Frivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext

Transkript

1 Frivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext

2 Dialogos Förlag Odengatan 36, Stockholm Tel , fax Frivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext Kristina Engwall & Helen Peterson Institutet för Framtidsstudier Box 591, Stockholm Tel , fax info@framtidsstudier.se Frivillig barnlöshet. Barnfrihet i en nordisk kontext Kristina Engwall & Helen Peterson Första upplagan Första tryckningen Kristina Engwall & Helen Peterson och Dialogos Förlag 2010 Grafisk form: Anna Tribelhorn / kingston.se Omslagsbild: xxxxxx Tryck: ScandBook, Falun 2010 ISBN N Y T T Serie framtider INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER DIALOGOS FÖRLAG

3 Förord Frivilligt barnlösa är inte särskilt synliga i vårt samhälle. Vi känner alla någon som inte har barn, men om det handlar om frivillig barnlöshet eller inte kan vara en alltför känslig fråga att ställa. Den här osynligheten försvårar för forskare och journalister som är intresserade av att intervjua frivilligt barnlösa. Frivilligt barnlösa är inte alltid lätta att hitta. Vi är oerhört tacksamma för att de kvinnor och män som vi intervjuat ställt upp och så öppet berättat om sina erfarenheter och upplevelser. Era berättelser är en förutsättning för vår forskning. Vi är stolta och glada över att få presentera inte bara vår egen forskning från Sverige utan också studier från Norge och Finland, vilket givetvis inte skulle vara möjligt utan deltagande av Tove Ingebjørg Fjell, An-Magritt Jensen och Matilda Hemnell. Frågan om frivillig barnlöshet är ett fenomen som blir vanligare eller inte är en fråga som vi ofta får men som inte alltid är enkel att svara på. Vi uppskattar därför att Lotta Persson hjälper oss att reda ut begreppen i den här antologin. Tack till alla författare för ert deltagande i antologin. Er professionalitet har underlättat vårt redaktörskap och gjort arbetet med antologin till en alltigenom angenäm upplevelse. Frivillig barnlöshet väcker känslor hos människor något

4 vi har upplevt både professionellt och privat. Att forska om frivillig barnlöshet innebär att utmana gränser och normer både i samhället i stort och inom den akademiska världen. Ibland har vår forskning blivit ifrågasatt: Finns frivillig barnlöshet? och Vad är poängen med att forska om det? Men de entusiastiska och påhejande rösterna Vad spännande! har alltid varit fler. Tack till kollegor vid Institutet för Framtidsstudier, Linköpings universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet för värdefulla synpunkter, konstruktiva kommentarer och ständiga intellektuella utmaningar vid seminarier och mer informella sammanhang. Tack till vänner och familj som visat intresse och gett oss stöd och uppmuntran. Vår forskning har finansierats av FAS Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Kristina Engwall och Helen Peterson Innehåll 1. Barnfri i ett barnvänligt samhälle 13 Kristina Engwall och Helen Peterson Kris i befolkningsfrågan igen? 16 Politik, kropp och självbestämmande 18 Barns förändrade roll och status 19 Barnfrihet en nygammal familjeform? 21 Forskning om frivillig barnlöshet 23 Hur vet vi att de är barnfria på riktigt? 25 Urval och representativitet 27 Begreppsdiskussion 29 Antologins disposition 31 Referenser 34 Del I 2. Barnlöshet i siffror 43 Lotta Persson Vad menas med barnlöshet? 43 Högst andel barnlösa i Finland 44 Minst andel barnlösa bland 40-talisterna 46 7

5 Fertiliteten minskar med åldern 47 Vanligare att vara barnlös i storstäderna 48 Utbildning och barnlöshet 50 Frivilligt eller ofrivilligt barnlösa 52 Den framtida barnlösheten 54 Referenser Internationell forskning om frivillig barnlöshet 61 Helen Peterson Ett fenomen som ökar i omfattning? 62 Resultatet av pågående samhällsförändringar? 63 Metodval 65 Vem kan sägas vara frivilligt barnlös? 67 Förändringar i intentioner att förbli barnlös 68 Gifta, ogifta, singlar eller sambos? 70 Kvinnors och mäns barnlöshet 72 Hur och var hitta informanter? 73 Med moderna värderingar 75 Högutbildade humanister? 76 Lyckliga och friska? 77 Ensambarn med traumatisk barndom? 79 De som vet och de som väntar 80 Att välja bort barn och föräldraskap 82 Ekonomiskt-rationella motiv till barnfrihet 84 Frihetsbehov 86 Attityder till frivillig barnlöshet 87 De frivilligt barnlösas strategier 89 Moderskap och kvinnlighet 91 Avslutande diskussion: Vad vet vi inte? 92 Referenser Bilden av frivillig barnlöshet i media 105 Helen Peterson och Tove Ingebjørg Fjell Materialet 108 Allt fler väljer bort barn? 113 Barnfrihet ett hot mot samhället? 115 Förslagna åtgärder 117 Parens berättelser det goda livet 121 Kvinnornas berättelser ett problematiskt liv 124 Männens berättelser inte lika intressanta? 128 Föräldraskapets försvarare 133 De barnfria ger svar på tal 138 Diskussion 144 Referenser 147 Del II 5. Frivilligt barnlösa kvinnor i Finland 165 Matilda Hemnell Barnlösa i Finland statistik 166 Material och informanter 169 Erfarenheter av självvald barnlöshet 172 Motiv för frivillig barnlöshet 173 Barndomen och föräldrarna 174 Rädslor 175 Parförhållanden 177 Arbete och ekonomi 180 Personpsykologiska förklaringar 182 Sammandrag 186 Att leva som frivilligt barnlös en fråga om kvinnlighet 187 Moderlighet

6 Förhållandet till mödrar 192 Den själviska kvinnan 194 Omgivningens reaktioner 195 Modersidealet = mormorsideal? 197 Valde de rätt? 198 Avslutning 200 Referenser 204 Tabeller Frivilligt barnlös i Norge ett generationsperspektiv 215 Tove Ingebjørg Fjell Materialet 216 De äldre motiverar sin barnfrihet 217 Omgivningens reaktioner 223 Pressen från heteronormen varierar 232 Barnfria kvinnor på 2000-talet något har hänt på trettio fyrtio år 233 De yngre kvinnornas motiv för sin barnfrihet 234 Omgivningen reagerar 241 Skillnader mellan generationerna 249 Referenser Pronatalistisk press eller ökande acceptans? 257 Helen Peterson Press på samhällsnivå 258 Press på individnivå 261 Mer eller mindre press 264 Ett lyckat och lyckligt liv? 267 Utan pronatalistisk press fler frivilligt barnlösa? 269 Vikten av reflektion i barnfrågan 273 Att tidigt vara säker på sitt beslut 278 Går det att tala om frivillig barnlöshet? 279 Ökande acceptans av heterogena familjeformer 284 Avslutande diskussion 288 Referenser Barns plats i barnfrias liv 295 Kristina Engwall Barn i offentlig miljö 297 Nära relationer till barn 303 Att gå in i relationer där det redan finns barn 308 Familjepolitik 312 Barn är lika med småbarn 317 Den biologiska barnfriheten 319 Barns plats i barnfrias liv 324 Referenser Barnfria män i Sverige 331 Kristina Engwall De svenska barnfria männen 334 Motiv och beslut 334 Att hantera den biologiska driften 339 Att hålla dörren öppen 341 Barnfrihet ingen överordnad fråga 347 Manlighet och faderskap 350 Referenser Nära pappor och distanserade män. Har barn olika värde för kvinnor och män? 355 An-Magritt Jensen Pappa och äkta make samhällets stöttepelare 357 En teori om den minskande fruktsamheten i Europa 360 Män utan barn en växande grupp år och barnlös men 50 år och pappa?

7 1. barnfri i ett barnvänligt samhälle Ogifta pappor social barnlöshet 368 Barn utom äktenskapet ökande fruktsamhet 371 Pappor som återanvänds 372 Är barn meningen med livet? 375 Uppslukande faderskap lockande ungkarlsliv 378 Barn och jämställdhet 379 Olika värde för kvinnor och män? 381 Referenser Frivillig barnlöshet i nordiska länder avslutande diskussion 389 Kristina Engwall och Helen Peterson Att söka motiv till barnfrihet 391 Barnfrias plats i ett barnvänligt samhälle 393 Lättare eller svårare att vara barnfri? 395 Referenser 398 Författarpresentation Barnfri i ett barnvänligt samhälle Kristina Engwall och Helen Peterson Barn eller inte barn är en fråga som de allra flesta någon gång i livet behöver ta ställning till. För vissa är det ett enkelt beslut, för andra ett svårt. Några upplever att de aldrig fattade ett beslut barnen kom ändå eller kom inte alls. Men i vår tid är det ändå troligt att frågan om att skaffa barn sällan lämnas till ödet. Det finns starka normer och föreställningar om när och i vilka situationer det passar att skaffa barn. Barn har dessutom en viktig roll i vårt sätt att tänka om vuxenblivande, personlig mognad och familjebildning. I de nordiska länderna bestämmer sig många för att skaffa barn. Majoriteten blir föräldrar. Några vill ha barn, men blir inte gravida. Andra bestämmer sig för att inte skaffa barn. De väljer frivillig barnlöshet. Det är om den sistnämnda gruppen som den här boken handlar om dem som beslutar sig för att inte skaffa barn. Syftet med antologin är att diskutera individuella perspektiv på barnfrihet men också att sätta in frivillig barnlöshet i en nordisk samhällelig kontext. I internationell jämförelse präglas de nordiska länderna av höga skilsmässoantal, en hög andel samboende i stället 12 13

8 Kristina Engwall och Helen Peterson 1. barnfri i ett barnvänligt samhälle för äktenskap och en hög andel barn födda utom äktenskapet. Trots detta ligger födelsetalen relativt högt. Barnen kommer trots flera tecken på vad som kan tolkas som kärnfamiljens upplösning. Detta i motsats till flera av de länder där man framhåller familjens höga ställning och betydelse samtidigt som barnafödandet är mycket lågt, till exempel Spanien och Italien ( Castles 2004 ). Olikheterna kan förklaras av att det i Norden finns en politisk ambition att underlätta kombinationen yrkesarbete och föräldraskap. I Sverige, Norge och Finland finns en utbyggd föräldraförsäkring som gör det möjligt att stanna hemma med betalning med barn den första tiden. Det finns en offentligt finansierad barnomsorg även om den kan vara drabbad av köer. Det finns i Sverige möjligheter att få ersättning för att stanna hemma med sjuka barn och det finns lagstadgade rättigheter att gå ner i arbetstid ( Rönsen och Sundström 2002 ). Trots dessa ersättningar väljer ändå vissa att inte skaffa barn. Den frivilliga barnlösheten tycks ligga konstant trots ekonomisk kompensation för inkomstbortfall, ökad tillgång till barnomsorg samt god kvalitet på mödra- och barnavård ( kapitel 2 Persson ). Sådana faktorer brukar annars ses som stimulerande för barnafödandet ( Daly 2005 ). Liksom kvinnor och män som skaffar barn berörs av politik bör samhälleliga förutsättningar också påverka dem som väljer att inte bli föräldrar. Det tycks rimligt att villkoren för föräldraskap och barns plats i samhället till viss del har betydelse även för dem som väljer att inte skaffa barn. På ett individuellt plan tror vi oss styras av privata val, känslor och personliga preferenser i högre grad än samhälleliga premisser för familjebildning, men på en generell nivå vet vi ändå att politik har betydelse och påverkar oss. Ett sådant exempel från Sverige är den så kallade snabbhetspremien som fått betydelse för tidpunkten för andra barnets födelse. Om andra barnet föds inom två år efter det första barnet har modern rätt till samma ersättningsnivå som för det första barnet oberoende av hur mycket hon har yrkesarbetat under dessa två år. Detta har lett till att många svenska barn får syskon inom två år ( Andersson 2002, Roman och Peterson kommande ). En viktig utgångspunkt för oss i den här boken är att reproduktion är en politisk fråga. Det är inte särskilt kontroversiellt i Skandinavien är vi vana att se familjepolitik som ett politiskt projekt och en viktig del av välfärdsbyggandet ( Politicising parenthood in Scandinavia. Gender relations in welfare states 2006 ). Däremot är vi inte lika vana att placera frivillig barnlöshet i ett samhälleligt perspektiv. Barnfrihet har tenderat att reduceras till en fråga om personliga val för enskilda individer, men sätter vi i stället barnfrihet i ett reproduktionspolitiskt sammanhang blir det en generell fråga med allmän relevans. Det här inledningskapitlet består av två delar. I den inledande delen diskuterar vi frivillig barnlöshet i en samhällelig, historisk och välfärdspolitisk kontext. Finns det fog för att tala om en befolkningskris? Vilka underliggande föreställningar om befolkning, nationalitet och genus finns inbegripna i diskussioner om befolkningspolitik? Vilka förändringar avseende föräldraskap och barns status i familj och samhälle kan ha betydelse för den frivilliga barnlösheten? I kapitlets andra del diskuterar vi metodologiska frågor som är gemensamma för antologins kapitel. Flera av oss som bidragit till antologin har arbetat med kvalitativa metoder och vi för här en samlad diskussion om metoder och urval. Vi problematiserar också varför det uttrycks sådan skepsis runt forskning om frivillig barnlöshet och barnfrihet som fenomen

9 Kristina Engwall och Helen Peterson Kris i befolkningsfrågan igen? Diskussioner om ett lågt barnafödande är ingen ny företeelse i ett historiskt perspektiv sådana har dykt upp vid flera tillfällen. Det är lätt att förstå att nya generationer är en förutsättning för familjens, släktens, gruppens eller nationens existens och därför kan intresset för att kontrollera fertiliteten ses som begripligt ( Gal och Kligman 2000 ). På och 70-talen matades vi med hotbilder av en överbefolkad jord. I dag har den bilden ersatts med en annan katastrofbild det handlar om en minskande och åldrande befolkning. Demografernas fokus ligger inte bara på befolkningens storlek, de tillmäter också fördelningen av åldersgrupper inom befolkningen betydelse. En ojämn fördelning med få unga och många gamla är problematisk ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det betyder färre yrkesarbetande, vilket resulterar i mindre skatteintäkter samtidigt som gruppen äldre i behov av vård och omsorg ökar ( Lindh 2007, Castles 2004 ). I huvudsak diskuteras två lösningar på hur andelen arbetsföra skulle kunna öka. Den ena är att uppmuntra till ett ökat barnafödande, den andra är att öka arbetskraftsinvandringen. Båda förslagen präglas av möjligheter såväl som svårigheter. Även om fler barn föds kommer det att dröja decennier innan de kan börja arbeta och bidra till ekonomin. Arbetskraftsinvandring kan påbörjas direkt, men medför frågor om villkor och möjligheter för invandrare och hur förlusten av arbetskraft påverkar emigrationsländerna. Den nedåtgående trenden vad gäller barnafödande ser vi i huvudsak i västvärlden. I andra länder är andelen barn fortfarande stor. Ur ett globalt perspektiv saknas det alltså inte barn. Författarna till antologin Barren States. The Population Implosion in Europe intar en kritisk position till massmedias larm och varningar om att befolkningstillväxten är under ersättningsnivån; att befolkningen på sikt 1. barnfri i ett barnvänligt samhälle kommer att minska. De problematiserar det nationalistiska draget som finns i många befolkningsprognoser och ställer frågor om vem som räknas och vem som inkluderas i nationen ( Douglass et al. 2005, Lim 2005, Kligman 2005 ). Även demografen Philip Morgan ( 2003 ) ställer frågan om det verkligen är ett globalt problem att befolkningen i Europa och Nordamerika minskar. Talet om kris i befolkningsfrågor visar därför på de nära samband som finns mellan nationella, statliga, ras-, etniska, klass- och könsintressen ( Kligman 2005 ). Resonemangen om en minskad befolkning leder lätt tankarna till att vissa bättre medborgare föder för få barn, medan andra föder för många. I ljuset av detta ställs frågan om arbetskraftsinvandrares status i sina nya länder på sin spets ( Hansen 2009 ). Till frågorna om det nationalistiska draget i dessa diskussioner kan också föras ett mycket tydligt genusperspektiv. Både i ett historiskt och i ett samtidsperspektiv finns tydliga exempel på hur kvinnors medborgarskap kopplas till rollen som mödrar. Susan Gal och Gail Kligman ( 2000 ) hävdar att i nationalistiska diskurser tillskrivs kvinnor och män olika uppgifter. Kvinnor tilldelas rollen som bevakare av andliga värden och bevarare av moral och tradition. Moderskap betraktas som den yttersta formen för kvinnors deltagande i politiken och att föda barn blir en patriotisk plikt. Ett sådant resonemang gör kvinnorna ansvariga för reproduktionen ( Paxson 2005 ). Charlotte Tornbjer ( 2002 ) undersöker i sin avhandling föreställningar om ett nationellt moderskap i Sverige under första halvan av talet. Hon ser hur moderskap kopplades till en evig sfär och därmed gav stabilitet i en föränderlig värld. Kvinnan betraktades i huvudsak som moder eller blivande moder. Om barnafödande anses vara kvinnans medborgerliga plikt är det naturligtvis mycket provocerande om kvinnor bestämmer sig för att vara barnfria. Frivilligt barnlösa 16 17

10 Kristina Engwall och Helen Peterson 1. barnfri i ett barnvänligt samhälle kvinnor anklagas i dessa fall för att vara själviska och egoistiska. Med ett sådant synsätt är det logiskt att försöka kontrollera kvinnors reproduktion genom att tvinga kvinnor att föda trots att graviditeten är oönskad. Befolkningspolitik är därför ett laddat begrepp som många politiker värjer sig mot, men frågorna inom detta område är fortfarande aktuella. I dag definierar många debattörer barnafödandet som en jämställdhetsfråga, och många av förslagen handlar om hur mammor och pappor ska göras mer likvärdigt engagerade i barnen ( Florin 2004, kapitel 10 Jensen ). Politik, kropp och självbestämmande Nära knutna till befolkningspolitik är regler och lagar som möjliggör eller försvårar för kvinnor ( och män ) att bestämma över sin kropp och fertilitet. Att kunna välja barnfrihet är förbundet med politik runt preventivmedel och aborter ( Campbell 1999 ). Rosemary Gilliespie ( 2000 ) hävdar att det faktum att en kvinna har barn inte bör tolkas som ett tecken på att hon faktiskt vill vara förälder. Det finns och har funnits kvinnor som inte valt sitt moderskap utan tvingats in i det av maktlöshet, våld eller okunskap. Tillgång till moderna preventivmedel, såsom spiral och p-piller, har naturligtvis underlättat för kvinnor att själva bestämma över sin fertilitet. Likaså visar sig tillgång till abort ha stor betydelse för att kunna stå fast vid ett beslut om frivillig barnlöshet. I ett flertal av våra intervjuer med barnfria kvinnor berättar informanterna att de gjort abort. 1 Rätten till abort vid oönskad graviditet är dock 1 Fri abort har funnits i Sverige sedan Även tidigare har det varit möjligt att få abort, men inte för att barnet var oönskat utan av medicinska och rashygieniska skäl ( se t ex Tydén 2002, Palmblad 2000 ). De tidigare förbuden mot abort ledde till att aborter utfördes olagligt ibland av läkare eller andra kunniga, men också av sådana utan kunskap vilket orsakade både svåra skador, infertilitet och dödsfall bland kvinnorna ( se Lennerhed 2008 ). reserverad för kvinnor. En man som vill vara barnfri men som ändå gör en kvinna gravid har inga juridiska möjligheter att kräva abort eller att avstå från faderskap. Utöver de rent medicinska och tekniska möjligheterna att bestämma över reproduktionen har synen på och ideologin om kvinnors rättigheter i dessa frågor varit viktig. Att kunna säga nej till sexuella relationer och bli respekterad för detta har inte varit och är fortfarande inte självklart för många kvinnor. Förändringar i synen på rätten att bestämma över sin egen sexualitet ses exempelvis i den relativt sena lagstiftningen om våldtäkt inom äktenskapet. I Norge kriminaliserades våldtäkt inom äktenskapet år 1963, i Sverige år 1965 och i Finland år De senaste decenniernas utveckling både ideologiskt och praktiskt där rätten ökat för kvinnor ( och män ) att bestämma över sin egen kropp och fertilitet har gett nya möjligheter att vara barnfri. Här spelar värderingar och attityder en viktig roll, liksom nya preventivmedel, men också politiska diskussioner och beslut som legitimerar dessa förändringar. Barns förändrade roll och status Barnfrihet möjliggörs således av förändrade värderingar, reproduktionsteknisk utveckling och politiska beslut, men synen på barns plats i familjen kan också ha betydelse. Barns status präglas i vår tid av motstridiga tendenser. Det finns tecken som visar på barns ökade status i form av demokratiska rättigheter och satsningar från vuxenvärlden samtidigt som barnen utgör en allt mindre del av befolkningen och deras symboliska värde i form av att hålla samman familjer minskar. Under större delen av 1900-talet var det självklart för vuxna att gifta sig för att sedan skaffa barn, eller i alla fall att gifta sig då man väntade barn, och att hålla ihop familjen 18 19

11 Kristina Engwall och Helen Peterson 1. barnfri i ett barnvänligt samhälle för barnens skull ( Sundström-Feigenberg 1987 ). Barnen hade en självklar symbolisk status dels genom att få föräldrarna att gifta sig, dels genom att få föräldrarna att hålla ihop äktenskapet. Flera forskare har konstaterat att barnen i vår samtid inte längre har den positionen att de kan hålla ihop ett förhållande. Gemensamma barn är inte längre ett tillräckligt argument för att leva tillsammans. Inte heller väger det faktum att ett barn är på väg tillräckligt tungt för att ingå äktenskap eller samboende. Barn har på så sätt förlorat ett stort symboliskt värde ( Jensen 2003, Kligman 2005, se även kapitel 10 Jensen ). Men barn tillskrivs på ett annat sätt en viktig plats i dag genom att de bidrar till att göra familj. Att två vuxna lever tillsammans tycks inte riktigt räcka till för att de ska definieras som en familj. Betydelsen och värdet av barn syns också bland de ofrivilligt barnlösa som satsar stora personliga och ekonomiska resurser på att få ett barn. Barns viktiga roll blir även tydlig i alla de familjeformer som inte utgår från det heterosexuella paret. I exempelvis regnbågsfamiljer eller för kvinnor med barn utan partner har resan mot föräldraskap tagit andra vägar än ett sexuellt samliv inom relationen ( Zetterqvist Nelson 2007 ). Barn har blivit ett projekt med noggranna förberedelser. I dag uttrycks inte längre gott föräldraskap genom osjälviskhet och många barn. I stället kan gott föräldraskap uppnås genom planerade födslar och ett litet antal barn vilket ger möjligheter att satsa både ekonomiskt och socialt på just dessa ( Kligman 2005 ). Denna satsning på barn tolkas ofta som att barns status i familjen ökat. Barnet ställs i centrum i familjen och de vuxnas behov och tid prioriteras lägre än barnets. I barnfamiljer kretsar ofta livet runt barnen; måltider anpassas efter barnens fritidsaktiviteter, skollov styr ledigheter och barnaktiviteter styr lediga dagar ( Forsberg 2009, Gillis 2003 ). Barns större utrymme i familjen kan delvis förklaras av det faktum att varje familj har färre barn. Få barn i en familj betyder att varje barn kan få mer uppmärksamhet av föräldrarna ( Buckingham 2000a och b ). Flera av de barnfria vi mött har reagerat på utvecklingen mot en starkare barnorientering i samhället. Barnfrihet en nygammal familjeform? Är det då lättare eller svårare att vara barnfri i dag ur ett historiskt perspektiv? Det finns argument för båda uppfattningarna. Att det statistiskt sett är vanligt att ha barn kan medföra att frivillig barnlöshet ifrågasätts ännu mer ( Gilliespie 2000 ). Tvärtemot vad vi kanske föreställer oss, var andelen ogifta och barnlösa relativt stor under talet och början av 1900-talet. Några kvinnor var barnlösa medan andra fick många barn, vilket förklarar den höga nativiteten. I Sverige var ungefär en femtedel av kvinnorna födda mellan 1880 och 1900 ogifta och förblev ogifta under hela sin fruktsamma ålder ( Åmark 2002 ). Andelen ogifta kvinnor var hög inom de högre samhällsklasserna, det vill säga bland de kvinnor som hade råd och möjlighet att skaffa sig en utbildning. Fram till 1939 var det i Sverige möjligt för statliga arbetsgivare att avskeda kvinnor som väntade barn eller gifte sig. I valet mellan familj och arbete föredrog vissa kvinnor arbetet, i synnerhet de få kvinnliga akademikerna i början av 1900-talet ( Rönnholm 1999 ). I Norge fanns liksom i Sverige en stor andel ogifta kvinnor under perioden 1870 till Dessa kvinnor kallades för pepparmöer. Tone Hellesund ( 2002 ) hävdar att dessa kvinnor hade en relativt accepterad ställning, då de gick i bräschen för den tidiga kvinnorörelsen, arbetade för samhällsförändringar, hade yrkesutbildning och yrkesarbetade. I och med att de tillsammans utgjorde en relativt stor grupp kunde de också finna stöd hos varandra. Under mellankrigstiden 20 21

12 Kristina Engwall och Helen Peterson 1. barnfri i ett barnvänligt samhälle ökade fokuseringen på heterosexualiteten, menar Hellesund, och pepparmöerna framstod som alltmer avvikande. Att ogifta kvinnor i Sverige också alltmer började avvika i samhället framkommer av en undersökning som bygger på intervjuer med kvinnor. Den visar att de kvinnor som var ensamstående under 1950-talet ofta kände sig åsidosatta. De hade svårt att få bra bostäder, de kunde ha problem att få banklån och de hade inte tillträde till det sociala livet på samma villkor som gifta kvinnor ( Carlstedt och Forssén 2003 ). Ogifta och barnlösa kvinnor var således en grupp som under första hälften av 1900-talet hade en viss status i samhället, men som med tiden alltmer kom att falla utanför normen. I dag är de allra flesta kvinnor i Norden mödrar. Frivillig barnlöshet skulle alltså kunna tolkas som mer avvikande i dag. Föräldraskap har blivit vanligare rent statistiskt. Tove Fjell ( 2008 ) diskuterar den pro-natalistiska hållning som finns i dag och syftar då på de förväntningar som finns att alla vill ha barn och att alla som inte lever med barn försöker ta sig ur den situationen ( se även kapitel 7 Peterson ). Å andra sidan, kan man hävda, är acceptansen av frivillig barnlöshet större i dag på grund av erkännandet av fler familjeformer och livsstilar. Familjeformer såsom exempelvis ensamstående med barn, homosexuella med barn, länkade familjer och singlar bidrar till en diskussion om villkoren för familjebildning. I ett historiskt perspektiv är få familjekonstellationer helt nya, och uppfattningen om fler familjeformer tyder snarare på en ökad acceptans både juridiskt och allmänt för andra sätt att bilda familj utöver den traditionella kärnfamiljen. Till dessa nya familjer kan de barnfria, i synnerhet heterosexuella par, räknas. Barns plats och värde har förändrats de senaste decennierna, men barn har fortfarande en viktig plats både i familj och i samhälle. Vi har sett att det finns nära kopplingar mellan nation, etnicitet, genus och barnafödande och vi har också kunnat konstatera att politiska ambitioner kan påverka nativiteten. Parallellt med detta finns även en utveckling mot en högre grad av individualism och en större frihet att kunna bestämma över sin kropp och sitt liv. Möjligheterna att välja föräldraskap är större, men också möjligheterna att välja barnfrihet. Forskning om frivillig barnlöshet Frivillig barnlöshet har fram tills nu inte rönt särskilt mycket uppmärksamhet inom den nordiska samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen. Frånvaron av forskning om frivillig barnlöshet i Sverige kan tolkas som ett uttryck för dess osynlighet i vårt samhälle. Möller ( 2003 ) talar i sammanhanget om vårt samhälles så kallade fertilitetsnormer, det vill säga gemensamma föreställningar om att alla kvinnor bör ha barn och att alla kvinnor bör vilja ha barn ( Letherby 1994, Park 2002, Fjell 2008 ). Christina Florin reflekterar också över att ett stort antal forskningsprojekt och utredningar tycks ta för givet: [ ] att människor vill ha barn, om bara villkoren är gynnsamma ( 2004: 17 ). Men är det viktigt att forska om frivillig barnlöshet? Vi hävdar att det är det. Forskning om frivillig barnlöshet tangerar samma frågor som annan forskning om barn och föräldraskap, fast ur ett annat perspektiv. På så sätt berikar forskning om frivillig barnlöshet ett traditionellt forskningsområde genom att komma med nya perspektiv. Vår utgångspunkt i den här antologin är att frivillig barnlöshet inte är en smal fråga som berör ett fåtal utan en fråga som anknyter till en av de verkligt få stora frågor som vi alla tar ställning till i livet, nämligen om vi vill ha barn eller inte. I tidigare forskning motiverades ofta studier om frivillig 22 23

13 Kristina Engwall och Helen Peterson 1. barnfri i ett barnvänligt samhälle barnlöshet med att sådan kunskap behövdes inom vården och utbildningssystemet. Läkare, barnmorskor, gynekologer och familjerådgivare uppmanades av forskarna att vara vaksamma på att inte förmedla pronatalistiska attityder och värderingar och på så sätt pressa framförallt kvinnor till att bli mödrar ( Campbell 1999, Hoffman och Levant 1985, Veevers 1974, Veevers 1979 ). Forskarna lyfter fram hur frivillig barnlöshet tidigare ibland av exempelvis psykologer blivit betraktad som en abnorm avvikelse eller ett sjukdomstillstånd och att det är viktigt att attityderna blir mer accepterande ( Bram 1984, Hoffman och Levant 1985, Ireland 1993 ). Även våra informanter berättar om barnmorskor och kuratorer som ifrågasätter deras motiv och beslut. Forskning om frivillig barnlöshet kan sålunda bidra till ökad reproduktiv mångfald, som Carolyn Morell ( 1994: 147 ) uttrycker det. Ytterligare ett argument för att forska om frivillig barnlöshet är att ökad kunskap kan leda till ökad respekt från omgivningen. Forskningen synliggör dessutom livsval och förebilder som bidrar till att frivilligt barnlösa, trots negativa myter och stereotyper om barnlöshet, kan bygga en positiv identitet ( Ireland 1993 ). Frivilligt barnlösa kvinnor och män ser forskningen på området som något positivt och något som kan stärka dem, vilket till exempel syns i e-post som vi mottagit. Ett sådant brev innehöll bland annat följande rader: Hej! Jag är en kvinna på snart 37 år som är frivilligt barnlös, något som de sista åren har plågat mig med mer och mer funderingar och grubblerier varför är just jag så annorlunda? Vad är meningen med mitt liv? Vad missar jag? Kommer jag att ångra mig när det är för sent? Förstår ju att jag inte är helt ensam i denna världen om att känna så här men snudd på känns det som. Det skulle på nåt vis kännas som en tröst att få mer kunskap och få läsa om fler i min situation. Vi vill dock påpeka att vi som forskare inte ser oss själva som de frivilligt barnlösas talesmän. Men vi kan se betydelsen, både för enskilda individer och för forskningssamhället, av att lyfta fram en grupp människor som länge osynliggjorts. Hur vet vi att de är barnfria på riktigt? En vanlig fråga som vi har mött när vi berättat om vår forskning om frivillig barnlöshet är hur vi kan veta att barnlösheten verkligen är frivillig. Hur vet vi att informanterna är barnfria på riktigt? Hur definieras frivillig barnlöshet och var går gränsen mellan frivillig och ofrivillig barnlöshet? I flera av de kvalitativa studierna som presenteras i den här antologin har vi forskare gjort ett urval grundat på informanternas egna definitioner av att vara frivilligt barnlös/barnfri. De har själva definierat sig som frivilligt barnlösa eller identifierat sig som barnfria. Det är således informantens uppfattning som bestämmer att barnlösheten är frivillig. En återkommande kritik mot den här typen av forskning är att berättelserna om frivillig barnlöshet är tillrättalagda av de barnfria själva för att de inte ska framstå som misslyckade eller som offer ( Fjell 2008 ). De barnfria skulle så att säga försöka dölja de äkta skälen för sin barnlöshet och i stället säga att de är frivilligt barnlösa. Frågan blir då hur vi som forskare hanterar eventuellt falska frivilligt barnlösa. Ett sätt att undvika problemet vore naturligtvis att bara intervjua kvinnor och män som lever i heterosexuella relationer och som har steriliserat sig. Men detta skulle begränsa antalet informanter och dessutom skulle vi som forskare gå 24 25

14 Kristina Engwall och Helen Peterson 1. barnfri i ett barnvänligt samhälle miste om berättelser om tvivel, ifrågasättande och de individuella gränsdragningsprocesserna hos enskilda individer. Som kvalitativa forskare intresserar vi oss även för dessa aspekter. I vårt material har vi också sett ett brett spektrum av berättelser när det gäller just huruvida barnfriheten hos de intervjuade kvinnorna och männen har varit ett tydligt beslut, ett icke-beslut eller ett livsval som vuxit fram som ett resultat av många olika erfarenheter ( se Abma och Martinez 2006 ). De kvalitativa studierna söker således nyanser, variation och problematisering av frivillig barnlöshet och inte att ifrågasätta informantens förklaring till sin barnfrihet. Vi vet inte heller hur vi som forskare skulle kunna verifiera eller falsifiera våra informanters utsagor ( se Park 2005 ). På vilka grunder skulle vi kunna säga att en person egentligen inte är barnfri utan barnlös? Men gränserna runt barnfrihet är inte självklara och bör diskuteras. Ibland kompliceras gränserna av att frivillig barnlöshet tenderar att ses som ofrivillig barnlöshet fast tvärtom. Att vara ofrivilligt barnlös innebär att man vill ha barn men inte kan få barn. Men att vara frivilligt barnlös är inte nödvändigtvis motsatsen, det vill säga att vara fertil men att inte vilja ha barn. Det faktum att ofrivillig barnlöshet ofta betraktas som ett medicinskt problem påverkar ibland även definitionen av frivillig barnlöshet. Vissa forskare hävdar att frivillig barnlöshet enbart kan vara frivillig om personen i fråga är fertil och inte vill ha barn ( Abma och Gladys 2006 ). Tanken att frivilligt barnlösa också ska vara fertila och därför kan ha möjligheten att skaffa barn utgår från ett biologiskt/medicinskt synsätt. Men många frivilligt barnlösa känner inte till huruvida de är fertila eller inte. Fertilitetsstatus visar sig oftast då man försöker bli förälder. Om man inte vill ha barn finns ingen anledning att kontrollera om man kan få barn eller inte. Det finns dock barnfria som vet med sig sin fertila status. Några kvinnor har exempelvis gjort aborter ( Gilliespie 2003, intervjuer Engwall och Peterson ). Andra känner till att de har fertilitetsproblem eftersom de fått vissa diagnoser som medför problem av detta slag. Hur frivilligheten ska tolkas i dessa fall kan naturligtvis diskuteras. Samma fråga kan ställas för dem som beslutat sig för att inte skaffa barn och som sedan får reda på att de är infertila. Gränsdragningarna runt frivillig barnlöshet och vilken grad av frivillighet som ska gälla tycks vara ett forskningsområde som väcker frågor om informanternas ärlighet. Men en diskussion om informanternas berättelser borde vara på sin plats vid alla studier som bygger på intervjuer. Att frågorna kommer just i samband med detta ämne säger något om vår tids föreställningar om att alla vill ha barn och att barn antas vara en självklar fortsättning på ett heterosexuellt förhållande det som vi tidigare i texten benämnt som fertilitetsnormer eller pronatalism. Trots allmänna tankegångar om att vi lever i en tid med många olika livsstilar värderas inte alla livsstilar lika ( Kåks 2007, Bergnéhr 2008 ). Att aktivt välja att inte skaffa barn är ett livsval som ifrågasätts, något som avspeglar sig också i frågor om forskningsmetoder och forskningsresultat. Urval och representativitet De flesta av studierna i den här antologin bygger på intervjuer med ett relativt litet antal informanter. Vi har kommit i kontakt med informanter genom bekantas bekanta, via inlägg på internet samt genom efterlysningar på speciella barnfrisidor på internet. Vissa av informanterna har också kontaktat oss efter att ha hört talas om våra studier. Matilda Hemnell har värvat informanter genom ett upprop i finländska tidningar. Det finns nackdelar med att hitta informanter på detta 26 27

15 Kristina Engwall och Helen Peterson 1. barnfri i ett barnvänligt samhälle sätt. Risken är att vissa grupper av människor kommer att dominera undersökningarna. Generellt sett kan vi se att kvalitativ forskning om barnfrihet har fokuserat vita, engelskspråkiga medelklasskvinnor, vilket givetvis också påverkar resultaten och kunskaperna om frivillig barnlöshet. Men det finns också fördelar. Vi når många gånger sådana barnfria som inte skulle ha svarat på ett allmänt upprop om en barnfrihetsstudie. Genom att det finns en personlig länk till oss som forskare via en bekants bekant eller genom en personlig förfrågan från oss kan det kännas bättre att svara ja. Vi når också sådana vi annars inte skulle ha nått de som inte gör så stort väsen av sin barnfrihet. De kvalitativa studier som vi har gjort i den här boken gör inte anspråk på att vara representativa. Förtjänsten ligger i stället i kunskapen om enskilda individers upplevda handlingsmöjligheter och val i ett samhälle som ändå i någon utsträckning präglas av gemensamma normer och värderingar ( Thorsen 1998, Thor 2003 ). På så sätt existerar inte dessa åsikter i ett vakuum, utan kan länkas till ett större sammanhang. Informanternas tankar och yttranden är reaktioner på deras samtid och anknyter till aktuell debatt. Val och ställningstaganden måste ändå vara rimliga och realistiska i just denna tid och därför säger enstaka röster också något om samhället i stort och ger uttryck för även mer allmänt hållna åsikter som delas av fler. Ett problem med att ha få informanter kan vara att den enskilda informanten lättare kan identifieras jämfört med en stor studie som omfattar många människor. För dem som är bekantas bekanta är det också uppenbart att någon mer känner till att de ingår i studien. Detta har vi givetvis diskuterat innan intervjuerna gjordes. Några av informanterna är mycket öppna med sin barnfrihet och har inget större behov av anonymitet. Andra informanter har varit mycket noga med att inte själva nämna namn på uppväxtorter, namn på arbetsplatser och liknande. Det är naturligtvis mycket viktigt att vi i våra hänvisningar till informanters uttalanden och i beskrivningarna av informanternas liv inte skriver något som röjer deras identitet. Samtidigt vill vi givetvis göra så korrekta och levande beskrivningar som möjligt. Vi har alla återgett rikligt med citat. Det är ett sätt att föra vidare åsikter, känslostämningar och verklighetsbeskrivningar från de barnfria själva. Några av oss har gett informanterna nya namn, vilket ger läsaren större möjligheter att följa och skapa sig en bild av enskilda informanter. Andra av oss har inte namngivit informanter utan beskriver gång för gång den som uttalar sig. Begreppsdiskussion Forskning om barnafödande och barnlöshet använder en mängd begrepp som kan ifrågasättas, såsom frivillig, val, beslut och skaffa barn. Vid diskussioner om hur vi ska undvika att använda just de här uttrycken och hur vi i stället ska formulera oss har vi emellertid aldrig funnit några bättre alternativ. Att använda begreppet frivillig i samband med barnlöshet kan uppfattas som problematiskt i ljuset av internationell forskning som visat att barnlöshet ofta av den barnlöse själv upplevs som resultatet av en komplex situation och utsträckt process snarare än ett val med två tydliga och entydiga alternativ ( Letherby 1999, Ramsay och Letherby 2006, Wood och Newton 2006 ). Samma sak gäller begreppet beslut. Val ( choice ) är ett centralt begrepp i diskussioner om frivillig barnlöshet och barnafödande som bör förstås mot bakgrund av förväntningar och yttre omständigheter ( Bekkengen 2002 ). Som redan nämnts ovan uppfattar vissa frivilligt barnlösa dessutom att de aldrig fattat något explicit beslut i frågan ( Abma och Martinez 2006 )

16 Kristina Engwall och Helen Peterson 1. barnfri i ett barnvänligt samhälle Här blir således återigen den samhälleliga kontexten, som vi försöker att uppmärksamma, viktig. Uttrycket skaffa barn är även det problematiskt då det kan antyda att proceduren och processen att bli gravid är enkel och okomplicerad, vilket naturligtvis inte alltid är sant. Uttrycket skaffa barn kan därmed vara något som särskilt ofrivilligt barnlösa, eller föräldrar, kan reagera på. När Statistiska centralbyrån gjorde en enkätundersökning om villkor för barnafödande var det flera ofrivilligt barnlösa informanter som reagerade starkt på hur frågorna var utformade ( SCB 2001: 7 ). Ett sätt att förstå den här kritiken mot uttrycket skaffa barn är att sätta kritiken i relation till hur synen på barn har förändrats. Ibland tenderar barn att betraktas inte som ett krav eller en rättighet utan som ett privilegium och en gåva ( Veevers 1974: 400 ). Begreppet barnlös har också kritiserats och bör användas med försiktighet ( Letherby 1994, Letherby och Williams 1999, Morell 1994, Somers 1993 ). Ibland tar frivilligt barnlösa själva avstånd från uttrycket och föredrar att benämna sig såsom barnfria. Begreppet barnlös undviks då för att det antas implicera att något saknas i livet för de som väljer att inte skaffa barn ( Bartlett 1994, Dykstra och Hagestad 2007: 1289 ). Vi har valt att inte avstånd från uttrycket frivillig barnlöshet då det synes vara så pass etablerat. I antologin används uttrycken frivillig barnlöshet och frivilligt barnlös synonymt med begreppen barnfrihet och barnfri. 2 Även om vi inte anser oss ha alla svar på frågor gällande 2 Även inom den internationella forskningen skiljer sig terminologin åt mellan forskarna. Park ( 2005 ) uppmärksammar att användningen av de olika begreppen voluntary childless, intentionally childless, childless by choice och childfree kan avspegla forskarnas olika ställningstaganden liksom informanternas egna preferenser. Medan till exempel childfree för någon har en positiv konnotation som implicerar frihet i stället för avsaknad kan begreppet för andra förstärka stereotyper om att frivilligt barnlösa ogillar barn. Park ( 2005 ) själv använder sig av alla uttrycken just för att belysa och respektera de olika perspektiven som reflekteras i begreppsanvändningen. hur problemen med frivillighet, val, beslut och så vidare ska lösas har vi ändock valt att använda oss av de här uttrycken då de är etablerade uttryck i vardagen. Problematiseringen är emellertid ständigt närvarande och diskuteras i flera av kapitlen i antologin. Antologins disposition Antologin består av två delar. I den första delen försöker vi teckna en samhällelig, nordisk kontext som en bakgrund till våra intervjupersoners enskilda berättelser. I den andra delen utgör varje kapitel en egen studie med en egen specifik frågeställning. I första delens första kapitel ges en statistisk bakgrund. Här besvarar Lotta Persson frågor om hur stor andelen frivilligt barnlösa i Norden är och hur förändringarna ser ut. De kvantitativa resultaten ger en grund att stå på för de i övrigt kvalitativt inriktade kapitlen. Därefter kommer en forskningsöversikt om tidigare forskning om frivillig barnlöshet i ett internationellt perspektiv. Antologins första del avslutas med ett kapitel om hur barnfrihet har diskuterats i massmedia. Att ämnet diskuteras i massmedia gör att frågan får genomslagskraft, men vilka aspekter väljer man att lyfta fram och vem får komma till tals? Antologins andra del bygger framförallt, om än inte uteslutande, på kvalitativa intervjustudier med kvinnor och män som definierar sig själva som frivilligt barnlösa eller barnfria. Materialet ger en inblick i förutsättningarna och villkoren för, samt konsekvenserna av, att leva som frivilligt barnlös i de nordiska länderna. Här möter vi svenska, norska och finländska kvinnor samt även svenska män. Varje kapitel berör centrala och hittills mindre uppmärksammade aspekter av frivillig barnlöshet. Matilda Hemnells kapitel belyser exempelvis finländska 30 31

17 Kristina Engwall och Helen Peterson 1. barnfri i ett barnvänligt samhälle barnfria kvinnor ur ett geografiskt perspektiv. Hon tar även upp de barnfrias relationer till sina egna mödrar. Hemnell bygger sin forskning på skriftligt besvarade frågor från kvinnor hon nått genom ett upprop i tidningar. Tove Fjell resonerar om norska barnfria kvinnor i ett generationsperspektiv. Hon beskriver de samhälleliga förändringarna när det gäller att ifrågasätta barnlöshet. Här ses skillnader i vad som uppfattas som privatsak och inte, men också skillnader i att artikulera sin barnfrihet. Helen Peterson har mött svenska barnfria kvinnor och analyserar hur de möter och hanterar en pronatalistisk press i det svenska samhället. Hennes kapitel synliggör också hur de barnfria kvinnorna upplever den synbart enkla och harmlösa frågan Har du några barn? som synnerligen obekväm. Kristina Engwall diskuterar utifrån svenska förhållanden vilken plats barn i allmänhet kan ha i barnfrias liv och hur viktig den biologiska relationen mellan barn och förälder tycks vara i dag. Engwall har också mött svenska barnfria män. Resultatet av dessa möten redovisas i ett annat kapitel. An-Magritt Jensen avslutar den andra delen genom att ställa frågan om barn har olika värde för kvinnor och män. Hon använder sig i huvudsak av statistiska uppgifter och konstaterar att män i flera olika sammanhang uttrycker ett svagare intresse för barn samtidigt som separerade fäder ser allt mindre av sina egna barn. Mäns intresse för och faktiska relationer med barn tycks minska. I bokens sista kapitel reflekterar vi som är redaktörer över några av de teman som löper genom flera av antologins kapitel. Vi vill med den här boken ge en god inblick i den forskning som finns om frivillig barnlöshet och tillföra diskussioner om barnfrihet i en nordisk kontext. Det finns även en ambition att sätta barnfrihet i ett mer komplext sammanhang som visar att barnfrihet också har samhällelig betydelse i diskussioner om bland annat politik, demografi, jämställdhet, föräldraskapets villkor och barns status. Barnfrihet är inte en liten fråga i marginalen utan är kopplad till de stora och allmängiltiga frågor i livet som de allra flesta någon gång tvingas konfrontera. Genom att belysa det som många anser vara onormalt och onaturligt träder också konturerna fram av det som betraktas som normalt och naturligt. Och att fundera runt sådant som vanligtvis tas för givet kan vara utmanande

18 Kristina Engwall och Helen Peterson 1. barnfri i ett barnvänligt samhälle Referenser Abma, Joyce C. och Gladys, Martinez M. ( 2006 ) Childlessness among older women in the United States: Trends and profiles. Journal of Marriage and Family, vol. 68, no. 4: Andersson, Gunnar ( 2002 ) Fertility developments in Norway and Sweden since the early 1960s. Demographic research, vol 6: Bartlett, Jane ( 1994 ) Will You be Mother? Women Who Choose to Say No. London: Virago Press. Bekkengen, Lisbeth ( 2002 ) Man får välja. Om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv. Malmö: Liber ekonomi. Bergnéhr, Disa ( 2008 ) Timing parenthood. Independence, family and ideals of life. Linköping: Institutionen för Tema Barn, Linköpings universitet. Bram, Susan ( 1984 ) Voluntarily Childless Women: Traditional or Nontraditional?. Sex Roles, vol. 10, no. 3/4: Buckingham, David ( 2000a ) After the death of childhood. Growing up in the age of electronic media. Cambridge: Polity Press. Buckingham, David ( 2000b ) The making of citizens. Young people, television news and the limits of politics. London: UCL Press. Campbell, Annily ( 1999 ) Childfree and Sterilized. Women s Decision and Medical Responses. London & New York: Cassell. Carlstedt, Gunilla och Forssén, Annika ( 2003 ) Kvinnor under hemmafruns årtionden. Vad gjorde de egentligen? Häften för kritiska studier, vol. 36, no. 3 4: Castles, Francis G. ( 2004 ) The future of the welfare state. Crisis myths and crisis realities. Oxford: University Press. Daly, Mary ( 2005 ) Changing family life in Europe: Significance for state and society. European societies, vol. 7, no. 3: Douglass, Carrie B et al. ( 2005 ) Introduction i Carrie B Douglass ( red. ) Barren States. The Population Implosion in Europe. Oxford, New York: Berg. Dykstra, Pearl A. och Hagestad, Gunhild ( 2007 ) Roads Less Taken. Developing a Nuanced View of Older Adults Without Children. Journal of Family Issues, vol. 28, no. 10: Fjell, Tove ( 2008 ) Å si nei til meningen med livet? En kulturvitenskapelig analyse av barnfrihet. Trondheim: Tapir Akademisk Förlag. Florin, Christina ( 2004 ) Väjningsplikten. Samtidens könsrelationer i ett framtidsperspektiv i Christina Florin och Christina Bergqvist ( red. ) Framtiden i samtiden. Könsrelationer i förändring i Sverige och omvärlden. Stockholm: Institutet för Framtidsstudier. Forsberg, Lucas ( 2009 ) Involved parenthood. Everyday lives of Swedish middle-class families. Linköping: Institutionen för Tema Barn, Linköpings universitet. Gal, Susan och Kligman, Gail ( 2000 ) The politics of gender after socialism. A comparative-historical essay. Princeton: Princeton University Press. Gillespie, Rosemary ( 2000 ) When no means no: disbelief, disregard and deviance as discourses of voluntary childlessness. Women s Studies International Forum, vol. 23, no. 2: Gillespie, Rosemary ( 2003 ) Childfree and feminine. Understanding the gender identity of voluntary childless women. Gender & Society, vol. 17, no. 1: Gillis, John R ( 2003 ) Childhood and family time. A changing historical relationship i An-Magritt Jensen och Lorna McKee (red.) Children and the changing family: between transformation and negotiation. London: Routledge. Hansen, Peo ( 2009 ) Nya medborgare eller invandrad arbetskraft?. Framtider, nr 1: Hellesund, Tone ( 2002 ) Den norske pepparmö. Om kulturell konstitutering av kjönn og organisering av enslighet Bergens universitet. Hoffman, Susan R. och Levant, Ronald F. ( 1985 ) A Comparison of Childfree and Child-Anticipated Married Couples. Family Relations, vol. 34, no. 2: Ireland, Mardy S. ( 1993 ) Reconceiving Women. Separating Motherhood 34 35

19 Kristina Engwall och Helen Peterson 1. barnfri i ett barnvänligt samhälle from Female Identity. New York & London: The Guildford Press. Jensen, An-Magritt ( 2003 ) For the children s sake. Symbolic power lost? i An-Magritt Jensen och Lorna McKee ( red. ) Children and the changing family. Between transformation and negotiation. London: RoutledgeFalmer. Kligman, Gail ( 2005 ) A reflection on barren states: The demographic paradoxes of consumer capitalism i Carrie B Douglass ( red. ) Barren States. The Population Implosion in Europe. Oxford, New York: Berg. Kåks, Helena ( 2007 ) Mellan erfarenhet och förväntan. Betydelser av att bli vuxen i ungdomars berättelser. Linköping: Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet. Letherby, Gayle ( 1994 ) Mother or Not, Mother or What? Problems of Definition and Identity. Women s Studies International Forum, vol. 17, no. 5: Letherby, Gayle ( 1999 ) Other than Mother and Mothers as Others: the Experience of Motherhood and Non-Motherhood in Relation to Infertility and Involuntary Childlessness. Women s Studies International Forum, vol. 22, no. 3: Letherby, Gayle och Williams, Catherine ( 1999 ) Non-Motherhood: Ambivalent Autobiographies. Feminist Studies, vol. 25, no. 3: Lennerhed, Lena ( 2008 ) Historier om ett brott. Illegala aborter i Sverige på 1900-talet. Stockholm: Atlas. Lim, Anna ( 2005 ) Making policy: Depopulation and social crisis in France i Carrie B Douglass ( red. ) Barren States. The Population Implosion in Europe. Oxford, New York: Berg. Lindh, Thomas ( 2007 ) Sverige i världen att vända faran till fördel. Åldrandets många möjligheter. Stockholm: Institutet för Framtidsstudier. Morell, Carolyn M. ( 1994 ) Unwomanly Conduct. The Challenges of Intentional Childlessness. New York & London: Routledge. Morgan, S. Philip ( 2003 ) Is low fertility a twenty-first-century demographic crisis?. Demography, vol. 40, no. 4. Möller, Anders ( 2003 ) Barnlöshet i Bäck-Wiklund, Margareta och Johansson, Thomas ( red. ) Nätverksfamiljen. Stockholm: Natur och Kultur. Palmblad, Eva ( 2000 ) Den disciplinerade reproduktionen. Abortoch steriliseringspolitikens dolda dagordning. Stockholm: Carlsson. Park, Kristin ( 2002 ) Stigma Management among the Voluntarily Childless. Sociological Perspectives, vol. 45, no. 1: Park, Kristin ( 2005 ). Choosing childlessness: Weber s typology of action and motives of the voluntary childless. Sociological inquiry, vol. 75, no. 3: Paxson, Heather ( 2005 ) Underfertility s challenge to family and gender relations in urban Greece i Carrie B Douglass ( red. ) Barren States. The Population Implosion in Europe. Oxford, New York: Berg. Politicising parenthood in Scandinavia. Gender relations in welfare states ( 2006 ) Anne Lise Ellingsäter och Arnlaug Leira ( red. ) Bristol: Policy Press. Ramsay, Karen och Letherby, Gayle ( 2006 ) The Experience of Academic Non-Mothers in the Gendered University. Gender, Work and Organization, vol. 13, no. 1: Roman, Christine och Peterson, Helen ( kommande ) Familjer i tiden. Förhandling, kön och gränslöst arbete. Umeå: Boréa. Rönnholm, Tord ( 1999 ) Kunskapens kvinnor. Sekelskiftets studentskor i mötet med den manliga universitetsvärlden. Umeå: Umeå universitet. Rönsen, Marit och Sundström Marianne ( 2002 ) Family policy and after-birth employment among new mothers a comparison of Finland, Norway and Sweden. European Journal of Population, vol. 18, no. 2: SCB ( 2001 ) Varför föds det så få barn? Resultat av en enkätundersökning om vad som påverkar beslutet att få barn. Demografisk rapport 2001:1. Stockholm: SCB. Somers, Marsha D. ( 1993 ) A Comparison of Voluntarily Childfree Adults and Parents. Journal of Marriage and the Family, vol. 55, no. 3: Sundström-Feigenberg, Kajsa ( 1987 ) När livet var som bäst. Kvinnor i Sundbyberg berättar om samlevnad, arbete och barn. Lund: Studentlitteratur. Thor, Malin ( 2003 ) Tankar om oral history och källkritik i Malin Thor och Lars Hansson ( red. ) Oral history I. Teoretiska perspektiv på individuella och kollektiva möten. Växjö: Växjö universitet. Thorsen, Kirsten ( 1998 ) Kjönn, livslöp og alderdom. En studie av livhistorier, selvbilere og modernitet. Bergen-Sandviken: Fagbokforlaget. Tornbjer, Charlotte ( 2002 ) Den nationella modern. Moderskap i 36 37