Missbruk bland barn och ungdomar

Transkript

1 Missbruk bland barn och ungdomar BA Johansson Akutavdelningen BUP Slutenvård, Skånevård Sund Seminarium, Malmö, VT- 2016

2 Cigaretter Alkohol Cannabis Ecstasy Ångor, gaser Nätdroger Non substance addiction

3 Varför missbruk? Hereditet Tillgång Grupptryck Tillåtande omgivning Samsjuklighet

4 Cigaretter

5 Problemets omfattning 40% av eleverna i andra ring har prövat röka 40% av de niondeklassare som röker köper egna cigaretter Risker drogkultur lungcancer KOL kärlsjuka Åtgärder föräldrar handlare tobakspolicy

6 Alkohol

7 Problemets omfattning Alkoholkonsumtion bland åriga elever de senaste 30 dagarna Frankrike Sverige England USA 1 drink 58% 51% 74% 35% Intensivdrickande (binge) vid 1 tillfälle 28% 37% 54% 22% Berusad 1 gång 15% 34% 46% 18%

8 Samsjuklighet ADHD Ångestsjukdom Affektiv sjukdom Gignac M, AACAP, NYC, 2010

9 Attityd Nolltolerans eller Harm reduction

10 Vad säger lagen? 18 år alkoholförtäring på restaurang inköp av cigaretter och folköl 20 år inköp på Systembolaget införsel från utlandet

11 Tidig debut Tidig alkoholdebut ökar risken för högkonsumtion och missbruk senare i livet

12 Risker Död Våld/övergrepp Osäker sex Ångest, nedstämdhet Rattfylleri

13 Intervention vid alkoholintoxikation Psykiatrisk undersökning AUDIT (Alcohol Use Disorder Inventory Test) DUDIT (Drug Use Disorder Inventory Test) Risker/skadeverkningar/konsekvenser Kognitiva strategier för att säga Nej Föräldrastöd Uppföljning BUP? Anmälan till Socialtjänsten? Remiss till Maria Malmö?

14 Preventionsmetoder för de minsta barnen Stärka relationen mellan barn och föräldrar Stärka samarbetet mellan hem och skola Minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer Spoth et al., 2008

15 Preventionsmetoder för de äldre barnen Diskutera myter och förnekelse Copingstrategier med KBT inriktning Motivationsarbete till drogfria alternativ Spoth et al., 2008

16 Psykosocial behandling ungdomar Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda korta insatser (MI eller MET), motivationshöjande behandling i kombination med kognitiv beteendeterapi (MET/KBT) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda haschavvänjningsprogrammet (HAP) multisystemisk terapi (MST)

17 Farmaka Disulfiram (Antabus) Akamprosat (Campral) Naltrexon (Revia)

18 Missbrukskarriären Rökning Alkohol Cannabis Centralstimulantia Bensodiazepiner Analgetika Illegala opioider Heilig & Mossberg, 2007

19 Olika faser Experimentell fas Inkörsport Skola BUP PV Rekreationsfas Adaptationsfas Kompulsiv fas Heilig & Mossberg, 2007

20 Tidiga tecken Pengar försvinner Humörsvängningar Frånvaro i skolan Minskad förtrolighet Gamla kompisar försvinner Drar sig undan Normbrytande beteende Andra oroar sig Socialtjänst/polis hör av sig

21 Samverkande aktörer Socialtjänst Barn- och ungdomspsykiatri Hem Skola

22 Intervention i samverkan mellan BUP och Socialtjänst Avgiftning Nätverk (inkl. privat) Maria Malmö Familjecentrum FMN

23 Illegala droger bland åriga elever Livstidsprevalens Cannabis Inhalation av flyktiga substanser Amfetamin Ecstacy Hallu-cinogener Kokain Heroin Sverige-09 CAN (n=5192) 7% 6% 1% 1% Danmark-07 ESPAD (n=877) 25% 6% 5% 5% UK-07 ESPAD (n=2179) 29% 9% 2% 4%

24 Cannabis

25 Cannabis bland åriga elever de senaste 30 dagarna Sverige Danmark Frankrike England 1% 8% 22% 20%

26 Kindling/Gateway I Sverige är all hantering av cannabis brottslig -Kindling -Gateway Pro et. contra legalisering THC- tabletter mot smärta, ångest och aptitlöshet

27 Risker Drogkultur Kognitiva symptom - uppbromsning av mental tillväxt Passivisering, nedsatt socialiseringsförmåga Olyckor, personlighetsförändring, suicid Positiva psykostecken, om fortsatt cannabismissbruk -> ökad risk för psykossjukdom (Kuepper, BMJ, 2011) Flertalet heroinister har börjat med cannabis

28 Effekter Eftersträvad effekt: Eufori Avslappning Negativa effekter: Rödögdhet Ökad aptit Muntorrhet Takykardi

29 Effekter, forts Negativa effekter, forts: Ångest Konfusion Derealisation (ljud, färger, lukter) Positiva psykostecken, ibland med aggressivitet Kognitiv reduktion

30 Behandling Lundamodellen, haschavvänjningsprogram (HAP) Medicinsk fas Psykologiskt stöd (KBT- inriktning) Sociala aspekter

31 Behandling, forts Evidensbaserad farmakologisk behandling saknas mot både abstinens och craving Abstinens; hypotes: inbyggd nedtrappning. Klinisk praxis: neuroleptika, antihistaminer

32 Ecstasy

33 Bakgrund Centralstimulatia Syntetiska Amfetamin, Metamfetamin, MDMA (ecstasy) Naturliga Kokain Läkemedel Gamma-hydroxy-butyrat (GHB)

34 Prevalens, åriga elever Livstid 1-2% har missbrukat ecstasy vid minst ett tillfälle

35 Eftersträvad effekt Eufori Ökad vakenhet (dansa längre) Hallucinos Förändrade sinnesintryck

36 Symptom vid intoxikation Hyperaktivitet Takykardi Feber Uttorkning

37 Risker Panikångest Förvirring Hallucinos -> stark ångest Arytmi Övervätskning Depressivitet (tömda serotonindepåer)

38 Abstinessymptom Inga direkta abstinenssymptom Avgiftningsprogram saknas

39 Farmakologisk behandling Bensodiazepiner om patienten kan kontrolleras Lugn miljö Ingen specifik antidot Svårare fall till IVA

40 Ångor och gaser

41 Sniffning (ångor) Substanser Bensin Lim Färg Tinner/lacknafta Aceton Eftersträvad effekt Eufori Negativa konsekvenser Aggressivitet Förvirring Hallucinos

42 Boffning (gaser) Mekanism Drivgaser Butangas Gas hypoxi alarm adrenalininsöndring arytmi Eftersträvad effekt Eufori Negativa konsekvenser Aggressivitet Överdosproblem Konfusion Hallucinos Arytmi Död

43 Nätdroger

44 Exempelvis: Vad kan man köpa på nätet Sömnmediciner (bensodiazepiner) Tramadol (analgetika, opioid) Efedrin (bantning) Androgena anabola steroirder (kroppsbygge) Sprutor, kanyler Subutex (opioid, partiell agonist) Syntetiska centralstimulantia/ hallucinogener Sammanfattningsvis: receptbelagda mediciner, legal high och illegala droger kan beställas hem till brevlådan

45 Internetdroger försök till definition Narkotiska substanser som saluförs via näthandel Liknar narkotikaklassade droger De aktiva substanserna har inte ingått i registrerade läkemedel eller förekommit i missbruksdroger Lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor (snabbare klassning jmf med fullständig narkotikaklassning) Narkotikaklassning leder ofta till att en ny substans med liknade effekt som den narkotikaklassade börjar säljas Förstörandelagen polis och tull har rätt att beslagta syntetiska droger om syftet med innehavet bedöms vara missbruk

46 Tramadol Mild agonist på my-opiat-receptorn Mindre andningsdeprimerande än heroin Mer begränsad effekt av naloxon som antidot Terapeutisk max dos: 400 mg/d Missbruksdoser: mg/d Klinisk bild: - lugn - viss eufori Höga doser associerade med epileptiska anfall Håkansson A, 2015

47 Känselnedsättning Ökad svettning Darrningar Ångest Irritation Sömnrubbning Hjärtklappning Hallucinos Tramadol - abstinenssymptom

48 Eftersträvad effekt Ökad muskelmassa Ökad träningsförmåga Snabbare återhämtning Aggressivitet Androgena anabola steroider Eriksson & Scartok, 2007

49 Androgena anabola steroider, forts Negativa konsekvenser Minskad testosteronhalt Gynekomasti Slutning av tillväxtzoner Aggressivitet Avvikande alkoholbeteende Akne Eriksson & Scartok,

50 Spice Kombination av olika syntetiska cannabinoider - rökmix Lanserat som legal high numera narkotikaklassat Troligen högre risk för psykosutveckling jämfört med cannabis Håkansson A, 2015

51 Kramper Takykardi Hyperreflexi Agitation Psykos Spice - negativa effekter

52 Nya droger över Internet Substanser med kraftfulla, ofta okända effekter på CNS Vanligen hallucinogener och/eller centralstimulantia Dominerande bieffekter - Psykos, agitation, arytmier Inga antidoter Understödjande behandling - vb bensodiazepiner, undivk neuroleptika Giftinformationscentralen Håkansson A, 2015

53 Nya substanser, variationer Negativ u-tox Urinprov till KS- Huddinge Kliniska utmaningar

54 MDPV- kannibaldrogen MDPV (metylen-dioxi-pyrovaleron) Amfetaminliknande, farlig och svårdoserad drog badsalt / monkey dust / kannibaldrogen Återupptagshämning av dopamin och noradrenalin Klinisk bild: agitation, takykardi, psykos Håkansson A, 2015 Lindeman & Feychting, LT, 2015

55 PMMA- supermandrogen Para-metoxy-metamfetamin (PMMA) Frisätter serotonin och agerar MAO- hämmare Stimulerande och hallucinogena egenskaper Ca 20 dödsfall i Norge Håkansson A, 2015

56 Non-substance addiction

57 Non substance addiction Reward seeking behaviour Spelberoende Dataspel Nätpoker Mekanismer Sannolikt liknande mekanismer som vid substansberoende Dopamin Belöning

58 Konklusion Drogmissbruk bland ungdomar är ett allvarligt och växande problem Näthandel med droger är en stor utmaning Viktigt med tidig identifiering, diagnostik och behandling Behandlingsmetoder finns Samverkan är centralt Mer forskning efterfrågas

59 Referenser CAN, 2011 Deas, 2005 Dilbaz & Hendriks, 2006 Eriksson & Scartok, 2007 Gignac M, AACAP, NYC, 2010 Gomez et al., 2011 Heilig & Mossberg, 2007 Håkansson A, föreläsning, SK- kurs i Akut barnpsykiatri, BUP, Malmö, Johnston et al., 2006

60 Referenser - forts Lindeman E et al., Ökat missbruk av Internetdrogen MDPV i Västmanland, Läkartidningen, 2012 Lindeman E, Feychting K, MDPV: ny missbruksdrog som kommit för att stanna, Läkartidningen, 2015 Läkemedelsverket, 2006 Niederhofer & Staffen, 2003 Olsson M, föreläsning, Bakjoursskola, BUP, Malmö, Spoth et al., 2008 Täljemark M & Johansson BA,