Produktbeskrivning e-adept

Transkript

1 Produktbeskrivning e-adept version 0.5 E. Dawidson, T. Lahrin & M. Jernberg Astando

2 Produktbeskrivning e-adept e-adept 2 (33) Innehåll 1. OM DETTA DOKUMENT E-ADEPT TEKNISKA DATA Hårdvara för brukare Mjukvara för brukare Mjukvara för leverantören e-adept Mjukvara för leverantören tredjepartsprodukter Data MÅLGRUPP ÖVERSIKT - KOSTNADER FÖR E-ADEPT TILLHANDAHÅLLANDE AV E-ADEPT Till brukaren Ägande av hjälpmedlet Utbildning och installationshjälp Service Försäkring Till kommunen DRIFT OCH FÖRVALTNING FRAMTIDA BEHOV OCH MÖJLIGHETER MED E-ADEPT BILAGOR OCH REFERENSER APPENDIX I: KOSTNADER FÖR RESPEKTIVE BRUKARE Brukarnas utrustning Mobiltelefon Positioneringsenhet Talsyntes Teleabonnemang/datatrafik Eventuellt larmavtal med larmbolag APPENDIX II: KOSTNADER FÖR RESPEKTIVE KOMMUN Tillhandahållande och brukarstöd Internt förvaltningsarbete Digitalisering av gångvägnät Förvaltning av de digitala näten Knytning och förvaltning av verksamhetsdata kopplade till de digitala näten Något om Lokal Vägdatabas en av grunderna för e-adept APPENDIX III: KOSTNADER FÖR KOMMUNERNA ATT DELA PÅ Allmänt om övergripande förvaltning och support av e-adept Licenskostnader och supportavgifter till tredjepartsprodukter Back end support för e-adept... 27

3 Produktbeskrivning e-adept e-adept 3 (33) 12.4 Förvaltning av kodbas, programvaror och dokumentation Drift av serverdelarna i e-adept inklusive erforderlig hård- och mjukvara APPENDIX IV: DRIFT OCH FÖRVALTNING Organisation för samordnad förvaltning Fakturering och redovisning Samordningseffekter vid vidareutveckling Övriga villkor för förvaltningen APPENDIX V: FRAMTIDA BEHOV OCH MÖJLIGHETER MED E-ADEPT e-adept är i sin första version Ytterligare information, marknadsföring och spridning av e-adept Ny teknik Större bärighet för e-adept om fler målgrupper kan nyttja utvecklingsresultaten Automatiska larm Anpassning av e-adept till rullstolsburna Anpassning av e-adept till turister Virtuella skyltar för olika målgrupper Förvaltning, produktion och förbättringar av positioneringsenheter... 36

4 Produktbeskrivning e-adept e-adept 4 (33) 1. Om detta dokument Denna produktbeskrivning beskriver de olika delarna av e-adept, på vilket sätt e-adept tillhandahålls till brukare och leverantörer, krav och kostnader vid införande av e-adept, drift och förvaltning som sannolikt kommer att behövas för ett utnyttjande av e-adept samt uppskattning av kostnader för detta. Det finns kostnader som är att hänföra till respektive brukare, kostnader som är specifika för respektive kommun som vill utnyttja e-adept samt kostnader som bör delas av alla kommuner som utnyttjar e-adept. Alla kostnadsuppskattningar i detta dokument är framtagna utifrån rådande förutsättningar De utgår från att serverdelarna i e-adept samt den mobila lösningen för personer med synnedsättning, TeDuco, är driftsatta. Utgångspunkten i detta dokument är också att Astando AB (nedan kallat Astando) gentemot alla intressenter i e-adept åtar sig drift och förvaltning. Detta antagande görs eftersom Astando i dagläget är den enda part som har realistisk möjlighet att åta sig förvaltningen. Sannolikt är det också mest kostnadseffektivt för alla parter om Astando även ansvarar för och samordnar driften. Detta är i dagsläget efterfrågat av de kommuner som visat intresse. Det går naturligtvis att på sikt tänka sig även andra former för drift och förvaltning men dessa måste då utredas och kostnadsuppskattas separat. Det bör också inledningsvis poängteras att Astando inte har några krav på hur stor budget som ska avsättas för förvaltningen. Kostnadsuppskattningarna i detta dokument är till för att ge en så realistisk bild som möjligt av vad som sannolikt krävs för en fullödig drift och förvaltning av e-adept. Astando är beredd att genomföra förvaltningsarbete i den utsträckning finansiering finns och det är upp till dem som önskar utnyttja e-adept och de som deltar i förvaltningen att slå fast vilken budget som skall avsättas för förvaltningsarbetet. Astando kommer även fortsättningsvis, i den takt det är möjligt, att verka för att successivt involvera ytterligare parter och finansiärer i e-adeptrelaterat arbete och i förvaltning för att på så sätt minska kostnaderna för alla parter. Det är självklart viktigt för de parter som tänker tillhandahålla e-adept att säkerställa en tillfredsställande förvaltning. Men en sådan förvaltning behöver också säkerställas för att e- Adept ska ha trovärdighet gentemot användare, andra kommuner och eventuellt andra intresserade parter för att det ska vara möjligt att sprida e-adept och på sikt fördela kostnaden på fler. Allra viktigast är dock att beakta att e-adept handlar om att tillhandahålla hjälpmedel till utsatta personer i samhället som kan tänkas komma att göra sig mer eller mindre helt

5 Produktbeskrivning e-adept e-adept 5 (33) beroende av dessa hjälpmedel för sitt dagliga liv. Både deras livskvalitet och personliga säkerhet är beroende av att e-adept även över tiden fungerar fullt tillfredsställande. Ansvariga beställare och de som tillhandahåller e-adept bör därför ta frågan om en fullödig förvaltning på största allvar.

6 Produktbeskrivning e-adept e-adept 6 (33) 2. e-adept e-adept är ett helhetssystem inom området navigering och larm som bygger på dataförsörjning från kommuner (fig. 1). Tjänsten e-adept används genom att brukaren utnyttjar en mobiltelefon med en ansluten positioneringsutrustning. Mobiltelefonen hämtar data bl.a. från kommunens lokala vägdatabas (Tekis-LV) där ett digitalt gång- och cykelvägnät finns lagrat. Figur 1. e-adept innehåller ruttplaneringsmodul där kollektivtrafikreseplanering ingår, larmmodul med jourhjälp gentemot larmcentral och personlig ringlista, webbsida för nedladdning av TeDuco samt programvaran TeDuco med positionering, talsyntes, gränssnitt, larmfunktioner och navigering. e-adept fungerar som en bilnavigator men guidar gångtrafikanten på trottoarer, parkvägar och andra gångvägar. Gång- och cykelvägnäten är separata nät representerade av mittlinjer (fig. 2). De gångvägnät som används för ruttplaneringen ägs och förvaltas av kommunerna vilket innebär att data ständigt uppdateras i kommunens dagliga verksamhet. Till vägnätet kan ytterligare information vara kopplad såsom pågående grävningsarbeten, var uteserveringar är placerade och trappors läge (verksamhetsdata).

7 Produktbeskrivning e-adept e-adept 7 (33) Figur 2. e-adept nyttjar ett separat digitalt namnsatt gångvägnät för ruttplanering och navigering (röda linjer). Näten är separata och representerade av mittlinjer. Genom att skriva in startadress och måladress får användaren en vägbeskrivning och detaljerad information om omgivningen. Information kan även hämtas från olika kollektivtrafiktjänster så att användaren kan få en rutt längs med en trottoar till en busshållsplats och information om linjenummer, avgångstid och avstigningshållplats. När användaren stigit av bussen fortsätter guideinstruktionerna att ge vägvisning längs med trottoaren fram till måladressen. En trygghet för användaren är de hjälpfunktioner som gör det möjligt att vid behov snabbt komma i kontakt med anhörig, vän eller larmcentral. Gångtrafikanter har långt fler ruttalternativ att välja mellan än förare av motorfordon som endast kan förflyttas längs med en bestämd rutt. De närliggande länkarna, som utgör trottoarerna på var sin sida om en väg, medför att för att systemet skall veta vilken sida av vägen som användaren befinner sig på så krävs en mycket hög positioneringsnoggrannhet. e-adept använder GPS-mottagning i kombination med digital kompass och stegräknare.

8 Produktbeskrivning e-adept e-adept 8 (33) 3. Tekniska data 3.1 Hårdvara för brukare Följande hårdvara krävs för att brukaren skall kunna använda e-adept: Positioneringsmodul Företag: Astando Modell: DRM-4000, GPSmottagare Gränssnitt: USB, Bluetooth Sensorer: Accelerometer, stegräknare, gyro, digital kompass Mått: 111,8x81,3x38,1 mm Vikt: 340,2 g Mobiltelefon Företag: NOKIA Modell: NOKIA C5, N82, N86 Operativsystem: Symbian serie 60 ed. 3 (krav) Nokia C5: Mått: 112x46x12,3 mm Vikt (med batteri): 89,3 g Hörlurar Företag: Valfri leverantör Modell: T.ex. NOKIA stereoheadset WH-102 (flera modeller passar) Lurarna fästs i öronen. På kabeln finns en enhet med mikrofon, svarsknapp för samtal.

9 Produktbeskrivning e-adept e-adept 9 (33) 3.2 Mjukvara för brukare Följande produkter och programvaror behöver brukaren ha på sin mobiltelefon för att kunna använda e-adept: TeDuco Företag: Astando AB Mobiltelefonabonnemang/kontantkort med datatrafik Företag: Valfri 3.3 Mjukvara för leverantören e-adept Följande mjukvara ska vara installerad hos kommunen eller annan leverantör för att brukaren skall kunna nyttja e-adept: Serverprogramvara för e-adept Företag: Astando AB 3.4 Mjukvara för leverantören tredjepartsprodukter Följande mjukvara ska vara installerad hos kommunen eller annan leverantör för att brukaren skall kunna nyttja e-adept: Tekis-LV Företag: Tekis Version: LV minst version 2.3 Lvws Företag: Astando AB Version: TeDuco använder lvws-2.0_beta8 Ruttning (iom hållplatser) använder lvws-2.1 Windows server 2003 Eller liknande med IIS Version: 2003

10 Produktbeskrivning e-adept e-adept 10 (33) Oracle Standard edition Företag: Oracle Version: Oracle Standard edition, minst version 9. Databas som kan använda NHibernate krävs. 3.5 Data Följande data måste/bör finnas hos kommunen eller annan leverantör för att brukaren skall kunna nyttja e-adept: Tillgänglighetsinformation samt GC-konstruktion Konstruktion (GC-konstruktion) för gång- och cykelvägnät krävs. Tillgänglighetsinformation inget krav. Digitalt namnsatt gångvägnät Gång- och cykelvägnät skapat enligt Astandos generaliseringsregler (läs mer i Lekberg, 2009) Digitalt kartmaterial Digitalt kartmaterial (wms-tjänst) behövs för den kommun som väljer att tillhandahålla e- Adepts larmtjänst. GC-konstruktion beskriver vilken typ av vägkonstruktion som en del av ett nät utgörs av. Den uttrycker vad går eller cyklar jag på?. GC-konstruktion ska förekomma heltäckande på allt vägnät som är av trafikslaget cykeltrafik och/eller gångtrafik. Den är en egenskapsföreteelse, dvs. en företeelse sträcker sig normalt inte över mer än en länk. Den får dock gärna vara samtidig, dvs. flera instanser av GC-konstruktion får förekomma överlappande på samma del av nätet. Exempelvis förekommer konstruktionerna cykelbana och gångbana ofta i kombination med varandra (Lekberg, 2009). Tillgänglighetsinformation kan vara t.ex. uteservering, cykelställ, vippskylt, papperskorg, brevlåda eller andra informationsmängder som kan utgöra hinder på trottoaren.

11 Produktbeskrivning e-adept e-adept 11 (33) 4. Målgrupp Målgruppen för e-adept är i främsta hand personer med synnedsättningar enligt följande definitioner: Grav synnedsättning/blindhet: Ingen för situationen användbar synförmåga. Begränsad synnedsättning: Begränsad möjlighet att med synens hjälp orientera sig i okänd miljö samt motsvarande svårigheter i den dagliga livsföringen. För båda grupperna, personer med grav synnedsättning/blindhet samt personer med begränsad synnedsättning, gäller i tillämplig utsträckning att man använder teknikkäpp, markeringskäpp/vit stödkäpp, annat tekniskt orienteringshjälpmedel, ledarhund eller kikare för att navigera och orientera sig i miljön. Ofta används ledsagare för introduktion till orientering i okänd miljö. Övriga primära intressenter är personer som är troliga mottagare av hjälplarm från e-adept. Larmmottagarna ska kunna stötta en person som navigerar med hjälp av systemet. Dessa personer kan ta emot ett samtal och en position från en person som navigerar med systemet och hjälpa till om hon hamnat i svårigheter. Exempel på dessa grupper är anhöriga, vänner, hemtjänst, serviceboende och larmcentraler.

12 Produktbeskrivning e-adept e-adept 12 (33) 5. Översikt - kostnader för e-adept I denna översikt listas de olika kostnadsposter som är förknippade med e-adept. I bilaga 1 anges preliminära kostnader och i appendix I, II, III beskrivs sedan de olika delarna mer ingående. Kostnader för e-adept omfattar följande: a) Användarnas utrustning (mobil + positioneringsenhet + talsyntes på mobil + teleabonnemang/datatrafik) b) Eventuellt larmavtal lokalt larmbolag För respektive kommun själva (se även Appendix II: Kostnader för respektive kommun) c) Tillhandahållande och brukarstöd till användarna d) Intern kommunal handläggartid e) Digitalisering av gångvägnät f) Förvaltning av de digitala gångvägnäten g) Knytning och förvaltning av verksamhetsdata kopplade till de digitala gångvägnäten (ej krav för tjänsten) För respektive kommun att dela på (se även Appendix III: Kostnader för kommunerna att dela på) h) Licenskostnader och supportavgifter till tredjepartsprodukter i) Back-end support för e-adept j) Förvaltning av kodbas och programvaror i e-adept k) Förvaltning av dokumentation, informations- och utbildningsmaterial l) Drift av serverdelarna i e-adept inklusive erforderlig hård- och mjukvara För de intresserade m) Ytterligare information, marknadsföring och spridning av e-adept n) Ev. vidareutveckling av e-adept för personer med synnedsättningar o) Ev. vidareutveckling av e-adept gentemot andra målgrupper p) Stöd vid tillhandahållande av utvecklingsresultaten i e-adept till andra systemutvecklare q) Produktion och förbättringar av positioneringsenheter

13 Produktbeskrivning e-adept e-adept 13 (33) 6. Tillhandahållande av e-adept 6.1 Till brukaren Brukaren införskaffar på egen hand en mobiltelefon med ett mobilabonnemang/kontantkort med datatrafik. För krav, se Hårdvara för brukare och Mjukvara för brukare. Programvaran för att kunna använda e-adept, TeDuco, kan tillhandahållas via en servicecentral eller via e-adepts nedladdningssida (e-adept, 2010): Login.aspx?AspxAutoDetectCookieSupport=1. På servicecentralen kan brukaren få hjälp med att installera nödvändig programvara, utbildning och hjälp för att komma igång. Mer information om servicecentraler kommer att tillhandahållas via Landstingens och kommunernas befogenheter och uppgifter inom vård och omsorgsområdet kan genom uttryckligt lagstöd överlåtas mellan de två huvudmännen. Ett landsting eller en kommun får även sluta avtal med någon annan om att utföra hela eller delar av uppgifterna enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Ingen av de uppgifter som ingår i Fritt val av hjälpmedel är dock att betrakta som myndighetsövning. Möjligheten att sluta avtal med annan kan ske med stöd av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, förkortas LOU, eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem, förkortas LOV. Oavsett om uppgifterna överlåtits på annan, har dock sjukvårdshuvudmännen kvar sitt huvudansvar för att exempelvis garantera god vård och erbjuda hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. En offentlig vårdgivare måste beakta bestämmelserna i LOU som anger en skyldighet för myndigheter och andra offentliga organ att i vissa fall genomföra en så kallad offentlig upphandling vid köp av varor och tjänster. LOU har emellertid inte företräde framför HSLs bestämmelser om skyldigheter för huvudmännen att tillgodose patientens behov av exempelvis rehabilitering och hjälpmedel. Det innebär att en patient som inte kan få sitt behov av hjälpmedel tillgodosett inom det upphandlade hjälpmedelssortimentet kan få hjälpmedel direktupphandlat enligt 15 kap. 3 LOU. Positioneringsutrustningen kommer till en början att tillverkas i små serier, troligen ända ner till styckvis på beställning och är i sitt nuvarande utförande relativt dyr. Arbete pågår att ta fram komponenter som ska ge ett konsumentpris motsvarande ca en GPS-mottagare

14 Produktbeskrivning e-adept e-adept 14 (33) av bättre kvalitet. Det finns ett antal scenarier för hur utrustningen ska tillhandahållas och vem som äger den. I sitt nuvarande prisläge är punkterna 3, 4 och 5 realistiskt för brukaren. 1. Direktköp från Astando som tillverkar och levererar utrustningen till brukaren. Detta är troligen en alltför dyr lösning i dagsläget då kostnaden med de tekniska komponenter som används idag ger en personlig investeringskostnad på ca kr. Utrustningen ägs av brukaren. 2. Leasing. Det är möjligt att använda sig av leasing som ett instrument för att sprida ut kostnaden över flera år och på så vis få en hanterlig månadskostnad. Totalpriset torde för ett normalt leasingupplägg stanna vid ca 15% - 20% marginal och utlagt på 36 månader ge en månadskostnad kring (40.000*1,2 / 36) = ca 1350 kr/månad. Även detta är ett högt belopp för denna målgrupp och behovet av billigare komponenter kvarstår. Utrustningen ägs av brukaren 3. Via Kommunen. Möjligen kan kommuner tänka sig att gå in och äga själva positioneringsutrustningen och tillhandahålla denna till de personer som svarar mot ställda kriterier för att få del av hjälpmedlet. I detta fall är det således kommunen som tar kostnaderna för positioneringsutrustningen. Huruvida kommunen sedan tar ut en avgift eller hyr ut utrustningen beror på hur varje kommun vill hantera detta i avtal med brukaren. Utrustningen ägs av kommunen och de får då också ansvaret för försäkrings, service och felavhjälpningskostnader. 4. Förskrivning som hjälpmedel. Hos Hjälpmedelsinstitutet (HI) kan man få viss utrustning godkänd som hjälpmedel vilket gör det möjligt att tillhandahålla den som förskrivna hjälpmedel. Hjälpmedlet ägs av vårdgivaren som även hanterar försäkrings och service etc för hjälpmedlet. 5. Fritt Val. Det innebär att brukaren som vanligt först vänder sig till sin förskrivare som gör en behovsbedömning. Om brukaren och förskrivaren kommer överens om Fritt val av hjälpmedel blir brukaren informerad om vad det fria valet innebär och får därefter en rekvisition på anvisat belopp och hjälpmedel. Därefter är det brukaren som inhandlar, äger och ansvarar för hjälpmedlet och konsumentköplagen gäller. Enklast att genomföra detta är om utrustningen i e-adept eller framförallt positioneringsenheten ingår i det upphandlade sortimentet. Det finns möjligheter till direktupphandling av hjälpmedel när alternativ saknas men det bör enligt rapporten ske i undantagsfall. Hela rapporten om Fritt Val hittar man på del%20slutrapport% pdf Det finns ett antal skäl som gör e-adept lämpligt att tillhandahålla enligt modellen för Fritt Val. Systemet e-adept är ett komplext system som syftar till att hjälpa den funktionshindrade i sin vardag.

15 Produktbeskrivning e-adept e-adept 15 (33) Som synskadad är det troligt att man inte blir rehabiliterad från sitt funktionshinder och därvid kommer återlämna hjälpmedlet efter rehabiliteringstiden utan tvärtom kommer hjälpmedlet vara en naturlig del i den synskadades vardag resten av livet. Produkten i sig innebär ingen hälsopåverkande risk utan är ett rent tekniskt hjälpmedel och en renodlad produkt som ingår i en komplex tjänst. I vissa fall kan en legitimerad yrkesutövare bedöma att en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård av patienten själv eller någon annan. Sådan egenvård räknas inte som hälso- och sjukvård och omfattas därmed inte av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Däremot är hälso- och sjukvårdens bedömning, planering och uppföljning att betrakta som hälso- och sjukvård. Förutsättningar för sådana beslut om egenvård framgår av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Fritt Val utgår ifrån att hjälpmedlet tillhandahålls inom ramen för begreppet egenvård. Det innebär följande för Brukaren respektive vårdgivaren; Brukare som kan komma ifråga för Fritt Val är de som Har behov av en insats i form av hjälpmedel Har tillräcklig insikt och erfarenhet om sin egen funktionsnedsättning och hjälpmedelsbehov för att kunna göra ett bra val Kan använda hjälpmedlet utan risk för sig själv och andra (här får man troligen anta att risk avser att faran att använda hjälpmedlet är högre än att inte använda hjälpmedlet i den situation det är avsett att användas) Det är också så att det endast gäller de brukare som själva vill välja Fritt val av hjälpmedel. Annars får man tillgång på traditionellt sätt så Fritt Val ska ses som ett komplement till traditionell förskrivning Ägande av hjälpmedlet Efter bedömningen att förskrivningsprocessen kan utföras av patienten som egenvård, upphör i princip vårdgivarens ansvar för själva hjälpmedlet. Brukaren ansvarar efter inköpet själv för eventuell installation, underhåll, skötsel etc. Eftersom det utförs som egenvård enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2009:6 upphör vårdgivarens ansvar enligt hälso och sjukvårdslagstiftningen för att endast säkra medicintekniska produkter ska användas och kunna spåras. I utredningen kring Fritt Val kom man till slutsatsen att ska det troligen nödvändigt att det är brukaren som äger hjälpmedlet. Det innebär inte att det är brukaren som behöver betala för det utan efter genomförd utredning och där ett behov konstaterats samt att brukaren informerats om vad det innebär får personen en rekvisition utskriven på beloppet för i detta

16 Produktbeskrivning e-adept e-adept 16 (33) fall positioneringsutrustningen. Därefter är det brukaren som inhandlar, äger och ansvarar för hjälpmedlet och konsumentköplagen gäller. Astando tar emot rekvisitionen och skickar denna tillsammans med faktura på beloppet för positioneringsutrustningen till kommunen eller i förekommande fall det Landsting som ställt ut rekvisitionen. Några begränsningar verkar inte finnas som begränsar konsumentköplagen då varan inhandlats av brukaren på rekvisition. I det fall de skulle köpa positioneringsutrustningen via t ex Internet på e-adepts hemsida så istället distans- och hemförsäljningslagen (2005:59). Till skillnad från konsumentköplagen har konsumenten i dessa fall en uttrycklig ångerrätt. Rekvisitionen bör innehålla uppgifter om; rekvisitionsnummer och namn på brukaren beskrivning av hjälpmedlet maximalt belopp som kan faktureras landstinget/kommunen kommentarsruta där förskrivaren kan meddela leverantören om något specifikt krav ställs på hjälpmedlet Utbildning och installationshjälp. Det verkar inte föreligga några hinder för att t ex syncentraler ska tillhandahålla utbildning och hjälp att komma igång även om hjälpmedlet införskaffas av brukaren själv enligt modellen för Fritt Val. Förskrivaren kan behålla ansvaret för utprovning och träning, vilket i det här sammanhanget kan vara en stor fördel att det finns utbildad personal på syncentraler som kan utbilda och träna personen i hur man använder e-adept där positioneringsutrustningen är en del i systemet Service I Stockholm och Kronoberg har man i Fritt Val arbetat fram Servicekonton som ska ge brukaren trygghet under hjälpmedlets livslängd. En summa för hela brukartiden har beräknats och avsatts som användaren kan använda för att göra årlig service eller avhjälpa fel på utrustningen som inte omfattas av produktgarantin. Även om rekvisitionen från vårdgivaren omfattar kostnaden för underhåll och service är det den enskilde som själv måste se till att detta görs. I det fall ett liknande upplägg kan tas fram för e-adept kan avtal träffas med en lämplig aktör som kan tillhandahålla både service och åtgärda fel på positioneringsutrustningen. Konsumentlagen gäller under garantitiden så brukaren kontaktar i första hand den som sålt positioneringsutrustningen om det uppstår fel som omfattas av produktgarantin enligt konsumentköplagen.

17 Produktbeskrivning e-adept e-adept 17 (33) Försäkring Eftersom personen själv äger utrustningen omfattas den av hemförsäkringen i det fall den t ex blir stulen eller liknande. Om man vill ha ett försäkringsskydd som även täcker att man råkar ha sönder sin utrustning genom oförsiktighet/otur så kallad drulleförsäkring brukar detta kunna tecknas hos de flesta försäkringsbolag. Eftersom värdet på positioneringsutrustningen är så stort är det viktigt att brukaren ser över beloppsgränsen som man har hos sitt försäkringsbolag. Det är troligt att man även kommer kunna erbjuda speciella försäkringar i samband med köpet på liknande sätt som elektronikkedjorna erbjuder tilläggsförsäkringar på köpt hemelektronik. Avtal om sådana försäkringslösningar tecknar den som säljer positioneringsutrustningen (Astando) med lämplig aktör. Man bör dock för varje brukare utreda om de tjänar på att teckna en separat försäkring på positioneringsutrustningen eller bör utöka sitt försäkringsskydd på sin hemförsäkring. Troligen är detta något som brukaren själv får ansvara för men det bör finnas tydlig information om valmöjligheterna. Önskas ett avtal med en larmcentral tas kontakt med dem direkt, se information på eller på e-adepts nedladdningssida (e-adept, 2010). 6.2 Till kommunen En kommun som vill införa e-adept kan få tillgång till all e-adept-programvara via Astando. För ytterligare information, se

18 Produktbeskrivning e-adept e-adept 18 (33) 7. Drift och förvaltning Läs mer i Appendix V: Erbjudande och förslag angående drift och förvaltning De framtida kostnaderna för e-adept består dels av kostnader för respektive brukare, dels kostnader som är specifika för varje kommun och slutligen sådana kostnader som kan delas mellan alla kommuner som infört e-adept. Då det inte förrän hösten 2010 funnits avtal som reglerar spridningen av e-adept har det ännu inte varit möjligt för fler kommuner att kunna införa e-adept. Detta gör att Stockholms stad i dagsläget är den enda kommun som haft möjlighet att införa e-adept, men som dock initialt kommer att behöva stå för samtliga drifts- och förvaltningskostnader. Det är mycket viktigt att påbörja en förvaltning av tjänsterna. Dels för att överhuvudtaget kunna tillhandahålla e-adept till brukare och få nytta av allt arbete och investeringar som gjorts. Dels för att successivt kunna involvera allt fler kommuner och parter i arbetet. I Appendix V beskrivs ett erbjudande och förslag för hur drift- och förvaltningen skulle kunna ske med Astando som partner.

19 Produktbeskrivning e-adept e-adept 19 (33) 8. Framtida behov och möjligheter med e-adept Läs mer i Appendix V: Framtida behov och möjligheter med e-adept En nyttoanalys av e-adept har genomförts av Stockholms stad. Denna analys visade att snittnettonyttan för personer med synnedsättningar i Stockholm skulle kunna uppgå till ca 44 milj. kr/år under en 5-årspeiod från driftsättning. För Stockholms stad skulle e-adept kunna generera en snittnettonytta på 3,9 milj. kr/år under samma tidsperiod. Den sammanlagda snittnettonyttan för samhället skulle i Stockholm kunna uppgå till 27 milj. kr/år. (Karlsson, 2009). e-adept kan således erbjuda ett stort värde för städer och den stora potentiella nyttan bör vägas mot kostnaden. De utvecklingsresultat som finns i e-adept idag utgör första versionen av något som det kan finnas goda anledningar att vidareutveckla och utnyttja även gentemot andra målgrupper och i andra sammanhang. Ytterligare potentiella direkta intressenter av e-adept kan vara äldre, personer med kognitiva funktionsnedsättningar, rullstolsburna, brukarorganisationer och äldreomsorgen, museer, larmbolag, handikapporganisationer, telekombolag, it-företag m.fl. Indirekta intressenter till e-adept är lokaltrafiken, Färdtjänst, kommuner både nationellt och internationellt, Landstinget, Hjälpmedelscentralen, näringslivet och standardiseringsorganen ISO, SIS och CEN. En stor poäng med e-adept är att som användare kunna ha nytta av e-adept när man ska ta sig till nya områden, t.ex. kommer till nya städer. Ju fler städer e-adept är infört i, desto större nytta får användare från Stockholms stad (där e-adept redan är infört) då de ska resa till andra orter både inom och utom Sverige. Förutom brukarnas nytta kan kostnaderna för drift- och förvaltning bli betydligt lägre om fler intressenter kan involveras i e-adeptarbetet och därmed dela på drift- och förvaltningskostnaderna. Förutom tjänsten e-adept och olika vidareutvecklingar av e-adept kan de digitala gångvägnäten som skapats även användas i andra sammanhang såsom ruttplanering för snöröjning, säkra skolvägar, hemtjänst mm. De digitala cykelvägnät som krävs för att ansluta gångvägnätet kan i sin tur användas för cykelreseplanerare (se t.ex och i förlängningen kan samtliga nät användas för att skapa comodala reseplanerare och andra tjänster baserade på bil-, cykel- och gångvägnät.

20 Produktbeskrivning e-adept e-adept 20 (33) 9. Bilagor och referenser Bilaga 1 - Bilaga kostnader Produktbeskrivning e-adept.docx Bilaga 2 - Bilaga gångvägnät Produktbeskrivning e-adept.docx e-adept, %29/Login.aspx?AspxAutoDetectCookieSupport=1. Karlsson, J., PENG-analys. Navigeringsstöd för personer med synnedsättningar. Trafikkontoret Stockholms Stad. Slutrapport ver Stockholm Lekberg, D., Gång- och cykelvägar, generaliseringsregler. Astando, Stockholm.

21 Produktbeskrivning e-adept e-adept 21 (33) 10. Appendix I: Kostnader för respektive brukare Tillbaka till Översikt - kostnader för e-adept I detta appendix beskrivs vari kostnaderna för brukarnas utrustning ligger. For uppskattade kostnader i kronor, se bilaga Brukarnas utrustning Det som varje användare av e-adept kommer att behöva är följande: i. Mobiltelefon ii. Positioneringsenhet iii. Talsyntes på mobil (som ingår i TeDuco) iv. Teleabonnemang/datatrafik v. Avtal med larmcentral (valfritt) 10.2 Mobiltelefon Det som krävs i dagsläget är en mobiltelefon med operativsystemet Symbian serie 60, 3rd edition, t.ex. Nokia C5, N82 eller N Positioneringsenhet Sannolikt behöver denna utrustning föreskrivas som hjälpmedel och den kommun som vill införa e-adept kan ha nytta av att inleda dialog kring detta med dem som ansvarar för förskrivning av hjälpmedel. Under en testfas i en kommun kan det dock vara naturligt för en kommun att själv införskaffa ett antal positioneringsenheter. Enheter som används för tester och i pilotprojekt i en kommun kan naturligtvis senare tillhandahållas mer permanent till brukare. Vid den tidpunkt då e-adept ska användas i skarp drift i en kommun så finns det följaktligen i dagläget tre vägar framåt: 1. Nuvarande positioneringsenheter förskrivs som hjälpmedel 2. Nya billigare positioneringsenheter finns att tillgå 3. Kommunen eller annan part fattar beslut att tillhandahålla positioneringsenheter som en del i stödet till personer med synnedsättning i kommunen

22 Produktbeskrivning e-adept e-adept 22 (33) 10.4 Talsyntes För den talsyntes som används i TeDuco idag krävs en separat licens av programvaran Text-to-speech (leverantör är Acapela Group) på varje mobiltelefon, även om en talsyntes redan finns installerad på telefonen Teleabonnemang/datatrafik Rimligt är att förutsätta att brukarna själva står för kostnader i samband med att hämta rutt, dvs. datatrafik, med lämplig abonnemangsform. Dock är mängden data som överförs i e- Adept begränsad i jämförelse med t.ex. många av dagens mobiltelefonanvändares utnyttjande av mobiler för att sända bilder, musik, ladda appar etc Eventuellt larmavtal med larmbolag Den användare som önskar avtal med en lokal larmcentral, t.ex. Securitas, för att ha som en av mottagarna av larm- och serviceanrop, kommer att ha möjlighet att teckna sådant abonnemang. I dagsläget har diskussioner förts med Securitas i Stockholm om att de skall tillhandahålla en larmtjänst till e-adeptbrukare. Möjlighet finns att utöka tjänsten så att fler och/eller andra larmcentraler kan använda samma tjänst. Brukaren tecknar själv ett avtal med larmbolaget/larmcentralen. Vid ett larmanrop kommer brukaren att visas i larmcentralens kunddatabas. Härifrån länkas sedan larmoperatören vidare till en karta (e- Adeptapplikation) där brukarens position visas tillsammans med en adressangivelse för brukarens nuvarande position. Kostnadsbilden för denna typ av larmtjänst är fortfarande oklar då t.ex. Securitas som medverkat vid tester av e-adept, först vill utreda resultatet från testerna för att ha som underlag för ett eventuellt nytt affärsområde.

23 Produktbeskrivning e-adept e-adept 23 (33) 11. Appendix II: Kostnader för respektive kommun Tillbaka till Översikt - kostnader för e-adept I detta appendix beskrivs vari kostnaderna för respektive kommun ligger. For uppskattade kostnader i kronor, se bilaga Tillhandahållande och brukarstöd Det är viktigt för den kommun som önskar införa e-adept att fundera igenom hur utrustningen ska tillhandahållas brukarna, hur dessa ska hjälpas igång och hur de vid behov ska få hjälp med användningen av utrustningen. Detta ser troligen olika ut i olika kommuner och går därför inte att uppskatta kostnaderna för. Rimligen försöker man hitta någon instans som redan har goda kunskaper om målgruppen. Viktigt att även de tilltänkta brukarna tillfrågas om vilken part de skulle känna sig trygga med att vända sig till för att få stöd och hjälp. Idag finns en hel del informationsmaterial för e-adept. Dock kommer det sannolikt att krävas separat material och utbildning för den personal som ska ansvara för First line support. Utbildningsmaterial och manual för e-adept finns att tillgå via Astando. Astando kan mot ersättning hjälpa till med First line support. Kostnader för First line support ingår INTE i de uppskattade kostnader som beskrivs i detta dokument Internt förvaltningsarbete Det kommer att krävas tid och resurser för varje kommun som önskar införa e-adept. Det innebär att man behöver utse ansvar för e-adept internt i varje kommun och tilldela tid för egen personal för handläggning och intern förvaltning och samordning av e-adept inom kommunen. Hur mycket tid som kan tänkas behöva läggas kan säkert variera från kommun till kommun. Men det kan vara rimligt att anta att det initialt vid ett införande i en kommun kommer att krävas en person på heltid under en inledande period och därefter minst halvtid. Inledningsvis kommer denna person att till exempel behöva hantera en mängd olika saker som avtalstecknande med olika parter, initiering av digitalisering av gångvägnät och införande av detta, upprättande av ajourföringsrutiner för nätet mm. e-adept är relativt komplext att sätta sig in i vilket behöver avsättas tid för. Både initialt och fortlöpande behöver tid avsättas för avtalsfrågor och kontakter med brukare och anhöriga, förankring och information internt i kommunen liksom kontakter externt med media och andra intressenter.

24 Produktbeskrivning e-adept e-adept 24 (33) Man kan också tänka sig att detta arbete och/eller arbetet med First line support genomförs av syn- och talpedagoger inom ramen för sina befintliga tjänster för den händelse att sådana tjänster finns inrättade i den aktuella kommunen. Sådana personer arbetar ofta med hembesök och uppföljning av hur brukare lyckats utnyttja olika hjälpmedel. Detta skulle antagligen passa mycket bra för e-adept Digitalisering av gångvägnät Ett digitalt namnsatt gångvägnät är en förutsättning för att kunna dra nytta av e-adept i en kommun. I Stockholms stad samt ett antal andra kommuner (Huddinge, Haninge, Södertälje, Nynäshamn, Tyresö, Nykvarn, Botkyrka, Borlänge) har digitalisering av gångvägnät genomförts. Inga ytterligare kostnader behöver i så fall tas för själva framtagningen av dessa. Dock krävs det även att gångvägnäten laddas till Tekis-LV samt att gångvägnätet namnsätts och adresser knyts till gångvägnätet. Digitala gångvägnät är inte bara användbara för e-adept. De är också värdefulla för andra ändamål inom en kommun, t.ex. för planering av säkra skolvägar, hemtjänst, blåljusmyndigheterna, kollektivtrafik med mera. Det kan vara bra för en kommun som funderar på att införa digitala gångvägnät att känna till den större nyttan av sådana nät för att också se hur detta arbete ska finansieras. Astando har tillsammans med Regis hjälpt ett antal kommuner med digitaliseringen av gång- och cykelvägnät. Regis har en kostnadsbild för detta som är mycket prisvärd men självklart kan den kommun som så önskar genomföra digitaliseringen i egen regi eller med hjälp av annan part. Det som då är av mycket stor vikt är att gångvägnäten utformas anligt de generaliseringsregler som finns beskrivna i separat dokument i anslutning till e-adept. Generaliseringsreglerna som e-adept använder för gångvägnät harmonierar med de generaliseringsregler som Trafikverket tagit fram för digitala cykelvägnät. Generaliseringsreglerna följer svensk standard för digitala väg- och järnvägsnät SS och är en tillämning av denna standard. För kostnadsuppskattning för framtagande av ett digitalt gångvägnät i Sveriges kommuner, se bilaga Förvaltning av de digitala näten Ett digitalt gångvägnät är en levande datamängd som måste underhållas. Lämpligen görs detta underhåll tillsammans med underhåll av även digitala bilvägnät och cykelvägnät. I Stockholm ansvarar Stockholms Stadsbyggnadskontor för det konkreta arbetet med

25 Produktbeskrivning e-adept e-adept 25 (33) ajourföring av cykel- och gångvägnät på uppdrag av Stockholms Trafikkontor, dvs. Trafikkontoret har tillställt Stadsbyggnadskontoret en separat budget för detta arbete då det kan anses ligga utanför de normala åtaganden Stadsbyggnadskontoret har för ajourföring av stadens kartdata. Ajourföring av de digitala bilvägnäten ligger dock inom Stadsbyggnadskontorets normala ansvarsområde i Stockholm. För ajourföringen av cykeloch gångvägnät för Stockholms stad har, åtminstone tidigare, avsatts medel motsvarande en halvtidstjänst Knytning och förvaltning av verksamhetsdata kopplade till de digitala näten e-adept är utformat så att man kan börja använda e-adept redan när man har de digitala gångvägnäten under förutsättning att adressuppgifter knutits till näten och att gångvägnäten namnsatts (eftersom e-adept använder adresser som start och slut för rutter och använder namn på länkarna vid navigeringen). En av grundtankarna med e-adept är dock att kunna tillhandahålla även ytterligare information till utsatta grupper i samhället. Därför kan det vara värdefullt om den kommun som inför e-adept även påbörjar ett arbete med att knyta andra verksamhetsdata till de digitala näten i den lokala vägdatabasen. Det kan röra sig om sådana informationsmängder som uteserveringar, grävningsarbete, cykelställ, buller- eller trafikflödesmätningar med mera. Astando har under att antal år hjälpt Stockholms stad och stadens övriga systemleverantörer att utnyttja funktionalitet och data i den lokala vägdatabasen och att knyta data till näten där Något om Lokal Vägdatabas en av grunderna för e-adept e-adept baseras i dagsläget på en produkt som heter Tekis-LV (Lokal Vägdatabas). I princip kan e-adept anpassas för att arbeta med annan programvara som hanterar digitala vägnät men sådan anpassning finns ej gjord i dagsläget. Tekis-LV används idag av lite drygt hundra kommuner för att lagra och hantera digitala vägnät och data som knyts till dessa vägnät. Syftet med Tekis-LV är att samla all information som rör vägar, gator och trafik i kommunen kring det gemensamma referenssystem som de digitala vägnäten utgör. Det finns idag en svensk standard för de digitala vägnäten, SS , som Tekis-LV följer. Denna standard följs även av Trafikverkets nationella vägdatabas, NVDB. Man kan likna användningen av referenssystemet för vägnäten vid användningen av fastighetsbeteckning för fastigheter eller personnummer för personer. När en kommun har digitala vägnät i Tekis-LV finns funktioner och logik i Tekis-LV för att kunna knyta in data som ligger i andra av kommunens verksamhetssystem (och även fortsätter att ligga där) till näten i Tekis-LV. Astando kan även tillhandahålla gränssnitt mot

26 Produktbeskrivning e-adept e-adept 26 (33) Tekis-LV (LV Web Services) som gör detta ännu enklare för t.ex. andra systemutvecklare att använda Tekis-LV. Tekis-LV används dels för att internt inom kommunen komma åt och se varandras data. Men tillsammans med LV Web Services kan alla de data som knutits ihop användas för olika typer av publika tjänster. e-adept är bara en av de olika tjänster som går att använda ovanpå Tekis-LV.m Exempelvis baseras Stockholms stads cykelreseplanerare för webben ( också på Tekis-LV och cykelnätet där och det finns ett antal förslag på ytterligare tjänster som kan stärka kommunen och underlätta människors vardag.

27 Produktbeskrivning e-adept e-adept 27 (33) 12. Appendix III: Kostnader för kommunerna att dela på Tillbaka till Översikt - kostnader för e-adept I detta appendix beskrivs vilka kostnadsposter som de kommuner som tillhandahåller e- Adept kan dela på. För uppskattade kostnader i kronor, se bilaga Allmänt om övergripande förvaltning och support av e-adept e-adept är till stora delar helt ny teknik (en vidareutveckling av Tekis-LV-konceptet) som dessutom används mot en helt ny målgrupp; personer med synnedsättningar istället för kommunal verksamhet. Målsättningen är att få ut grundläggande funktionalitet till brukarna som löser de viktigaste delarna som behövs för att en person med synnedsättning ska kunna ta sig från en plats till en annan på egen hand. Detta gör att det är relativt svårt att bedöma behoven av insatser för såväl support som förvaltning av de olika delarna av e-adept. Ansvaret för hur förvaltningen kan genomföras och vilken budget som ska avsättas vilar på dem som önskar beställa sådan förvaltning. Kommunen är ansvarig för avtal gentemot brukarna och för tillhandahållandet av e-adept. Man bör beakta att det handlar om att tillhandahålla hjälpmedel till utsatta personer i samhället som kan tänkas göra sig mer eller mindre helt beroende av dessa hjälpmedel för sitt dagliga liv. Både deras livskvalitet och säkerhet är beroende av att e-adept även över tiden fungerar fullt tillfredsställande. Ansvariga beställare bör därför ta frågan om en fullödig förvaltning på största allvar Licenskostnader och supportavgifter till tredjepartsprodukter En av de saker som behöver hanteras inom ramen för förvaltning av e-adept är kostnader för de olika produkter som används i och för e-adept. Kostnaderna omfattar mjukvara såsom Tekis-LV, MoSync, Acapela text-to-speech, Oracle Spatial (per CPU, processorkraften ökar ju fler användare och då kan licenskostnaden komma att öka) Back end support för e-adept

28 Produktbeskrivning e-adept e-adept 28 (33) e-adept omfattar ett antal stora programmoduler som i sin tur använder både tredjepartsprodukter och open source-programvaror. Med Back end support avses arbete med att svara på tekniska frågor (om hårdvara, mjukvara, kartor, databas mm), hantera svårigheter som uppstår under tillämpning av e- Adept, ge förklaringar och beskrivningar av e-adept till olika aktörer och liknande arbete. Den som ansvarar för Back end support behöver också kunna svara på diverse frågor som uppkommer kring e-adept och dess arkitektur Förvaltning av kodbas, programvaror och dokumentation Förvaltning av kodbas innebär att alla synpunkter på systemet som rapporteras in måste hanteras, utredas och klassificeras. Ett stort antal synpunkter kommer sannolikt att gå att hänföra till eventuella framtida utvecklingsbehov som INTE omfattas av förvaltningen och som får hanteras om och när någon har intresse av att bekosta sådan ny funktionalitet. Andra synpunkter kommer att röra direkta felaktigheter och buggar eller sådant som behöver rättas till för att t.ex. garantera brukarnas trygghet och säkerhet, göra det möjligt för användare att kunna utnyttja e-adept på rätt sätt och andra saker som kan anses vara av mer akut karaktär. Många av synpunkterna kommer troligen att kräva justeringar i kod och gränssnitt mellan moduler. Förvaltningen inkluderar bevakning av nya versioner av mjukvara och eventuell uppgradering som krävs i samband med denna samt dokumentation, informationsmaterial och utbildningsmaterial/manual. Förvaltning av dokumentation, informationsmaterial och utbildningsmaterial kan vara: Uppdatering av teknisk dokumentation vid förändringar i källkod för e- Adept/TeDuco. Uppdatering av manual vid förändrat gränssnitt eller förändrade funktioner Uppdatering av samt sidan för nedladdning av TeDuco (e-adept, 2010) Källkodsdeponering 12.5 Drift av serverdelarna i e-adept inklusive erforderlig hård- och mjukvara Själva driften av e-adept är också kopplat till en viss kostnad. För att kunna drifta e-adept krävs en server Windows Server 2003 (eller motsvarande med IIS) samt en servermaskin med 8 kärnor.

29 Produktbeskrivning e-adept e-adept 29 (33) Kartmaterial (i wmf-format) förutsätts tillhandahållas av varje kommun. I de fall en kommun saknar kartmaterial tillkommer en viss kostnad för att skapa en wms-tjänst. Kostnader för driftbyrå kan tillkomma om det är ett önskemål från systemägaren (inget krav för tjänsten). Tillgången till en driftbyrå beror på vilken tillgänglighet och garanti man önskar ha på e-adepts servertjänster. Detta behöver utredas ytterligare. Kostnaden för en driftbyrå är dock inte nödvändig initialt men vi tror att det är högst troligt att det kommer vara ett krav framöver. Sådan kostnad är inte inräknad i de kostnader som beskrivs i detta dokument.

30 Produktbeskrivning e-adept e-adept 30 (33) 13. Appendix IV: Drift och förvaltning Tillbaka till Drift och förvaltning I detta appendix beskrivs möjliga kostnader för drift och förvaltning av e-adept. För preliminära kostnader för drift och förvaltning av e-adepts kodbas, se bilaga Organisation för samordnad förvaltning Hur förvaltningsarbetet ska organiseras behöver diskuteras och överenskommas mellan Astando och de som beställer förvaltning. Några förslag till grundläggande principer kan vara: 1. Det är respektive kommun som tecknar avtal med brukare och som står ansvarig gentemot brukare i den egna kommunen. 2. Alla de som bekostar förvaltningen bör ha full insyn i alla aktiviteter och kostnader som förvaltningen omfattar. 3. Beslut och olika prioriteringar rörande e-adept bör fattas gemensamt. 4. Insatser planeras i förhållande till hur stor budget som finns att tillgå från tid till annan. Man kan tänka sig att de parter som tillhandahåller e-adept bildar ett förvaltningsråd där Stockholms stad och Astando deltar initialt och där sedan representanter för tillkommande kommuner ansluter allteftersom. För den händelse att ett större antal kommuner ansluter sig bör kommunerna antagligen välja ett antal representanter som får förespråka kommunerna i förvaltningsrådet Fakturering och redovisning Beställning av förvaltning görs årsvis i god tid före varje årsskifte. Förvaltningskostnaderna faktureras sedan kvartalsvis i förskott. Samtliga nedlagda kostnader och upparbetad tid redovisas löpande månadsvis i efterskott så att förvaltningsrådet i varje läge vet vad som gjorts och vilket utrymme som finns kvar för ytterligare åtgärder Samordningseffekter vid vidareutveckling För den händelse att en kommun även investerar i vidareutveckling av e-adept tror vi att det är möjligt att uppnå samordningsvinster i förvaltningsarbetet. Det är också rimligt att sådan kommun som deltar i vidareutvecklingen av e-adept erhåller lägre

31 Produktbeskrivning e-adept e-adept 31 (33) förvaltningskostnader jämfört med kommuner som inte gör sådana investeringar. Vi tror därför att det är möjligt med följande princip: Den kommun som investerar i vidareutveckling av e-adept under visst kvartal erhåller rabatt på förvaltningskostnaden för detta kvartal med ett belopp motsvarande 25 % av upparbetat kostnad för vidareutveckling upp till halva förvaltningskostnaden. Detta belopp avräknas vid fakturering någon av de närmast följande faktureringarna av kvartalsavgiften. Förvaltningskostnaden kan dock aldrig understiga 50 % av normal förvaltningskostnad eftersom det sannolikt inte går att uppnå större samordningsvinster än så Övriga villkor för förvaltningen Övriga villkor för förvaltningen regleras i separata avtal mellan Astando och respektive kommun.

32 Produktbeskrivning e-adept e-adept 32 (33) 14. Appendix V: Framtida behov och möjligheter med e-adept Tillbaka till Framtida behov och möjligheter med e-adept I detta appendix beskrivs framtida utvecklingsmöjligheter med e-adept som grundplattform. Syftet är att visa på vad man kan använda e-adept till förutom som en navigeringstjänst för personer med synnedsättningar e-adept är i sin första version Det är viktigt att ha i åtanke att de utvecklingsresultat som finns i e-adept idag utgör första versionen av något som det kan finnas goda anledningar att vidareutveckla och utnyttja även gentemot andra målgrupper och i andra sammanhang. I detta avsnitt listas några av de områden där ytterligare insatser kan behövas för e-adept som INTE täcks in av den löpande förvaltningen och driften Ytterligare information, marknadsföring och spridning av e-adept Målsättningen med projektet har från alla parter hela tiden varit att sprida utvecklingsresultaten till andra intressenter under kontrollerade och strukturerade former. År 2010 slöts ett avtal mellan finansiärerna av e-adept som innebar att de ingående parterna Astando AB, Stockholms stad, Kommunikationsmyndigheten PTS och Trafikverket blev delägare av alla projektresultat och all källkod. Det är med stor sannolikhet önskvärt för Stockholms stad att tillse att e-adept kan spridas under delvis kommersiella villkor. Annars är det stor risk att hela ansvaret för spridning kan komma att vila på Stockholms stad. Stockholms stad måste i så fall antingen själva ta huvudansvaret för att kontakta och övertyga andra nya intressenter om att delta i eller utnyttja e-adept. Det är tveksamt om det ligger i linje med kommunens uppgifter att ta hela ansvaret för sådant arbete. Stockholms stad har dock förespeglat andra intressenter möjlighet att få ta del av e-adept. e-adept har visats upp på ett antal mässor och utställningar i Sverige och även i internationella sammanhang, t.ex. konferenserna ITS2008 i New York och ITS2009 i Stockholm. Vid alla dessa tillfällen har samtliga finansiärer och deltagare i e-adept inklusive Stockholms stad framfört att intentionerna med projektet är att kunna sprida