Generaldirektör Gunilla Hult Backlund

Transkript

1 Välkomna!

2 Information om IVO

3 Generaldirektör Gunilla Hult Backlund Sedan den 1 juni 2013 är det myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som har ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS samt viss tillståndsprövning.

4 IVO:s arbete styrs av lagar, bland annat: Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Patientsäkerhetslagen, PSL Socialtjänstlagen, SoL Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM Patientdatalagen Smittskyddslagen

5 2010 övergick tillsyn över socialtjänst från länsstyrelserna till Socialstyrelsen skapas en effektivare, starkare och tydligare tillsynsmyndighet: IVO

6 Varför IVO? Regeringen ville att tillsynen skulle bli starkare, tydligare och effektivare. Större mångfald och hög förändringstakt i vård och omsorg ställer ökade krav Tillsynen behöver vara skild från normering och kunskapsutveckling Statskontorets kritik mot bland annat bristande system för styrning och uppföljning kräver åtgärder Regeringen har också gett Statskontoret i uppdrag att till i mars 2015 utvärdera att syftet med att bilda IVO har nåtts.

7 Fortsatt samarbete med Socialstyrelsen Frågor kring regler och föreskrifter och hur de ska tolkas Kontroll av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, HOSP -frågor

8 Korta fakta om IVO IVO lyder under Socialdepartementet Verksamheten finansieras genom anslag och den årliga budgeten är cirka 635 miljoner kronor IVO har knappt 700 medarbetare Tillsynsarbetet bedrivs vid sex regionala kontor runt om i landet. Avdelningen för tillståndsprövning är placerad i Stockholm, liksom de tre myndighetsövergripande avdelningarna.

9 IVO:s uppdrag Tillsyn av hälso- och sjukvård och hälso- och sjukvårdspersonal samt socialtjänst och LSS-verksamhet. Tillsynsuppdraget omfattar även fortsättningsvis handläggningen av anmälningar, till exempel lex Sarah, lex Maria och kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut. IVO prövar också ansökningar om tillstånd för enskilda verksamheter enligt socialtjänstlagen och LSS, samt för viss hälso- och sjukvård. IVO ansvarar även för de register som behövs för att utöva verksamheten.

10 Tillsyn över ca verksamheter, till exempel vårdcentraler 90 sjukhus Folktandvårdens ca mottagningar och ca privata tandläkarmottagningar HVB äldreboenden apotek (butiker) kategorier Hälso- och sjukvårdspersonal: tandläkare, läkare, drygt sjuksköterskor

11 De stora ärendetyperna Anmälnings- och underrättelseskyldighet angående verksamhet (Lex Maria, Lex Sarah) Klagomål Uppdragsstyrd tillsyn Författningsreglerad frekvenstillsyn : två besök per år, varav ett oanmält (gäller för HVB, LSS för barn och unga, SiS, blod och vävnadsinrättningar) Initiativärenden Tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonal (anmälan/initiativ eller beslutad prövotid) Åtgärder mot verksamhet och personal (föreläggande, åtalsanmälan, förbud/återkallelse av tillstånd)

12 Beslut i drygt ärenden per år, bland annat: Lex Maria: Lex Sarah: Klagomål hälso- och sjukvård: Klagomål socialtjänst: Frekvenstillsyn : Tillstånd som prövas: 2 500

13 IVO ska utvecklas inom följande områden: Analys Tillsynsåterföring Vägledning Riskbaserad tillsyn

14 En regionaliserad verksamhet

15

16 Lex Maria Lagstöd IVO:s ansvar för lex Maria-utredningarna och förändrade arbetssätt Vikten av bra utredningar för enklare hantering och snabbare beslut

17 Utredning av händelser 24 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Patientsäkerhetslagen, PSL (2010:659) 3 kap. 3 Vårdgivaren ska utreda händelser som medfört, eller kunde ha medfört en vårdskada (händelseförlopp, bakomliggande faktorer, förslag på åtgärder) 3 kap. 5 Vårdgivaren ska anmäla till IVO om händelsen har medfört, eller kunde ha medfört en allvarlig vårdskada Föreskrifter och allmänna råd, Finns nya på gång???

18 Vårdskada och allvarlig vårdskada 1 kap. 5 PSL Vårdskada Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården Allvarligt vårdskada är vårdskada som är bestående, och inte ringa, eller har medfört att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov, eller avlidit

19 IVO:s ansvar i lex Maria-hanteringen IVO ska säkerställa att utredningen är bra, och att vårdgivaren har vidtagit de åtgärder som behövs för att uppnå hög patientsäkerhet Om detta framgår av lex Maria-anmälan kan IVO fatta ett kortfattat beslut

20

21

22 Intern utredning, (6 kap. 1 i lex Maria-föreskriften) Händelseförloppet Vilka åtgärder vidtogs omedelbart Bakomliggande orsaker till händelsen Riskbedömning. Hur stor är risken att en liknande händelse kan ske igen, och tänkbara konsekvenser Har det hänt liknande händelser tidigare Riskförebyggande åtgärder som vidtagits

23

24 Övrigt utredningsmaterial Journalkopior, aktuell period, i kronologisk ordning, ej avidentifierade Rutiner som är aktuella för händelsen Berörd personals redogörelser Patientens eller närståendes redogörelser Om medicinteknik är involverad, bruksanvisning, medicinteknisk utredning o.s.v.

25 Viktigt att det framgår av utredningen Varför inträffade händelsen? Vilka bakomliggande orsaker har identifierats? Riskbedömning, har det skett likartade händelser tidigare? Vilka konkreta åtgärder är vidtagna, eller ska vidtas? När och hur? När och hur sker uppföljning på vidtagna åtgärder? Blev det som det var tänkt?

26 Lex Sarah

27 Olyckshändelse / Missförhållande Till skillnad från: Allvarligt missförhållande

28 Orsak/er Överenstämmelse Åtgärd/er

29 Mindre av: Individperspektiv Arbetsrättsliga åtgärder Mer av: Verksamhetsperspektiv

30 Kvalitet och utveckling Vidtagna åtgärder Anmälan Missförhållande

31 Klagomålshantering

32 Frågor och svar Med anledning av upphävandet av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:10) om medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård, planeras det för att MAS-funktionen ska tas bort eller kommer det nya föreskrifter eller allmänna råd? Var går gränsen för vad som bedöms som ett allvarligt missförhållande? Är skillnaderna stora mellan olika kommuner när det gäller vad som anmäls till IVO?

33 Frågor och svar forts. Numera framgår det inte tydligt när man ska göra riskanalyser i en verksamhet. I tidigare föreskrift angavs inför bl.a. stora förändringar i verksamheten. Gäller detta fortfarande? Kan man ge legitimerade personal rätt att läsa och dokumentera i den sociala dokumentationen och omvårdnadspersonal i hälso- och sjukvårdsdokumentationen? Vad är kommunen skyldig att erbjuda när det gäller anhörigstöd?

34 Frågor till IVO från publiken

35 Vad vi sett i tillsynen Samverkan i vård- och omsorgskedjan Personalens kompetens Beslut om individuella insatser på särskilt boende Informationssäkerhet Nattbemanning

36 Bakgrund Vilka är det viktigaste riskerna i vården och omsorgen? IVO:s riskanalys: IVO:s medarbetare, rapporter SKL Enskilda kommuner och landsting Privata vård- och omsorgsgivare Fackliga förbund Patient/brukar/anhörigorganisationer Patientnämnder

37 Samverkan i vård- och omsorgskedjan Internt Vårdplaneringar Uppföljningar Oklara ansvarsfördelningar

38 Vikten av personalens kompetens Bristande kontinuitet Svårt få kompetent personal med rätt utbildning Vikten av chefs- och ledarskap

39 Myndighetsutövning Insatser och uppföljning

40 Informationssäkerhet Kompetens behövs att hantera dokumentationssystemet Vikarier saknar inloggningsuppgifter

41 Nattbemanning på särskilda boenden Ca 15 genomförda tillsyner i år Våningar lämnas obemannade Personal saknar överblick

42 Regeringsuppdrag Tillsyn av socialnämndernas ansvar för särskilt boende för äldre enligt socialtjänstlagen (2001:453). Granska att socialnämnderna säkerställer att den enskildes bedömda behov av hjälp och stöd tillgodoses

43 Tillsynens genomförande 63 socialnämnder samt 63 särskilda boenden över hela landet - ca hälften demensboenden och 1/3 drivs av annan huvudman Dokumentgranskning Intervjuer

44 Nedslag i processen Beslut Informationsöverföring Planering/utformning av insatser Genomförande Uppföljning

45 Tillsynens resultat uppdrag/information Det uppdrag och den information om den äldres behov av hjälp och stöd som socialnämnderna överlämnar till boendena är ofta otydliga.

46 Tillsynens resultat - genomförandeplaner Äldres behov av hjälp och stöd ska tillgodoses med uppdaterade genomförandeplaner. Överlåts till personal på boendet att bestämma de hemtjänstinsatser som ges utan någon utomstående kontroll.

47 Tillsynens resultat - uppföljning Uppföljningen av de individuella hemtjänstinsatser som ges på särskilt boende görs som regel av samma personal som utför insatserna. Nämnden/myndighetsutövningen hade liten kontroll av insatsernas genomförande.

48 Tillsynens resultat - ledningssystem Socialnämndernas arbete med att införa ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete går långsamt. - Kartläggning, beskrivning och fastställande av processer och aktiviteter. - Ca. 40 procent av nämnderna saknade en beskrivning av hur beslut om särskilt boende ska följas upp.

49 Rekommendationer till socialnämnderna De bör: Utveckla arbetet med att systematiskt och fortlöpande följa upp att äldres individuella behov av hjälp och stöd tillgodoses på särskilt boende. Säkerställa en fungerande struktur för samverkan och informationsöverföring mellan olika interna samt mellan interna och externa aktörer.

50 Rekommendationer till socialnämnderna.och. Förbättra de genomförandeplaner som används för att planera de äldres hemtjänstinsatser på särskilt boende så att dessa utformas med en helhetssyn på den äldres behov. Intensifiera arbetet med att utveckla heltäckande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

51 Kom ihåg! Det är alltid är den beslutande nämnden som har ansvaret för att den enskilde verkligen får det bistånd som har beviljats, oavsett vem den beslutande nämnden själv, en annan nämnd eller en enskild verksamhet som verkställer det beslutade biståndet. Med detta ansvar följer självklart en skyldighet att dokumentera att beslutet har verkställts samt att följa upp det beviljade biståndet. (prop. 2005/2006:115 s 118)

52 IIVO

53 Skapa trygghet utan tvång Tillsynsinsats vid verksamheter där personer med nedsatt beslutsförmåga bor eller vistas

54 Bakgrund Särskild tillsynsinsats avseende verksamheter där vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga bor eller vistas. IVO ska särskilt granska kvalitetsarbetet för att se hur verksamheterna säkrar att vård- och omsorgsinsatser med så få inslag av tvångs- och begränsningsåtgärder blir varaktiga. Regleringsbrev 2014

55 Områden som IVO granskat Tvångs- och begränsningsåtgärder Arbetsmetoder i verksamheterna Kompetens Bemanning Inre och yttre miljö Verksamheternas ledningssystem kopplat till tillsynsområdet, riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder

56 Detta visar resultaten generellt Begreppsförvirring råder avseende tvångs-, skydds- och begränsningsåtgärder samt samtycke Tvångs- och begränsningsåtgärder används i verksamheterna De flesta verksamheter har ett ledningssystem på verksamhetsnivå Kopplingen till rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah saknas

57 Detta ser vi på SÄBO och demensboenden Arbetsmetoder finns och är särskilt utvecklade inom demensboenden Kompetens finns, speciellt inom demensboenden Inre och yttre miljö mest anpassad på demensboenden Kompetens och arbetsmetoder finns, men inte riktigt i samma utsträckning på SÄBO utbildning inom demensområdet önskas av personalen Bemanningen brister speciellt nattetid på SÄBO och på demensboenden

58 Utvecklingsområden För att garantera en god vård och omsorg krävs att: de boende får det stöd de behöver under hela dygnet Utbildningsinsatser som behövs: Begreppet samtycke i förhållande till åtgärd Kunskapen om lex Sarah och risken för missförhållande i samband med skydds- och begränsningsåtgärder Målgruppsinriktad utbildning för att undvika skydds-, tvångsoch begränsningsåtgärder

59 Mer om rapporten Webbseminarium på Frågor kan besvaras av Kaisu Kull

60 Pågående och kommande projekt

61 Lex Sarah och lex Maria Uppföljning av åtgärder Inspektioner mars september 2015 Rapport klar mars 2016

62 Korttidsboenden Kompetens och samverkan socialtjänst, hälso- och sjukvård inkl. rehabilitering Inspektioner okt 2015 våren 2016 Rapport

63 Frågor och svar del 2 En person i ordinärt boende, med känd fallrisk vägrar att ta på sig trygghetslarmet inför natten. Hemtjänstpersonalen lämnar personen utan att kontakta närstående, chef eller sjuksköterska. Under natten faller personen. Hur skulle personalen agerat? Vi har en person i hemsjukvården som vi misstänker inte längre själv kan hantera sina läkemedel. Kan sjuksköterskan själv avgöra att läkemedelshanteringen ska ses som en hälso- och sjukvårdsåtgärd? Vad ska vi göra?

64 Frågor och svar forts. Hur ser IVO på tekniska lösningar t.ex. kameraövervakning? En person som vårdas i hemmet av närstående kan inte själv föra sin talan. Närstående motsätter sig vissa av omvårdnadsåtgärderna och vill ha andra utförda på sitt sätt. Närstående kan bli hotfull mot omvårdnadspersonalen om de försöker argumentera. Vad kan vi göra?

65 Tack för idag!