Rapport från utvärdering av InfoKomps vuxenutbildning januari 2012

Transkript

1 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (19) XX UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAE V MEDBEDÖMARE MARIE EKLUND REKTOR VUXENUTBILDNINGEN I SOLLENTUNA Rapport från utvärdering av InfoKomps vuxenutbildning januari 2012 Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt i samarbete med KSL Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Besöksadress Hantverkargatan 3 A

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BILAGA: ORGANISATIONSSKISS THEDUCATION...20UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE... 2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE... 3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV UTVÄRDERINGEN... 4 BESKRIVNING AV ENHETEN... 5 SAMMANSTÄLLNING AV ENHETENS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 8 Styrning, ledning och kvalitetsarbete... 8 Styrkor... 8 Svagheter... 9 Kunskaper, utveckling och lärande Styrkor Svagheter Bedömning och betygssättning Styrkor Svagheter Övrigt Områden att utveckla Sammanfattande analys BILAGA: ORGANISATIONSSKISS THEDUCATION...20

3 3 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Nedan beskrivs den metod som uppföljningsenheten i Stockholms stad tillämpar vid utvärderingsuppdrag 2011/12 i ett projekt rörande vuxenutbildning i samarbete med KSL för följande kommuner: Botkyrka, Nacka, Upplands Väsby, Tyresö, Sollentuna och KCNO (Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm). Uppföljningsenheten vid Stockholms stads utbildningsförvaltning utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella riktlinjer granska hur skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas. Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever, personal och skolledning. Vid distansutbildning genomförs intervjuerna i regel per telefon. Under denna utvärdering av InfoKomp intervjuades även en del elever på yrkesutbildningen per telefon eftersom eleverna var ute på praktik under utvärderingsveckan. observera verksamheten och göra lektionsbesök. Vid distansutbildning granskas även lärportalen i viss utsträckning. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen och andra nationella styrdokument. Förutom detta granskar vi skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 1 1 Från Skolverkets verktyg BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.

4 4 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV UTVÄRDERINGEN Stockholms stads uppföljningsenhet granskar verksamheterna ur ett helhetsperspektiv. Utvärderingen fokuseras särskilt på nedanstående områden, men även andra områden kan kommenteras om det finns starka skäl till det. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Detta område granskas utifrån läroplanen (Lpf 94), men även utifrån skollagen och förordning om kommunal vuxenutbildning samt utifrån forskningsresultat inom området. Beträffande ledarskap granskas inom detta område främst skolledningens arbete medan övrig personals, främst lärares, ledarskap granskas under Kunskaper, utveckling och lärande. Kunskaper, utveckling och lärande Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpf 94). Dessutom utgår utvärderingen från tydligt bekräftade forskningsresultat med relevans för dessa mål och riktlinjer. Bedömning och betygssättning Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpf 94), Skolverkets Allmänna råd om likvärdig bedömning och betygssättning och Handlingsplan för rättssäker och likvärdig betygssättning. Granskningen av bedömning och betygssättning sker på ett sådant sätt att det framgår att området i teori och praktik är nära kopplat till området Kunskaper, utveckling och lärande. I detta avseende utgår granskningen också från vissa allmänt accepterade forskningsresultat.

5 5 BESKRIVNING AV ENHETEN Företag /skola Planerat antal poäng innevarande halvår/antal studerande 2 Utbildningsinriktning Lokaler Personal inom skolan/företag et InfoKomp poäng/ 172 studerande Allmänna ämnen klassrumsundervisning Klassrum: Sollentuna centrum Klassrum: ca poäng/ 241 studerande Distans Distans: Personal på olika orter Distans: ca studerande Yrkesutbildning Butik och handel Företag/skola Företaget InfoKomp ingår sedan 2006 i koncernen Theducation, som i sin tur ägs av Bure. Vuxenutbildningen inom InfoKomp har ca 70 anställda (årsarbetare). InfoKomp har vuxenutbildningsverksamhet på uppdrag av ca 65 kommuner och har även klassrumsundervisning i sex av dessa kommuner. Verksamheten omfattar sfi, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt viss jobbcoachverksamhet i anslutning till vuxenutbildningen på några orter. Koncernen har även gymnasieutbildning för ungdomar i tre kommuner samt bedriver utbildning inom yrkeshögskola. Utbildning Utvärderingsuppdraget omfattar gymnasial vuxenutbildning i klassrum i Sollentuna och distansundervisning. Tidigare hade InfoKomp även klassrumsundervisning i Nacka, men den verksamheten har lagts ner. Utbildningen i klassrum omfattar Svenska som andraspråk A och B, Engelska A, Matematik A och B och Samhällskunskap A samt den ettåriga yrkesutbildningen Butik och handel. Alla elever i utbildningen Butik och handel var på en fem 2 Antal poäng avser planerat antal verksamhetspoäng innevarande halvår och antal studerande avser antal personer som studerar den tiden från projektkommunerna, oavsett i vilken omfattning dessa personer studerar (deltid/heltid).

6 6 veckor lång praktik under vårt utvärderingsbesök, varför vi har försökt att nå en del elever per telefon för intervju. Distansundervisningen omfattar allmänna ämnen samt vård, handel och administration. Några distanselever har intervjuats per telefon och två distanslärare intervjuades i InfoKomps studielokaler. Studerande Klassrumsundervisning i Sollentuna: 172 studerande. Distansundervisning: cirka 8000 studerande i hela Sverige från ett 60-tal kommuner. Projektkommunernas elevantal uppgår till 241 studerande som läser på distans. Botkyrka kommun har köpt distansutbildning av Jensen Education som i sin tur nyttjar InfoKomp som underleverantör för sin distansutbildning för elever från Botkyrka. Personal Klassrumsundervisningen i Sollentuna har två skolledare och fyra lärare. Två av lärarna är formellt behöriga, de andra håller på med komplettering för att få full pedagogisk behörighet. Dessutom har en av skolcheferna undervisning i sin tjänst och ytterligare en lärare undervisar på den ettåriga yrkesutbildningen Butik och handel under termin ett då undervisningen är helt skolförlagd. Distansundervisningen har en skolledare på heltid, benämnd distanschef. Cirka 30 distanslärare på olika orter i landet undervisar inom distansutbildningen, och en lärare på heltid undervisar cirka 180 elever. 29 av 30 distanslärare är behöriga, enligt uppgifter av distanschefen. Lokaler Klassrumsundervisningen i Sollentuna har lokaler i centrum, nära pendeltågsstationen. Distansundervisningen: Skolledaren har sitt kontor i Linköping och de 30 distanslärarna finns på olika orter i Sverige; de flesta distanslärare är heltidsanställda. Ledningsorganisation Koncernen har tre affärsområden 3 : gymnasieskola, vuxenutbildning och yrkeshögskola. Varje affärsområde leds av en affärsområdeschef, och dessa utgör företagets ledningsgrupp tillsammans med VD och ekonomichef. Denna

7 7 ledningsgrupp har möten varje månad. Koncernens huvudkontor ger support åt de olika skolorna i frågor som gäller personal, IT, ekonomi och marknadsföring. Affärsområdet Vuxenutbildning har åtta skolchefer, som var och en är ansvariga för sin skola. Dessa skolchefer utgör skolchefsgruppen som har träffar 2-3 gånger per termin. Skolchefen har fullt verksamhetsansvar för sitt område. Klassrumsundervisningen i Sollentuna leds av två skolchefer, en på heltid som även undervisar i engelska, och en skolchef på halvtid. Distansutbildningen leds på heltid av en helt nytillträdd distanschef med kontor i Linköping. Dessa tre chefer går rektorsutbildningen just nu. Personalgrupperingar och mötesstruktur Lärarna i klassrumsundervisningen ingår i arbetslag som träffas lokalt varje vecka på så kallade arbetskvällar. Två gånger per termin träffas samtliga lärare i företaget under några timmar på så kallade centrala arbetskvällar, då pedagogiska frågor diskuteras och då företaget ibland anordnar föreläsningar eller informerar sina anställda om aktuella frågor. Distansundervisningen: Den nyanställda distanschefen har som mål att distanslärarna ska träffas fysiskt två gånger per termin. Första träffen sker under vår utvärderingsvecka. Övrigt Antalet elever i klassrumsundervisningen har minskat vilket innebär att antalet kurser som erbjuds i klassrum har reducerats.

8 8 SAMMANSTÄLLNING AV ENHETENS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Vårt uppdrag är att granska och utvärdera enhetens resultat. Med resultat menar vi enhetens förmåga att uppnå och sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Sammanställningen av styrkor, svagheter och utvecklingsområden som vi gör i detta avsnitt är avsedd att ge en översiktlig bild av vår bedömning av verksamheternas kvalitet. Vi vill dock framhålla, att det inte är möjligt att på ett kvantitativt sätt genom att jämföra sammanställningar i olika rapporter med varandra avgöra hur bra olika enheter är i förhållande till varandra. Det är inte antalet punkter under de olika rubrikerna som avgör det. Jämförelser måste baseras på noggrann läsning av texten vid punkterna. Styrning, ledning och kvalitetsarbete (Organisation, dokumentation, skolledningens pedagogiska ledarskap etc) Styrkor Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Centralt planerar affärsområdeschefen att ge ut en skolchefshandbok, som innehåller riktlinjer för skolchefernas arbete. Centralt är en snabbkvalitetsmätare under utarbetande för att snabbt kunna stämma av vissa typer av utbildningsresultat. Det finns ett bra system med utvärdering och enkäter, både i klassrumsundervisningen och på distans. Företaget har en tydlig ansvarsfördelning och mötesstruktur för ledare och en tydlig mötesstruktur för personal. Klassrumsundervisningen: Klassrumslärarna har i början av terminen, med anledning av att flera lärare i någon mening är nya denna termin, gått igenom en flera timmar lång introduktion rörande bl a skolans värdegrund. Skolchefen har också aviserat att hon kommer att avlägga klassrumsbesök på lektioner hos lärarna. Både lärare och elever anser att det råder en stor öppenhet hos skolledarna och att de alltid är välkomna dit med frågor. Skolan i Sollentuna har en mycket tydlig årscykel för kvalitetsarbetet.

9 9 Årscykeln är mycket omfattande och detaljerad och risk kan finnas att skolan inte orkar genomföra alla delar i det planerade kvalitetsarbetet. Distansutbildningen: Distansutbildningen har en helt ny distanschef sedan en månad tillbaka som för första gången på länge har samlat distanslärarna fysiskt i Stockholm för att lägga en grund för gemensamt arbete. Hon har som plan att ordna gemensamma fysiska lärarträffar två gånger per termin samt att besöka lärarna på deras olika hemorter några gånger per termin. Särskild kortkurs för nya distanslärare finns på nätet med information om företagets distansmodell. Distanslärarnas svar rättas och kommenteras av skolchefen för att säkerställa att informationen nått ut till de nyanställda distanslärarna. Svagheter Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal svagheter, bland annat dessa: Det är osäkert om skolchefshandboken och snabbkvalitetsmätaren är kända bland alla chefer och medarbetare. I de fall dylika dokument inte är utarbetade i samråd med chefer och medarbetare och inte är förankrade finns risk för att de inte får genomslag snabbt i organisationen. Systematiskt kvalitetsarbete på företags/koncernnivå saknas. Fokus ligger på vilka olika typer av resultat som respektive kommun efterfrågar, men nya metoder är under utarbetande vad gäller koncernens eget kvalitetsarbete, se ovan exempelvis snabbkvalitetsmätare. Utvärderingsresultat återkopplas inte till alla medarbetare och elever. Uppgifter om genomströmning och studieavbrott och analys av dessa faktorer saknas generellt i det systematiska kvalitetsarbetet. Varken lärare eller elever har vid utvärderingstillfället i början av terminen kännedom om att det finns en kommunalt ansvarig rektor som enligt skollagen är ansvarig för kommunal vuxenutbildning på entreprenad, och de vet således inte vem som är ansvarig rektor och vem de ska vända sig till i de frågor som är rektors ansvar. Klagomålshanteringen till exempel är alltså inte tydlig för eleverna. Klassrumsundervisningen: Lärarna har inte tillräcklig samsyn vad gäller värdegrund och allmänna ordningsfrågor/rutiner på skolan. Flera klassrumslärare är i någon mening nya denna termin. Denna brist på kontinuitet i kollegiet visar att ledarskapet behöver förbättras vad gäller samspel mellan lärarna och ökat behov av samdiskussion bland lärarna om värdegrund och ordningsfrågor/rutiner, till exempel policy rörande sen ankomst, närvarorutiner och sent inlämnade arbeten.

10 10 Kunskaper, utveckling och lärande (Betygsbaserade kunskapsresultat, lärande, distansundervisning, informations- och kommunikationsteknik, studerande i behov av särskilt stöd, validering, arbetsplatsförlagd utbildning etc) Andel studerande från projektkommunerna som uppnått minst betyget Godkänd inom InfoKomp läsåret 2010/11 Skola/företag InfoKomp Gymnasial vux 77% 87% 4 Riket, totalt InfoKomp har en relativt hög andel elever som inte uppnår betyget Godkänd jämfört med riket. Av 1388 satta betyg bland projektkommunerna sattes 1064 godkända betyg och 324 kurser betygsattes som icke godkända (uppgifterna kommer från InfoKomp). Styrkor Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Koncernen har en tydlig vision med tre huvudfokus: involverande utbildning, formativ bedömning och varierande undervisning. Dessa tre områden försöker lärarna ha med sig i planeringen av undervisningen. Under introduktion av nya lärare diskuterades dessa områden ingående med lärarna och de menar att de redan har ändrat sin undervisning för att stärka kvaliteten i den riktning som då informerades om. Klassrumsundervisningen: Stödundervisning finns i språk och matematik samt en extra timme varje vecka för återkoppling till eleverna. Planer finns att utvidga språkstugan till att omfatta även stöd i andra ämnen vilket ska marknadsföras mera mot eleverna. Vissa lärare låter eleverna ha stort inflytande över examinationsformerna. De flesta lärare är kunniga och engagerade enligt intervju med eleverna. 4 Skolverkets statistik för kalenderåret 2010, Komvux-Studieresultat-Riksnivå, Tabell 2

11 11 Det finns tillgång till studie- och yrkesvägledning i lokalen tre gånger per termin samt möjlighet att kontakta studievägledare via telefon och mejl när som helst under terminen. Yrkesutbildningen: De elevintervjuer som gjorts per telefon (fyra intervjuer) visade att eleverna är mycket nöjda med upplägget och särskilt mycket uppskattas praktikperioderna under termin två. Distansundervisningen: De studerande uppskattar den flexibilitet som distansstudier innebär och tycker oftast att det upplägg som InfoKomp erbjuder fungerar väl. Enligt elevintervjuerna är upplägget på plattformen mycket tydligt och enkelt att följa. De studerande som vi har intervjuat tycker att de oftast har kunniga och engagerade lärare. Det finns ett bra uppföljningssystem för att kontrollera att eleverna är aktiva. Plattformen möjliggör kontroll av när en elev öppnar ett dokument och hur länge han/hon haft dokumentet öppet, vilket används bland annat för tidskontroll vid hemprov. Återkoppling av läraren ska ske inom 24 timmar. Denna tidsgräns fungerar bra, enligt intervjuer med studerande. Läraren ska vara tillgänglig per telefon och/eller Skype i enlighet med anslag för varje lärare på nätet. Systemet fungerar bra, enligt intervjuer med studerande. Ibland följer en individuell lärare upp elevsvar med ett telefonsamtal, både för att kolla upp att rätt elev har skrivit ett prov och ibland för att få mer reflektion och fördjupning/förklaring i samband med en inlämnad uppgift. I vissa fall görs försök att säkerställa identiteten hos studerande elever genom att prov anordnas i lokal då eleverna måste legitimera sig. Prov i lokal sker endast då beställande kommuner har krävt detta. Kursforum finns för eleverna i de olika kurserna, vilket används och uppskattas av de elever vi har intervjuat. Elever som behöver extra stöd kan delta i de studiestugor som finns i InfoKomps lokaler. Alla kurser på nätet ska ses över under våren i samband med införandet av Vux2012. Arbetet har ännu inte inletts men man beräknar att hinna detta under våren.

12 12 Butik och handel: Intervjuade elever är överlag nöjda med den undervisning som bedrevs på skolan hösten Läraren var kunnig och kunde individualisera undervisningen så att elever som behövde mer stöd fick det. Praktiken våren 2012: De elever vi intervjuade var nöjda med sina praktikplatser. Svagheter Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal svagheter, bland annat dessa: Policydokument mot fusk saknas. Alla elever har inte en individuell studieplan (ISP) och vare sig elever eller lärare har alltid förstått anledningen till att man behöver en sådan. ISP används inte som ett aktivt verktyg för att stödja eleven i dennes studier. ISP görs oftast, men används mestadels bara vid behov även om ledningen uppmanat alla lärare att alltid använda den vid bedömningssamtal mellan lärare och elev. Klassrumsundervisningen: Introduktion för nya elever är så kort (ca 1h) att all information inte hinns med eller hinner smältas av eleverna. Det ges för kort och summarisk genomgång av kursplanemål och betygskriterier enligt eleverna, och eleverna har inte alltid förstått kopplingen mellan kursmål och betygskriterier. Endast vissa lärare är helt ämnesbehöriga idag. De flesta lärare har dock påbörjat kompletterande utbildning. Policy gällande närvarouppföljning och sen ankomst är inte helt tydlig och närvarouppföljning sker inte heller tydligt på alla lektioner. Policyn är att elever som kommer sent ska smyga in utan att störa lektionen och att läraren sedan för in närvaron i skolans administrativa system. Lärarna har inte alltid höga och rimliga förväntningar på eleverna. På en lektion i början av en kurs kom eleverna indroppande efterhand och detta verkade vara allmänt accepterat både av lärare och elever. Några elever menar att det är lite slappt här. Alla lärare signalerar inte heller alltid höga förväntningar på alla elever. Hög personalomsättning kan ibland försvåra lärandet för eleverna. Det tar tid innan eleverna lärt känna sina nya lärare och vilka krav eller vilken kod som gäller hos den läraren. Detta kan vara särskilt knepigt ifall de nya lärarna inte har hunnit lära känna skolans policies riktigt och det tar tid för eleverna att lära känna den nya

13 13 lärarens krav och önskemål vilket kan vara särskilt svårt att hinna med då kurserna ofta är korta, cirka 10 veckor. Särskilt stöd för dyslektiker saknas. Förlängd provtid är vanligast som åtgärd ifall en elev har sådana problem. Det finns inte heller någon tillgång till specialpedagog. Stödverksamheten är inte alltid organiserad så att den fungerar bra för eleverna att delta i (sist på dagen oftast) och den är inte välbesökt annat än i matematik. Planer finns hos lärare att tydligare marknadsföra stödet och tydliggöra att språkstugan omfattar fler ämnen än språk. Det är otydligt för eleverna i vilken utsträckning de kan kontakta lärarna i deras arbetsrum. Även om skolan har delat ut skriftlig dokumentation så verkar eleverna ofta osäkra på vart de ska vända sig med olika typer av frågor och flera elever vände sig till oss som utvärderare med olika typer av frågor då skyltning i lokalerna inte alltid gav tydlig hänvisning. Lärarna verkade inte heller samspelta i hur de ska bemöta främmande elever i lokalerna utanför klassrummet. Det är ibland otydligt vad som menas med varierade undervisningsformer och involverande arbetssätt. Studieteknik och lärstilar har ingen framträdande plats i undervisningen, till exempel. IKT-utrustning saknas i klassrummen. Särskilda datasalar finns som oftast är tillgängliga för eleverna, men det blir svårt för lärarna att utveckla modernt varierade undervisningsformer när tekniska hjälpmedel inte finns tillgängliga i fler klassrum. Det finns färre kurser att tillgå i klassrumsundervisningen denna termin. Vikande elevunderlag har inneburit att det finns färre kurser att studera i klassrumsform. Distansundervisningen: Rättssäkerheten är inte alltid god det sker ingen systematisk kontroll av att rätt elev studerar eller skriver prov (endast vissa kommuner har krav på prov i lokal). Laborationslådor i naturvetenskapliga ämnen används ifall en kommun inte särskilt krävt laborationer i laborationslokal. Skolinspektionen påpekade problem med bristande måluppfyllelse i samband med användande av laborationslådor hos olika utbildningsanordnare i Skolinspektionens rapport om vuxenutbildningen till Stockholms stad Interaktivitet, som utgör viktiga mål bland annat i kursplanerna i språk, har inte följts upp och kvalitetssäkrats i distanskurserna. 5 Skolinspektionen, Beslut efter tillsyn av vuxenutbildningen i Stockholms kommun,

14 14 I lärplattformen ligger kursernas form oftast helt fast vilket kan leda till bristande individualisering av undervisningen i flera kurser. Metodutveckling av distansutbildningen är inte omfattande. Upplägget bygger nästan uteslutande på mejl på nätet och andra former har inte utvecklats som generell metod, till exempel streamade föreläsningar eller filmade instruktioner. Enstaka individuella lärarinsatser sker, t ex uppföljning per telefon av vissa elevsvar. Viss genomgång av kursupplägg kommer att ske i samband med översyn av införandet av de nya kursplanerna Butik och handel: Det är otydligt vilka kursplanemål som ska uppnås under praktiken och även hur uppföljning av praktiken ska ske. Enligt elevintervju har läraren inte alltid kunnat ange tydliga kursmål i höstas för alla kurser. Bedömning och betygssättning (Information och återkoppling till de studerande, arbetet för likvärdighet i bedömning och betygssättning etc) Styrkor Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Klassrumsundervisningen: Formativ bedömning genomsyrar lärarnas förhållningssätt i utbildningen. Fortbildningsinsatser har gjorts, vilket märks i lärarnas förhållningssätt. Eleverna får lämna in redan inlämnad uppgift på nytt efter komplettering och får uppgiften bedömd på nytt i vissa kurser, vilket är positivt för lärandet. Bra feedback ges av lärarna och den är oftast utförlig och framåtsyftande. Utvecklingssamtal genomförs två gånger per termin. Visst arbete för att säkra likvärdig bedömning görs under de centrala arbetskvällarna tillsammans med gymnasieskolans personal.

15 15 De centrala arbetskvällarna omfattar några timmar två gånger per termin och används bland annat till ämnesdiskussioner. Distansutbildningen: Det är extra tydligt med koppling kursmål betygskriterier i distansutbildningen eftersom styrdokumenten är tydligt publicerade och läraren återkommer till dessa kontinuerligt. Svagheter Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal svagheter, bland annat dessa: Arbetet för att säkra likvärdig bedömning är inte systematiskt. Systematisk jämförelse mellan betygsresultat på nationella prov och satta betyg saknas. I det underlag som redovisades vid utvärderingen saknades systematisk jämförelse på gruppnivå mellan betygsresultat på nationella prov och satta betyg. Systematisk jämförelse för betygsresultat över tid saknas. Kontakt och erfarenhetsutbyte med lärare på andra skolor är inte tillräcklig. Den tid som anslås till likvärdighetsarbete i olika ämnen under de centrala arbetskvällarna är inte tillräcklig för att ett reellt likvärdighetsarbete ska kunna bedrivas. Klassrumsundervisning: Alla elever har inte förstått hur bedömning och betygssättning går till. Alla elever känner inte till vilket betyg de har fått när en kurs är slut och vissa elever menar att det betyg som satts på en kurs kom som en överraskning, vilket inte ska behöva ske eftersom eleverna ska få god information om sin kunskapsutveckling under kursens gång. Butik och handel: Eleverna känner inte till hur uppföljning eller bedömning ska ske av lärandet ute på praktikplatserna.

16 16 Övrigt Andel studieavbrott per den 15/ : Andel studieavbrott Skola/företag InfoKomp Genomsnitt Stockholms län 23% 17% 6 18 % 7 Genomsnitt riket Kommentar: Andelen studieavbrott avser studerande inom gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning från samtliga projektkommuner. InfoKomp har en relativt hög andel studieavbrott jämfört med riket och Stockholms län (sifferuppgifterna har lämnats av InfoKomp). Uppgifter om avbrott samlas inte in systematiskt över tid och analyseras inte.. Elevadministrationen av till exempel kallelser till kursstart fungerar inte och behöver förbättras. Utbildningsanordnaren får inte alltid kännedom i förväg om elevers behov av särskilt stöd vilket försvårar för anordnaren att ordna adekvat stöd för elever i behov av sådant. Klassrumsundervisningen: Allmän information på skolan behöver stärkas. Både elever och lärare verkar osäkra om rutiner på skolan och vem man ska fråga när man kommer in i studielokalen. Skyltningen är inte alltid helt tydlig och lärarna verkar ibland lite osäkra på sin roll och hur frågor från andra elever ska bemötas i korridorerna. 6 Skolverkets statistik för kalenderåret 2010, Komvux-Studieresultat-Länsnivå, Tabell 1 7 Skolverkets statistik för kalenderåret 2010, Komvux-Studieresultat-Länsnivå, Tabell 1

17 17 Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter som styrkor, men även från sådant som varken är att betrakta som styrkor eller svagheter, bör prioriteras: Systematiskt kvalitetsarbete InfoKomp har en bra arbetsplan för kvalitetsarbetet i klassrumsundervisningen i Sollentuna, som kanske till och med är något för omfattande för att det ska vara möjligt att orka med alla delar. Centralt i företaget har ett utvecklingsarbete påbörjats vad gäller det systematiska kvalitetsarbetet med skolchefshandbok och snabbkvalitetsmätare, vilket är bra. Detta bör åtföljas av en tidsplan över året för att säkerställa systematiken i kvalitetsarbetet. Bemötande: gemensam grundsyn och ordning och reda InfoKomp bör tillsammans med sin personal på de olika enheterna diskutera igenom flera policyfrågor om hur man bemöter eleverna så att de känner att de möts av lärare som har samma grundsyn. Det gäller exempelvis frågor om sen ankomst, närvarorutiner och åtgärder vid fusk. Företaget bör också kvalitetssäkra sina elevadministrativa rutiner för att säkerställa att kallelser, betyg och liknande fungerar smidigt för de studerande. Metodutveckling av distansutbildningen Distansutbildningen bör vidareutvecklas vad gäller de pedagogiska metoderna för att säkerställa att målen i kursplanerna uppfylls. Detta gäller inte minst de laborativa ämnena och de kurser som kräver stort mått av interaktivitet, till exempel språk. Även frågan om rättssäkerhet, det vill säga hur elevernas identitet ska säkerställas, behöver säkras så att frågan inte är beroende av enskilda kommuners eller enskilda lärares initiativ. Likvärdighetsarbete Företaget bör förstärka arbetet med likvärdighet i bedömning och betygssättning. Detta gäller inte minst på små enheter där lärarna är relativt ensamma i sina ämnen. Arbetet kan ske på flera olika sätt, bland annat genom förstärkt systematik i jämförelse av elevernas studieresultat, genom att lärare rättar varandras prov eller genom utökat samarbete med gymnasieskolans lärare.

18 18 Sammanfattande analys InfoKomp startade sin verksamhet i samband med regeringens satsning på vuxenutbildning genom Kunskapslyftet på 90-talet och har numera verksamhet på ett 50-tal orter, företrädesvis i Mellansverige. Basen i verksamheten har tidigare varit distansutbildning i allmänna ämnen, men inom Theducation fokuserar man även på sfi och yrkeshögskoleutbildning. Distansutbildningens lärare finns utspridda över landet och här tror vi att det är viktigt att arbeta för att skapa en ökad samverkan mellan dessa lärare för att vidareutveckla distansmetodiken, precis som den nytillträdda distanschefen planerar. Det är många metodfrågor inom distansutbildningen som behöver tas itu med, alltifrån förstärkningen av rättssäkerheten till att säkerställa att kursplanemålen uppfylls liksom ökad satsning på utveckling av själva plattformen. Klassrumsundervisningen i Stockholmsområdet har sedan i höstas koncentrerats till Sollentuna, men på grund av vikande elevunderlag erbjuds nu färre ämnen. Eleverna är nöjda med de kurser som genomförs och tycker överlag att lärarna är kunniga och engagerade. Flera lärare i klassrumsundervisningen är dock i någon mening nya nu efter jul, och här behöver skolledarna arbeta med att svetsa samman lärarna till ett team som enas om bemötandefrågor, rutiner och spelregler, vilket idag är otydligt för eleverna. InfoKomp har tre ledord, involverande undervisning, varierande undervisning och formativ bedömning. Formativ bedömning är det område som vi tycker har satt särskilt tydliga spår i utbildningen, vilket märktes tydligt i samtal med både lärare och elever. De studerande är mycket nöjda med den typ av feedback som de får av lärarna. Likvärdighetsarbetet inom bedömning och betygssättning bör dock stärkas. Inom området systematiskt kvalitetsarbete har ett utvecklingsarbete påbörjats centralt, men det bör enligt vår mening kompletteras med en tydlig årsplan för att säkerställa själva systematiken. Det är också viktigt att förankra kvalitetsarbetet ordentligt hos lärare och elever så att alla förstår meningen med det. Lokalt i Sollentuna finns en omfattande årsplan för kvalitetsarbetet, som är mycket bra men så pass omfattande att den kanske borde ses över i samarbete med lärare och elever så att den blir ett reellt redskap för fortsatt utvecklingsarbete. Stockholm Lena Kaev Utbildningsinspektör Stockholms stad Marie Eklund Medbedömare Rektor Vuxenutbildningen Sollentuna