som vann laga kraft I området Ramshäll berör de nya jordkablarna stadsplanen Förslag till ändring av stadsplanen för del av Ramshäll (kv. Lektorn) i Linköping som vann laga kraft I området Hejdegården berör de nya jordkablarna stadsplanen Förslag till ändring av stadsplanen för del av Hejdegården m.m. (Risbrinksvägens ombyggnad m.m.) i Linköping uppgjort P:\1080\017\Teknik \Underlag\MKB doc

16 Linköping Kraftnät AB Miljökonsekvensbeskrivning 2 nya 130 kv jordkablar 15 (17) 7. Konsekvensbedömning 7.1 Landskap På sikt kommer inte jordkablarna att påverka landskapet p.g.a. att dessa är förlagda under marken. 7.2 Naturvård På sikt kommer inte jordkablarna att påverka landskapet p.g.a. att dessa är förlagda under marken. 7.3 Bebyggelse På sikt kommer inte jordkablarna att påverka landskapet p.g.a. att dessa är förlagda under marken. 7.4 Mark och vattenanvändning Eftersom större delen av kabeln kommer att ligga i vägkanten får den väldigt liten konsekvenser för mark- och vattenanvändningen. Under förläggningsarbetet kommer delar av gatu- och skogsmark att trafikeras av transport- och schaktfordon. 7.5 Minimering av skadliga verkningar Efter genomförd förläggning av jordkablar kommer återställning av samtliga gator att ske. Därför kommer inte några bestående skador att uppstå. Hänsyn kommer att tas till eventuella dränerings- och teleledningar i marken. Kabelförläggningen kommer att ske utmed ett befintligt stråk med 10 kv kablar. Det innebär att de nya 130 kv kablarna kommer att förläggas parallellt med befintliga 10 kv kablar. Samförläggning med dagvattenledningar kommer att ske. 7.6 Elektromagnetiska fält Eftersom det är två jordkablar får det elektromagnetiska fältet väldigt liten utbredning. I Sverige tillämpas försiktighetsprincipen. Se Bilaga 5. Försiktighetsprincipen har medfört att man inte vill gå över magnetfältsnivån 0,4 µt (mikrotesla) som årsmedelvärde när man planerar nya kraftledningar, där människor bor eller vistas stadigvarande. Elektriskt fält På markytan blir det inget elektriskt fält från kabeln. Det elektriska fältet finns mellan fasledarna och kabelns jordade skärm. Magnetiskt fält Årsmedelvärdet av strömmen för den ena kabeln mellan befintliga transformatorstationen M2 Linköping och nya transformatorstationen M11 i P:\1080\017\Teknik \Underlag\MKB doc

17 Linköping Kraftnät AB Miljökonsekvensbeskrivning 2 nya 130 kv jordkablar 16 (17) Ekkällan blir ca 89 A. För den andra kabeln mellan M11 i Ekkällan och befintliga transformatorstationen M4 Åtvidabergsvägen blir ca 18 A. Det magnetiska fältet är proportionellt mot strömmen. Förläggningsdjupet är minst 0,9 meter. Det är det absolut minsta djup man får lägga en 130 kv kabel på. Det har blivit vanligt att man mäter det magnetiska fältet 1,5 meter över markytan. Med dessa förutsättningar blir det magnetiska fältet mindre än 0,17 µt rakt över kablarna. Se Bilaga 6. Vid markytan är fältet mycket starkare. Mitt över kabeln är magnetfältet 1,13 µt. Det dämpas dock snabbt ut. En meter från kablarna har det sjunkit till under 0,4 µt. Bostäder och arbetsplatser ligger på mycket större avstånd från kabeln. 7.7 Material Kablarna är av en typen enledare och har ledare bestående av Aluminium. Arean för respektive kabel är 500 mm 2. Isolationen för respektive kabel av tvärbunden polyeten (PEX). Kabeln har även en skärm av koppartråd. Mellan kablarna förläggs en jordlina av koppar med arean 95 mm 2. Kabeln är märkt med ingående plastkvaliteter, som förbereder en framtida återvinning av kabeln. Skyddande plastmantel består av polyeten (PE) Runt isolationen läggs ett lager koppartrådar för en jordad skärm Isolation består av tvärbunden polyetenplast (PEX) Svällband tätar kabeln och är skyddande mot vattenskada Kabelns ledare består av Aluminium Fig. 2. Beståndsdelar i en jordkabel 7.8 Ljudeffekter Med tanke på att båda ledningar är jordkablar, avger dessa inte några ljudeffekter. 7.9 Påverkan under byggtiden Under byggtiden kommer gator, parkeringsplatser och parkmark att grävas upp för att förlägga kablarna. Markytan kommer att återställas efter byggtiden. Under byggtiden blir det en del körning med entreprenadmaskiner. Framkomligheten kommer under en övergångstid att begränsas något. P:\1080\017\Teknik \Underlag\MKB doc

18 Linköping Kraftnät AB Miljökonsekvensbeskrivning 2 nya 130 kv jordkablar 17 (17) 8. Samlad miljöbedömning Alla ytor kommer att återställas efter jordkablarnas förläggning. Jordkablarna kommer att ha försumbar inverka på människor och miljö. P:\1080\017\Teknik \Underlag\MKB doc

19 Kartbilaga 1

20

21 1 (2) Kartbilaga 2 Blad 2 LINKÖPING KRAFTNÄT AB Projekt: Ny kabelsträckning 130 kv M2-M11-M4 ALTERNATIV 1 Sträckningen utgår ifrån nya stationen M Parkmark och avgrävning av Musketörsgatan m 2. Rör finns nedlagda i Musketörsgatan m 3. Förläggning i trottoar/gata Eklyckegatan. Avgrävning av 2 gator m 4. Styrd borrning under Tinnerbäcken m 5. Parkmark och avgrävning av 1 gc-väg m 6. Förläggning i trottoar/gata Högalidsgatan. Avgrävning av 2 gator + 2 korsningar m 7. Skogsmark och avgrävning av 2 gc-vägar m 8. Styrd borrning under Vistvägen m 9. Skogsmark m 10. Styrd borrning under Brokindsleden m 11. Förläggning i gata/parkeringsplats m 12. Förläggning i trottoar/gata Valhallagatan. Avgrävning av 1 gata m G:\INFORMATION\LINKÖPING KRAFTNÄT, LKN\ÖVRIGT\HANDLINGAR INFÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN\KARTBILAGA 2 BLAD 2.DOC

22 2 (2) Förläggningssätt: Kartbilaga 2 Blad 3 Gemensam förläggning med 12 kv-kablar i gatan Gemensam förläggning med 12 kv-kablar i gatukorsningar Normal förläggning av 145 kv-kablar G:\INFORMATION\LINKÖPING KRAFTNÄT, LKN\ÖVRIGT\HANDLINGAR INFÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN\KARTBILAGA 2 BLAD 2.DOC

23

24 1 (3) Kartbilaga 3 Blad 2 LINKÖPING KRAFTNÄT AB Projekt: Ny kabelsträckning 130 kv M2-M11-M4 ALTERNATIV 2 Sträckningen utgår ifrån nya stationen M Parkmark och avgrävning av Musketörsgatan m 2. Rör finns nedlagda i Musketörsgatan m 3. Förläggning i trottoar/gata Eklyckegatan. Avgrävning av 2 gator m 4. Styrd borrning under Tinnerbäcken m 5. Parkmark och avgrävning av 1 gc-väg m 6. Förläggning i trottoar/gata Högalidsgatan. Avgrävning av 2 gator + 2 korsningar m 7. Skogsmark utmed gc-väg avgrävning av 2 gc-vägar, alternativt förläggning i gc-väg m 8. Skogsmark mellan två höjder ner till gc-väg m 9. Parkmark utmed gc-väg ner till Bergdalsgatan, avgrävning av Bergdalsgatan m 10. Parkmark utmed Bergdalsgatan m 11. Förläggning i gc-väg under Brokindsleden m 12. Förläggning i trottoar/gata Atlasgatan. Avgrävning av 2 gator m 13. Förläggning i gc-väg ner till Stångån m G:\INFORMATION\LINKÖPING KRAFTNÄT, LKN\ÖVRIGT\HANDLINGAR INFÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN\KARTBILAGA 3 BLAD 2.DOC

25 2 (3) Kartbilaga 3 Blad 3 Förläggningssätt: Gemensam förläggning med 12 kv-kablar i gatan Gemensam förläggning med 12 kv-kablar i gatukorsningar Normal förläggning av 145 kv-kablar G:\INFORMATION\LINKÖPING KRAFTNÄT, LKN\ÖVRIGT\HANDLINGAR INFÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN\KARTBILAGA 3 BLAD 2.DOC

26 G:\INFORMATION\LINKÖPING KRAFTNÄT, LKN\ÖVRIGT\HANDLINGAR INFÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN\KARTBILAGA 3 BLAD 2.DOC (3)

27

28 1 (2) Kartbilaga 4 Blad 2 LINKÖPING KRAFTNÄT AB Projekt: Ny kabelsträckning 130 kv M2-M11-M4 ALTERNATIV 3 Sträckningen utgår ifrån nya stationen M Parkmark och avgrävning av Musketörsgatan m 2. Rör finns nedlagda i Musketörsgatan m 3. Förläggning i trottoar/gata Eklyckegatan. Avgrävning av 2 gator m 4. Styrd borrning under Tinnerbäcken m 5. Parkmark utmed gc-väg och avgrävning av 1 gc-väg, alternativt förläggning i gcväg m 6. Förläggning i trottoar/gata Furugatan. Avgrävning av 2 gator + 2 korsningar m 7. Skogsmark utmed gc-väg avgrävning av 1 gc-väg, alternativt förläggning i gc-väg m 8. Parkmark utmed gc-väg ner till Bergdalsgatan, avgrävning av Bergdalsgatan m 9. Parkmark utmed Bergdalsgatan m 10. Förläggning i gc-väg under Brokindsleden m 11. Förläggning i trottoar/gata Atlasgatan. Avgrävning av 2 gator m 12. Förläggning i gc-väg ner till Stångån m C:\DOCUMENTS AND SETTINGS\ULRBJA\LOKALA INSTÄLLNINGAR\TEMPORARY INTERNET FILES\OLK85\KARTBILAGA 4 BLAD 2.DOC

29 2 (2) Kartbilaga 4 Blad 3 Förläggningssätt: Gemensam förläggning med 12 kv-kablar i gatan Gemensam förläggning med 12 kv-kablar i gatukorsningar Normal förläggning av 145 kv-kablar C:\DOCUMENTS AND SETTINGS\ULRBJA\LOKALA INSTÄLLNINGAR\TEMPORARY INTERNET FILES\OLK85\KARTBILAGA 4 BLAD 2.DOC

30 ADI 477 Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält - en vägledning för beslutsfattare This text is also available in English Denna vägledning är tänkt att vara ett stöd för beslutsfattare i frågor om hälsorisker och elektromagnetiska fält. Den är utarbetad i samråd mellan Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut. Vägledningen bygger på de vetenskapliga resultat som hittills framkommit samtidigt som tekniska och ekonomiska aspekter på möjliga åtgärder belyses i perspektiv av begränsade samhällsresurser. Myndigheterna rekommenderar en försiktighetsprincip som baseras främst på cancerrisker som inte kan uteslutas. Liknande försiktighetsprinciper bör kunna tillämpas även när det gäller andra misstänkta hälsoeffekter. Denna vägledning ger ett underlag för beslutsfattare som i varje enskilt fall måste göra en skälighetsbedömning där eventuella risker vägs mot tekniska och ekonomiska förutsättningar. Inga forskningsresultat motiverar gränsvärden men det finns skäl tillförsiktighet De forskningsresultat som hittills presenterats ger inte underlag för och kan inte heller sägas motivera några gränsvärden eller andra tvingande begränsningar för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. De gränsvärden för högfrekventa elektromagnetiska fält, som vi har idag, skyddar mot värmeeffekter. För de lågfrekventa fälten saknar vi kunskap om vilka egenskaper hos fälten som eventuellt innebär risker och hur doser skall värderas. Om fälten ger ohälsa är det då främst risker med korta kraftiga exponeringar eller låg exponering under lång tid? Eller är det kanske kraftigt varierande fält som orsakar problem? Det vet vi inte, men vi har ändå gjort bedömningen att det kan finnas skäl för en viss försiktighet när det gäller exponering för lågfrekventa magnetfält. Försiktighetsstrategi möjlig Arbetslivsinstitutets kriteriegrupp (1995) har konstaterat att det vetenskapliga underlaget för gränsvärden för magnetiska fält är otillräckligt men att det borde vara möjligt att agera utifrån någon form av försiktighetsstrategi. Kriteriegruppen menade dock att ett sådant agerande inbegrep socioekonomiska överväganden som den ansåg låg utanför dess mandat. I USA har forskare vid Carnegie Mellon University i Pittsburg formulerat ett förhållningssätt till magnetfältsproblematiken som de kallat "prudent avoidance" - ungefär, välbetänkt undvikande. De menar att så länge sambandet mellan hälsorisk och exponering är ofullständigt känt så kan samhället inte tillgripa dyra och tvingande åtgärder. Å andra sidan bör man ändå vidta åtgärder som i sig inte medför betydande kostnader eller andra olägenheter då det finns rimligt starka misstankar om hälsoeffekter.

31 Ett liknande förhållningssätt har anförts t.ex. i förarbetena både till strålskyddslagen och hälsoskyddslagen. Där sägs det att redan en på goda vetenskapliga grunder uppkommen misstanke om skaderisker skall utgöra tillräcklig grund för att lagarna skall kunna användas. Flertalet av de myndigheter som står bakom denna informationsskrift rekommenderade 1994 i broschyren "Magnetfält och eventuella hälsorisker utifrån vad vi vet i maj 1994" att man vid samhällsplanering och byggande bör iaktta viss försiktighet om det kan göras till rimliga kostnader. Myndigheterna rekommenderar försiktighet ADI 477 Myndigheterna rekommenderar gemensamt följande försiktighetsprincip: Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Det övergripande syftet med försiktighetsprincipen är att på sikt reducera exponeringen för magnetfält i vår omgivning för att minska risken att människor eventuellt kan skadas. Vad menas med normal magnetfälstsnivå? Med magnetfältsnivån i aktuell miljö avses magnetfältsnivån i områden där människor återkommande kan förväntas vistas under längre tid, exempelvis bostäder, skolor, daghem och arbetsplatser. Med normal magnetfältsnivå avses det, efter beräkning eller flera mätningar, erhållna genomsnittsvärdet på magnetfältet i den aktuella miljön vid sådana förhållanden som kan anses återspegla fältnivån under lång tid. Mätningar invid punktkällor med snabbt avklingande fält skall inte anses återspegla magnetfältsnivån annat än om individer kan förväntas vistas invid punktkällan en stor del av dygnet eller arbetsdagen. För att erhålla en rättvisande bild av magnetfältsnivån måste mätning ske på ett tillräckligt stort antal platser i rummet och vid ett tillräckligt antal tidpunkter för att resultatet skall vara reproducerbart. Det är viktigt att mätmetoderna är dokumenterade. För kraftledningar kan beräkningar av fälten i många fall vara att föredra i stället för mätningar. Magnetfälten i bostäder och daghem belägna långt ifrån kraftledningar är i allmänhet mycket låga. Medianvärdet för bostäder och daghem i större städer är cirka 0,1 µt(mikrotesla). I mindre städer och på landsbygden är värdena ungefär hälften. I storstadsområdena har cirka 10 procent av bostäderna minst ett rum med ett magnetfält över 0,2 µt. Nära kraftledningar och transformatorstationer är magnetfälten högre. Mitt under en kraftledning kan det vara ungefär10 µt. Man beräknar att cirka 0,5 procent av bostadsbeståndet har ett magnetfält över 0,2 µt på grund av närhet till elektriska ledningar av olika typer. Mätningar har gjorts för ett stort antal yrkeskategorier på deras arbetsplatser. Medianvärdet för dessa var cirka 0,2 µt. I många industrimiljöer varierar naturligt nog värdena avsevärt. Det högsta dagsmedelvärdet,1,1 µt, uppmättes för yrkesgruppen svetsare. För vissa individer eller arbetssituationer kan, kortvarigt, värden på hundratals µt förekomma. Exempel på riktvärden för kostnader per förebyggt dödsfall/sjukdomsfall: RISK MYNDIGHET KOSTNAD Död i vägtrafikolycka Vägverket 7 Mkr Cancer pga. joniserande strålning Nordiska strålskyddsmyndigheterna 12 Mkr Lungcancer från radon Socialstyrelsen 2 Mkr

32 ADI 477 Vad menas med rimliga kostnader? Ett människoliv är i princip oersättligt. Det är trots detta lätt att inse att det finns många situationer när samhällets eller enskildas möjligheter att rädda liv eller förebygga allvarlig sjukdom begränsas av resursbrist. Att resurserna är knappa är ett ofrånkomligt faktum och återspeglar inte någon önskan att sätta pris på människoliv. Det belopp som samhället är berett att betala för att rädda ett "statistisktliv" varierar mycket mellan olika samhällssektorer och olika riskfaktorer. Ett rimligt tillvägagångssätt borde vara att skyddsinsatser rangordnas efter deras nytta i förhållande till deras kostnad men så sker inte alltid. I vissa fall råder det stora olikheter mellan uttalade ambitioner och praktiskt genomförda åtgärder. Ovanstående tabell är baserad på kända förhållanden för ett par år sedan och återspeglar det underlag som myndigheterna haft för sina prioriteringar då. I liknande sammanställningar från USA förekommer värden mellan 5 och 50 miljoner kronor, där de högsta värdena härstammar från kärnkraft och miljövård och de lägsta från trafikområdet. För flera områden ovan är orsakssambanden klarlagda, riskerna väl kända och effekterna av satsade pengar beräkningsbara eller mätbara. Inom strålskyddsområdet anses åtgärder mot joniserande strålning som kostar mindre än 5 miljoner per undvikt statistiskt fall vara ytterst angelägna att genomföra. Medicinisk bakgrund Sedan åtminstone början på åttiotalet har man diskuterat befarade hälsorisker vid exponering för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Farhågorna har främst gällt risk för cancer, graviditetsstörningar (till exempel fosterskador) och så kallad elöverkänslighet. Debatten har periodvis varit både intensiv och känsloladdad. En orsak till detta är att man fortfarande vet mycket litet om hur människor och andra levande varelser påverkas av elektriska och magnetiska fält. Resultat som presenterats från olika forskargrupper har ibland varit motstridiga. I motsats till vad som gäller för t.ex. kemiska ämnen och joniserande strålning har man hittills haft svårt att experimentellt se skadeverkningar ens vid mycket hög exponering för elektriska eller magnetiska fält. De effekter som är bäst kända är värmeeffekterna vid exponering för högfrekventa elektromagnetiska fält och effekterna av de strömmar som induceras av lågfrekventa magnetiska fält. I dessa fall är fältstyrkorna dock större än de fältstyrkor som är aktuella vid förmodade, men ej fastställda, samband mellan cancer, fosterskador och elöverkänslighet och de nämnda fälten. De eventuella biologiska effekterna av fält med låg styrka är dåligt kända. De dominerande källorna till exponering för lågfrekventa magnetiska fält är kraftledningar, installationer och elektrisk utrustning. Samtidigt som fälten kan tänkas utgöra ett hot mot vår hälsa är det moderna samhället starkt beroende av elektricitet för att fungera. Det är därför ytterst väsentligt att såväl riskbedömning som skyddsåtgärder sker med kunskap och omdöme samt är väl genomtänkt. I januari 1995 presenterade en expertgrupp som tillsatts av Socialstyrelsen vetenskaplig utvärdering av alla publicerade forskarrapporter inom området. En internationell expertgrupp har på uppdrag av WHO gjort en utvärdering av forskningsläget när det gäller risk för cancer och graviditetsstörningar. I oktober 1995 presenterade Arbetslivsinstitutets kriteriegruppunderlag för eventuella gränsvärden efter en utvärdering av riskerna för cancer.

33 ADI 477 Enstaka studier visar misstänkta samband med vissa cancerformer Det finns ett stort antal epidemiologiska studier där man med statistiska metoder studerat samband mellan sjukdom och en miljöfaktor, t.ex. om det kan finnas ett samband mellan exponering för magnetfält och ökad risk för cancer. För exponeringar i arbetsmiljön har det i första hand gällt risker för vissa former av leukemi och hjärntumörer. För exponering i boendemiljön har det framför allt gällt risker för leukemi hos barn. Det finns många osäkerheter i resultaten. T.ex. visar olika vetenskapliga rapporter överrisker för helt olika cancerformer. Det finns heller inte några övertygande accepterade samband mellan dos och riskens storlek. Epidemiologiska studier innebär en analys av ett statistiskt samband mellan exponering och sjukdom. Ett statistiskt samband är inte liktydigt med att exponeringen orsakar sjukdomen. Det är därför ofta nödvändigt att kunna verifiera resultaten av de epidemiologiska undersökningarna med experimentella studier, som ger information om möjliga mekanismer för skadlig inverkan, och med djurstudier, som renodlar exponeringen för den misstänkt cancerframkallande faktorn. Hittills har man inte fått fram resultat från sådana studier som ger stöd för misstankar om cancerrisker eller andra hälsorisker av fälten. De ovan nämnda expertgrupperna gör alla bedömningen att man inte på ett övertygande sätt kunnat visa att exponering för lågfrekventa magnetiska fält innebär ökade cancerrisker. Dock ger enstaka epidemiologiska studier viss anledning att misstänka att det kan finnas ett samband med vissa cancerformer. Det är också viktigt att veta i sammanhanget att cancer är en sjukdom som anses vara orsakad av en rad samverkande faktorer där födans sammansättning och tobaksrökning är de i särklass viktigaste riskfaktorerna. Den svenska cancerkommittén har analyserat orsakerna till cancer i Sverige och kommit fram till resultat som presenteras i tabellen nedan. Resultaten från de studier som genomförts visar att om exponering för elektriska eller magnetiska fält bidrar till uppkomst av cancer är de eventuella riskerna för cancerinsjuknande små jämfört med andra riskfaktorer. I Sverige insjuknar varje år cirka personer i cancer. Det finns beräkningar som uppskattar att högst ett hundratal av dessa skulle kunna ha en relation till exponering för magnetfält. Några orsaker till cancer i Sverige enligt cancerkommittén (SOU 1984:67) ORSAKSFAKTOR ANDELEN AV DEN TOTALA INCIDENSEN* I SVERIGE Kostfaktorer 30% Tobaksrökning 15% UV-strålning och joniserande strålning (främst solstrålning och radon) 8% Arbetsmiljöfaktorer 2% Allmänna luftföroreningar 1% * Incidens = insjuknandefrekvens, d.v.s. andelen individer som insjuknar eller andelen nya fall av en sjukdom som inträffar i en befolkning under en viss tidsperiod. Antalet barnleukemifall oförändrat - hudcancern ökar En av de cancerformer som diskuterats mest är barnleukemi. Antalet insjuknanden i barnleukemi i Sverige har varit oförändrat under de senaste 30 åren samtidigt som den totala elförbrukningen har mångdubblats, se figuren. Elanvändningen i hushållen har under samma period tiofaldigats. Vissa andra cancerformer ökar i antal, och den form som ökar mest är hudcancer. År 1992 insjuknade cirka svenskar i hudcancer, varav i den allvarliga hudcancern malignt melanom. Man vet att UV-bestrålning från solen är en mycket viktig orsak.

34 ADI 477 Inga samband med missfall eller fosterskador När det gäller risker för graviditeter startade debatten även här för cirka 15 år sedan i samband med att våra kontorsmiljöer datoriserades. Det rapporterades anhopningar av missfall på vissa arbetsplatser. Systematiska epidemiologiska uppföljningsstudier har dock inte bekräftat dessa första misstankar. Några enstaka studier antyder ett samband medan en överväldigande majoritet av studier talar emot. Ofta har man inte kunnat särskilja exponering för elektriska eller magnetiska fält från andra viktiga faktorer. Orsakerna till elöverkänslighet omtvistade - forskning behövs Elöverkänsliga lider ofta av hudbesvär i form av värmekänsla, sveda, klåda m.m. och i mer allvarliga fall även andra symptom såsom trötthet, huvudvärk, hjärtklappning, svettningar och magbesvär. Sådana symptom är vanliga i den svenska befolkningen och kan ha många orsaker. Men den elöverkänslige ser ett klart samband mellan symptomen och närhet till olika former av elektrisk utrustning eller ibland exponering för solljus. Å andra sidan har man hittills inte lyckats framkalla symptomen i provokationsförsök där den elöverkänslige inte känt till när

35 ADI 477 experimentellt framkallade elektriska och magnetiska fält varit påslagna. För att få veta mer om orsakerna till de elöverkänsligas symptom behövs bl.a. ytterligare forskning och utvärdering av behandlingsmetoder. Vi har därför valt att tillsvidare inte ge några gemensamma och generella rekommendationer för detta område. Det är emellertid mycket viktigt att de elöverkänsliga får en förutsättningslös utredning inom hälso och sjukvården på basis av symptomen. Exempel på kostnadsuppskattningar I Sverige och i de flesta andra industrialiserade länder insjuknar i genomsnitt ett barn av per år i leukemi. Även om hypotesen om ett samband mellan uppkomst av barnleukemi och exponering för magnetfält ej kan anses vara vetenskaplig säkerställt, antas i exemplen att de observerade riskerna gäller. I en svensk epidemiologisk undersökning har man observerat att barn som bor nära kraftledningar löper en 2,7 gånger högre risk för att få leukemi än de som bor långt borta från ledningarna. Detta värde har även använts för transformatorstationer och vagabonderande strömmar i de följande exemplen eftersom andra riskuppfattningar inte föreligger. Vidare används en livslängd för åtgärden på 40 år och en kalkylräntefot på 4 procent. Under dessa förutsättningar kan man visa att kostnaden per undvikt statistiskt fall blir R=735 K/N [kr/fall], där K är kostnaden för åtgärden och N antalet individer för vilka exponeringen elimineras vid åtgärden. Kostnaden är endast svagt beroende av den valda livslängden för åtgärden om denna är lång. Om livslängden för åtgärden väljs till 80 år i stället för 40 år så blir de beräknade kostnaderna i exemplen nedan 17 procent lägre. Det är inte möjligt att generellt i dessa exempel ta hänsyn till olika dosers betydelse för antalet leukemifall. Observera att exemplen endast avser att illustrera en beräkningsmodell för att få fram en jämförelse av olika kostnader. Beroende av omständigheterna i det enskilda fallet kan det finnas andra lösningar eller ekonomiska beräkningsgrunder som är mer lämpliga. Beräkningsmodellen behandlar endast statistiska fall och många måste få nytta av en åtgärd för att folkhälsan skall påverkas. Exemplen visar att exponeringsreducerande åtgärder kan kosta mellan ett par miljoner kronor och flera hundratals miljoner kronor för varje undvikt statistiskt fall av barnleukemi under förutsättning att de använda riskuppskattningarna gäller. Observera att försiktighetsprincipen rekommenderar att åtgärder bör övervägas då fälten avviker starkt från vad som kan anses vara normalt i den aktuella miljön. Kraftledning vid flerbostadshus En befintlig 220 kv kraftledning passerar ett område med flerbostadshus i vilka 300 barn bor inom ett avstånd från ledningen där risken för barnleukemi antas vara förhöjd på grund av närhet till kraftledningen. Kostnaden för att ersätta ledningen med en annan lösning - kabelförläggning längs en befintlig väg - är 60 miljoner kronor. Om denna åtgärd vidtas blir kostnaden per undvikt fall, under förutsättning att den beräknade risken är verklig, cirka 150 miljoner kronor. Vid beräkningar hos lokala myndigheter kan det finnas andra aspekter som kan tillmätas ett värde, t.ex. det faktum att mark frigörs. Daghem nära kraftledning Ett daghem där 40 barn vistas dagligen, ligger så nära en kraftledning att risken för barnleukemi antas förhöjd. Kostnaden för att bygga ett nytt daghem på annan plats är 4 miljoner kronor. Om denna åtgärd vidtas, och det inte finns andra ekonomiska aspekter att beakta, blir kostnaden per undvikt fall 74 miljoner kronor. Om det istället vore möjligt att använda s.k. avstämda skärmkretsar, till en uppskattad kostnad av 0,5 miljon kronor, blir kostnaden per fall ca 9 miljoner kronor.

36 ADI 477 Transformatorstation i skolbyggnad En transformatorstation i en skolbyggnad orsakar förhöjda magnetfält i tre klassrum. En möjlig åtgärd för att minska magnetfälten består i en inklädnad av utrymmet med plåt. En sådan åtgärd kostar cirka 1000 kr/m2 inklusive material och arbete, vilket innebär att totalkostnaden kan uppgå till cirka kr. Under antagandet att åtgärden minskar exponeringen för 75 barn som vistas i klassrummen, blir kostnaden per undvikt fall under ungefär 2 miljoner kronor. Vagabonderande strömmar i enfamiljshus I en enfamiljsbostad finns det förhöjda magnetfält som antas öka risken för barnleukemi. Magnetfälten orsakas av så kallade vagabonderande strömmar i installationer i huset, och kostnaden för att eliminera dessa strömmar är 5000 kr. Under antagandet att det under 40 år igenomsnitt bor ett barn i bostaden blir kostnaden per undvikt statistiskt fall blir cirka 4 miljoner kronor. Kraftledning i glesbygdsområde En 400 kv ledning planeras att byggas i ett glesbygdsområde. Vid planeringen har man strävat efter att förlägga ledningen så gynnsamt som möjligt bl.a. med hänsyn till de närboende. Man avser att använda en lednings konstruktion, T-stolpe, som är mer gynnsam ur magnetfältssynpunkt än den traditionella ledningskonstruktionen. Dessa åtgärder kan vidtas utan nämnvärda merkostnader och andra konsekvenser. Trots detta kommer ledningen längs en sträcka av 80 kilometer att passera 71 glest utspridda fastigheter på ett sådant avstånd att magnetfälten vid fastigheterna kan anses vara förhöjda. För att minska fälten lokalt vid varje fastighet undersöker man möjligheten att använda s.k. avstämda skärmkretsar. Kostnaden för en skärmkrets uppskattas till 0,5 miljon kronor. Under antagandet att det i genomsnitt bor ett barn i varje fastighet, och att det inte finns andra ekonomiska aspekter att beakta, blir kostnaden per undvikt fall ca 370 miljoner kronor. Det blir samma kostnad per fall om man istället väljer att lösa in fastigheterna för i genomsnitt 0,5 miljon kronor per fastighet. Planerad kraftledning genom förortsområde En 220 kv kraftledning planeras att byggas genom ett förortsområde. Ledningen kommer att passera ett flerbostadshus som ligger inom ett avstånd från ledningen där risken för barnleukemi kan antas vara förhöjd på grund av ledningen. Det bor 60 barn i huset. För att undvika ett förhöjt magnetfält avser man att använda en inskarvning av s.k. split-phase ledning i det ledningsavsnitt som passerar huset. Merkostnaden för denna lösning uppskattas till 0,7 Mkr. Om åtgärden vidtas blir kostnaden per undvikt fall ca 9 miljoner kronor. Litteraturreferenser 1. Elektriska och magnetiska fält och hälsoeffekter. SoS-rapport 1995:1. 2. Magnetfältsmätningar i bostäder och på daghem. SoS-rapport 1994: Floderus B, Persson T, Stenlund C: Lågfrekventa magnetfält i arbetsmiljön. Referensvärden och exponering i olika yrkesgrupper. Arbete och Hälsa 1995:1. 4. Kriteriegruppen för fysikaliska riskfaktorer: Epidemiologiska studier av eventuellt samband mellan magnetfältsexponering och cancer i yrkesmiljö - en översikt. Arbete och Hälsa1995: Kriteriegruppen för fysikaliska riskfaktorer: Bedömningar vid framtagande av ett vetenskapligt underlag för begränsning av exponering. Arbete och Hälsa 1995: Kriteriegruppen för fysikaliska riskfaktorer: Magnetfält och cancer - ett kriteriedokument. Arbete och Hälsa 1995:13.