Musikdidaktik & Musikdramatik 918G24

Transkript

1 Musikdidaktik & Musikdramatik 918G24 Kurshandledning VT 2014

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Presentation av kursen... 3 Pedagogiska utgångspunkter... 4 Lokaler... 4 Lärare/föreläsare... 4 Schema & kursinnehåll små justeringar kan förekomma... 6 Litteraturlista vissa justeringar kan förekomma innan kursstart... 8 Redovisningar och examinationsuppgifter... 9 Bedömningsgrunder för kursen Loggbokens innehåll Återkoppling och utvärdering... 14

3 Presentation av kursen Välkommen till Musikdidaktik och musikdramatik, 7,5 hp! Kursen syftar till att i både teori och praktik ge exempel på hur man planerar, skapar och genomför en produktion där musik och teater samverkar. Ansvarig för kursen är Estetiska avdelningen på Institutionen för Kultur och Kommunikation, IKK, vid Linköpings Universitet. Kursen läses på kvartsfart (7, 5 hp under en termin) och går varje onsdag kväll mellan kl , med undantag för några självstudieveckor. I kursen varvas föreläsningar med praktiska tillämpningar och studenten har stort ansvar för sina självstudier. Om ni har några frågor får ni gärna skicka ett mail till kursansvarig nedan. Upprop sker onsdagen den 29 januari kl i Musiksal 1 (sal 2207, plan 2) i hus Key! Meddela om du inte kan delta vid uppropet, men ändå vill behålla din plats annars förlorar du den. Med hopp om en givande och lärorik kurs! Anna Englund Bohm Kursansvarig Estetiska avdelningen Institutionen för kultur och kommunikation / anna.englund.bohm@liu.se eller christel.ofverstrom@liu.se

4 Kursens mål och innehåll Efter avslutad kurs ska den studerande kunna planera för och använda sig av musikdramatik i ett undervisningssammanhang (F-6) skapa manus där musik och drama samverkar genomföra ett skriftligt arbete där kursens innehåll beaktas samt relateras till styrdokument, aktuell forskning och litteratur inom området Pedagogiska utgångspunkter Du formar själv din kunskap och tar därmed ansvar för ditt eget lärande. Det är du som tolkar och strukturerar den information du tar del av och som kan argumentera för det du kommer fram till. Som kursdeltagare förväntas du därför vara aktiv och bidra med egna synpunkter och reflektioner. Dina egna erfarenheter är en tillgång i kursen och de har stor betydelse både för Ditt eget och kurskamraternas lärande. Du kommer därför fortlöpande inbjudas att reflektera över ditt eget och andras lärande. Vi lär av varandra. Genom att öppet och prestigelöst möta andras perspektiv, uppfattningar och erfarenheter kan Du både få nya idéer och bekräftelse för sådana som Du redan tillägnat dig. Du har därför ansvar för det egna arbetet samt det i grupp. En akademisk nivå bör upprätthållas under samtal och diskussioner. Det innebär att Du skall värdera den information Du tar del av kritiskt, argumentera för dina uppfattningar och ta stöd i olika källor. Vi lär både kognitivt och emotionellt och därför integreras både analytiska och estetiska moment i kursen. Lokaler Föreläsningarna hålls i Dramasalen (3351) på plan 3 samt Musiksal 1 (2207) på plan 2 (entréplan) i Hus Key på Campus Valla vid Linköpings Universitet. Liu-kartor: Lärare/föreläsare AEB HA LK AK MG Anna Englund Bohm Univ.adj i musik, musikterapeut (FMT), musiker Helena Alsegård Univ.adj utomhuspedagogik, idrott o hälsa, ledarskap Linda Kernell Dramapedagog, improvisation, univ adj i bild o svenska Ayla Kabaca Musikalartist, programledare, musikproduktion Malin Gustavsson Musiklärare Musik-och Mediagymnasiet, musiker

5 Kursplan KURSPLAN Musikdidaktik och musikdramatik, 7,5hp Kurskategori Fristående kurs Ämnesområde Utbildningsvetenskap praktisk-estetiska ämnen UV3 Kurskod 918G24 Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: - planera för och använda sig av musikdramatik i ett undervisningssammanhang (F-6) - skapa manus där musik och drama samverkar - genomföra ett skriftligt arbete där kursens innehåll beaktas samt relateras till styrdokument, aktuell forskning och litteratur inom området Kursinnehåll I kursen studeras såväl teoretiskt som praktiskt hur man planerar för, skapar och arbetar med musikdramatiska uttrycksmedel med fokus på undervisning i år F-6. Manusarbete, scenisk gestaltning, musikskapande samt improvisationer med kropp, röst och musik som uttrycksmedel, är moment som den studerande möter och arbetar med i kursen. Under kursens gång kommer den studerande att såväl framställa som delta i mindre sceniska produktioner. Undervisning/Arbetsformer I kursen ingår föreläsningar, seminarier, verkstäder, studiebesök samt kursuppgifter både enskilt och i grupp. Inläsning och bearbetning av litteratur samt självstudier, enskilt och i grupp, ingår även i kursen. Examination Examination sker dels genom skriftlig tentamen samt genom praktisk redovisning. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Betyg På kursen ges betyget Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd Kursbevis Kursbevis utfärdas av Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via Blanketten lämnas till StudentCentrum. Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande. Övrigt Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

6 Schema & kursinnehåll preliminärt; små justeringar kan förekomma Vecka 5/AEB Upprop och introduktion; Praktisk och teoretisk presentation av kursens innehåll, litteratur och examination. Vecka 6/AEB Workshop musik, färg & form 1; Vad är musik och hur används musik för att förstärka och påverka våra känslor och uttryck? Vecka 7/AEB Workshop musik, färg & form 2; Musisk workshop om våra grundkänslor. Improvisationsövningar med musik som medel. Vecka 8 Självstudier Vecka 9/LK Dramaturgi; Vilka delar består en pjäs av och hur bygger man upp en handling? Om dramats grundelement och dramatiska verkningsmedel. Vecka10 Grupparbete - manusskrivande. Vecka 11/AK (sal 2207) Improvisationsoch teatersportsövningar; Grundläggande övningar för att träna kroppen och rösten som uttrycksmedel. Vecka 12 Grupparbete - manusskrivande. Vecka 13/MG (sal 2207) Ljud- o musikverkstad att använda ljud o musik för att förstärka uttryck o intryck: Ta med och utgå från manus. Eget arbete; Påbörja loggbok: skriv egna mål och förväntningar. Litteraturstudier Inledning samt kapitel 1, 2 och 6 i Tanke, visa,språk. Reflektionsfrågor: Vad hände, vad kände, vad lärde du under passet? Eget arbete: Reflektionsfrågor: Vad hände, vad kände, vad lärde du under passet? Föra loggbok, litteraturstudier kapitel 3, 7 & 8 i Tanke - visa - språk. Eget arbete: Föra loggbok, litteraturstudier Spela roll kreativt lärande med teater och drama, samt reflektionsfrågorna. Eget arbete: Föra loggbok (inkl refl.frågor) samt litteraturstudier: utdrag om musiskt lärande, Spela roll kreativt lärande med teater och drama. Eget arbete: Föra loggbok (inkl reflektionsfrågorna) samt litteraturstudier: Impro for Storytellers. Eget arbete: Loggbok (inkl refl.frågor) & litteraturstudier Impro improvisation and the Theatre, samt eventuella kompendier. Eget arbete; Loggbok (inkl refl.frågor), litteraturstudier: Impro improvisation and the Theatre, samt förberedelse av examinationsuppgifterna. Eget arbete: Loggbok (inkl refl.frågor) & litteraturstudier samt eventuella kompendier. Eget arbete: Loggbok, litteraturstudier: kompendier o eget val. Samla material till hemtentamen.

7 Vecka 14 Grupparbete manusskrivande, ljudsätta manus. Vecka 15 Arbete med produktionen; rollfördelning, scenografi, ljud, ljus o scenbyten. Eget arbete; Loggbok, litteraturstudier (eget val). Samla material till hemtentamen. Eget arbete; Förberedelser inför praktisk tentamen. Slutföra loggbok. Vecka 16 Självstudier Eget arbete; Sammanställande av loggbok, litteraturbearbetning samt påbörja arbetet med hemtentamen. Vecka 17/HA Arbete med produktionen; Mental träning, handledning Eget arbete: Hemtentamen Vecka 18/Självstudier Skriftlig hemtentamen lämnas/skickas in senast dag! Vecka 19/Studentlett Arbete med produktionen; Ordna scenografi, öva ljud, ljus o scenbyten. Vecka 20/AEB Arbete med produktionen; Genrep m handledning Eget arbete: Förberedelser inför den praktiska tentamen Eget arbete; Förberedelser inför praktisk tentamen. Slutföra loggbok. Eget arbete: Förberedelser inför praktisk tentamen. Slutföra loggbok. Vecka 21/AEB OBS! Ev förlängd tid! Examination; Praktisk redovisning, därefter feedback, reflektion och avslutning! Återlämning av tentamen! Avslutning; Diskussioner och reflektioner kring de redovisningar och studiebesök som gjorts samt muntlig utvärdering av kursen.

8 Litteraturlista vissa justeringar kan förekomma innan kursstart Obligatoriskt Uddén. Berit. (2004). Tanke visa språk. Musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur. Johnstone, Keith. (1999). Impro for storytellers. London: Faber & Faber ltd. Järleby, Anders. (2005). Spela roll kreativt lärande med teater och drama. Pegasus förlag och teaterproduktion. Kompendium som delas ut under kursen Valfri obligatorisk litteratur - en av nedanstående Adelswärd, Viveka & Forstorp, Per-Anders (red). (2012). Människans ansikten. Känslor, karaktärer och karikatyrer. Carlssons förlag. Alerby, Eva & Elídottír, Jórunn. (2006). Lärandets konst betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund: Studentlitteratur. Björkvold, J. (1994). Den musiska människan. Kristianstad: Runa Förlag AB. Björkvold, J. (1998). Sköldpaddans sång. Kristianstad: Runa Förlag AB. Bresler, Liora (editor). (2004). Knowing Bodies, Moving Minds. Towards Embodied Teaching and Learning. Netherlands: Kluwer Academic Publishers. Bresler, Liora & Marmé Thompson, Christine. (2002) The arts in Childrens Lives. Dordrechtt: Kluwert Academic Publishers. Cornett, Claudia, E. (2003). Creating meaning Through literature and the arts. New Jersey: Pearson Education Denhardt, Robert B & Denhardt, Janet V. (2008). Konsten att leda en fråga om timing, rytm och kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Eisner, Elliot. (2002). The arts and the Creation of Mind. New Haven: YaleUniversity Press. Elliot, Ninni. (2009). Röstboken. Tal-, röst och sångövningar. Lund: Studentlitteratur. Fagius, Jan. (2001). Hemisfärernas musik. Göteborg: Bo Ejeby Förlag. Falkenberg, Cecilia & Håkansson, Erik (2004). Storylineboken. Handbok för lärare. Runa förlag. Gate, Helene. Hägglund, Kent. (1988). Spela teater. Från idé till färdig föreställning. Stockholm: Bonniers förlag. Grönlund/Alm/Hammarlund. (1999). Konstnärliga terapier Bild, dans och musik i den läkande processen. Stockholm: Natur och kultur. Hammershöj, H. (1995). Musikalisk utveckling i förskoleåldern. Lund: Studentlitteratur. Jederlund, Ulf. (2002). Musik och språk; ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. Stockholm: Runa Förlag. Johnstone, Keith. (1999). Impro for storytellers. London: Faber & Faber ltd. Järleby, Anders. (2003). Leka, berätta och improvisera, Skara: Pegasus Kaye, Deena. Le Brecht, James. Sound and Music for the Theatre. Focal Press. Kullberg, Birgitta. (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande. ett teoribygge. Lund: Studentlitteratur. Lilliestam, Lars, (2006). Musikliv vad människor gör med musik och musik med människor. Göteborg: Bo Ejeby Förlag Lundström, Ilona Antal. (1996). Musikens gåva. Uppsala: Konsultförlaget AB. Malmström, Elisabeth. (2006). Estetisk pedagogik och lärande - processer i bildskapandet delaktighet och erkännande. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

9 O Toole, John. (1992). The process of drama. Routledge. Rasmussen, Bent. (1990). Musikteater teater med musik til. Teaterforlaget Drama. Rasmusson, Viveka, Erberth, Bodil. (2008). Undervisa i pedagogiskt drama, Hungary: Studentlitteratur Ruud, Even. (2001) Varma ögonblick. Om musik, hälsa och livskvalitet. Göteborg: Bo Ejeby Förlag. Ryberg, Karl. (1999). Färger i vardagsliv och terapi. Västerås: Ica bokförlag. Uddholm, Mats. (1993). Pedagogen och den musikaliska människan. Mölndal: Lutfisken. Redovisningar och examinationsuppgifter Inom kursen används både praktiska och skriftliga redovisningar: Den praktiska redovisningen är obligatorisk (OBL 1, 0 hp) och sker vid sista lektionstillfället. Den studerande ska då framträda i den produktion man arbetat fram samt beskriva hur man gått tillväga och motivera de val man gjort. Loggboken (OBL 2, 0hp) används som stöd för den skriftliga tentamen. Ni samlar de erfarenheter, litteratur, gruppdiskussioner m m ni har/gör under kursen i loggboken för att använda dem till hemtentamen (och ev framtida musikdramaproduktioner). Den skriftliga redovisningen (SKRI 7,5 hp) är examinerande och består av en hemtentamen där ni använder loggboken (utförlig beskrivning på nästa sida) som underlag. Till hemtentamen ska ni även samla data från fältet genom något av nedanstående alternativ; Alt 1 besök en dramalärare, musiklärare eller någon som arbetar med musikteaterproduktioner (förslag kan vid behov fås av kursansvarig) under en dag/halvdag och observera hur de arbetar där, vad de använder för metoder samt ta reda på vilka övriga metoder de eventuellt känner till. Alt 2 intervjua en dramalärare, musiklärare eller någon som arbetar med musikteaterproduktioner (förslag kan fås av kursansvariga) och undersök hur de arbetar när de ska planera och genomföra en produktion. Hur går de tillväga? Använder de någon särskild metod? Alt 3 Om ni redan arbetar som dramalärare/musiklärare eller liknande kan ni antingen välja att beskriva ert eget arbete och de metoder ni använder/känner till eller besöka en kollega för att få ett annat perspektiv. Oavsett vilket av alternativen ni väljer ska ni beskriva ett lektionsupplägg/förlopp för hur man kan gå tillväga med elever (företrädesvis F-6) för att skapa en musikdramatisk produktion. Koppla konsekvent era resonemang till läroplanen och övrig litteratur. Omfattning ca 6-7 sidor exkl referenslista. Observera att vecka 21 är ett redovisningstillfälle!

10 Förtydligande för skriftliga uppgifter Alla skriftliga arbeten bör för att bli godkända: ha en tydlig och läsarvänlig text ha ett relevant innehåll och en tydlig struktur ha tydliga rubriker ha daterade föreläsningar, verkstäder, internetkällor mm ha en referenslista på litteraturen som refereras innehålla alla delar som efterfrågas Tänk rapportform, d v s använd konsekvent referenser och källor som stöd för egna åsikter och reflektioner samt var noga med att skilja på egna och andras åsikter. Se nedan hur man går tillväga på ett korrekt sätt. Exempel på hur man skriver korrekt litteraturlista: Ericsson, Ingegerd., Grahn, Patrik. & Skärbäck, Erik. (2009): Närmiljöns betydelse och hur den kan påverkas. Educare, (1), Tillgänglig på och på under Fler rapporter och artiklar; (artikelsamling) Hammar Chiriac, Eva & Hempel, Anders. (2005). Handbok för grupparbete att skapa fungerande grupparbeten i undervisning. Lund: Studentlitteratur Bedömningsgrunder för kursen Det skriftliga arbetet innebär en hemtentamen vilken är examinerande och betygsgrundande för kursen. I och med att loggboken (där kursens alla delar kontinuerligt dokumenteras) används som underlag för hemtentamen kan och bör kursens olika redovisningsmoment muntliga, praktiska såväl som skriftliga - synliggöras även i hemtentamen. Godkänd För att studenten skall erhålla betyget godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas: Studenten skall med hjälp av litteratur, seminarier och erfarenheter reflektera kring kursens innehåll såväl muntligt som skriftligt. Studenten skall vid seminarier och gruppdiskussioner ta ansvar för att diskussionerna blir konstruktiva och att allas röster blir hörda. Studenten skall använda vetenskaplig litteratur som utgångspunkt för kursuppgifter och examinationsuppgifter. Studenten skall genom sina texter visa att han/hon tagit till sig litteratur, föreläsningar och seminariediskussioner. Texterna skall ha ett relevant innehåll och en tydlig struktur. Tydliga referenser till litteratur och källmaterial skall anges i samtliga skriftliga arbeten.

11 Väl godkänd För att studenten skall erhålla betyget väl godkänd för kursen skall hon/han uppnått de krav som tas upp under betyget godkänd. Därutöver skall studenten leva upp till följande krav: Förmåga att förhålla sig konstruktivt kritisk såväl positivt som negativt till både teori, praktik och gruppdiskussion. Förmåga att integrera kursinnehåll och egna och andras tankar på ett fruktbart sätt ur ett estetiskt perspektiv. Förmåga att argumentera i såväl muntlig som skriftlig framställning samt att använda litteratur som verktyg i självständiga resonemang. Underkänt Då studenten inte uppfyller något eller några av kraven för att erhålla betyget godkänd kan det leda till underkänt, exempelvis kan det röra sig om: Allmänt tyckande och brist på förankring i t.ex. litteratur eller föreläsningar. Olika typer av fusk, t.ex. plagiat av andras texter. Undermålig referensgivning. Examinationsuppgiften saknar tydlig struktur och man har inte följt anvisningarna vid genomförandet. Fusk och Plagiat Institutionen för kultur- och kommunikation (IKK) har gett ut följande dokument avseende fusk och plagiat: Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Angående fusk Viktigt att veta vid olika typer av hemtentamina och andra skrivuppgifter Läs igenom följande text och bekräfta genom att skriva på den distribuerade listan att Du är införstådd med vilka regler som gäller för referat och citat av andras texter. Redovisning av källor Uppsatser av olika omfång och djup och andra typer av hemuppgifter i form av skrivna texter är vanliga examinationsformer vid högre studier. I princip är alla sådana arbeten beroende av att studenten läser och förhåller sig till tidigare skrivna texter, publicerade i böcker, tidskrifter, som uppsatser eller på Internet. Hur man ska gå tillväga när man använder innehåll ur andras texter i sitt eget arbete är tämligen strängt reglerat och finns beskrivet i alla handledningar för uppsatsskrivande för studenter. Följande framställning bygger till stora delar på Siv Strömquist (2001) Konsten att tala och skriva. Oavsett om man citerar [ ] eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan skrivit, så skall sådana textdelar alltid förses med källhänvisning. Man måste tala om vem man stöder sig på, vems text man citerar, varifrån uppgifterna är hämtade.[ ]

12 Källhänvisningarna har egentligen två uppgifter: läsaren skall för det första få veta att du stöder dig på någon annans text, för det andra skall du ge de upplysningar som krävs för identifiering av texter (de bibliografiska uppgifterna [!]). Läsaren skall med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på texten och läsa den i original, om han så önskar. (Strömquist, 2001, s 220) När man med egna ord återger innehållet i någon annans text brukar det kallas referat. Hur källhänvisningarna (referenserna) ska gå till rent praktiskt kan man läsa om t ex i Strömquist, 2001, ss Om man kopierar kortare eller längre delar ur någon annans text kallas det citat. När du ordagrant vill återge vad någon annan har skrivit utan att återberätta det med egen formulering, måste du dels markera det citerade med citatmarkörer [ ], dels vara noga med att du skriver exakt som det står. (Strömquist, 2001, s 225) Hur citatmarkörerna ska se ut kan man läsa om i t ex Strömquist, 2001, s Om man använder sig av innehållet i någon annans text, oavsett om det är citat eller referat, måste man alltså alltid ange den ursprungliga källan. Att inte ange källan om man använder någon annans tankeinnehåll och/eller formuleringar betraktas som stöld och kallas för plagiat, vilket alltså är fusk. plagia t (av senlat. pla gio stjäla människor, kidnappa, av lat. pla gium människorov ), konstnärlig imitation eller stöld, i fråga om litteratur ofta direkt avskrivning, gjord av någon som ger sig ut för att vara upphovsmannen. Plagiat av t.ex. litterära och konstnärliga verk [ ] är i regel juridiskt otillåten.(nationalencyklopedin, band 15) I Heffernan m fl (2001, ss ) Writing A College Handbook finns illustrativa exempel (på engelska) på hur man inte får referera andras texter och hur man bör göra i stället. Användning av Internet Att till examinationsuppgifter hämta texter från Internet och presentera dem i eget namn utan att ange källa är naturligtvis plagiat och därmed fusk. Observera att detta gäller även för de anteckningar som erfordras för deltagande i textseminarier. Eftersom anteckningarna kan samlas in och då ligga till grund för betyg måste de följa samma regler som övriga examinationsuppgifter. Alla inlämnade uppgifter kommer att granskas av Urkund, universitets program för textkontroll och skall därför skickas till berörd lärare via en speciell Urkund-adress. Universitetets åtgärder Observera att vid varje misstanke om fusk ska en anmälan göras till rektor, som avgör om ärendet ska behandlas i universitetets disciplinnämnd. Påföljden för en student som fuskat kan bli en varning eller avstängning från universitetet i högst sex månader. Referenser Heffernan, James A.W., Lincoln, John E. & Atwill, Janet (2001) Writing A College Handbook. New York: Norton. Nationalencyklopedin, band 15. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. Strömquist, Siv (2001) Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. E-postadresser för inlämningsuppgifter: NN.liu@analys.urkund.se

13 Loggbokens innehåll Reflektioner från föreläsningar och workshops Läslogg kring obligatorisk samt egen litteratur och andra källor Egna mål och förväntningar E på kursen samt utvärdering av dessa Färdigskrivet manus samt reflektioner kring manusprocessen Loggbok Planering av den egna redovisningen Summerande reflektioner Reflektioner kring redovisning/ examination Självvärdering: Egen insats och utveckling i förhållande till mål och förväntningar

14 Övrig kursinformation Registrering Alla kursdeltagare måste registrera sig för att kunna genomföra kursen och bli examinerade. Biblioteket Besök Universitetsbibliotekets hemsida. Där finns länkar och tillgång på olika service för att utveckla sitt eget sökande efter litteratur, artiklar, information osv och sin förmåga att värdera olika källor. Återkoppling och utvärdering Efter tentamen har vi tio arbetsdagar att bedöma respektive students insatser. Återlämning av tentamen med skriftlig återkoppling och inrapportering av betyg sker därefter. Muntlig återkoppling ges vid förfrågan. Kursen utvärderas genom KURT, LiU:s kursutvärderingssystem och skickas ut via respektive students liumailadress. Vid utrymme görs även en muntlig utvärdering.