PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hjortens förskola. Verksamhetsområde: Nygård GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: År

Transkript

1 Verksamhetsområde: Nygård PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Hjortens förskola År Ansvarig förskolechef: Charlotta Rydberg

2 PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen kap. Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet och innefattar direktiv om handlingsplikt för vuxna som befinner sig i den verksamhet som barn och elever deltar i. Barn och elever, oavsett kön, har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter, måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechef ansvarar för att planen upprättas årligen och att den beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. Alla som berörs av verksamheten ska kunna spela en aktiv roll i likabehandlingsarbetet. Detta görs genom att involvera all personal, barn och vårdnadshavare i framtagandet av plan mot diskriminering och kränkande behandling. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda

3 ARBETSGÅNG: Vid upprättandet av den årliga planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska barn- och elever samt personal, oavsett kön, delta. Framgångsfaktor är vårdnadshavares delaktighet. Genomförandet av föregående års planerade åtgärder ska utvärderas och redovisas i följande års Plan mot diskriminering och kränkande behandling. De olika stegen är: Förskolans vision Utvärdera Främja Kartlägga Förebygga Åtgärder för akuta situationer

4 Grunduppgifter: Förskolans/skolans namn: Hjortens förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola år 1-6 Vår vision: Våra fem ledord som vi pedagoger tillsammans har arbetat fram och som ska genomsyra verksamheten och vårt arbete: Välkomnande: Alla barn ska bli tilltalade med deras namn och det ska vara ett varmt bemötande under hela dagen i en inbjudande och lustfylld miljö. Glädje: Alla barn ska bli sedda, få chans att uttrycka sina känslor och ses som en tillgång i gruppen. Det ska vara roligt att vara tillsammans och känna att man duger. Utmanande: Lärmiljöerna ska vara intressanta, spännande, inbjudande som lockar barnen till utmaning på ett lekfullt sätt. Pedagogerna ställer frågor, läser av barnen och reflekterar för att väcka nya tankar hos barnen i en föränderlig miljö. Lärande: Lärande sker i ett samspel med varandra i olika möte där vi tar tillvara på allas intresse, erfarenheter, kunskaper och förmågor. Det ska vara roligt, väcka nyfikenhet och kännas meningsfullt att lära. Kreativitet: Använda sig av barnens tankar, idéer, fantasi och nyfikenhet. Erbjuda olika material och olika uttryckssätt som ger näring till deras lek och upplevelser. Planen gäller från: Augusti 2014 Planen gäller till: Augusti 2015 Ansvariga för planen: Samtlig personal på Hjortens förskola och förskolechef. Barnens/elevernas delaktighet: Efter förmåga, genom delaktighet i observationer och intervjuer under kartläggningen. Samtliga vårdnadshavares delaktighet: Ingen delaktighet, information genom föräldramöte. Personalens delaktighet: Diskussion av planens innehåll och olika kartläggningsmetoder på gemensamma arbetsplatsträffar. Förankring av planen: Planen förankras hos samtlig personal på gemensamma arbetsplatsträffar. Planen är även förankrad i våra GPP:er och kvalitetsberättelser. Vårdnadshavare får information om planen genom föräldramöte, infoblad och vid möte vid hämtning/lämning.

5 Utvärdering: Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Trygghetsteamet påbörjade utvärdering av fjolårets plan i mars På gemensam APT i april i 2014 utvärderade samtliga pedagoger tillsammans planen genom diskussioner kring kartläggning samt våra främjande och förebyggande insatser. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Samtliga pedagoger på Hjortens förskola. Ansvariga att sammanställa innehållet- trygghetsteamet. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Vi upplever att personalen på vår förskola arbetar aktivt med främjande och förebyggande insatser med utgångspunkt i fjolårets plan. Vi behöver dock bli bättre på hitta en struktur för hur arbetet med planen ska se ut under året och att kartlägga verksamheten kontinuerligt. Samtlig personal behöver också bli mer insatt och delaktig i planens innehåll och utformande. Årets plan ska utvärderas senast: Februari- mars 2015 Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Vid gemensam APT. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Samtlig personal på Hjortens förskola Främjande insatser: syftar till att förstärka respekten för allas lika värde omfattar alla diskrimineringsgrunderna riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning är en naturlig del av det dagliga arbetet Områden som berörs av insatsen: Kön Mål och uppföljning: Alla flickor och pojkar ska bli bemötta på ett välkomnande sätt. Det ska vara en tillåtande miljö på vår förskola och barnen ska erbjudas olika aktiviteter oberoende flicka eller pojke. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Förskolan erbjuder en utmanande miljö som lockar flickor och pojkar att prova på olika uttryckssätt, material, lärmiljöer och lärsituationer. Pojkar och flickor ska ha inflytande och delaktighet på förskolan. Ansvarig: Pedagogerna på Hjortens förskola Datum när det ska vara klart: Pågående arbete Områden som berörs av insatsen: Funktionsnedsättning Mål och uppföljning: Vår lärmiljö ska vara anpassad utifrån alla flickor och pojkar.

6 Pedagogerna på förskolan ska ha kunskap om aktuella funktionsnedsättningar. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet): Vid behov anpassar vi våra lokaler. Pedagogerna har ett nära samarbete med vårdnadshavarna för att skapa en trygg, utmanande och meningsfull verksamhet för barnet. Ansvarig: Pedagogerna på Hjortens förskola Datum när det ska vara klart: Pågående arbete Områden som berörs av insatsen: Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning: Vi skall främja ett mångfaldsperspektiv på vår förskola där var och en känner sig respekterad, värdefull och uppskattad. Det ska finnas en ömsesidig respekt och förståelse mellan förskola och hem för att främja en positiv identitetsutveckling hos barnet. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet): Pedagogerna samtalar med vårdnadshavare om hur vi ska möta varje flicka och pojke på bästa sätt efter barnets förutsättningar, behov och bakgrund. Pedagogerna är öppna för barnens erfarenheter och kultur och tar tillvara dessa i verksamheten. Ansvarig: Pedagogerna på Hjortens förskola Datum när det ska vara klart: Pågående arbete Områden som berörs av insatsen: Könsöverskridande identitet eller uttryck Mål och uppföljning: Förskolan ska ha ett tillåtande klimat där alla flickor och pojkar tillåts att vara sig själva. Alla barn, familjer och personal ska mötas med respekt och välkomnande. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Vi pedagoger ska ha ett öppet och välkomnande förhållningssätt. Ansvarig: Pedagogerna på Hjortens förskola Datum när det ska vara klart: Pågående arbete Områden som berörs av insatsen: Ålder Mål och uppföljning: Alla pojkar och flickor ska bli bemötta utifrån deras intressen och erfarenheter. Alla flickor och pojkar ska ses som en tillgång i gruppen, där yngre och äldre barn hjälper varandra. Förskolan ska erbjuda en miljö där barnen ges möjlighet att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Pedagogerna uppmuntrar barnen att klara saker själva och att hjälpa varandra.

7 Lärmiljön ska inbjuda till självständighet men även till samspel mellan barn-barn och barnvuxen. Pedagogerna blandar medvetet barnen i olika gruppkonstellationer. Ansvarig: Pedagogerna på Hjortens förskola Datum när det ska vara klart: Pågående arbete Områden som berörs av insatsen: Sexuell läggning Mål och uppföljning: Alla barn, familjer och personal ska mötas med respekt och välkomnande. Förskolan ska ha ett tillåtande klimat där alla tillåts att vara sig själva. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Pedagogerna ska ha ett öppet och välkomnande förhållningssätt. Pedagogerna samtalar och svarar på barnens eventuella frågor. Ansvarig: Pedagogerna på Hjortens förskola Datum när det ska vara klart: Pågående arbete Områden som berörs av insatsen: Etnicitet Mål och uppföljning: Alla barn ska känna stolthet över sitt ursprung och sitt modersmål. Pojkar och flickors modersmål ska ses som en tillgång i vårt dagliga arbete. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet.). Pedagogerna samtalar om och lyfter olikheter som något positivt. Pedagogerna ska medvetet ta hjälp av barn, vårdnadshavare, lärplattor, datorer m.m. för att utveckla sin kunskap om barnens modersmål. Ansvarig: Pedagogerna på Hjortens förskola Datum när det ska vara klart: Pågående arbete Områden som berörs av insatsen: Kränkningar Mål och uppföljning: Alla barn ska känna trygghet på vår förskola. Pedagogerna ska ha ett nära samarbete med hemmet för att främja ett positivt klimat på förskolan. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Pedagogerna är närvarande och goda förebilder. Pedagogerna uppmuntrar både barn och vårdnadshavare att berätta om tankar, känslor och eventuella konflikter på förskolan. Ansvarig: Pedagogerna på Hjortens förskola Datum när det ska vara klart: Pågående arbete

8 Kartläggning: Kartläggningsmetoder: Vi har utifrån vårt gemensamma projekt Berättande valt att kartlägga aktiv läsning utifrån ett likabehandlingsperspektiv. På samtliga avdelningar har man använt sig av observationer för att kartlägga vår läsmiljö. Vi har observerat: Hur många/vilka barn ber om att bli lästa för? Vilka barn är med under läsningen? Vilka böcker lästes? Vem väljer vilka böcker som ska läsas? Hur många/vilka böcker blir tystlästa/bläddrade i av barnen själva? På syskonavdelningarna Röda och Blå har man även använt sig av intervjufrågor som man ställt till barnen: Vilka böcker gillar du? Varför? Kan du några bokstäver? Gemensamt har vi även kartlagt vårt bokutbud inne på respektive avdelning, våra kapprumsböcker och vår bokvagn. Vi har då utgått från de olika diskrimineringsgrunderna och kartlagt hur kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder behandlas och framställs i böckernas innehåll. Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur barn/elever och samtliga vårdnadshavare har involverats i kartläggningen: På samtliga avdelningar har flickor och pojkar blivit delaktiga genom att pedagogerna observerat de valda miljöerna och aktiviteterna på förskolan, vad barnen gör i miljöerna, vilka som blir lästa för och vilka böcker barnen väljer. På syskonavdelningarna Röda och Blå har barnen även blivit delaktiga genom de intervjuer de deltagit i. Vårdnadshavarna har inte varit delaktiga i planens utförande. Information kring planen mot diskriminering och kränkande behandling ges i samband med föräldramöten. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Samtlig personal har varit delaktig genom diskussioner på gemensamma arbetsplatsträffar där vi tillsammans diskuterat planens och kartläggningens innehåll.

9 Resultat och analys: GULA Under höstterminen 2013 var utbudet av böcker på avdelningen inte så stort och böckernas roll var inte framträdande i verksamheten. Ville barnen läsa gick de istället till de kapprumsböcker som stod uppsatta på en hylla. Numera är böckerna på avdelningen mer centrala då sortimentet blivit bredare i form av antal och innehåll. Skillnaden vi kan se nu är att barnen tar mer eget initiativ till att läsa och titta i böckerna både individuellt men också tillsammans med andra. De ber även om att bli lästa för och skapar sina egna läshörnor. Vårdnadshavarna har också uppmärksammat barnens ökade läsintresse, vilket resulterat i att de lånat hem fler kapprumsböcker. Barnen väljer i huvudsak böcker som de kan relatera till sig själva, vem böckerna och nalle boken är de som väljs mest. Barnen delas under läsningen in i olika grupper där de lite större barnen är med och berättade om bilderna i böckerna medan de yngre sitter och pekar och gör ljud. Ingen skillnad mellan pojkar och flickor syns i observationerna. GRÖNA Alla barnen blir lästa för men vissa mer än andra. Många barn tar själva initiativ till läsning då de ber att bli lästa för eller sitter själva och bläddrar i böckerna. Ett par av barnen fungerar som igångsättare då de ofta ber om läsning och de andra barnen hänger på. Läsningen sker till största delen i ena rummet. Vem som väljer böcker varierar, ibland väljer barnen och ibland pedagogerna. Fokus låg i höstas på de böcker som tillhörde projektet (Apan fin, Nelly packar, Alla får åka med och Simons anka), dessa böcker valdes även ofta av barnen själva. Under våren har dock både barnens och pedagogernas val av böcker breddats. Barnen väljer både de böcker de själva har tillgång till men ber också ofta om de böcker som ligger uppe på hyllan, barnen vet då ofta vilken bok de vill ha. De berättar med ord och kroppspråk vilken bok de är ute efter. Ingen skillnad mellan pojkar och flickor syntes i observationerna, varken i vilka barn som blir lästa för eller i valet av böcker. Däremot kunde vi se att barnens vistelsetid påverkar vilka barn som ofta blir lästa för då läsningen oftast skedde tidigt på dagen. Ett resultat av kartläggningen har därför blivit att vi med större medvetenhet läser böcker mer spritt över hela dagen. RÖDA och BLÅ Efter kartläggningen i höstas upplevde vi det svårt att utläsa ett resultat av kartläggningen. En ny kartläggning gjordes därför under våren 2014 och vi kan då konstatera att böckerna fått en mer framträdande roll än i höstas. Det har införts daglig läsning där barnen själva väljer böcker som sedan diskuteras tillsammans. Många av barnen sitter själva och bläddrar i böcker och läser även böcker för varandra, barnen läser böcker flera gånger per dag. Barnen visar ett stort intresse för skriftspråket, framförallt bokstäverna i sina namn. Många av barnen kan avkoda sina och kompisarnas namn och även läsa kortare ord i böcker. Ingen skillnad mellan pojkar och flickor syntes i observationerna när de gäller vilka barn som blir lästa för eller visar intresse för böcker. I barnens val av böcker kan man dock se en skillnad mellan flickor och pojkar då flickorna ofta väljer böcker som Bu och Bä, prinsessor, Barbapappa och Pippi. Prinsessorna beskrivs av flickorna som fina och Pippi som bra och rolig. Pojkarna väljer böcker som Halvan, Scoobidoo, Dinosaurier, monsterböcker och böcker om olika fordon. De beskrivs av pojkarna som spännande, att huvudpersonen är glad snäll och att de skojar och busar.

10 Böcker som är lika intressanta för både pojkar och flickor är Alfons och Grodan och hans vänner RÖDA Vi har arbetat med Grodan och hans vänner genom både böcker och film i samband med vårt projekt känslor. Barnen fastnade speciellt vid Grodan och kärleken och barnen har reflekterat kring olika känslor gentemot varandra. Vi har ändrat vår syn på läsgrupper efter denna kartläggning, istället för att ha läsgrupper som inte fungerat ( pga att böckerna antingen är för lätta, för svåra, eller för att barnen går hem mitt i läsningen) har vi istället valt att fånga upp barnen under dagen för att den aktiva läsningen ska mynna ut i samtal tillsammans med barnet/barnen. Vårt mål är att hitta en bra balans i läsgrupper där barnen blandas i grupper efter sin individuella utvecklingsnivå och intressen. Vi har även haft i åtanke att barnen som är på förskolan under förmiddagen ska i första hand vara i fokus när vi läser för att barnen som har en heltidsvistelse får fler tillfällen i veckan på sig att bli lästa för. Detta har vi blivit bättre på men vi kan bli ännu bättre på detta. Våra kapprumsböcker, ett samarbete mellan förskola och bibliotek där barnen får låna hem böcker, är även ett framgångrikt sätt att få barnen att läsa mer böcker, även tillsammans med sina föräldrar på både svenska och sitt hemspråk. BLÅ Efter kartläggningen har vi förändrat läsrutinerna inne på avdelningen. Vi läser varje dag efter maten, i tre smågrupper. Detta har gett ett ökat intresse för läsning hos barnen då de själva frågar efter denna stund. Vi har också märkt en förbättring i förmågan att lyssna och även återberätta sagorna. Även portfoliopärmarna har kommit i fokus vid dessa tillfällen och vi både ser och hör hur barnen berättar vad de har lärt sig på ett enkelt och konkret sätt. Varje barn har också fått göra sin egen bok, vilket lett till att samtliga flickor och pojkar spontant tittar, berättar och läser ur dem, både enskilt och tillsammans. Under våren har kapprumböckerna blivit populära bland barn och vårdnadshavare. Det har lånats många böcker och intresset har varit stort hela terminen. Bokutbud Efter att ha kartlagt bokutbudet inne på respektive avdelning, våra gemensamma kapprumsböcker och bokvagn, konstaterar vi att förskolans bokutbud är stort men ganska smalt. Förskolan äger många böcker och det finns ett stort utbud för barnen och oss pedagoger att välja bland. Sett till de olika diskrimineringsgrunderna är detta utbud dock inte så brett: I en stor majoritet av böckerna är huvudrollsinnehavare pojke. Många böcker har djur eller andra könsneutrala figurer som huvudpersoner. Det finns inga böcker som behandlar religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Förebyggande åtgärder:

11 syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer Namn på åtgärd: Aktiv läsning Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Se åtgärder nedan. Åtgärd (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Vi ska se över vårt bokutbud och bredda detta. Varje avdelning ska se över sin läsmiljö och förändra denna efter barngruppens behov och intresse. Vi ska bli bättre på att läsa böcker under hela dagen samt använda våra digitala verktyg i arbetet med läsning. Vi ska införskaffa fler kapprumsböcker på olika modersmål. Motivera åtgärd (beskriv vilken koppling som finns med kartläggningen): För att säkerställa att alla barn får tillgång till ett berikande bokutbud och meningsfulla lässituationer. Ansvarig: Pedagogerna på Hjortens förskola Datum när det ska vara klart: Pågående arbete

12 RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER: Förskola Policy: Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen befinner sig, inom och utomhus. Personalen befinner sig där barnen är och är lyhörda och uppmärksamma på vad barnen säger och gör. De årliga kartläggningarna av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar. All personal känner till härskarteknikerna och ingriper när de ser dessa i verksamheten. Personal som barn och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till: Alla pedagoger ansvarar för kontakten med vårdnadshavare för de barn som är knutna till sin avdelning. Samtliga vårdnadshavare kan även vända sig direkt till förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Enl. Skollagen 6 kap 10 Åtgärder mot kränkande behandling: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. En förskolechef som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Vid upptäckt av kränkning ingriper personal omedelbart. Upplyser barnen att det är en kränkning och inte okej och meddelar den pedagogiska personal som är kopplad till barnet. Pedagog samtalar enskilt med berörda elever då de får möjlighet att lägga fram sin syn på saken. Viktigt är att pedagogen visar empati och är lösningsfokuserad i både samtalet med den kränkte och den som kränker. Målet för samtalet är att ingen kränkning ska ske och att den kränkte kan få upprättelse. Att samtalet ägt rum dokumenteras. ( Händelseblankett för minnesanteckningar inför ev. utredning). Pedagogen avgör om samtliga vårdnadshavare och förskolechef ska kontaktas och av vem. När ett barn anses ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier eller diskriminering används BUF:s utredningsblankett vid samtalet med samtliga berörda vårdnadshavare. Vid detta tillfälle kontaktas förskolechef. Utredningsblankettens innehåll lär omfatta sekretessbelagda uppgifter varpå utredningen måste diarieföras. Originalet ska därför skickas till skolkontoret

13 för diarieföring. Kopia till förskolechef för det fortsatta arbetet och kopia till samtliga berörda vårdnadshavare. Om problemet kvarstår görs en anmälan till BEO eller sociala myndigheter. Det finns dock befogade tillsägelser. Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet i fråga kan uppleva det som kränkande. Rutiner för att utreda åtgärder när elev kränks av personal: Den som ser att ett barn blir kränkt av personal agerar omedelbart. Tala om för berörd personal att det är ett absolut förbud mot detta enligt diskrimineringslag och skollag. Anmälan till förskolechef direkt som ansvarar för utredning av händelsen. Information/samråd ska alltid ske med HR. Förskolechef meddelar samtliga vårdnadshavare. Förskolechef kallar till enskilt samtal med berörd personal och kallar därefter till samtal med samtliga vårdnadshavare. Rutiner för uppföljning: På BUF:s utredningsblankett fylls i hur och när detta ska ske. Uppföljning ska ske av personer som gjort utredningen och åtgärdsförslagen. Rutiner för dokumentation: Dokumentation sker på BUF:s utredningsblankett då barn anses har blivit kränkt. Barnets upplevelse har tolkningsföreträde, detta innebär att vuxna inte kan säga det var väl inte så farligt. Ansvarig pedagog och förskolechef ansvarar för dokumentationen. Ansvarsförhållande: Personal som får kännedom påtalar kränkningen och meddelar sedan ansvarig pedagog som i sin tur meddelar förskolechef och därefter hemmet. Förskolechef meddelar även huvudmannen.

14 Bilagor: Bil: 1 Handlingsplan: Främjande insatser Handlingsplan: Förebyggande insatser Bil: 2 Lagar och centrala begrepp Bil: 3 Bil: 3 Utredning när en elev/ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering Litteratur: Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling i förskolan Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling i skolan Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 2012

15 Bil:1 Handlingsplan - Främjande insatser utifrån: kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och könsöverskridande identitet. Namn: Vi främjar likabehandling oavsett: VAD Mål och uppföljning VARFÖR Insats: Konkret handling HUR Ansvarig VEM/VILKA gör? Datum NÄR ska det vara klart? Reflektion inför utvärdering av planen KÖN ETNICITET RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING FUNKTIONSNEDSÄTTNING SEXUELL LÄGGNING ÅLDER KÖNSIDENTITET ELLER KÖNSUTTRYCK KRÄNKANDE BEHANDLING

16 Handlingsplan - Förebyggande insatser utifrån kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet och kränkande behandling NAMN Åtgärd likabehandling med avseende på (diskrimineringsgrund el. kränkande behandling) VAD har vi sett? MÅL och UPP- FÖLJ- NING ÅTGÄRD = konkret handling HUR? Motivera åtgärden koppling till VAD VEM/ VILKA genomför åtgärden REFLEK- TION UT- VÄRDERING - hur gick det?

17 Bil:2 Lagar och förordningar Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier utifrån följande fem diskrimineringsgrunder: Kön - omfattar könsdiskriminering (Kvinna - Man), och sexuella trakasserier. Etnisk tillhörighet - Alla människor, oavsett kön, har en eller flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Flickor och pojkar ska inte inom förskolan/skolan bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla barn, oavsett kön, har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Samtliga vårdnadshavare har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Funktionshinder (funktionsnedsättning) Funktionshinder (funktionsnedsättning) är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons, oavsett kön, funktionsförmåga. Graden av funktionshinder (funktionsnedsättning) har ingen betydelse. Sexuell läggning - Omfattar Homosexualitet, Bisexualitet och Heterosexualitet. Sedan 1 januari 2009 har skyddet mot diskriminering utvidgats till att omfatta två nya diskrimineringsgrunder, men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande utifrån dessa eller inkludera dem i sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. DO (Diskrimineringsombudsmannen) rekommenderar dock att skolorna arbetar förebyggande utifrån de nya diskrimineringsgrunderna och inkluderar dem i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Könsöverskridande identitet eller uttryck (Könsidentitet) omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgender personer (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de könsidentiteter som tillhör den nu rådande normen). För att omfattas av detta skydd måste detta uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Ålder skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla, oavsett kön. Åldersnormen drabbar generellt yngre och äldre, oavsett kön. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder: vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån pojkars och flickors ålder. om det finns berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI.

18 BEGREPPSDEFINITIONER: Annan trosuppfattning Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Till exempel buddhism, ateism m.fl. Bisexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person oavsett kön. Diskriminering När pojkar och flickor, behandlas sämre än andra pga. någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Etnicitet Identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. En person, oavsett kön, kan ha fler etniska tillhörigheter, exempelvis kan man som född i Sverige vara rom, same, svensk, kurd m.m. Funktionshinder (funktionsnedsättning) Funktionshinder (funktionsnedsättning) innefattar allt från allergi, dyslexi, hörsel- och synskada samt neuropsykiatriska funktionshinder (funktionsnedsättningar) som exempelvis ADHD och Aspergers syndrom. Heterosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av motsatt kön. Homofobi En värdering, uppfattning eller ideologi som ger uttryck för en negativ syn på homo- eller bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om lika värde och rättigheter för alla människor, oavsett kön. Homosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av samma kön. Kränkande behandling Uppträdande som kränker flickor och/eller pojkar, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är till exempel oönskade beröringar eller sexuella anspelningar och skämt. Transpersoner Samlingsnamn för personer med en könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck (könsidentitet som inte inbegrips av den rådande normen), exempelvis transvestiter eller transsexuella. Trakasserier Uppträdande som kränker flickors och/eller pojkars värdighet, och som har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är trakasseri även när ett barn, oavsett kön, kränks pga. en förälders sexuella läggning, funktionshinder (funktionsnedsättning) m.m.

19 Bil: 3 BUF

20

21

22