Centralprojektion och perspektiv
|
|
- Anton Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Centralprojektion och perspektiv Torbjörn Tambour 2001 tt teckna eller måla perspektiviskt riktigt är inte lätt och det var inte förrän under renässansen som man insåg hur det skall göras, även om det gjordes försök mycket tidigare. Nu är det naturligtvis långt ifrån alltid som konsten/konstnären vill avbilda verkligheten perspektiviskt riktigt, ofta har den ju andra syften. I det gamla Egypten använde man exempelvis något som kan kallas värdeperspektiv: betydelsefulla personer, t ex faraoner, är större på bilderna än mindre viktiga personer, oavsett var de befinner sig djupmässigt. Ett sätt att få fram djupdimensionen i en bild som användes i den västeuropeiska konsten under medeltiden var spelkortsperpektiv, som innebär att föremålen på bilden delvis skymmer varandra för att betraktaren skall förstå vilka som ligger nära och vilka som befinner sig längre bort. Upptäckten av perspektivet brukar tillskrivas arkitekten Filippo Brunelleschi ( ), vars mästerverk annars är kupolen till katedralen Santa Maria del Fiori i Florens. Teorin för perspektivisk avbildning beskrivs dock först i Della pittura av Leon Battista lberti ( ), som också var verksam i bl a Florens. ndra berömda tidiga perspektivmålare är Masaccio ( ), Rafael ( ), lbrecht Dürer ( ) och Leonardo da Vinci ( ). Da Vincis Nattvarden i klostret Santa Maria delle Grazie i Milano är en av de mest berömda perpektivmålningarna. Vi skall studera något av den matematiska teorin bakom perspektivmåleriet. Problemet är således följande: Hur skall man avbilda en tredimensionell värld på en tvådimensionell yta, duken, så att bilden ser verklig ut och verkar ha en djupdimension? Vi vet ju genom erfarenhet att saker ser mindre ut på avstånd och att parallella linjer, t ex två vägrenar, tycks närma sig varandra mer och mer ju längre bort de kommer för att helt smälta samman vid horisonten. Hur skall man avbilda detta på en plan yta? tt avbilda en tredimensionell värld på en tvådimensionell yta är ett exempel på det som i matematiken kallas projektion och den viktigaste typen av projektion i det här sammanhanget är centralprojektion. Vi börjar med att definiera centralprojektion på ett plan med avseende på en punkt, se figur 1. Naturligtvis skall tänkas vara duken och ögat ( som i oculus, öga på latin). Låt P vara en punkt i rummet och förena och 1
2 P med en linje. Linjen skär i C, säg. Punkten C kallas centralprojektionen av P på med avseende på punkten. Det kan förstås hända att linjen genom och P inte skär planet (dvs att de är parallella). I så fall kan inte P projiceras på med avseende på (i matematiken säger man att P projiceras på oändligheten, men vi skall inte fördjupa oss i vad det betyder). C P Figur 1 Planet kallas projektionsplan och kallas projektionscentrum. Centralprojektionen av ett föremål, t ex en linje, får man förstås genom att projicera varje punkt i föremålet på planet. Lägg på minnet att projektionen beror på både och (figur 2). Figur 2 En viktig egenskap hos centralprojektionen är att projektionen av en linje är 2
3 en linje eller en punkt. Det senare inträffar då linjen går genom. ntag att linjen inte går genom. Låt linjen heta L och låt B vara det plan som innehåller projektionscentrum och L. 1 Planen och B skär varandra längs en viss linje, som vi kan kalla L. Låt P vara en punkt på L. Linjen mellan och P skär i en punkt, säg. ligger å ena sidan i B eftersom hela linjen mellan och P gör det och å andra siden ligger den ju även i planet. lltså ligger på skärningslinjen L mellan och B och det följer att projektionen av L är precis linjen L. L P L' B Figur 3 Däremot är det inte många andra geometriska egenskaper som bevaras vid projektion. Vinklar och avstånd gör det t ex inte; bilden av en kvadrat behöver t ex inte alls vara en kvadrat. Skärningar mellan linjer bevaras dock i den meningen att om två linjer skär varandra, så gör även deras projektioner det. Detta är nästan trivialt, men nog så viktigt visar det sig. Vi skall närmast undersöka vad som händer med parallella linjer då de projiceras. En mängd parallella linjer skall vi kalla ett linjeknippe. Låt M vara ett linjeknippe och L en linje som är parallell med linjerna i M och som går genom 1 Eftersom inte ligger på L så finns det bara ett sådant plan. I fallet då ligger på L finns det oändligt många plan som innehåller dem. 3
4 . Vi antar att linjerna i M inte är parallella med projektionsplanet (om linjerna och planet är parallella, så är projektionerna av linjerna också parallella linjer). Beteckna skärningspunkten mellan L och med. Då gäller att projektionerna av alla linjerna i M går genom. Låt nämligen K vara en linje i M som inte går genom. Beteckna planet som innehåller K och med B. Projektionen av K på är skärningslinjen mellan och B enligt vad vi sade nyss. Planet B är parallellt med L och innehåller. Men L går också genom, så det följer att L måste ligga i B. Punkten ligger tydligen i både och B, dvs ligger på projektionen av L. K L B Figur 4 Vi observerar att parallellitet inte bevaras vid centralprojektion. Punkten skall vi kalla gränspunkten för linjerna i M. Ett första exempel på projektion av parallella linjer är avbildning av en väg som vi nämnde ovan; i detta fall består M alltså av de två vägrenarna. Gränspunkten är den punkt där vägrenarna tycks smälta samman. Vi tänker oss nu att de parallella linjerna i M faller in vinkelrätt mot projektionsplanet. Projektionerna av dem går alla genom gränspunkten (figur 5), som i detta fall kallas horisontpunkt. Med andra ord är horisontpunkten fotpunkten för normalen från mot. m alla linjerna i M ligger i ett och samma plan B, som är fallet t ex då man avbildar vägrenar (B är markplanet), så kan man dra en linje i projektionsplanet genom som är parallellt med B. Denna linje kallas 4
5 horisonten 2. Parallella linjer som faller in vinkelrätt mot projektionsplanet ser med andra ord ut att komma från en enda punkt på horisonten. Horisonten B Figur 5 Det finns andra linjeknippen som har sina gränspunkter på horisonten. Betrakta nämligen ett plan som innehåller horisontlinjen och är vinkelrätt mot projektionsplanet. Vi kan kalla det horisontplanet. Låt N vara ett linjeknippe vars linjer är parallella med det. Eftersom projektionscentrum ligger i horisontplanet, så ligger den linje L som går genom och är parallell med linjerna i N också i horisontplanet. Det följer att gränspunkten R för N ligger på horisonten (figur 6). mvänt, om R är en punkt på horisonten och K linjen genom och R, så ligger K i horisontplanet och därför har ett linjeknippe som är parallellt med K och därmed med horisontplanet punkten R som sin gränspunkt. 2 Horisont kommer av grekiskans hori zōn ky klos, som betyder begränsande cirkel. 5
6 N R L Horisontplan Figur 6 Med hjälp av den här utredningen kan vi visa hur man skall avbilda t ex ett hus som man betraktar från ett hörn som i figur 7. Horisontplanet är parallellt med markplanet (avståndet mellan de två planen är lika med ögats, dvs, höjd över marken). Linjerna som bestäms av taket och marken är parallella med horisontplanet och deras gränspunkter och ligger alltså på horisonten. Men hur långt bort från horisontpunkten ligger de? m vi antar att vi står så att husväggarna bildar vinkeln 45 med projektionsplanet så är vinkeln alltså 45 och då är rät, så är en likbent, rätvinklig triangel. lltså är kateterna och lika långa. vståndet mellan och är således lika med avståndet mellan ögat och horisontpunkten. (m man står så att vinkeln mellan husväggarna och projektionsplanet inte är 45 så får man använda lite trigonometri för att räkna ut var gränspunkterna ligger.) 6
7 ' '' Figur 7 I figur 8 nedan visas hur man avbildar en kub som svävar ovanför horisontplanet. Två av de tre linjeknippen som bestäms av kubens kanter har gränspunkter på horisonten, medan det tredje knippet som bestäms av de vertikala sidorna har en gränspunkt som ligger ovanför kuben. Ett sådant perspektiv kallas ett trepunkts grodperspektiv. I exemplet med huset ovan har vi ett tvåpunktsperspektiv. Motsatsen till grodperspektiv är fågelperspektiv (då tittar man alltså ner på det man vill avbilda). Man talar även ibland om kavaljersperspektiv då man bara befinner sig ett litet stycke ovanför det man vill avbilda. Mot gränspunkt 3 Gränspunkt 1 Horisontpunkt Gränspunkt 2 Ett känt problem i renässansens perspektivmåleri var hur man skulle avbilda 7
8 ett rutigt golv. Detta är nära besläktat med problemet att avbilda ett hus som vi löste ovan. Vi tänker oss att de kvadratiska rutorna ligger med en sida parallell med projektionsplanet och den andra vinkelrät mot det. Hur de sidor som är vinkelräta mot skall avbildas vet vi, men hur tätt skall de sidor ligga som är parallella med? Lösningen är genial: Diagonalerna i rutorna bildar nämligen vinkeln 45 med och var deras linjeknippen (som är två stycken) har sina gränspunkter vet vi enligt utredningen vi gjorde nyss. vståndet mellan de två gränspunkterna och horisontpunkten är lika med avståndet mellan ögat och horisontpunkten. När man har ritat in diagonalerna är det lätt att komplettera med de felande linjerna (figur 9). ' '' Figur 9 Man kan se rutiga golv i många renässansmålningar, se exemplen längst bak. Perspektivets upptäckt är inte bara av konsthistoriskt intresse. Centralprojektion är nämligen grunden för projektiv geometri, en viktig gren av matematiken som uppstod under 15- och 1600-talen. Man kan säga att den projektiva geometrin intresserar sig för egenskaper som att ligga på rät linje och skära varandra istället för likformighet, kongruens osv som den euklidiska geometrin sysslar med. Vi skall bara nämna en berömd sats ur den projektiva geometrin. Den är uppkallad efter en fransk ingenjör, Gérard Desargues ( ). Låt BC och B C vara två trianglar i rummet sådana att linjerna, BB och CC skär varandra i en punkt. Trianglarna är alltså projektioner av varandra med avseende på projektionscentrum. Då gäller att linjerna B och B 8
9 skär varandra i en punkt, liksom C och C samt BC och B C. Kalla skärningspunkterna för P, resp. R. Då gäller dessutom att P,, R ligger på en linje (figur 10). P B C ' R Figur 10 B' C' Fallet då två av linjerna, t ex B och B, är parallella hanteras på ett sätt som vi tyvärr inte kan gå in på här. Några perspektiviska renässansmålningar 1. Leonardo da Vinci ( ): Nattvarden ( ), klostret Santa Maria delle Grazie, Milano (fresk). Lärjungarna reagerar med rädsla och misstro när Jesus berättar att en av dem skall förråda honom. 2. Masaccio ( ): Treenigheten (1427), Santa Maria Novella, Florens (fresk). Fadern bär upp korset med Jesus. Jesu moder Maria till vänster inbjuder åskådaren att se Mysteriet äga rum och till höger står Jesu lärjunge Johannes. De knäböjande figurerna är förmodligen donatorer. 9
10 3. Carlo Crivelli ( ): Bebådelsen (1486), National Gallery, London (äggtempera). Tavlan målades i scoli Piceno, som fick stadsrättigheter 1482 genom den påvliga bullan Libertas Ecclesiastica (längst ner i bilden). Till vänster utanför Marias fönster sitter ärkeängeln Gabriel tillsammans med scoli Picenos skydsshelgon, St Emidius. Lägg märke till ndens duva över Marias huvud och mannen som skyddar ögonen mot det gudomliga ljuset. 4. Rafael: Skolan i ten ( ), Stanza della Segnatura, Vatikanen (fresk). Här finns de flesta av antikens stora tänkare. Platon och ristoteles befinner sig i mitten, den förre pekande uppåt och den senare nedåt. En viktig tes i Platons filosofi är att allt i världen är återsken av perfekta idéer som finns i idévärlden; exempelvis är alla mer eller mindre ofullkomliga cirklar som ritats genom historien återsken av den perfekta cirkelns idé, som vi alla har en föreställning om. Platons lärjunge ristoteles å andra sidan är naturforskningens grundare. Sokrates i grönt vänder ryggen till dem och räknar filosofiska problem på fingrarna. I gruppen nere till vänster ser vi Pythagoras och till höger samlas studenter kring Euklides. De två som håller jordglober är Ptolemaios och Zarathustra. nmärkning: En fresk är en muralmålning på fuktig kalkputs. Tempera är en färg med bindemedel av vattenlösliga limämnen, som även kan innehålla olja. m bindemedlet är äggula kallas den ägg(olje)tempera. 10
Arkitektur. en utgångspunkt för projicering av rummet ned på planet
Lasse Berglund Arkitektur en utgångspunkt för projicering av rummet ned på planet I artikeln ges exempel på hur man med hjälp av den 500-åriga perspektivlärans relativt enkla principer kan skapa trovärdiga
Läs merAtt skala om, att mäta och att avbilda avstånd Jana Madjarova, Matematiska vetenskaper, Chalmers/GU
Kleindagarna 2013, IML, Stockholm, 14-16 juni 2013 Att skala om, att mäta och att avbilda avstånd Jana Madjarova, Matematiska vetenskaper, Chalmers/GU Det kommer nog inte som någon större överraskning
Läs merLite sfärisk geometri och trigonometri
Lite sfärisk geometri och trigonometri Torbjörn Tambour 8 april 2015 Geometri och trigonometri på sfären är ett område som inte nämns alls i de vanliga matematikkurserna, men som ändå är värt att stifta
Läs mer2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a
2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a Ett plan är en yta som inte är buktig och som är obegränsad åt alla håll. På ett plan kan man rita en linje som är rak (rät). En linje är obegränsad åt båda
Läs mer7F Ma Planering v2-7: Geometri
7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
Läs merGeometri och statistik Blandade övningar. 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data
Geometri och statistik Blandade övningar Sannolikhetsteori och statistik 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data 27, 30, 32, 25, 41, 52, 39, 21, 29, 34, 55,
Läs mer5B1134 Matematik och modeller
KTH Matematik 1 5B1134 Matematik och modeller 5 september 2005 1 Första veckan Geometri med trigonometri Veckans begrepp cirkel, cirkelsegment, sektor, korda båglängd, vinkel, grader, radianer sinus, cosinus,
Läs mer8F Ma Planering v2-7 - Geometri
8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
Läs merSidor i boken Figur 1:
Sidor i boken 5-6 Mer trigonometri Detta bör du kunna utantill Figur 1: Triangeln till vänster är en halv liksidig triangel. Varje triangel med vinklarna 0,60,90 är en halv liksidig triangel. Hypotenusan
Läs merUndersökande arbetssätt i matematik 1 och 2
Matematik Gymnasieskola Modul: Matematikundervisning med digitala verktyg Del 6: Undersökande arbetssätt med matematisk programvara Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2 I texten Undersökande arbetssätt
Läs mer9E Ma Planering v2-7 - Geometri
9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar
Läs merExplorativ övning euklidisk geometri
Explorativ övning euklidisk geometri De viktigaste begreppen och satser i detta avsnitt är: Kongruens och likhet mellan sträckor, vinklar och trianglar. Kongruensfallen för trianglar. Parallella linjer
Läs mer5B1134 Matematik och modeller
KTH Matematik 1 5B1134 Matematik och modeller 2006-09-04 1 Första veckan Geometri med trigonometri Veckans begrepp cirkel, cirkelsegment, sektor, korda, båglängd, vinkel, grader, radianer, sinus, cosinus,
Läs merMatematik CD för TB. x + 2y 6 = 0. Figur 1:
Kontroll 8 1 Bestäm ekvationen för den linje som går genom punkterna P 1 (,4) och P 2 (9, 2). 2 Bestäm riktningskoefficienten för linjen x + 4y 6 = 0 Bestäm ekvationen för en linje som går genom punkten
Läs merENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING II. Föreläsning II. Mikael P. Sundqvist
Föreläsning II Mikael P. Sundqvist Att bygga matematisk teori Odefinierade begrepp Axiom påstående som ej behöver bevisas Definition namn på begrepp Sats påstående som måste bevisas Lemma hjälpsats Proposition
Läs merEulers polyederformel och de platonska kropparna
Eulers polyederformel och de platonska kropparna En polyeder är en kropp i rummet som begränsas av sidoytor som alla är polygoner. Exempel är tetraedern och kuben, men klotet och konen är inte polyedrar.
Läs merRepetition inför kontrollskrivning 2
Sidor i boken Repetition inför kontrollskrivning 2 Problem 1. I figuren ser du två likformiga trianglar. En sida i den större och motsvarande i den mindre är kända. Beräkna arean av den mindre triangeln.
Läs merSF1620 Matematik och modeller
KTH Teknikvetenskap, Institutionen för matematik 1 SF1620 Matematik och modeller 2007-09-03 1 Första veckan Geometri med trigonometri Till att börja med kom trigometrin till för att hantera och lösa geometriska
Läs merExplorativ övning euklidisk geometri
Explorativ övning euklidisk geometri De viktigaste begreppen och satser i detta avsnitt är: Kongruens och likhet mellan sträckor, vinklar och trianglar. Kongruensfallen för trianglar. Parallella linjer
Läs merMVE365, Geometriproblem
Matematiska vetenskaper Chalmers MVE65, Geometriproblem Demonstration / Räkneövningar 1. Konstruera en triangel då två sidor och vinkeln mellan dem är givna. 2. Konstruera en triangel då tre sidor är givna..
Läs merExplorativ övning Vektorer
Eplorativ övning Vektorer Syftet med denna övning är att ge grundläggande kunskaper om vektorräkning och dess användning i geometrin Liksom många matematiska begrepp kommer vektorbegreppet från fysiken
Läs merTrigonometri. Sidor i boken 26-34
Sidor i boken 6-34 Trigonometri Definition: Gren av matematiken som studerar samband mellan vinklar och sträckor i planet (och rymden). Det grundläggande trigonometriska problemet är att beräkna alla sidor
Läs merMa7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.
Ma7-Per: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda
Läs merTentamen 973G10 Matematik för lärare årskurs 4-6, del2, 15 hp delmoment Geometri 4,5 hp, , kl. 8-13
Kurskod: 9G0 Provkod: STN Tentamen 9G0 Matematik för lärare årskurs -, del, 5 hp delmoment Geometri,5 hp, 0-0-08, kl 8- Tillåtna hjälpmedel : Passare, linjal För varje uppgift ska fullständig lösning med
Läs merKurvlängd och geometri på en sfärisk yta
325 Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta Peter Sjögren Göteborgs Universitet 1. Inledning. Geometrin på en sfärisk yta liknar planets geometri, med flera intressanta skillnader. Som vi skall se nedan,
Läs merMätning och geometri
Mätning och geometri LMN100 Matematik, del 2 I den här delen av kursen skall vi gå igenom begrepp som längd, area och volym. Vi skall också studera Euklidisk geometri och bevisa satser om och lära oss
Läs merEnklare uppgifter, avsedda för skolstadiet
Elementa Årgång 1, 198 Årgång 1, 198 Första häftet 97. Ett helt tal består av 6n siffror. I var och en av de på varandra följande grupperna av 6 siffror angiva de 3 första siffrorna samma tresiffriga tal
Läs mergeometri ma B 2009-08-26
OP-matematik opyright Tord Persson geometri ma 2009-08-26 Uppgift nr 1 Uppgift nr 3 26 13 z s Hur stor är vinkeln z i den här figuren? Uppgift nr 2 Hur stor är vinkeln s i den här figuren? Uppgift nr 4
Läs merExtramaterial till Matematik Y
LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Matematik Y NIVÅ TVÅ Geometri ELEV Desmos Geometry är ett matematikverktyg som bland annat kan hjälpa dig att avbilda geometriska figurer och
Läs merGESTALTANDE UNDERSÖKNING
GESTALTANDE UNDERSÖKNING Min gestaltande undersökning behandlar vad som händer när konst och matematik möts och interagerar. Jag har arbetat utifrån frågeställningen: Vilka möjligheter och fördelar finns
Läs merPlanering Geometri år 7
Planering Geometri år 7 Innehåll Övergripande planering... 2 Bedömning... 2 Begreppslista... 3 Metodlista... 6 Arbetsblad... 6 Facit Diagnos + Arbeta vidare... 10 Repetitionsuppgifter... 11 Övergripande
Läs mer17 Trigonometri. triangeln är 20 cm. Bestäm vinkeln mellan dessa sidor. Lösning: Här är det dags för areasatsen. s1 s2 sin v 2
17 Trigonometri Övning 17.1 En likbent triangel har arean 10 cm. De båda lika långa sidorna i triangeln är 0 cm. estäm vinkeln mellan dessa sidor. Här är det dags för areasatsen = s1 s sin v där v ligger
Läs merFunktioner. Räta linjen
Sidor i boken 14-143, 145-147 Funktioner. Räta linjen Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter
Läs mery º A B C sin 32 = 5.3 x = sin 32 x tan 32 = 5.3 y = tan 32
6 Trigonometri 6. Dagens Teori Vi startar med att repetera lite av det som ingått i tidigare kurser angående trigonometri. Här följer en och samma rätvinkliga triangel tre gånger. Med en sida och en vinkel
Läs merFinaltävling i Lund den 19 november 2016
SKOLORNS MTEMTIKTÄVLING Svenska matematikersamfundet Finaltävling i Lund den 19 november 2016 1. I en trädgård finns ett L-format staket, se figur. Till sitt förfogande har man dessutom två färdiga raka
Läs merLektion i geometri. Lektionens innehåll. Centralt innehåll matematik 1b och matematik 1C. Mål med lektionen. Lektionsupplägg.
Lektion i geometri Lektionens innehåll Lektionen kommer genomföras i åk ett på gymnasiet och behandla området geometri. Under lektionen kommer eleverna genomföra beviset att de tre mittpunktsnormalerna
Läs merKompendium om. Mats Neymark
960L09 MATEMATIK FÖR SKOLAN, Lärarlftet 2009-02-24 Matematiska institutionen Linköpings universitet 1 Inledning Kompendium om KÄGELSNITT Mats Nemark Detta kompendium behandlar parabler, ellipser och hperbler
Läs merc) Låt ABC vara rätvinklig vid C och låt D vara fotpunkten för höjden från C. Då uppfyller den villkoren i uppgiften, men inte nödvändigtvis AC = BC.
Lösningar till några övningar i geometri Kapitel 2 1. Formuleringen av övningen är tyvärr inte helt lyckad (jag ska ändra den till nästa upplaga, som borde ha kommit för länge sedan). Man måste tolka frågan
Läs merMatematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP
Geometri Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera begrepp
Läs merInledande kurs i matematik, avsnitt P.2. Linjens ekvation kan vi skriva som. Varje icke-lodrät linje i planet kan skrivas i formen.
Inledande kurs i matematik, avsnitt P. P..15 Bestäm en ekvation för den linje som går genom punkten P = ( 1, 1) och har riktningskoefficient k = 1. P..17 Bestäm en ekvation för den linje som går genom
Läs merMöbiusgruppen och icke euklidisk geometri
94 Möbiusgruppen och icke euklidisk geometri Lars Gårding Lunds Universitet Meningen med detta förslag till enskilt arbete är att alla uppgifter U redovisas skriftligt med fulla motiveringar och att alla
Läs merPoincarés modell för den hyperboliska geometrin
Poincarés modell för den hyperboliska geometrin Niklas Palmberg, matrikelnr 23604 Uppsats för kandidatexamen i naturvetenskaper Matematiska institutionen Åbo Akademi 12.2.2001 Innehåll 1 Presentation av
Läs merExplorativ övning Geometri
Explorativ övning Geometri Syftet med denna övning är att ge kunskaper om grundläggande geometriska begrepp och resultat om geometriska figurer. Vi vill också ge en uppfattning om geometri som en matematisk
Läs mer8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.
8A Ma: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier
Läs merz = 4 + 3t P R = (5 + 2t, 4 + 2t, 4 + 3t) (1, 1, 3) = (4 + 2t, 3 + 2t, 1 + 3t)
Tentamenskrivning MATA15 Algebra: delprov 2, 6hp Fredagen den 16 maj 2014 Matematikcentrum Matematik NF LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Låt l vara linjen genom punkten (5, 4, 4) som är vinkelrät mot planet 2x+2y +3z
Läs merx +y +z = 2 2x +y = 3 y +2z = 1 x = 1 + t y = 1 2t z = t 3x 2 + 3y 2 y = 0 y = x2 y 2.
Lösningar till tentamen i Inledande matematik för M/TD, TMV155/175 Tid: 2006-10-27, kl 08.30-12.30 Hjälpmedel: Inga Betygsgränser, ev bonuspoäng inräknad: 20-29 p. ger betyget 3, 30-39 p. ger betyget 4
Läs merVeckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010
Veckoblad, Linjär algebra IT, VT Under den första veckan ska vi gå igenom (i alla fall stora delar av) kapitel som handlar om geometriska vektorer. De viktigaste teoretiska begreppen och resultaten i kapitlet
Läs mer. b. x + 2 y 3 z = 1 3 x y + 2 z = a x 5 y + 8 z = 1 lösning?
Repetition, Matematik 2, linjär algebra 10 Lös ekvationssystemet 5 x + 2 y + 2 z = 7 a x y + 3 z = 8 3 x y 3 z = 2 b 11 Ange för alla reella a lösningsmängden till ekvationssystemet 2 x + 3 y z = 3 x 2
Läs merGeometri. G. Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna behärskar grundläggande geometriska begrepp och metoder.
. G Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna behärskar grundläggande geometriska begrepp och metoder. Området består av följande tre (fyra) delområden: MGF Förberedande mätning och geometri
Läs mer9 Geometriska begrepp
9 Geometriska begrepp Rita figurer som visar vad vi menar med... 261 a) 4 cm och 4 cm 2 b) 5 cm och 5 cm 2 262 Rita två olika figurer som båda har arean 8 cm 2 263 Rita tre olika figurer som alla har arean
Läs merGeometriupplevelse och skolgeometri 2
Geometriupplevelse och skolgeometri 2 I detta nummer avslutar Bengt Ulin, Bromma, sin artikel om geometrin som impulskälla till utveckling av kreativt tänkande och förmåga att dra logiska slutsatser 3.
Läs merExplorativ övning Geometri
Explorativ övning Geometri Syftet med denna övning är att ge kunskaper om grundläggande geometriska begrepp och resultat om geometriska figurer. Vi vill också ge en uppfattning om geometri som en matematisk
Läs merMatematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP
Geometri Syftet undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera begrepp och samband
Läs merParabeln och vad man kan ha den till
Parabeln och vad man kan ha den till Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning I det här dokumentet diskuterar vi vad parabeln är för geometrisk konstruktion och varför den
Läs merKongruens och likformighet
Kongruens och likformighet Torbjörn Tambour 23 mars 2015 I kompendiet har jag tagit kongruens- och likformighetsfallen mer eller mindre som axiom, vilket jag nu tycker är olyckligt, och de här sidorna
Läs merGeometri med fokus på nyanlända
Geometri med fokus på nyanlända Borås 17 januari 2017 Madeleine Löwing Tala matematik Bygga och Begripa Begrepp i Geometri Använda förklaringsmodeller som hjälper eleven att bygga upp långsiktigt hållbara
Läs merArea och volym hos Euklides och Hilberts tredje problem
Area och volym hos Euklides och Hilberts tredje problem Torbjörn Tambour Mullsjö den 20 juni 2018 Inledning Att arean av en triangel ges av formeln A = b h 2, där b är (längden av) basen och h (längden
Läs merMatematik CD för TB = 5 +
Föreläsning 4 70 a) Vi delar figuren i två delar, en triangel (på toppen) och en rektangel. Summan av dessa två figurers area ger den eftersökta. Vi behöver följande formler: A R = b h A T = b h Svar:
Läs merLathund, geometri, åk 9
Lathund, geometri, åk 9 I årskurs 7 och 8 räknade ni med sträckor och ytor i en dimension (1D) respektive två dimensioner (2D). Nu i årskurs 9 har ni istället börjat räkna volymer av geometriska kroppar
Läs merExplorativ övning Geometri
Explorativ övning Geometri Syftet med denna övning är att ge kunskaper om grundläggande geometriska begrepp och resultat om geometriska figurer. Vi vill också ge en uppfattning om geometri som en matematisk
Läs mer9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.
9A Ma: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier
Läs merTema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg
Tema: Pythagoras sats Linnéa Utterström & Malin Öberg Innehåll: Introduktion till Pythagoras sats! 3 Pythagoras sats! 4 Variabler! 5 Potenser! 5 Att komma tillbaka till ursprunget! 7 Vi bevisar Pythagoras
Läs merVälkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 17 mars Student för elever på kurs Ma 4 och Ma 5
Till läraren Välkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 17 mars 2016 Student för elever på kurs Ma 4 och Ma 5 Tävlingen ska genomföras under perioden 17 mars 1 april. Uppgifterna får inte användas
Läs merKomposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.
Sidor i boken 40-4 Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen. Läxa 1. En rät linje, L 1, skär y-axeln
Läs merDär a = (1, 2,0), b = (1, 1,2) och c = (0,3, 1) Problem 10. Vilket är det enda värdet hos x för vilket det finns a och b så att
Här följer 3 problem att lösa. Längre bak i dokumentet finns utförliga penna-papper lösningar. Filen Föreläsning08.zip finns motsvarande lösningar utförda med Mathematica. Problem 1. Bestäm a så att avståndet
Läs merKvalificeringstävling den 29 september 2009
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svenska Matematikersamfundet Kvalificeringstävling den 29 september 2009 Förslag till lösningar Problem Visa att talet 2009 kan skrivas som summan av 7 positiva heltal som endast
Läs merEnklare matematiska uppgifter
Elementa Årgång 39, 1956 Årgång 39, 1956 Första häftet 2028. En regelbunden dodekaeder och en regelbunden ikosaeder äro omskrivna kring samma klot (eller inskrivna i samma klot). Bestäm förhållandet mellan
Läs merGeometriska konstruktioner
Stockholms Matematiska Cirkel Geometriska konstruktioner Lisa Nicklasson Gustav Zickert Institutionen för matematik KTH och Matematiska institutionen Stockholms universitet 2017 2018 Innehåll 1 Vad är
Läs merKvalificeringstävling den 30 september 2008
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svenska Matematikersamfundet Kvalificeringstävling den 30 september 2008 Förslag till lösningar Problem 1 Tre rader med tal är skrivna på ett papper Varje rad innehåller tre
Läs merUppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell
Del 1: Pedagogisk planering a) Vi har gjort två lektionsplaneringar med fokus på tvådimensionella geometriska figurer för årskurs 1-3. Utifrån det centrala innehållet i Lgr11 för årskurs 1-3 ska eleverna
Läs mer14. Minsta kvadratmetoden
58 MINSTA KVADRATMETODEN. Minsta kvadratmetoden Eempel.. Det är inte så svårt att komma åt en trasig lampa på golvet för att byta den. Det är bara att gå fram till den. Hur är det om lampan hänger i taket?
Läs merkan vi uttrycka med a, b och c. Avsnitt 2, Vektorer SA + AB = SB AB = SB SA = b a, Vi ritar först en figur av hur pyramiden måste se ut.
vsnitt 2, Vektorer kan vi uttrycka med a, b och c. W109 är basytan (en kvadrat) i en regelbunden fyrsidig pyramid med spetsen. Låt = a, = b och = c. eräkna. Vi ritar först en figur av hur pyramiden måste
Läs merUppsalas Matematiska Cirkel. Geometriska konstruktioner
Uppsalas Matematiska Cirkel Geometriska konstruktioner Matematiska institutionen Uppsala universitet Våren 2019 Några ord om Uppsalas Matematiska Cirkel Uppsalas Matematiska Cirkel bildades hösten 2018
Läs mer2: E TOOT Bokstäverna O och T har en lodrät symmetriaxel, men inte R, B och L. Därför kommer endast ordet TOOT kunna skrivas på detta sätt.
Kängurutävlingen 018 Cadet svar och kommentarer Facit Cadet 1: C 19 0 + 18 = 8 = 19 : E TOOT Bokstäverna O och T har en lodrät symmetriaxel, men inte R, B och L. Därför kommer endast ordet TOOT kunna skrivas
Läs merEnklare matematiska uppgifter. Årgång 21, Första häftet
Elementa Årgång 21, 1938 Årgång 21, 1938 Första häftet 957. En cirkel, en punkt A på cirkeln och en punkt B på tangenten i A äro givna. Att konstruera den punkt P på cirkeln, för vilken AP + BP är maximum.
Läs merMatematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON
Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON MÅL Grundkurs Mäta (med gradskiva) och beräkna vinklar Känna till triangelns vinkelsumma och använda den för att räkna ut vinklar Kunna namnen på några
Läs merExplorativ övning 11 GEOMETRI
Explorativ övning 11 GEOMETRI Syftet med denna övning är att ge kunskaper om grundläggande geometriska begrepp och resultat om geometriska figurer. Vi vill också ge en uppfattning om geometri som en matematisk
Läs merKänguru Student (gymnasiet åk 2 och 3) sida 1 / 6
Känguru Student (gymnasiet åk 2 och 3) sida 1 / 6 NAMN KLASS/GRUPP Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Lämna rutan tom om du inte vill besvara
Läs merOm ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper
Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning Ellipser och hyperbler är, liksom parabeln, s.k. kägelsnitt, dvs kurvor som uppkommer
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever SVENSKA. Geometri Matematik. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Geometri Matematik 1 2 Steg 3 SVENSKA Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Geometri åk 3 MA 1. Rita färdigt bilden så att mönstret blir symmetriskt. 2.
Läs merM=matte - Handledning
Fingris Fingerräkning Grunden för matematik är taluppfattning. I detta spel parar du ihop tal med fingrarnas antal. Finns det fler fingrar än talet anger? Eller färre? Lika många? Det finns många frågor
Läs merArbetsblad 3:1. Hur stor är vinkeln? 1 Vilken eller vilka av vinklarna är. 2 Uppskatta (gör en bra gissning) hur stora vinklarna är.
Arbetsblad :1 Hur stor är vinkeln? 1 Vilken eller vilka av vinklarna är a) rät b) spetsig c) trubbig A C D F E G 2 Uppskatta (gör en bra gissning) hur stora vinklarna är. A C D E F G Mät vinklarna och
Läs merKänguru 2010 Cadet (klass 8 och 9) sida 1 / 6
Känguru 2010 Cadet (klass 8 och 9) sida 1 / 6 NAMN KLASS/GRUPP Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Lämna rutan tom om du inte vill besvara
Läs merParabeln och vad man kan ha den till
Parabeln och vad man kan ha den till Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning I den här artikeln diskuterar vi vad parabeln är för geometrisk konstruktion och varför den
Läs merEUKLIDISK GEOMETRI. Torbjörn Tambour. Matematiska institutionen Stockholms universitet Första upplagan 2002 Eftertryck förbjudes eftertryckligen
EUKLIDISK GEOMETRI Torbjörn Tambour Matematiska institutionen Stockholms universitet Första upplagan 2002 Eftertryck förbjudes eftertryckligen Postadress Matematiska institutionen Stockholms universitet
Läs merMoment Viktiga exempel Övningsuppgifter
Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter Inga Inga Inga Fler exempel på optimering Exempel 1. Utifrån en rektangulär pappskiva med bredden 7 dm och längden 11 dm, vill man åstadkomma en kartong utan lock,
Läs merSidor i boken 8-9, 90-93
Sidor i boken 8-9, 90-93 Absolutbelopp Men först lite om Absolutbelopp., kallas absolutbeloppet av, och är avståndet för till origo på tallinjen. Som bekant är avståndet till origo för talet 4, 4. Detta
Läs merMoment 4.2.1, 4.2.2, 4.2.3, Viktiga exempel 4.1, 4.3, 4.4, 4.5, 4.6, 4.13, 4.14 Övningsuppgifter 4.1 a-h, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.
Moment 4.2.1, 4.2.2, 4.2., 4.2.4 Viktiga exempel 4.1, 4., 4.4, 4.5, 4.6, 4.1, 4.14 Övningsuppgifter 4.1 a-h, 4.2, 4., 4.4, 4.5, 4.7 Många av de objekt man arbetar med i matematiken och naturvetenskapen
Läs merElevers kunskaper i geometri. Madeleine Löwing
Elevers kunskaper i geometri Madeleine Löwing Elevers kunskaper i mätning och geometri Resultaten från interna=onella undersök- ningar, såsom TIMSS, visar ac svenska elever lyckas mindre bra i geometri.
Läs merStudieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A
Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Räta linjens och planets ekvationer I Innehåll
Läs merNÄMNARENs. problemavdelning
NÄMNARENs problemavdelning För problemavdelningen svarar denna gång Bernt Leonardsson och Bo Söderberg från Örebro. Problemen är snarare kluriga än svåra så ge inte upp i tron att du inte kan matematik.
Läs merLösningsförslag till problem 1
Lösningsförslag till problem Lisa Nicklasson november 0 Att beskriva trianglar Vi ska börja med att beskriva hur trianglar kan representeras i x, y)-planet Notera att varje triangel har minst två spetsiga
Läs mer9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:
9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera
Läs merEnklare matematiska uppgifter
Elementa Årgång 36, 1953 Årgång 36, 1953 Första häftet 1848. Triangeln ABC är inskriven i cirkeln O, vars tangenter i B och C råkas i D. Sök sambandet mellan triangelns sidor, då punkterna A och D ligga
Läs merÄven kvadraten är en rektangel
Åsa Brorsson Även kvadraten är en rektangel Vad innebär det att arbeta med geometriska objekt och deras egenskaper i årskurs 1 3? Hur kan vi använda det centrala innehållet i geometri för att utveckla
Läs merRepetition inför tentamen
Sidor i boken Repetition inför tentamen Läxa 1. Givet en rätvinklig triangel ACD, där AD = 10 cm, AB = 40 cm och BC = 180 cm. Beräkna vinkeln BDC. Läxa. Beräkna omkretsen av ABC, där BE = 4 cm, EA = 8
Läs mer4-7 Pythagoras sats. Inledning. Namn:..
Namn:.. 4-7 Pythagoras sats Inledning Nu har du lärt dig en hel del om trianglar. Du vet vad en spetsig och en trubbig triangel är liksom vad en liksidig och en likbent triangel är. Vidare vet du att vinkelsumman
Läs mer4-10 Rymdgeometri fördjupning Namn:..
4-10 Rymdgeometri fördjupning Namn:.. Inledning I kapitlet om rymdgeometri lärde du dig känna igen de vanligaste tredimensionella kropparna, och hur man beräknar deras yta och volym. I detta kapitel skall
Läs merLösningar till udda övningsuppgifter
Lösningar till udda övningsuppgifter Övning 1.1. (i) {, } (ii) {0, 1,, 3, 4} (iii) {0,, 4, 6, 8} Övning 1.3. Påståendena är (i), (iii) och (v), varav (iii) och (v) är sanna. Övning 1.5. andra. (i) Nej.
Läs mer