- Empatiutvecklande övningar för barn i åk F-5

Transkript

1 Inledning Empatiutvecklande övningar för barn i åk F Författare: Kerstin Malm Dag Einarsson Om oss 1

2 Tryckeri: Urban Print Andra upplagan: April 2013 Författare: Kerstin Malm och Dag Einarsson Layout: Sara Frick och Helena Risinger Illustrationer: Helena Risinger och Dag Einarsson Omslagsbild: Istockphoto samt illustration av Helena Risinger Utgivare: Djurskyddet Sverige Upphovsrätt: Övning 1-16; Djurskyddet Sverige, Kerstin Malm, Svenska Djurskyddsföreningen. Övning 17-20; Djurskyddet Sverige. ISBN Materialet finns tillgängligt för kostnadsfri nedladdning på 2

3 Innehåll Inledning och övningsbeskrivning 4 Övning 1 - Djurungar 10 Övning 2 - Inställning till småkryp 14 Övning 3 - Känslor 21 Övning 4 - Friheter och rättigheter 46 Övning 5 - Den långa, långa resan 54 Övning 6 - Egenvärde 57 Övning 7 - Levande, icke-levande 60 Övning 8 - Att ta hand om 73 Övning 9 - Kan djur längta? 76 Övning 10 - Att bli lämnad 79 Övning 11 - Hjälp djuren - håll rent i naturen 82 Övning 12 - Potatisbarnen 94 Övning 13 - Räven snäll eller elak? 97 Övning 14 - Fågelmatning 100 Övning 15 - Ljud och dofter 104 Övning 16 - Gamla talesätt, fördomar och mobbning 108 Övning 17 - Djurskyddslagen 112 Övning 18 - Djurens dag 117 Övning 19 - Mobbning - Att stå emot grupptryck 119 Övning 20 - Hästarnas känslor och språk 122 Information om Djurskyddet Sverige 139 3

4 Inledning REDE är ett långsiktigt vetenskapligt baserat värdegrundsmaterial som står för respekt, empati, djur, etik och riktas mot skolor och förskolor. Det genomsyras av visionen att alla barn i Sverige ska utveckla ett empatiskt och respektfullt synsätt gentemot djur, människor och natur. Det finns tre huvudsakliga syften med REDE:s övningar, nämligen att: Barnens empatiska förmåga och medkänsla för både djur och människor stimuleras och utvecklas. Barnen får möjlighet att utveckla ett reflekterande synsätt runt viktiga livsfrågor. Barnen får tillit till sin egen förmåga att ta ställning och uttrycka sin ståndpunkt. En förutsättning för detta är ett respektfullt och tillåtande klimat på skolor och förskolor. Barn har alltid rätt att bli bemötta med respekt och det är när vi vuxna förmår detta som vi bidrar till en mer empatisk utveckling hos barnen. Det här är REDE: REDE för skolbarn började spridas i skolorna år Det är en ideell satsning från djurskyddsföreningar och det är gratis att använda samtliga övningar som ingår i materialet. Övningarna är framtagna för barn i åldern sex till tolv år, och det finns i alla övningar en tydlig koppling till skolans läroplan genom att de är förankrade i läroplanens mål. På så sätt är det tänkt att de lätt ska kunna ingå i skolarbetet och bli en del av vardagen under barnens första år i skolan. Övningarna är också de redskap som behövs för att uppnå de tre syftena som nämns ovan. REDE och REDE:s övningar vilar på en gedigen teorigrund. Övningarna finns även att ladda ner kostnadsfritt från På hemsidan hittar du även övningar för barn i förskolan, Mini-REDE, som också går att ladda ner. REDE är unikt i sin inriktning och sitt syfte. Grundtanken är att utveckla barnens förmåga till empati och inlevelseförmåga med både djur och människor. När barn tränar att ta andras perspektiv, förstår de sin egen roll i det som händer omkring dem och känner samhörighet med andra. De får stöd för att djur känner på liknande sätt som människor, att de är mycket viktiga i våra liv och att vi ska behandla både djur och människor med respekt. Det medför att barnen får en i grunden bättre insikt om att djur är levande och kännande varelser. Barnen ska stimuleras att reflektera och diskutera viktiga frågor som till exempel hur andra känner, vilket ansvar man har och att alla har rätt att bli väl behandlade och må bra. De ska få känna olika känslor samtidigt som de ska mötas med respekt och få gehör för sina egna synpunkter. Det ingår också att barnen ska få ta del av ett större perspektiv där växter, natur och vår yttre miljö finns med i det respekt- och ansvarsfulla synsättet. REDE har effekt på barn REDE har i flera vetenskapliga studier visat sig ha effekt. I en studie (1) har det visats att pojkar som arbetat med REDE för skolbarn hade mer empati än pojkar som inte gjort dessa övningar. Barnen var i åldern fem till elva år och de hade under samma termin som studien utfördes, gjort minst tre REDE-övningar. Kontrollgruppen, det vill säga de barn man jämförde med som inte gjort övningarna, var ett år äldre. Både pojkar och flickor ingick i studien, men det var bara pojkarna som hade signifikant högre värden i det standardiserade empatitest som användes. En förklaring till detta kan vara att flickor lättare utvecklar sin empatiska förmåga utan särskild träning. Men för 4

5 pojkarna var resultatet särskilt intressant, då de pojkar som arbetat med REDE hade högre empatisk förmåga än ett år äldre pojkar som inte gjort dessa övningar. I en annan studie (2) intervjuades lärare och pedagoger som hade använt REDE i skolan. Sex personer intervjuades och deras syn på ett flertal frågor runt övningarnas eventuella påverkan på barnen sammanställdes. Alla svarade att materialet påverkat den empatiska förmågan hos de barn som arbetat med övningarna, även om någon inte svarade direkt ja utan delvis. Sätten som de anger har påverkat är precis det som ligger i syftet med REDE, det vill säga större förståelse och inlevelse i andras känslor, färre konflikter och djupare reflektion och diskussion. De intervjuade anser huvudsakligen inte att påverkan är olika på flickor och pojkar och fem av sex menar att det är viktigt att REDE utgår från djur. De flesta av de tillfrågade anser också att barnen tycker att det är roligt att arbeta med materialet och att det påverkar det sociala klimatet på ett positivt sätt. Skolans värdegrund och REDE I läroplanen står det mycket om skolans värdegrund som är viktigt att lyfta fram, men det gäller också att finna vägar att förverkliga föresatserna så det blir till glädje för barnen. Några väsentliga värden som ska utvecklas och stärkas hos barnen är: Omsorg om och hänsyn till andra människor. Rättvisa och jämställdhet. Förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap. Medkänsla och inlevelse i andras situation. Förmåga till empati och omtanke om andra. Att sträva mot dessa värden och förmågor hos barnen är helt i linje med REDE:s mål. REDE:s övningar är därför lätta att motivera utifrån läroplanen samtidigt som de ofta innebär ett temainriktat arbetssätt, vilket enligt läroplanen gör lärandet mångsidigt och sammanhängande. REDE betonar också barnens möjligheter att få framföra sina synpunkter och bli lyssnade på och tagna på allvar. Läroplanen tar upp fler aspekter som REDE bygger på, nämligen att barnen ska: Få möjlighet att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor. Bilda sig sina egna uppfattningar. Få stöd i att utveckla tillit och självförtroende. Utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Stimuleras att ta initiativ som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Empatins betydelse i REDE Om man vill definiera empati är det enklaste sättet att det är att förstå någon annans känslor, att kunna leva sig in i hur en annan varelse känner. Men empati är ett komplext och omfattande begrepp. I grunden finns förmågan att på ett känslomässigt plan kunna uppfatta andras känslor och upplevelse av sin situation. Första fröet till denna förmåga är medfödd och behöver stimuleras, stärkas och tränas under hela uppväxten. Ur denna förmåga följer en förståelse för andra som också behöver kopplas till en omsorg om andra, en önskan om att göra vad man kan för att andra 5

6 ska må bättre. Från tidig ålder finns också känslor som handlar om rätt och fel, vad som är rättvist mot en själv och mot andra. Det går hand i hand med empatin och behöver också tränas hos unga människor för att en god moralisk uppfattning ska utvecklas. I bästa fall smälter ett starkt omsorgstänkande och djupare resonemang om rätt och fel samman till ett mycket önskvärt handlande hos våra samhällsmedborgare. Kännetecken för en människa som kommit långt i sin empatiska och moraliska utveckling är att hon visar omsorg om både alla andra och sig själv och att hon självständigt kan reflektera runt moral- och rättvisefrågor. Hon behöver också kunna hantera de svåra känslor som hon kan få uppleva genom sin starka empatiska förmåga. Dessa känslor av till exempel medkänsla och smärta för andras lidande kan annars leda till depression och en uppgiven livssyn. Det lilla barnets empatiutveckling Förmågan till empati är medfödd och de första tecknen ses tidigt. Redan ett par dagar gamla spädbarn visar denna förmåga genom att reagera och skrika när de hör ett annat barn skrika i närheten. I vilken utsträckning det redan från början handlar om att barnet upplever en oro eller om det mestadels är en fråga om att imitera och göra likadant, är inte helt klarlagt. Det är i vilket fall tydligt att barnet visar en förmåga att fånga upp när någon annan uttrycker känslor. Senare under första året minskar barnets skrikande när det hör ett annat barn skrika och det reagerar istället med orolig uppmärksamhet. Mot slutet av första året ser man fortfarande ingen tendens att barnet medvetet försöker påverka andras känslor, de bara reagerar på dem. Men under andra levnadsåret börjar barn försöka trösta olyckliga syskon och andra barn de känner. Det gör de genom att till exempel klappa dem eller hämta deras leksaker och ge dem. Dessa uttryck av omsorg om andra sammanfaller i tid med barnets förmåga att känna igen sig själv i en spegel och se sig som en egen distinkt person. När barnet är mellan två och fyra år utvecklas en form av ömsesidighet, som i huvudsak är självcentrerad. Den innebär att barnet är öppet för att man gör varandra tjänster och gengäldar det. När någon redan har gjort något för en själv, då förtjänar den personen att man hjälper den. Det är inte förrän i sexårsåldern som en helt icke-egocentrisk generositet och delande med andra dyker upp. Då först menar psykologer att man kan prata om det osjälviska eller altruistiska barnet. Det är ett barn som utför pro-sociala handlingar som är motiverade av omsorg om den andra utan att förvänta sig att bli belönad eller återgäldad. Även om förmågan till empati är medfödd och från början är en automatisk reaktion, behöver den stimuleras och tränas för att utvecklas. Vår förmåga till empati är mycket känslig och det finns många omständigheter, till exempel auktoritär uppfostran och ett starkt individualistiskt samhälle, som inte främjar att den stärks och blir till omtanke om andra. En annan viktig aspekt är att empatin behöver breddas för att omfatta fler, för en gynnsam utveckling i det samhälle vi idag lever i. Vi lever inte längre i små nära grupper, där de flesta känner varandra. Vårt samhälle är dessutom en kulturell mångfald, vilket ställer extra stora krav på vår förståelse och öppenhet. Vi behöver tidigt i barnens liv arbeta för en empatisk utveckling som innefattar så många som möjligt, helst en form av universell empati. Då är det avgörande om de åren som barnen tillbringar i förskolan och skolan ger en bra grund för fortsatta framsteg i fråga om empati och moraluppfattning. 6

7 Djur stimulerar barns empati Djur fyller en viktig del i många barns liv. I hem där det finns djur finns möjligheten för en känslomässig nära relation mellan barnet och djuret. Inte minst i hem där föräldrarna arbetar mycket och barnet ofta är ensamt, har det visats att det kan utvecklas mycket starka band mellan barnet och djuret. En förtroendefull och varm relation till ett djur kan medföra stora positiva effekter i barnets utveckling. Det kan handla om stärkt självkänsla, större förmåga att ta ansvar och en känsla av bättre egenkontroll. Men djur stimulerar också närvaro i stunden, ger kärlek och trygghet utan ord som förvillar och ökar på så sätt barnets förståelse och känslighet för vad andra uttrycker. Djuren finns alltid tillgängliga och visar sina känslor på ett mycket direkt sätt utan dubbla budskap. Genom att utgå från djur i övningar i empati kan man använda denna omedvetna dragningskraft som djur har på många barn. Av flera orsaker utgår REDE från djuren. En första anledning är att det finns en djurskyddstanke genom användning av materialet ökar förståelsen för djur och sannolikheten för att de behandlas väl och med respekt. Men det finns fler orsaker. Barn kan uppleva svårigheter med att vuxna ofta ger dubbla budskap. I ena stunden accepterar man att djur dödas, i nästa stund hävdar man att det är fel att plåga eller döda djur. Det kan bli ett stort dilemma i barnens liv. Att uppmärksamma djur, samtidigt som de vuxna visar förståelse för barnens känslor, kan bli en hjälp för barnen i deras utveckling. Ytterligare en anledning är att många barn har nära relationer till djur. De upplever att djuren förstår dem bättre än de vuxna och de får kärlek och full acceptans tillbaka. När det gäller att ta upp svåra känslor, olika livsfrågor och hur vi bör bete oss mot varandra, är djur kanske därför den allra bästa utgångspunkten. När både djur och människor ses som kännande varelser med behov av att bli behandlade med respekt, då har vi kommit långt i samhället. Det är dessutom ett mycket naturligt sätt att motverka att barn utvecklar ett vi-och-dom-perspektiv. I ett land som har en sådan kulturell mångfald som Sverige, är det idag en mycket viktig del av den empatiska påverkan på barnen. Det är vanligt med ett synsätt som grundar sig i avstånd mellan olika grupper och att man bara visar omsorg om den grupp man tillhör eller känner till. Det kan riktas mot alla tänkbara typer av grupper av människor, till exempel invandrare, kvinnor, arbetslösa eller ungdomar. En mycket grundläggande sådan indelning är den som finns mellan människor och djur. Den medför också ett genomgående vi-och-dom-tänkande, som är en svårighet när vi ska ta till oss djurs lidande och behandla dem bättre. En sista viktig orsak är att barnen själva mår bättre när de tillåts känna med djur och fritt få uttrycka vad de känner. Den naturliga förmåga till inkännande som många barn har med djur ska stödjas och utvecklas, inte ifrågasättas, förlöjligas eller ignoreras. En god empatisk utveckling i detta avseende kan senare leda till att de som vuxna får större förmåga att se ett helhetsperspektiv där både djur och människor ingår. I en sådan världsbild är alla beroende av varandra och vinner på att alla behandlas med empati och respekt. Empatin är beroende av vårt synsätt REDE bygger inte i första hand på att djuren ska vara närvarande. När det är möjligt kan det vara bra, för det är lätt att få barn intresserade och fascinerade då de kan se hur fantastiska djur är trots sin litenhet i storlek. Men vi får akta oss så att inte djuren blir objekt som man bara studerar. REDE tar istället fasta på att stimulera empatin i sig, till stor del utan medverkan av levande djur. Det gör det lättare att genomföra i förskolor och skolor, på grund av allergier och andra svårigheter att få ha 7

8 djur i närheten av barnen. Men det är också ett effektivt sätt att öka omtanken om djuren utan att riskera de negativa synsätt och känslor som närvaro av djur kan leda till. Många vuxna är rädda och uttrycker stort obehag för till exempel insekter och maskar. Om levande djur ska vara med är det helt avgörande att alla närvarande vuxna har ett respektfullt och förstående synsätt. Det är också viktigt att djuren tillåts vara i en fri och för dem naturlig miljö. Vissa övningar innefattar insekter och fåglar, men då är djuren alltid kvar på sin plats i naturen. Det finns många tips och idéer i olika böcker, som kan vara bra om man vill ta in djurens perspektiv och synliggöra dem i barnens värld. Men vi behöver samtidigt vara medvetna om risken att djuren ses som resurser och hjälpmedel för att nå barnen. Vi behöver anstränga oss att som vuxna förebilder se djuren som levande och fantastiska varelser med sina egna behov och beteenden. Det är helt nödvändigt om vi ska kunna förmedla detta synsätt till barnen. Övningar utan närvarande djur minskar också risken för att ett synsätt där djur är objekt överförs till barnen. Det faktum att närvaron av djur inte är en nödvändighet i de flesta övningar gör REDE lättanvänt i det dagliga arbetet. Övningarna upplevs ändå roliga av barnen, vilket är tydligt från utvärderingar av materialet. Utgångspunkten i djurens värld gör det intressant och lättillgängligt för barnen. Många barn pratar, känner och reagerar spontant när det handlar om djur. Känslor och åsikter som kommer upp kan vara både positiva och negativa, men alla synpunkter ska respekteras och diskuteras. Genom att ta upp barnens perspektiv och låta dem uttrycka vad de känner, kan ett tillåtande klimat skapas. Det finns också många beröringspunkter till hur barnen handlar mot varandra och den sociala miljön. REDE kan därför främja en god social och empatisk utveckling på fler plan. Vi hoppas att REDE ska bli till mycket glädje och nytta i din skola. För den som vill fördjupa sig i teorier och litteratur i ovan berörda ämnen finns ett kunskapsrum på REDE:s hemsida, Lycka till med REDE-arbetet i din barngrupp! Källhänvisningar (1) Angantyr, M., et al., (submitted 2011 Journal of Moral Education): Man The Dog s Next Best Friend : Sex Differences in Children s Empathy for Animals. (2) Hedbring, M., 2011: Värdegrundsmaterialet REDE påverkar det barns empatiska förmåga? Några lärare och pedagoger som använder materialet ger sin syn. Examensarbete, 15 hp. Kandidatkurs i pedagogik, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Författarna Kerstin Malm och Dag Einarsson Kerstin Malm är FD i etologi med inriktning på hunddjur. Hon satt i Djurskyddet Sveriges styrelse under åren och utvecklade då REDE-tanken. Hon är författare till texterna och arbetar tillsammans med Dag Einarsson med att ta fram nytt material. Dag Einarsson är biolog och pedagog och arbetar huvudsakligen med att utforma övningarna och metodiken bakom dessa. 8

9 Övningarna Övningarna ska stödja det redan existerande skolarbetet, följa målen i läroplanen och ge möjlighet till att se en positiv förändring. Detta uppnås genom dels övningar och dels genom någon form av utvärdering. Övning Grunden för en övning skall ligga i att barnen på något sätt tränar sin förmåga till inlevelse och empati. Varje övning förankras i delar av läroplanens mål. Övningarna har syfte, mål och förväntningar tydligt redovisade. Övningarna är uppbyggda runt olika form av lärstilar. Detta ger en möjlighet att jobba parallellt i olika ämnen med materialet och också möta olika elevers behov. Rörelse, lyssnade, kreativitet förhoppningen är att det alltid skall finnas aktiviteter som passar in i skoldagen. Utvärderingsaktivitet Utvärderingen av hur en övning har påverkat barnen kan byggas runt en bild, ett samtal eller ett eget skapande. Det är viktigt att den beskrivning som görs inte på något sätt är dömande eller värderande. Den ska enbart ha uppgiften att vägleda dig som lärare när det gäller barnens utveckling varifrån kommer vi, vart är vi på väg? Empati och medkänsla är inte direkt kvantifierbara egenskaper. Meningen med utvärderingen är inte heller att ge ett mått på dessa egenskaper utan en möjlighet att följa upp och bearbeta övningen för barngruppen och läraren. Bilden anknyter till den övning som barnen ska få göra. Utvärderingsaktiviteten består i ett samtal om bilden eller att barnen berättar om bilden. Analysen kan lämpligen göras från den matris som finns i anslutning till några av övningarna. Samtalet ska ge barnen en möjlighet att få utveckla och bryta sina tankar mot läraren som representant för vuxenvärlden. Barnen ges en möjlighet att analysera sitt tänkande och möter respekt för sin person och sitt arbete. Skapande aktivitet som analys ger barnen chansen att uttrycka sin medkänsla och sina emotionella tankar inför gruppen. Att ge uttryck för en tanke i handling. En utvärderingsaktivitet kan upprepas eller kopplas till andra övningar med likartat innehåll. Det viktiga är att barnen ges möjlighet till reflektion och du som lärare får chansen att möta barnens tankar och se utveckling. Övningarna är öppna i sin konstruktion för att ge er alla chanser att kunna tillgodose barnens möjligheter till positiv utveckling. Övningarna ska vara ett dynamiskt dokument som ger anpassningsmöjlighet till barnens förutsättningar och inspiration till vidareutveckling av materialet i barngruppen. Ni behöver inte göra alla delmoment, ni kan förenkla och ni kan anpassa efter ålder. Det är mycket viktigt att ni inte plockar bort delen som heter Utvärdering. Den är viktig både för måluppfyllelsen och för att barnen ska vara delaktiga samt få en chans att uttrycka sina känslor och tankar. Det är däremot inget som hindrar att ni anpassar även detta avsnitt till individen eller gruppen. 9

10 Övning 1 - Djurungar Övning 1 Djurungar Övningen går ut på att barnen får spela teater och bekanta sig med en mjukisfågel som bygger bo och lägger ägg och de får veta hur det går till på riktigt. De får även diskutera vad man gör om man hittar en fågelunge på marken. Foto: Istockphoto Material Mjukisfågel med unge eller papperssiluetter som kan spela teater på overhead. Ett ägg t ex påskägg. En korg eller liknande som fågelbo. Träull, mossa eller annat mjukt som bomaterial. Bildmaterialet som tillhör denna övning. Finns även att ta del av på Övningens mål Barnen ska förstå/inse att: Djurens ungar behöver omvårdnad från sina föräldrar. Människans ingripande kan göra mer skada än nytta. Bästa sättet att hjälpa djurens ungar är oftast att lämna dem ifred. Förväntad måluppfyllelse De flesta barnen börjar förstå hur människor skall förhålla sig till djuren och att man skall visa dem respekt. Några barn kommer endast att förstå att vi skall visa djuren respekt. Några barn når längre och förstår också hur vi människor skall bete oss för att både visa respekt och förhålla oss till och hur vi skall hjälpa till för att skydda de vilda djuren. Några barn kommer att kunna göra kopplingar mellan hur man visar djur respekt och hur de skall visa sina kamrater respekt. Relaterade mål i läroplanen Förankra grundläggande värderingar som vårt samhällsliv vilar på. Individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Förstå och leva sig in i andras villkor. Utveckla individens förmåga att ta ett personligt ansvar. 10

11 Övning 1 - Djurungar 1. Introduktion 1 Ge barnen en grund genom att förklara att våren och försommaren är den tid då de flesta ungar föds (fåglar, rävar, grävlingar rådjur osv.). Betona att djurungar behöver speciell omvårdnad från sina föräldrar. Be barnen fundera över hur deras egna föräldrar ser efter och sköter om dem. Hur liknar djurens sätt att sköta om sina ungar våra sätt att sköta om våra barn? Gör jämförelse mellan hur djuren sköter mat/matning, skydd/omvårda, värme/trygghet och hur vi gör. Vilken betydelse har leken hos djurens ungar och vad betyder leken för barnen? 2. Aktivitet Börja med att ta fram fågeln och prata om hur den förbereder sig för att få ungar. Låt fågeln bygga boet ta fram korgen. Prata om hur fågeln fyller boet med värmande mossa och gräs som skydd för äggen och ungarna. Låt fågeln lägga ägg ta fram ägget och placera det i boet. Låt fågeln ruva, hålla ägget varmt och skydda det. Låt ägget kläckas ta fram fågelungen. Förklara att många fågelungar är väldigt outvecklade och behöver mycket skydd, mat och värme. Nu får fågelungen ta sin första vingliga flygtur och landa en bit bort från boet. Den vuxna fågeln är ute och letar mat och vet inget om flygturen. Ett av barnen får spela rollen av en förbipasserande som hör fågelungens pipanden där den sitter på marken. Barnet får ta upp fågelungen och ta med den hem för att sköta om och ta hand om den. Barnet får spela rollen av den omedvetna men berörda människan. Låt fågelföräldern komma tillbaka och söka sin unge. Berätta om hur fåglar väntar och gömmer sig till dess att fågelungarna blir lämnade ifred innan de kommer fram och matar sina ungar. Nu får eleven som har ungen hålla fram den och så får barnen berätta om vad de tror att fågelungen känner, hur de tror att den vuxna fågeln känner och hur de själva skulle känna om de kom bort från sina föräldrar. 3. Diskussion Tag upp att vi vill hjälpa djuren. Diskutera att en del av att vara hjälpsam är att veta hur man bäst hjälper någon. Lär ut regeln STANNA UPP TÄNK EFTER. Påminn om att djurföräldrar oftast finns i närheten. Om man är orolig för ett djur är det bäst att lämna det i fred i några timmar om man inte direkt ser att det är skadat. Tag upp vart barnen skall vända sig för att få hjälp med ett upphittat skadat djur (organisationer, polis, jägmästare ). Berätta historien om fågelungen en gång till och be barnen ropa STANNA UPP TÄNK EFTER när de känner att fågelungen håller på att bli bortförd. Övningen är lätt att variera. Typen av djur, vad det är som gör att ungen blir ensam med mera kan lätt ändras. Man kan också gå vidare och bygga på med flera följdaktiviteter. Barnen kan t ex få skriva, berätta eller rita egna berättelser där STANNA UPP TÄNK EFTER är den regel som berättelsen utgår ifrån. Denna övning kan sedan följas upp med utvärderingen Fågel. 11

12 Övning 1 - Djurungar 4. Utvärdering Bilden på fågeln på nästa sida visas för barnen i liten grupp eller ett och ett. Barnen får se bilden före och efter övningen. Barnen skall berätta vad de ser på bilden, vad de kommer att tänka på, vad de får för känslor osv. Man kan be dem berätta en saga eller bara fritt berätta om bilden. Medan barnen berättar fyller läraren i en enkel matris för barnet eller för ett speciellt fokusbarn i gruppen. Exempel på matris för bilden Svag Stark Förmåga att berätta om bilden Söker ord. Har ett begränsat ordförråd att klä bilden med. Många olika infall och idéer. Skapar en rik berättelse med många målande ord Självinlevelse Berättar om bilden som bild. Står utanför och refererar. Beskriver händelsen i bilden. Berättar som om han/hon var där. Medkännande med fågeln Lägger inte märket till fågeln som individ. Ser inte fågelns behov. Förstår vad fågeln saknar. Ger fågeln en identitet. Känslomässigt engagemang En klar och saklig redogörelse. Placerar sig själv i situationen och på fågelns plats. Berättar och tolkar stämningen i bilden utifrån sina egna känslor. Koppling mellan djurets situation och människors Ser fågeln och buren som ett isolerat fenomen. Gör inte kopplingen buren, fångenskap. Ser fängelseliknelsen. Kan förstå vad fångenskap kan betyda. 12

13 Övning 1 - Djurungar Bildmaterial 1 Foto: Istockphoto 13

14 Övning 2 - Inställning till småkryp Övning 2 Inställning till småkryp Övningen går ut på att barnen får upptäcka vad småkryp är och sen får komma ut i naturen och titta på småkrypen i den miljö de lever i. Efteråt får barnen fundera och diskutera likheten med andra djur för att öka förståelse och få respekt även för små liv i naturen. Material Papper, ritmaterial, böcker med bilder på småkryp (t ex Vad finner jag i serien), luppar, håvar, fjäderpincetter, digitalkamera, färg och penslar, flirtkulor, piprensare, silkespapper, tandpetare och snöre. Bildmaterialet på olika småkryp som tillhör denna övning. Finns även att ta del av på Övningens mål Barnen ska förstå/inse att: Djur skall behandlas försiktigt med god känsla, respekt och förståelse. Uppskatta människans ansvar att se till djurens bästa även småkryp. Bästa sättet att respektera småkrypen är att lämna dem ifred. Förväntad måluppfyllelse De flesta barnen börjar förstå och visa uppskattning inför att de som människor har ett ansvar mot alla djur - vilda, lantbrukets djur och sällskapsdjur, stora som små. Några barn kommer endast att förstå att vi som människor måste visa ett ansvar. Några barn når längre och förstår också hur vi människor skall visa vårt ansvar. De kan identifiera olika områden i sin omgivning, ekosystem, och hur vi skall hjälpa till för att skydda de vilda djuren, stora som små. Relaterade mål i läroplanen Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Att ge överblick och sammanhang. Ge möjlighet till att få pröva och utveckla olika uttrycksformer. Individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Förstå och leva sig in i andras villkor. 14

15 Övning 2 - Inställning till småkryp 1. Introduktion Be barnen göra en lista över sällskapsdjur. Fråga varför just dessa djur är sällskapsdjur. Vad är det för egenskaper som utmärker ett sällskapsdjur? Be barnen göra en lista över småkryp. Använd ett bildmaterial för att hjälpa till med att skapa en fyllig lista. Ser barnen småkryp som djur? Vilka attityder har barnen till småkryp? Kan man se några likheter mellan småkryp och sällskapsdjur? Finns det likheter mellan småkryp och människor? 2 Fundera runt följande Är småkryp för små och för svåra att se för att vi skall intressera oss för dem? De är inte alls lika intressanta och roliga som andra djur. Många tycker de är smutsiga, äckliga och farliga. Varför är vissa människor rädda för dem? Prata om varför t ex bin och getingar sticker och skadar oss ibland. Förklara att det inte är med flit utan är ett sätt för småkryp att skydda sig och sina ungar. Fundera över varför småkryp som spindlar och tvestjärtar har fått ett rykte om sig att vara farliga när de egentligen är helt harmlösa. Förklara och stryk under att det är småkrypen som är känsliga och lätt skadas om vi tar i dem. Om ni vill kan ni prata om att olika kulturer och religioner kan ha helt olika synsätt på småkryp som levande varelser. Det kan ibland vara så att det inte är accepterat att man dödar ens minsta fluga, utan detta ses som ett onödigt dödande av liv. Viktigt att barnen förstår att det är vår uppväxt och kultur som formar hur vi ser på annat liv och hur lätt vi kan tänka oss att döda andra varelser, och i så fall vilka. Lek med tanken att ni är flugor i klassrummet. Hur känner barnen sig när de tänker på att någon skulle slå efter dem, fånga dem och stänga in dem i en liten burk, lägga ut kletiga flugpapper o s v? Diskutera småkrypens plats i ekosystemet. Vilka uppgifter har de nedbrytare, pollinerare, hålla balansen mellan sådana småkryp som gör skada på våra trädgårdsväxter. 2. Aktiviteter Småkryp i vår närhet Barnen skall fundera på vilka småkryp som kan finnas i deras närhet, använda böckerna och slå i, titta runt i klassrummet och fundera på hemma där de bor. Låt dem göra en ritning över skolan eller huset där de bor. Rita sedan in de djur de kommit på, på de platser där de kan återfinnas, getingar på vinden, gråsuggor i källaren, silverfiskar i badrummet o s v. Gör en lista över hur vi skall visa vårt ansvar Dela in klassen i smågrupper. Be varje grupp att göra en småkrypskod. Koden skall ha följande punkter som stomme: Hur skall vi vara i naturen när vi är på besök hemma hos småkrypen? Hur skall vi kunna visa och berätta om djuren vi ser? foton, teckningar - inte röra. Hur skall vi röra oss i naturen för att få se så mycket som möjligt av småkrypen? Hur gör vi med stenar, grenar och annat som vi lyfter och tittar under för att få se småkrypen? När alla har gjort listan sammanställer klassen klassens småkrypskod som sedan skrivs upp på ett papper och sätts upp i klassrummet så att alla kan ta del av den. 15

16 Övning 2 - Inställning till småkryp Gör en utflykt Klassen gör en utflykt till en damm, skogsbacke eller park. Nu letar alla efter småkryp. När barnen hittar något spännande så skall regeln STANNA UPP - TÄNK EFTER komma till användning och klassens småkrypskod användas. Hur tar vi i småkrypen, hur kan vi dokumentera dem, vad gör vi med dem efter att vi har bekantat oss med dem, hur beter vi oss hemma hos småkrypen. Dokumentera med hjälp av digitalkamera, teckningar och böcker vika småkryp som hittades. Bearbeta materialet från utflykten Hemma i klassrummet gör barnen modeller av småkrypen de hittade på utflykten. Använd bildmaterialet, teckningarna och böckerna som förlagor och bygg småkryp och småkrypsbon med hjälp av slöjdmaterialet. 3. Diskussion Prata om utflykten och vilka djur som barnen hittade. Vad gör de djuren i sin miljö? Vilken del av ekosystemet är deras naturliga plats? Hur gjorde barnen hemma hos småkrypen? Fick de användning för klassens småkrypskod? Placera ut barnens modeller av småkryp i klassrummet. Låt bänkar och bord vara stenar och stockar, bokhyllor och fönstersmygar träd och buskar. En grupp av barnen får nu spela barnen på utflykt. De andra barnen får följa med utflyktsbarnen och vara deras omdöme. De skall säga STANNA UPP TÄNK EFTER och använda klassens småkrypskod när utflyktsbarnen hittar ett småkryp i klassrummet. Släpp in barnen i klassrummet låt utflykten börja! Denna övning aktivitet kan sedan följas upp med utvärderingen Småkryp. 4. Utvärdering Bilderna visas för barnen i liten grupp eller ett och ett. Barnen får se bilderna före och efter övningen Barnen skall berätta vad de ser på bilden, vad de kommer att tänka på, vad de får för känslor osv. Man kan be dem berätta en saga eller bara fritt berätta om bilden. Medan barnen berättar fyller läraren i en enkel matris för barnet eller för ett speciellt fokusbarn i gruppen. 16

17 Övning 2 - Inställning till småkryp Exempel på matris för bilderna Svag Stark 2 Förmåga att berätta om bilden Söker ord. Har ett begränsat ordförråd att klä bilden med. Många olika infall och idéer. Skapar en rik berättelse med många målande ord Självinlevelse Berättar om bilden som bild. Står utanför och refererar. Beskriver händelsen i bilden. Berättar som om han/hon var där. Känsla inför insekterna Betraktar insekterna som objekt. Icke-levande. Förstår att småkryp är levande varelser. Ger insekterna olika identitet: skalbaggen är en typ av levande varelse larverna är insekternas barn. Känslomässigt engagemang En klar och saklig redogörelse. Avståndstagande. Placerar sig själv i situationen Berättar livfullt om hur han/hon känner inför småkryp. Koppling mellan djuren och människorna Upplever äckel eller rädsla inför småkryp. Onaturliga varelser som är skadedjur. Ser på småkrypen med fascination. Känner sig trygga med tanken på småkryp i sin närhet. Bildmaterial >> 17

18 Övning 2 - Inställning till småkryp Bildmaterial Foto: Istockphoto 18

19 Övning 2 - Inställning till småkryp Bildmaterial Foto: Istockphoto 19

20 Övning 2 - Inställning till småkryp Bildmaterial Foto: Istockphoto 20

21 Övning 3 - Känslor Övning 3 Känslor Övningen går ut på att barnen ska fundera på hur vi visar känslor och om djur kan ha liknande känslor som vi har. Barnen får titta på foton av hundar och katter som visar olika känslor och utifrån detta leka och diskutera. 3 Material Bildmaterialet av hundar och katter som visar olika uttryck. Finns även att ta del av i på Kopieunderlaget känslo-pussel (kort för att lägga känslo-pussel ). Kopieunderlaget Känslo-ansikten. Övningens mål Barnen ska förstå/inse att: Alla levande varelser kan ha känslor. Olika djurarter visar samma typ av känsla på olika sätt. Förväntad måluppfyllelse De flesta barnen börjar förstå hur människor och djur har olika sätt att visa sina känslor. Några barn kommer endast att förstå att djuren också kan visa känslor. Några barn når längre och förstår också hur vi människor skall bete oss för att både visa respekt och förhålla oss till att djur också har känslor. Några barn kommer att kunna göra kopplingar mellan att man visar djur respekt för deras känslor och att de skall visa sina kamrater respekt för deras känslor. Relaterade mål i läroplanen Förstå och leva sig in i andras villkor. Ge möjlighet till att få pröva och utveckla olika uttrycksformer. Att uppleva känslor och stämningar. Att känna tillit till sin egen förmåga. 21

22 Övning 3 - Känslor 1. Introduktion Ge barnen en grund genom att prata om olika känslor. Att vara glad, ledsen, rädd, arg, förvånad eller att tycka något är äckligt - hur visar vi olika sinnesstämningar? Låt barnen visa och kanske spela upp små scener för varandra hur de visar när de känner olika känslor. Låt dem gärna prova alla möjliga känslor som de kommer på. Fundera runt om man alltid vet om när man visar andra hur man känner. Kan man t ex se arg eller rädd ut utan att man egentligen vet om det? Eller tvärtom Kan man bli glad eller skrämd utan att det syns? Varför kan det vara bra att visa sina känslor? Tror barnen att en hund eller katt kan se på oss om vi är arga, glada eller rädda? 2. Aktiviteter Material: Foton på hundar och katter som visar olika känslor, kopieunderlaget känslo-pussel (innehåller känslo-ansikten och bilder på hund, katt och människa) och kopieunderlaget känsloansiken. Visa fotona på hundar och katter. Ta ett i taget och stanna upp en rejäl stund. Vilka känslor ser barnen? Hur gör djuren för att visa sina känslor? Prata om och jämför med oss människor. Titta gärna flera gånger för att få en bestående minnesbild. När ni är mätta på att titta på bilderna så är det dags att lägga känslo-pussel och/eller leka känslo-charader. Känslopussel Dela in barnen i grupper. Barnen får pusslet med bilderna på djuren och bilderna av känslor. Nu skall barnen para ihop en djurbild med en känslobild till dess att korten är slut. Det gäller att komma överens i gruppen. När alla är nöjda med resultatet visar de upp det och får förklara varför de parade ihop bilderna på det sätt de gjort. Känslo-charader Dela in barnen i grupper med tre barn i varje. Varje grupp får dra ett kort ur känslohögen. Flera grupper kan få samma känsla. Nu skall barnen i varje grupp visa de andra barnen den känsla de fått. De kan välja vilket djur de vill vara eller om de vill vara sig själva. De kan vara olika, djur eller sig själva som alla visar samma känsla. Barnen i de andra grupperna får gissa vilken känsla det är. Så går turen vidare till nästa grupp och leken fortsätter till alla grupper fått visa alla känslor. 3. Diskussion Prata om varför det kan vara svårt att förstå djurs känslor när vi inte visar känslorna på samma sätt. Hur visar djur känslor? Hur visar människor känslor? Visar alla människor samma känsla på samma sätt? Vad betyder det att vi kan prata (med vårt verbala språk) med varandra, men inte med djuren? Är det alltid en fördel att vi både har det verbala språket och kroppsspråket? Vi kan ge olika budskap genom att säga en sak och visa en annan. Det kan antagligen inte djur på samma sätt. 4. Utvärdering Vad behövs för att människor och djur ska förstå varandras känslor bättre? Låt barnen skriva eller rita förslag på hur vi skall bli bättre på att förstå och kunna tolka hur djur känner och hur de mår. Sammanställ till en liten tankebok som ni kan återkomma till. Jämför barnens arbeten med den utvecklingsnivå som barnen/gruppen befinner sig på. Vilken utveckling sker, vilka nya tankar väcks, vilka spontana kopplingar till relationer mellan barnen görs när ni åtekommer till er tankebok. 22

23 Övning 3 - Känslor Bildmaterial 1. 3 Foto: Eivor Rasehorn 23

24 Övning 3 - Känslor Bildmaterial 2. Foto: Eivor Rasehorn 24

25 Övning 3 - Känslor Bildmaterial 3. 3 Foto: Eivor Rasehorn 25

26 Övning 3 - Känslor Bildmaterial 4. Foto: Eivor Rasehorn 26

27 Övning 3 - Känslor Bildmaterial 5. 3 Foto: Eivor Rasehorn 27

28 Övning 3 - Känslor Bildmaterial 6. Foto: Eivor Rasehorn 28

29 Övning 3 - Känslor Bildmaterial 7. 3 Foto: Eivor Rasehorn 29

30 Övning 3 - Känslor Bildmaterial 8. Foto: Eivor Rasehorn 30

31 Övning 3 - Känslor Bildmaterial 9. 3 Foto: Eivor Rasehorn 31

32 Övning 3 - Känslor Bildmaterial 10. Foto: Eivor Rasehorn 32

33 Övning 3 - Känslor Bildmaterial Foto: Eivor Rasehorn 33

34 Övning 3 - Känslor Bildmaterial 12. Foto: Eivor Rasehorn 34

35 Övning 3 - Känslor Bildmaterial Foto: Eivor Rasehorn 35

36 Övning 3 - Känslor Bildmaterial 14. Foto: Eivor Rasehorn 36

37 Övning 3 - Känslor Bildmaterial Foto: Eivor Rasehorn 37

38 Övning 3 - Känslor Bildmaterial 16. Foto: Eivor Rasehorn 38

39 Övning 3 - Känslor Känslo-pussel Kopiera och klipp ut bilderna var för sig. Respektive djurbild motsvarar respektive människoansikte som finns nedanför djurbilden. Klipp inte ut de utskriva orden för känslorna som bilderna visar då detta endast ska fungera som facit för dig som lärare. Arg Arg Rädd Glad 3 Ledsen Glad Nyfiken/förvånad Arg Fler bilder att klippa ut>> 39

40 Övning 3 - Känslor Känslo-pussel - fler bilder att klippa ut Rädd Glad Glad Nyfiken/förvånad Glad Rädd Glad Arg Foto: Eivor Rasehorn Illustration: Helena Risinger 40

41 Övning 3 - Känslor Lärarhandledning Här vill vi ge en bakgrundsinformation om bilderna för att du lättare skall kunna diskutera och förklara för barnen vad vi tror djuren uttrycker på bilderna. Man behöver egentligen titta på hela djuret och kroppsspråket för att få en bättre uppfattning av vad det säger. Genom att titta på kroppspråk och mimik kan vi få en ganska bra bild av djurets sinnesstämning, men ibland kan vi grunda oss för mycket i egna erfarenheter som vi haft med just det djurslaget, till exempel om vi blivit skrämda. När man försöker tolka och se vad man tror att ett djur uttrycker med kroppspråk och mimik kan det ibland ge en ganska bra bild, men ibland kan vi grunda oss för mycket i egna erfarenheter. Vi kan till exempel ha blivit skrämda av ett visst djurslag eller ha enbart positiva erfarenheter. 3 Undvik uttryck som att ett djur är svartsjukt, elakt eller att det protesterar mot något. Tolka inte in negativa mänskliga känslor och värderingar i bilderna. Vi vet inte om djur känner så, men det ger en negativ bild av djuret om vi tolkar bilderna på det sättet. Aggressivitet, rädsla, osäkerhet, vänlig inställning, trötthet, lekfullhet och tillfreds är exempel på uttryck som vi kan tolka utifrån bilderna. Försök att slussa över tolkningar som elak till arg och aggressiv istället. Vi får vara noga med att inte lägga några värderingar i till exempel aggressivitet. Ett djur har en anledning till att visa beteendet, ofta är det för att öka avståndet till något som djuret upplever som farligt eller obehagligt. Exempel på hur man ser aggressivitet hos hund Detta är en isländsk fårhund som visar aggressivitet med hjälp av tänderna, tungspetsen, intensiv stirrande blick och upprättstående öron som är framåtvända. Detta är en självsäker aggressiv hund som vill ha större avstånd. Tungan är hotfull om den är rak eller nedåtlutande tillsammans med visade tänder och stirrande blick. Men tungan kan visa på andra sinnesstämningar som vi ser i nästa bild. En hund som visar många tänder med öppen mun och tillbakadragna mungipor verkar för många mycket aggressiv, men är som regel mer osäker än en hund som bara visar framtänderna och stirrar på dig. Exempel på hur man ser en vänlig inställning hos hund Att sticka ut tungan kan ibland vara bevekande, lite undergivet en mycket vänlig gest. Hundar försöker ofta komma upp och slicka oss människor i ansiktet. Valpar slickar och puffar de äldre hundarna i mungipan för att de skall kräkas upp mat till dem. När vuxna hundar vill slicka oss och andra hundar i ansiktet är det ett sätt att visa sig vänlig och valpig. En aktiv slickgest. I kombination med att lägga öronen bakåt är tungan ofta ett tecken på osäkerhet, ibland rädsla eller ett sätt att visa sig vänlig och inte alls hotfull. Exempel på hur kattens aggressiva utryck kan tolkas. Detta är en mycket aggressiv katt. Man ser det på att pupillerna är mycket vidgade, blicken fokuserad och de kraftigt bakåtstrukna öronen. Men den är rädd också, en stark försvarsaggression som inte innebär att katten är direkt beredd till attack. Man skall inte gå närmare då man riskerar att provocerar fram en attack. Här ser man tydligt språkskillnaden mellan den tuffa aggressiva hunden och katten. Katten stryker öronen bakåt och hunden reser öronen. Hunden visar lite tänder och katten ett öppet gap med mycket tänder. I båda fallen är det bäst att backa och lämna djuret i fred. 41

42 Övning 3 - Känslor Tolkningsguide till bilderna Bildserie Den gamla hunden Arg äldre hund vaktar. Aggressiv, vill öka avståndet till personen som tar bilden. 2. Arg äldre hund visar självsäkert tänderna och kraftigt rynkad nos. Aggressiv, vill ha större avstånd. 3. Äldre hund med öppen blick och öron bakåtstrukna. Kan vara rädd, ledsen eller obehaglig till mods. Kan också vara en lekinbjudan se på mig jag är ofarlig, kom så leker vi! 4. Äldre hund, bevekande, lite undergiven en mycket vänlig gest. I kombination med att lägga öronen bakåt är tungan ofta ett tecken på osäkerhet, ibland rädsla eller ett sätt att visa sig vänlig. Bildserie Rädsla, obehag, undergiven Eurasier sittande med öronen tätt strukna bakåt och mungiporna långt tilbakadragna. Betryckt, rädd eller obehagligt berörd. 2. Eurasier undergiven med öronen bakåt och tungan ute. Vänlig, undergiven, bevekande, kan vara ett inslag av rädsla eller osäkerhet. 3. Irländsk varghund som gäspar med öron bakåt. Vänlig, bevekande, lite osäker, kan vänta på något, vilja leka. Kan även vara ett uttryck för att hunden är ledsen. 4. Eurasier med tungan ute och öronen bakåt. Vänlig, aktiv slickgest som visar att hunden vill vara till lags. 42

43 Övning 3 - Känslor Bildserie Människa och hund Goldenvalp och människa. Människan gosar och söker kontakt. Valpen är osäker, riktar inte sin uppmärksamhet mot ansiktet. Valpen vill ha mer avstånd. 2. Hundvalp i famnen på ett barn. Valpen vill ha kontakt med ansiktet. Valpen vill ha ännu mer närhet. Vänlig och kontaktsökande. Försöker säkert slicka på munnen och i mungiporna, vilket är vanligt att valpar gör när de tigger, en aktiv slickgest. Bildserie Nyfiken, glad, må bra Eurasier lugnt uppmärksam. En hund som ser intresserad, nyfiken och glad ut. 2. Pudel lyssnar intensivt med huvudet på sned. Intresserad, nyfiken, glad. 3. Vallhund med leksak i munnen. En hund som är säker på sig själv. Uppmanar och utmanar kanske också till lek. 4. Eurasier gäspar med slutna ögon, öronen i avslappnad ställning. Mår bra, lugn, kanske också sömnig. 5. Blandras som visar undergivenhet eller vill kela. Lite osäker, frågande. Visar jag är ofarlig, klappa och kela med mig. 6. Två hundvalpar som umgås. Vänster valp söker vänligt kontakt med en aktiv slickgest. Höger valp har en mer stirrande blick och kan vara något hotfull. Båda är lugna och visar i övrigt en avslappnad stämning. 43

44 Övning 3 - Känslor Bildserie Aggresiv katt Detta är en mycket aggressiv katt. Man ser det på att pupillerna är helt vidgade, blicken och de kraftigt bakåtstrukna öronen. Men den är rädd också, en stark försvarsaggression. 2. Rädd, vill därifrån, aggressiv med stort inslag av rädsla, kan bita eller först slå med tassen. 3. Den vuxna katten visar aggressivt beteende fräser, har öronen framåtvikta och huvudet framåt. Är ingen rädd katt men vill hålla avståndet. Kattungen har små pupiller, huvudet inskjutet mellan skulderbladen, kroppen ihopböjd beredd att retirera ser mindre ut. Normal päls, öronen lite tillbakavikta inte helt strukna, visar sig liten ej rädd men försiktig. 4. Säker katt som kan vara beredd att slå med tassen och gå till attack. Tuff aggressiv. Bildserie Rädsla hos katt, obehag, undergiven Obehagligt berörd, en aning rädd och är troligen snart på väg därifrån eller lägger sig ned och kryper ihop mer för att göra sig liten. 2. Vaksam, inte helt avkopplad, lite flyktberedd, söker inte kontakt, kanske skulle den fräsa om man provocerade den. 3. Har slutit ögonen, men fortfarande vaksam. Inte helt avkopplad att döma av öronställning och huvud. Inte helt bekväm med situationen, ej trött eller sömnig. Ligger antagligen inte kvar länge. 4. Inte road av situationen. Lite irriterad men inte hotfull. Inte attackberedd eller rädd, men något överraskad. Ganska gott självförtroende. Kanske snarare vänder sig om och går sin väg, småsvängande med svansen. 44

45 Övning 3 - Känslor Bildserie Katt, nyfiken, glad, må bra Jaktlek kan klösas om man sticker fram handen men är inte aggressiv. Mycket koncentrerad, fokuserad på bytet t o m så den ställer sig på bakbenen. Både med syn, hörsel och känsel (alla sinnen är inblandade i detta). 2. Avkopplad katt, som känner sig bekväm i situationen, slickar sig. Tillfreds, neutralt känsloläge. 3. Avkopplad kattunge som känner sig bekväm med situationen. Slickar sig själv eller annan katt. 4. Katt som har ätit något gott och slickar sig om munnen. Nöjd och tillfreds. 45

46 5. Frihet från rädsla och stress Genom att se till att förhållandena för och behandlingen av djuren är sådana att de inte mår mentalt dåligt. De fem friheterna är framtagna av FAWC 1997 (UK s Farm Animal Welfare Council) Illustration: Helena Risinger Övning 4 - Friheter och rättigheter Övning 4 Friheter och rättigheter Övningen går ut på att barnen får lyssna på en saga där en människa är husdjur åt gröna jättarna och sen diskutera vad djur har för behov och rättigheter med hjälp av postern De fem friheterna. I forum-spel får de fundera över varför människor ibland reagerar negativt för djurs olika naturliga beteenden. Om man vill kan detta utvidgas till att diskutera även barns rättigheter med hjälp av Barnkonventionens artiklar. De fem friheterna 1. Frihet från hunger och törst Genom att ge friskt vatten och rätt sorts mat i rätt mängd. 2. Frihet från obehag Genom rätt miljö och någonstans att söka skydd och kunna vila skönt. 3. Frihet från smärta, skador och sjukdomar Genom att förebygga skador och garantera att djuren får vård och behandling. 4. Frihet att kunna bete sig naturligt/normalt Genom att ge djuren tillräckligt med utrymme, lämpliga miljöer och möjlighet till samvaro med andra djur av samma art. Material Sagan De gröna jättarnas kelgris. Postern De fem Friheterna. Finns även att ta del på Eventuellt Barns rättigheter ur Barnkonventionen. Bildmaterialet som tillhör denna övning. Finns även att ta del av på Övningens mål Barnen ska förstå/inse att: Alla levande varelser har behov och rättigheter. Olika djurarters grundläggande behov, och därmed rättigheter, kan te sig olika. Sådant som vi kan uppleva otäckt/äckligt kan vara helt naturligt och riktigt för djuren. Kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Förväntad måluppfyllelse De flesta barnen börjar förstå hur vi människor på olika sätt kan visa djur respekt och uppfylla deras behov och ge dem deras friheter. Några barn kommer endast att förstå att djuren också har behov och kan göra sådant vi inte tycker om. Några barn kommer att kunna göra kopplingar mellan att man visar djur förståelse och rättigheten att uppfylla sina behov och de mänskliga fri- och rättigheter. Relaterade mål i läroplanen Förstå och leva sig in i andras villkor. Förankra grundläggande värderingar som vårt samhällsliv vilar på. Att utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Att ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. Att förankra grundläggande värden och solidaritet med svaga och utsatta. 46