AVESTA 2 CENTRALA FÖRSKOLOMRÅDE Likabehandlingsplan. Förskolan Violen,

Transkript

1 AVESTA 2 CENTRALA FÖRSKOLOMRÅDE Likabehandlingsplan Förskolan Violen,

2 Innehållsförteckning Lagstiftning... 1 Övriga styrdokument... 1 Begrepp och definitioner... 2 Vision för förskolan... 3 Sammanfattning - Utvärdering av förskolans föregående års insatser... 4 Sammanfattning - Nulägesanalys utifrån förskolans kartläggning... 4 Sammanfattning - Mål och konkreta åtgärder för förskolan... 4 Främjande arbete... 6 Förebyggande arbete... 9 Dokument för likabehandlingsarbetet Utvärdering och uppföljning Ansvar - Förskolechef och utvecklingsledare Ansvar - Pedagoger och annan förskolepersonal Vem kontaktar jag? Huvudansvarig för likabehandlingsplanen... 11

3 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för Violens förskola, Avesta 2 centrala förskolområde Barn och alla som verkar inom förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av 1 januari 2009 förtydligas förskolans ansvar att arbeta mot alla former av kränkande behandling Detta dokument utgör förskolans likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagstiftning Enligt skollagen 6 kap (2010:800) skall huvudmannen för förskolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever det vidtas förebyggande åtgärder för att förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling det upprättas en årlig plan mot kränkande behandling Enligt diskrimineringslagen (2008:567) skall man bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för barn och elever, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, könsöverskridande identitetsuttryck, funktionsnedsättning eller sexuell läggning (3 kap.14 ) vidta åtgärder för att förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, ålder och könsöverskridande identitetsuttryck varje år upprättas en likabehandlingsplan med en översikt över de åtgärder som behövs samt för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra åtgärder under det kommande året Övriga styrdokument Läroplanen Lpfö-98/10 1. Förskolans värdegrund och uppdrag var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning, ålder, könsöverskridande identitetsuttryck, eller för annan kränkande behandling 1

4 2.1 Normer och värden Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och könsöverskridande identitetsuttryck. Riktlinjer Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. Barnkonventionen FN:s konvention om barns rättigheter slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Principer: beslut skall vara för barnens bästa vikten av att lyssna till barnet skydda barns liv och utveckling rätt att slippa bli diskriminerad Avesta kommun Kommunens mål och avsikter finns dokumenterade i kommunens jämställdhets- och mångfaldspolicy KF 56 ( ) Tillgänglighet i Avesta ( Begrepp och definitioner Begrepp Främja Förebygga Åtgärda Barn Personal Definition Innebär att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling som finns i verksamheten. Utgår från förskolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. Riktas till alla och bedrivs kontinuerligt utan förekommande anledning och är en del i det vardagliga arbetet. Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utgår från konkreta risker och problem som upptäckts vid regelbundna kartläggningar av situationen i förskolan. Handlar om att agera när någon kan ha utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det ska finnas rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas. Rutinerna för åtgärderna ska vara väl förankrade i verksamheten. Den som deltar i eller söker förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Anställda eller uppdragstagare i utbildning eller annan verksamhet. 2

5 Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Funktionsnedsättning Ålder Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Uppnådd levnadslängd. Könsöverskridande identitet Kön Religion eller annan trosuppfattning Diskriminering Trakasserier Kränkande behandling Befogade tillsägelser Att någon inte identifierar sig som kvinna/flicka eller man/pojke eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Att någon är man/pojke eller kvinna/flicka. Omfattar alla olika religioner t.ex. islam, judendom, kristendom och hinduism. Trosuppfattning innefattar uppfattningar som sin grund i eller samband med en religiös åskådning, t.ex. buddism eller ateism. Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp där institutioner genom t.ex. struktur och arbetssätt upplevs som kränkande. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet. Diskriminering kan endast utföras av person i maktposition. Uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet. Trakasserier kan utföras av vuxna/barn, barn/barn och mellan barn/vuxna. Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker någons värdighet. Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa god miljö för barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. 1 Vision för förskolan Violen Förskolan ska vara en plats där alla trivs, känner sig trygga, har inflytande och får en möjlighet att utvecklas och lyckas. Förskolan ska vara en plats där alla har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, funktionshinder, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, ålder eller etnisk tillhörighet. Den ska även vara en plats där ingen individ upplever sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling innebär att: Alla som arbetar i förskolan skall vara goda och positiva förebilder och ha ett förhållningssätt som förebygger diskriminering och kränkande behandling. 1 Förebygga diskriminering och kränkande behandling, DO, BEO & Skolinspektionen 3

6 Sammanfattning - Utvärdering av förskolans föregående års insatser (Genom att årligen göra en ny kartläggning och därefter en analys av nuläget kan vi mäta och jämföra resultaten mellan olika år) Analys av kartläggning, åtgärder och utvärdering (bilaga 4) Pippi och Nalle Puh: Vi tycker att barngruppen känns lugnare och tryggare nu. Det kan till viss del bero på att en del barn har slutat. Men även att vi skolade in stora delar av de nya barnen redan i maj och juni. Vilket medfört att både barn och föräldrar är lugna och trygga. Vi har även arbetat kontinuerligt med normer och värden under det gångna året, för att barnen ska känna sig trygga och visa respekt för varandra och pedagogerna. Vi har några barn som är yviga och buffliga som vi är medvetna om. Vi försöker punktmarkera och dela vissa barn då vi märker att det inte fungerar. Vi pedagoger fortsätter att vara utspridda på gården. Bamse: Incidenter har minskat då vi har fördelat oss bättre på gården, har även delad grupp i uteverksamheten ibland.. Vi delar barngruppen inomhus vilket gör att barnen får mer tid av oss och vi hinner förekomma och vägleda positivt. Verksamheten blir mer anpassad efter barnens mognads nivå. Vi är närvarande där barnen är på golvet mm. Lille-Skutt: Vi tycker att det blivit bättre vid utevistelsen när vi pedagoger har mer medvetet placerat oss vid de ställen som det kan hända vissa incidenter. Barnen kan samsas bättre vid trånga utrymmen som tex lekborgen när en pedagog är närvarande vid leken där. 4

7 Sammanfattning - Nulägesanalys utifrån förskolans kartläggning Analys av kartläggning, åtgärder och utvärdering (bilaga 4) Pippi/Nalle-puh: Vid vår trygghetsvandring inomhus så fick barnen gå runt avdelning för avdelning (Pippi/Nalle-puh) och rum för rum, och berätta hur de kände sig i dessa miljöer. Det enda stället som påvisade något negativt var vid lego hörnan. Där kunde det förekomma att någon stal lego bitar ifrån andras byggen. Men det var det enda som framkom via inomhus vandringen. Vi intervjuade även barnen i enrum om hur de upplevde sin vistelse här på förskolan. Där visade det sig att alla över lag kände positivitet över att få gå till förskolan. Och lika om barnen fick vara med och leka. Dom hade en jämlik syn på hur barn ska vara emot varandra. D.v.s. att man skall vara snäll och inte slåss och säga dumma saker emot varandra. De upplevde också över lag att vi pedagoger lyssnade på dem, och att vi frågade vad de vela leka med. Hälften av de som blev intervjuade kände till fall där någon sagt eller gjort dumma saker emot någon. Och det var två barn som var rädda för något annat barn på förskolan. De barn som där nämndes i negativ mening var redan för oss kända. Det är barn som vi är medvetna om, och redan arbetar aktivt med för att stävja och släcka det negativa beteende. Av de intervjufrågor som skickades hem till föräldrarna så var det så få som kom tillbaka till oss, så de gick inte att se om något skilde sig emot svaren som lämnades på förskolan. Vid trygghetsvandringen utomhus, så framkom det att vid vissa platser på gården kände några barn obehag. Det var vid grinden, rutschkanan, buskarna, småträden, balkongdörren(pippi) samt kring förrådet. Kommentarerna kring detta var t.ex., att ett barn brukade sitta vid buskarna när den var ledsen. Och att en kände sig ensam när den var vid pippis balkongdörr. Annars var det främst kring gungorna och rutschkanan som det blev bråk ibland om vem som ska ha gungan eller vem/vilka som får åka rutschkanan. Men överlag så var de allra flesta positiva och hade en god känsla över de platser som påvisades. Lille-skutt: Vi har två barn som är i konflikt med varandra vid flera tillfällen under dagen. Det händer inte på något speciellt ställe på avdelningen utan överallt och närsomhelst. Bamse: Lite knuffar i kojan i köket och andra lite undanskymda vrår. Lite knuff vid trapporna i lekrum. Ett par barn springer för fort och krockar med andra barn. Knuffar vid rutschkanan och i borgen ute. 5

8 Sammanfattning - Mål och konkreta åtgärder för förskolan Analys av kartläggning, åtgärder och utvärdering (bilaga 4) NallePuh/Pippi Vi fortsätter att dela barnen i mindre grupper. Vi ser också till att barnen är jämt fördelade på båda avdelningarna och i dess lärmiljöer. Vi arbetar med demokratiska övningar i såväl samlingar som i lek. Vi arbetar aktivt med att stärka barnen både individuellt och i grupp. Vi pedagoger skall ha en gemensam syn på regler och förhållningssätt, om hur vi agerar och samspelar med barn och kollegor (dvs. föregå med gott exempel). Vi skall hjälpa och stötta barnen i deras agerande emot och med andra barn. Det kan t.ex. vara att lära sig att säga stopp, samt visa att vissa saker inte är okej att göra eller säga emot någon annan person. Vi skall vägleda barnen både i konflikt och i lek. Vi arbetar för att varje barn skall få så bra socialkompetens som möjligt, och att bli stärkta i tron på sig själv och på sin egen förmåga. (ofta är utspel emot andra en känsla som bottnar i en osäkerhet i sig själv). Vi pedagoger skall även vara jämt fördelade i verksamheten, såväl inne som ute på gården. Lille-Skutt: Vi pedagoger ska tänka på att vara närvarande där de barnen leker tillsammans och att dela på dessa barn vid olika aktiviteter och lek. Bamse: Mer tal och språklekar använda mer TAKK tecken som stöd. Då talet/språkförståelsen kommer minskar knuffkontakten. Närvarande och fördelade pedagoger inne. Vi pedagoger fördelar oss bättre i uteverksamheten vid borgen och rutschkanan, i samarbete med AVD Lille-Skutt. Pippi/NallePuh: Alla barn ska känna sig trygga på förskolan. Ingen ska känna sig rädd när man vistas hos oss. Barnen ska lämna förskolan med en grundkänsla av vad demokrati innebär. Att man vet vad hänsyn till andra innebär. Lille-Skutt: Att barnen ska kunna leka tillsammans utan konflikt och utan att känna sig utsatta. Bamse: Vårt mål är att inga knuffar ska förekomma. 6

9 Främjande arbete Pedagogernas delaktighet i planen (gemensamt för Avesta Centrala Förskolområde) Vi arbetar utifrån områdets pedagogiska målplaner Språk, Entreprenöriellt lärande, Förskola hem och Normer och värden vilka även fokuserar på mångkultur och barns inflytande. kompetensutveckling i Vägledande samspel (i enlighet med International Child Development Program - ICDP) att bli medveten och ha ett medvetet förhållningssätt enligt Vägledande samspel och de tre dialogerna regelbundet diskutera etiska dilemman på gemensamma planeringar och i barngruppen dokumentera och arbeta med fokusområden, de sju diskrimineringsgrunderna enligt årshjulet (bilaga 1) fr.o.m. januari 2015 nätverksträffar med fokus på genus kompetensutveckling inom områdena mångkultur, flerspråkighet, värdegrund och likabehandling att arbeta efter Föräldradeklarationen som ska kvalitetssäkra ett professionellt bemötande och förhållningssätt Förskolans egna insatser för främjande arbete nätverksträffar med fokus på mångkultur och modersmål barnråd där pedagoger ger barnen möjlighet att påverka verksamheten, ges möjlighet att uttrycka sig och bli lyssnade till stopp-handen. Vi vuxna, hjälper barnet som blir stoppad och berömmer även vad bra att du lyssnade! barnen säger förlåt till varandra och gör också förlåt. De kan ge en klapp, sopa bort sand osv. Vi frågar också om det känns bättre för den som blivit förfördelad var och en får säga sin mening och de blir lyssnade på vi arbetar med empati som kan bli strategier för barnen när de hamnar i konflikter. Vi sätter ord på de olika känslorna vuxna använder ett vårdat språk, pratar med varandra med hövlig ton och uppmärksammar när någon missbrukar språket. vi hälsar barnen med namn och en vänlig fras Hej, vad roligt att du kommer! Och tar också adjö när dagen är slut vi hjälper varandra i personalgruppen om någon har en dålig dag så att vi kan stå upp för den professionella förskolan pedagogerna har en överblick och kunskap om gruppen, och är flexibel och kan dela in barnen i mindre grupper. Detta för att de ska få upp ögonen för andra kamrater och aktiviteter än de som de själva väljer Närvarande pedagoger Inlyssnande pedagoger Vi använder de tre dialogerna Barnens delaktighet i det främjande arbetet (gemensamt för Avesta Centrala Förskolområde) Fr.o.m. januari 2015 kommer vi att arbeta med de sju diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder i fokusområden enligt ett Årshjul (bilaga 1). Detta gör att barnen regelbundet får ta del av etiska dilemman. Vilket ämne vi arbetar med styrs av årshjulet eller om något hänt i barngruppen. I detta arbete kommer vi att använda oss av reflektionsprotokoll, dokumentationsmall samt en verktygslåda med tips och idéer som pedagogerna själva satt ihop. 7

10 Förskolans arbete med diskrimineringsgrunderna Kön Mål: All verksamhet på vår förskola genomsyras av ett genusperspektiv genom förhållningssätt, material och miljöer för att öka jämställdheten. Förskolans konkreta åtgärder båda vårdnadshavarna bjuds in till utvecklingssamtal genuspedagog kallar pedagoger till genusnätverksträffar flera gånger om året pedagogerna har en dialog med föräldrarna på utvecklingssamtalet om hur vi arbetar med genus utifrån målplanerna och likabehandlingsplanen följande fem fokusområden där pedagogerna medvetet arbetar med sitt förhållningssätt utifrån: barnens talutrymme, av- och påklädning, känslor, lek inne, lek ute Samtal/reflektion i arbetslagen kring förhållningssätt Benämner/byter ut han-hon i sånger, sagor och lekmaterial Etnisk tillhörighet Mål: Förståelse för allas lika värde och ett synsätt där man ser olikheter som en tillgång. Förskolans konkreta åtgärder Pedagogerna visar öppet sitt intresse för olika kulturer och visar värdet av att vi lever i ett mångkulturellt samhälle. Pedagogerna använder sig av tolk vid inskolningssamtal med föräldrarna. Förutom de dagliga samtalen i hallen Materialet köps med tanke på att vi har en mångkulturell förskola Vi använder oss av bibliotekets tjänster för att skaffa litteratur på olika språk Vi visar att barnens modersmål är värdefulla med olika texter som finns på förskolan Vi benämner ord på barnets hemspråk (vatten, mjölk etc) Religion och annan trosuppfattning Mål: Alla är accepterade och respekterade för den de är oavsett religion eller annan trosuppfattning. Förskolans konkreta åtgärder Pedagogerna bejakar barn och föräldrar när de talar om sin trosuppfattning. Det finns en mångkulturell almanacka på förskolan Hänsyn tas till familjens trosuppfattning när det gäller måltiderna 8

11 Funktionsnedsättning Mål: Förskolan skapar en accepterande atmosfär där alla är lika mycket värda oavsett funktionsnedsättningar och alla barn ges samma rättigheter och möjligheter att delta i verksamheten. Förskolans konkreta åtgärder Det finns anpassning för rullstol på en avdelning Vi anpassar verksamheten efter barnens behov och förutsättningar Det finns material att köpa för användning i rolleken tex. rullstolar mm som alla kan identifiera sig med. Pedagogerna har en öppen och positiv attityd inför barn och föräldrar när det gäller alla människors olikheter och lika värde. Sexuell läggning Mål: Alla blir respekterade oavsett sexuell läggning Förskolans konkreta åtgärder Det finns litteratur för barnen som belyser olika familjekonstellationer Vi bejakar olika familjebildningar Pedagogerna försöker att undvika att förstärka heteronormen och traditionella könsmönster Ålder Mål: På vår förskola har alla ett respektfullt bemötande till varandra oavsett ålder och ges möjlighet till individuell utveckling. Förskolans konkreta åtgärder Pedagogerna planerar verksamheten efter barnens mognad när det gäller miljöer, grupper och aktiviteter. Vi uppmuntrar alla barn att bli självständiga oavsett ålder. Könsöverskridande identitetsuttryck Mål: Förskolan har en accepterande och respekterande inställning till könsöverskridande identitetsuttryck. Förskolans konkreta åtgärder Pedagogerna uppmuntrar barnen att vidga sina vyer. Att prova könsöverskridande aktiviteter som erbjuds. Pedagogerna erbjuder alla aktiviteter oavsett kön. 9

12 Förebyggande arbete Pedagogernas delaktighet i planen pedagogerna gör en kartläggning enligt Årshjul (bilaga 1) Valda kartläggningsmetoder - Planerade samtal, barnintervjuer (bilaga 5 & 6) d.v.s. frågeställningar till barnen som används av både pedagoger och föräldrar - Trygghetsvandringar med barnen (bilaga 7) 4-5 -åringar tillsammans med pedagoger, glada/sura figurer samt ett protokoll - Kartläggning av riskområden genom frekvensmätning nulägesanalys av riskområden görs tillsammans i respektive arbetslag - Det är nödvändigt att göra en analys av kartläggningen för att veta nuläget och vad just den egna förskolan främst behöver arbeta med under det kommande året. Detta för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. - Arbetet dokumenteras i dokumentet Analys av kartläggning, åtgärder och utvärdering (bilaga 4) mål och åtgärder - Utifrån analysen tar arbetslaget fram mål och åtgärder för hur vi ska arbeta under det kommande året - Dessa mål och åtgärder sammanställs sedan för hela förskolan av arbetslagsledarna och förs sedan in i likabehandlingsplanen Rutiner för åtgärdande arbete och akuta situationer Pedagogerna ansvarar för att uppmärksamma och stoppa om de får signaler på att någon känner sig kränkt i barngruppen. Den pedagog som uppmärksammat händelsen har ansvar att de inblandade barnen får stöd och hjälp att reda upp situationen (se främjande arbete mot kränkande behandling). Vid kränkningar eller trakasserier anmäls händelsen omgående till förskolechef/utvecklingsledare där särskilda rutiner följs och dokumenteras. Arbetsgång för incidentrapportering Incidentrapport, sid 1 (bilaga 2) skrivs av närvarande pedagog och skickas omgående till förskolechef pedagogen har också ansvar för att information ges till vårdnadshavare arbetslaget ansvarar för att ta fram arbetsmetoder och åtgärder som följs upp efter två veckor i incidentrapport, sid 2 (bilaga 2) som skickas till förskolechef vidare uppföljning av förskolechef efter fem veckor som därefter återkopplar till arbetslaget information till vårdnadshavarna om vilka åtgärder som utförs sker löpande tills ärendet är avslutat dokumentation lämnas och sparas hos förskolechef Barnens delaktighet i planen Genom barnintervjuer ges barnen möjlighet att berätta hur de upplever sin situation på förskolan och hur de tänker kring sina rättigheter och skyldigheter. Tillsammans i möten med barnen har pedagogerna enkla samtal vid samlingar, måltider där de också pratar om barnens rättigheter och skyldigheter och hur man är mot varandra i en grupp. Vårdnadshavarnas delaktighet i planen Likabehandlingsplanen för förskolan finns tillgänglig för vårdnadshavarna i varje avdelnings verksamhetspärm och på kommunens hemsida samt kommuniceras av ledningen under inskolningssamtalet med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna informeras om likabehandlingsarbetet genom månadsbrev och på föräldramöten samt deltar aktivt genom barnintervjuer (bilaga 6) och en kvalitetsenkät som årligen genom-förs i Avesta Kommun. 10

13 Dokument för likabehandlingsarbetet Dokumenten finns under fliken Likabehandlingsplansarbete på PingPong Årshjul (bilaga 1) Incidentrapport (bilaga 2) Planerings och reflektionsprotokoll (bilaga 3) Analys av kartläggning, åtgärder och utvärdering (bilaga 4) Frågor att användas av pedagoger vid barnintervjuer (bilaga 5) Frågor att användas av vårdnadshavarna vid barnintervjuer (bilaga 6) Trygghetsvandring (bilaga 7) Verktygslådan (bilaga 8) Utvärdering och uppföljning Genom att årligen göra en ny kartläggning och därefter en analys av nuläget kan vi mäta och jämföra resultaten mellan olika år. Arbetslagen gör en kartläggning under oktober enligt Årshjul (bilaga 1). Arbetslagen gör efter detta en nulägesanalys och bestämmer mål, åtgärder och ansvarsfördelning att arbeta mot. Förskolans likabehandlingsplan revideras på en arbetsplatsträff i november. Uppföljning sker kontinuerligt i dokumentationsmallen. Arbetet med fokusområden, diskrimineringsgrunderna, följs upp och utvärderas i dokumentet Planerings och reflektionsprotokoll (bilaga 3)och sammanställs samtidigt som Likabehandlingsplanen revideras, se Årshjul (bilaga1). Ansvar - Förskolechef Ovanstående personer ansvarar för att det finns en likabehandlingsplan upprättad se till att all personal och vårdnadshavare känner till likabehandlingsplanen och var den finns att tillgå se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja allas lika rättigheter och ansvarar för fortbildningsinsatser motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och könsöverskridande identitetsuttryck samt annan kränkande behandling årligen utvärdera och revidera likabehandlingsplanen i samarbete med pedagoger, samt informera övrig personal om förskolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas se till att personal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering eller annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits Ansvar - Pedagoger och annan förskolepersonal Ovanstående personer ansvarar för att vara väl förtrogna med och följa förskolans likabehandlingsplan använda de dokument som beskrivs i likabehandlingsplanen informera och involvera barn och föräldrar i likabehandlingsarbetet bland annat vid föräldramöten och utvecklingssamtal ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som de förmedlar och sträva efter likabehandling 11

14 reagera direkt där diskrimineringen, trakasserier eller den kränkande handlingen utförs, om möjligt också lösa detta på plats se till att åtgärder vidtas då diskriminering och annan kränkande behandling behöver anmälas bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda pedagogen är berörd, följs upp Vem kontaktar jag? Incidentrapporten (bilaga 2) och gången för åtgärder används vid följande punkter: om du som personal/vårdnadshavare upplever att något barn blivit kränkt så vänder du dig i första hand till Förskolechef personal som uppmärksammar kränkning mot barn av annan personal har skyldighet att anmäla detta till Förskolechef/utvecklingsledare personal som blir kränkt av barn eller annan vuxen uppmanas att vända sig till Förskolechef eller skyddsombud Huvudansvarig för likabehandlingsplanen Marie Andersson Tf Förskolechef marie.andersson@avesta.se 12