Att utveckla en professionell identitet

Transkript

1 Att utveckla en professionell identitet -nyexaminerade matematiklärares första yrkesverksamma år Erika Stadler MND, Stockholms universitet Vem är Erika Stadler? Utbildad gymnasielärare i matematik och samhällskunskap. Arbetat som lärare vid ungdomsgymnasiet, komvux och grundläggande vuxenutbildning. Magister- och doktorsexamen i matematikdidaktik. Undervisat i matematik och matematikdidaktik på universitetet. Arbetat med Mattebron NCM. 2 1

2 Matematikdidaktisk forskning Forskning om lärande och undervisning i matematik. Ytterst syftar matematikdidaktisk forskning till att generera kunskap på vetenskaplig grund som kan bidra till att förbättra elevers lärande av matematik. Matematikdidaktisk forskning är till sin karaktär inte upptäckande utan snarare beskrivande. Ett viktigt mål är att generera begrepp och beskrivningar av centrala och kritiska företeelser att få ett gemensamt språk för att prata om lärande och undervisning i matematik. 3 AB utveckla en professionell idenatet - nyexaminerade matemaaklärares första yrkesverksamma år Vad menas med begreppet Professionell identitet? 4 2

3 Förberedelser för en professionell lärargärning Lärarutbildningen; matematik, matematikdidaktik, pedagogik och verksamhetsförlagd utbildning Den individuella lärarstudenten skall övergå från att vara lärande student till att bli undervisande lärare. En empistemologisk, institutionell och personlig stadieövergång (Winslöw, 2009). Matematikkunskaperna måste transformeras från akademisk matematik till skolmatematik. Det finns motstridiga element mellan meningsfull matematik för elever och matematikers förtjusning över formella deduktiva matematiska resonemang. Winslöw, C. et al., (2009). First years of teaching. In R. Even, D.L. Ball (eds.), The professional educaaon and development of teachers of mathemaacs, (pp ). New York: Springer Science+Business Media. 5 Identitetsbegreppet Identitet i vardaglig mening: Identitet baserad på social och eller kulturell tillhörighet Identitet baserad på egenskaper eller förmåga. Wenger (1998): Identity should be viewed as a nexus of multi-membership. Boaler & Greeno (2000): elevers identitet som lärande av matematik i en specifik figured social world. Sfard & Prusak (2005): identity as endorsed narratives. Cobb (2009): normative identity, personal identity and core identity. 3

4 Studien 4 senare- och gymnasielärarstudenter Jenny Ellen Sara Förintervjuer Individuella intervjuer under sista terminen på lärarutbildningen Datainsamling ObservaAoner ObservaAoner av lekaoner, konferenser och diskussioner med kollegor, elever etc. Intervjuer Individuella intervjuer I anslutning All observaaonerna Analysmetoder från Grounded theory ab generera teoreaska beskrivningar och begrepp från empiriska data. 7 Studenterna om sin kommande lärargärning Intervjuer under sista terminen på lärarutbildningen. Ämneskunskaper; att ha en känsla av säkerhet och att kunna förklara för andra Läroboken; styr upplägg och lektionsplanering samt är lärarens egen läranderesurs. Erfarenhet; de har gjort VFU och utbildningen har bidragit till tidsmässig mognad. Didaktiska tips och trix Relationen till eleverna; distans och närhet, ordning, att vara en ledargestalt Egen skolgång: hur duktig man själv var på matematik och vilket matematiklärare man hade. 8 4

5 Att komma åt matematiken AB som matema8klärare utveckla en professionell idenatet. AB operaaonalisera matemaaklärares professionella idenatet genom ab observera dem när de undervisar. Vilken kunskap använder sig lärarna av när de ucör olika handlingar i eb undervisningssammanhang? Vilken syn på matemaak- undervisningen ger de själva ubryck för? 9 Ett mer specifikt syfte är att undersöka relationen mellan nyexaminerade lärares undervisningskunskaper i matematik och deras undervisningshandlingar. Fokus riktas mot den manliga lärarstudenten,. Han undervisar en gymnasieklass på ett yrkesförberedande program. Det är första terminen, första året. Lektionen har valts ut som ett representativt fall av hur lärares professionella identitet kan analyseras med följande teoretiska ramverk: 10 5

6 Mathematical knowledge for teaching MKT Subject maaer knowledge Pedagogical content knowledge Common content knowledge (CCK) Horizon content knowledge Specialized content knowledge (SCK) Knowledge of content and students (KCS) Knowledge of content and teaching (KCT) Knowledge of content and curriculum Ball, D. L., Thames, M. H. & Phelps, G. (2008). Content knowledge for teaching: What makes it special? Journal for Teacher Educa8on, 59 (5), En teori om målorienterat beslutsfattande Lärare är engagerade i målorienterade aktiviteter när de undervisar i matematik. Resurser Handlingar Mål Orientering Observerbara och avsiktliga RuAner Självövervakning Självreglering Icke- ruaner Kunskap Olika All karaktär och innehåll LångsikAga - kortsikaga Explicita - implicita Utbildningsmässiga - sociala Beliefs, läggning, värderingar, smak ochpreferenser. Schoenfeld, A. H. (2011). How we think. A theory of goal- oriented decision making and its educa8onal applica8ons. New York: Routledge. 12

7 Lärarens tankar runt lektionen Erika Blir du aldrig ställd av eleverna i maben? Nej, det har jag aldrig blivit, För ab jag känner ab jag ligger på en så pass högre, mycket högre nivå än dem så ab jag kan svara på allt. I matemaaken kan du väcka mig mib i naben så kan jag svara. (SluAntervju) Erika Vad var tanken med din lekaonsplanering? Jag hade tanken ab de skulle kontrollera sig själva. De kom ihåg räb bra. Det är saker vi har jobbat med, men jag vet av erfarenhet ab de glömmer emer eb tag. Så jag ville ab de skulle ge det en chans själva och sedan då, ta det gemensamt. Det var min tanke (Intervju emer lekaonen) 13 Det övergripande arrangemanget och utformningen av undervisningssituationen. His actions on this level concern planning of the lesson and the choice of tasks to be discussed. He repeats the basic arithmetical rules for calculations with fractions. Requires CCK. Quick and superficial planning of the lesson. Routinized way of working with tasks and lesson planning. He emphasizes knowing mathematics by heart close to subject matter knowledge (left hand side in Ball s egg). His actions mainly involve CCK with elements of KCS. 14 7

8 Fungerar den metoden alltid? 1 1 Hitta ett bråk mellan och. 2 3 A-uppgiften, vad gör vi med den? Elev1 Elev1 Man kan multiplicera täljare och nämnare med två och då blir det två femtedelar. Ta det en gång till. Du multiplicerar två med två och ett med två. Elev1 Så jag har två fjärdedelar då. Ja, precis. Och så har du två sjättedelar i den andra. Och då ser vi att det är fem där emellan 15 Elev2 Och två femtedelar ligger där emellan. Japp, det är en variant. Det var en ganska smart variant. Men vad tror ni att de flesta andra har gjort? Ni har gjort såhär; ni har tagit gjort om en halv till tre sjättedelar först och ni har gjort om en tredjedel till två sjättedelar. Sedan har ni gjort om tre sjättedelar till sex tolvtedelar och två sjättedelar till fyra tolvtedelar. Men det där var ju smart. Ja I alla fall. Och då får ni, mitt emellan där så kan ni till exempel ta fem tolvtedelar. Men det visar förståelse. Det var bra. 3 Fungerar det första i alla fall?? I alla fall, det handlar ju om man har förståelse för det, va?! Det där visar förståelse. Tar du då en nämnare som är emellan dem så går det bra. Ja, det har jag inte tänkt på själv faktiskt

9 Distributionen av roller och ansvar mellan lärare och elever Under en klassrumsdialog uppkommer en oväntad situation som kräver flera olika MKT. Action: Han ger en standardiserad lösning. Resource: Han använder CCK. Goal: Han vill behålla kontrollen över situationen. Orientation: Han anser att läraren skall vara den mest kunniga. MKT som behövs: KCS, SCK, CCK and KCT. Han behöver relatera elevens tänkande och resonemang med matematisk kunskap. Att göra snabba kopplingar mellan olika MKT är speciellt krävande för en nybliven matematiklärare. 17 Individuell hjälp till elever Resterande del av lekaonen, ca 30 minuter, får eleverna arbeta individuellt med uppgimer i boken. Under den här Aden hinner läraren ge 11 förklaringar av olika uppgimer All eleverna. De flesta frågor handlar om hur man skall räkna. Lärarens svar domineras av handfasta instrukaoner om hur man räknar. Elev Om man skall mulaplicera de här, kan jag bara mulaplicera dom med varandra? Är det så enkelt? För i andra exempel behövde man göra talen där nere lika. Det behöver du bara göra när det är plus och minus. När det är mulaplikaaon och division behövs inte det. Här kan du bara skriva 3 gånger fyra delat med fyra gånger 2. SäB dem på eb gemensamt bråkstreck så är det klart! 18 9

10 Elevernas förkunskaper När eleverna kommer hit kan de inte saker de borde kunna från högstadiet. Även om de har mulaplicerat och dividerat bråk där, så kommer de inte ihåg det när de kommer hit. Erika Varför tror du ab det är så? Jag tror inte de vet vad de gör. De bara kopierar metoder som de lär sig All proven, men de har ingen koll på vad de gör. Jag tror inte de et vad eb bråk är. 19 Distributionen av roller och ansvar mellan lärare och elever Elever ställer frågor till läraren om olika uppgifter. Läraren ger snabba instruktioner för hur uppgiften skall lösas. Läraren har mer fokus på uppgifterna än på eleverna. Lärarens instruktioner baseras på CCK. Situationer där SCK behövs uppstår inte. Det är främst kunskap om regler som behandlas. Självövervakning: Att återge korrekta regler