HANTERING VID KRIS-, HOT OCH VA LD FO R O STRA STENHAGENSKOLAN

Transkript

1 HANTERING VID KRIS-, HOT OCH VA LD FO R O STRA STENHAGENSKOLAN En vägledning om krissituation för förskoleklass, fritidshem, årskurs 1-6 uppstå på skolan Reviderad 5 februari

2 Innehållsförteckning Krisgruppen...5 Byggnader och lokaler på Östra Stenhagen...5 Andra viktiga nummer...5 Allmänt för alla krissituationer...6 Akuta åtgärder vid en olycka...6 Rektor eller delegerads ansvar vid större krissituation...6 Dokumentation av händelse...7 Viktigt att tänka på vid information...8 Elevattack och kränkningar...9 Speciellt att tänka på vid elevattack...9 Kränkningar...9 Om någon avlider Personal eller elev avlider Elev/personal mister nära anhörig Hot och våld Handlingsplanens syfte och giltighet Definition på hot och våld Faktorer som ökar risk för hot och våld Hur aggressivt beteende kan te sig Planering Förebyggande åtgärder Förebyggande rutiner Utbildning/introduktion Dokumentation Stöd till den som blivit utsatt Krisgrupp

3 Samverkan Massmedia Externa hot Elev försvinner från skolan Vid bombhot Väpnat våld Inrymning Utrymning Utestängning Rutiner då klass/grupp lämnar skolan för studiebesök och utflykter.. 20 Åtgärder vid hot och våld från: Utomstående mot arbetstagare Omedelbara åtgärder Om du själv är föremål för hot och eller våld Om du ser någon annan vara föremål för hot och eller våld Åtgärder inom en vecka Åtgärder vid allvarligt hot eller våld Uppföljning och vidare åtgärder Konkreta tips Alternativ Sätta gränser Jag-budskap Lyssna aktivt Fasta formuleringar Hjärt och lungräddning Barn äldre än ett år - puberteten Allmän information Reaktioner vid kris En kris fyra faser:

4 - Chockfasen Reaktionsfasen Bearbetningsfasen Nyorienteringsfasen Emotionell första hjälp Fortsatt hjälp/bearbetning Reaktioner på stress Debriefing Information till barnen och samtal Bilagor Bilaga Inrymning Överträdelse och lagrum

5 Krisgruppen Caroline Ojanlatva rektor Grundskolan , Berit Edwards rektor Grundsärskolan Malin Sandlund rektor Lysaenheten Mari Fransson skolpsykolog , Anna Högberg skolsköterska Lena Norberg kurator Lena Andersson speciallärare Cecilia Wiberg speciallärare Kristian Larsson arbetslagsledare Camilla Jansson arbetslagsledare Helene Hillby arbetslagsledare Helene Lyon Vaktmästare Susanne Molin Skoladministratör Byggnader och lokaler på Östra Stenhagen B-huset C-huset D-huset E-huset Grundstenen , Korallen Idrottshall :an Sporthall Andra viktiga nummer Polis, brandkår giftinformationen 112 Lotta Åkerman, skolchef område Lars Romanus, skolchef Uppsala kommun grundskolor

6 Allmänt för alla krissituationer Akuta åtgärder vid en olycka Ge första hjälpen Tillkalla ambulans och även ev brandkår och polis beroende på olyckans art Håll obehöriga borta från olycksplatsen Tillkalla hjälp för övriga elever och personal på platsen Vid skada meddela närmast anhöriga Vid behov av vård tillse att någon vuxen följer med till sjukhuset. Underrätta rektor omedelbart eller om denne ej går att nå annan "nyckelperson" på skolan som också ingår i krisgruppen Trösta och lugna Ge snabb och korrekt information till elever, personal föräldrar Dokumentera händelsen. Kopia till rektor. Rektor eller delegerads ansvar vid större krissituation Sammankalla krisgruppen. Skaffa riklig information Organisera åtgärder Utse en dokumentatör som på en whiteboard eller ett blädderblock dokumenterar allt som sker och allt som beslutas. Utse en telefonansvarig. Dokumentera alla inkommande och utgående telefonsamtal. Ordna en spärrad telefon för utgående samtal. Utse några som förhindrar press och nyfikna att ta sig in på skolområdet. Tillse att massmedia ej får tillfälle att kontakta elever på skolan Vara den som har all massmedial kontakt eller välja en media-ansvarig. (personal hänvisar till rektor). 6

7 Utse en person som håller kontakt med sjukhuset. Utse en person som håller kontakt med polisen om denna är inkopplad. Välj en lokal där information ges till föräldrar som kommer till skolan. Ge fortsatt snabb och korrekt information till elever, personal föräldrar. Tillse att elever och föräldrar också får information genom organiserade möten eller brev. Informera högre ledning Kontakta arbetsmiljöverket. Ansvara för att stöd till krisgruppen finns Utvärdera dagen efter händelsen, tillsammans med krisgruppen om den varit involverad Dokumentation av händelse Vem/vilka är drabbade? Vad har hänt? När skedde det? Hur skedde det? Var skedde det? Var finns de olycksdrabbade? Vem mer var där? Vad gjorde den vuxne/de vuxna som var där? Vilka elever såg händelsen. Vilken information har förmedlats och till vem? Vem mer måste informeras snarast, vem kan vänta lite med information? Hur ser situationen ut just nu? Vad behöver göras nu? Vilka resurspersoner finns att tillgå om behov finns av detta? 7

8 Viktigt att tänka på vid information Var säker på att alla får information! Gör närvarolistor både gällande information till elever och föräldrar och sändningslistor vid brevinformation. Förhindra ryktesspridning och spekulationer genom att ge kontinuerlig information och uppmana alla att bara berätta det vidare som man är absolut säker på. Kan vara bra att låta polis, brandkår eller annan extern kontakt lämna information. Mentorerna bör om möjligt lämna grundinformationen till klassen. Därefter kan andra vuxna hjälpa till vid samtal och bearbetning. Om elev visar tecken på att må extra dåligt av det som hänt meddelas skolsköterska, skolpsykolog och kurator. Välj snabbt en lokal i skolan dit alla som kommer utifrån (föräldrar) kan gå för att få information. Personer vana vid krisbearbetning bör finnas i lokalen. Var uppmärksam den närmaste tiden på elevernas reaktioner av händelsen. Sorg kan yttra sig på många sätt och barnen kan behöva hjälp med bearbetning även en tid efter händelsen. Var noga med att kolla orsaker till frånvaro. 8

9 Elevattack och kränkningar Speciellt att tänka på vid elevattack Följ aktuella punkter under rubrikerna "Akuta åtgärder vid olycka" sid 1, och "Kartläggning av händelse" Kontakta Trygghetsgruppen Organisera stöd till den drabbade Organisera stöd till förövarna Medarbetare tar hand om den drabbade elevens klass Tänk på att man här ger eleverna möjlighet att prata av sig om det som hänt, helst i mindre grupper. Undvik som vuxen att gå in i svaromål om du inte är absolut säker på hela händelseförloppet och vad som föregick det som hände. Kontakta rektor (som ev. tillkallar krisgruppen) Åtgärder som kan medverka till lösning av eventuell konflikt vidtas Polisanmälan? Skadeanmälan för försäkring? Presskonferens? OBS Påminnelse!! Dokumentera händelsen noga Följ upp händelsen efter en vecka eller då lämplig tid förflutit. Kränkningar Se skolans likabehandlingsplan. All personal är skyldig att uppmärksamma kränkningar eller tendenser till kränkningar om man ser eller hör något sådant. Rapportera det man sett eller hört till aktuell mentor och i grövre fall även till trygghesgruppen. Involvera elevvårdsteamet vid behov. Informera rektor 9

10 Om någon avlider Personal eller elev avlider. Följ aktuella punkter under rubrikerna "Akuta åtgärder vid olycka" s. 1, "Kartläggning av händelse". Skolan informerar EJ närmast anhöriga, det gör polis eller präst. Tag snabbt beslut om hur verksamheten skall se ut på skolan resten av dagen då man fick beskedet. (OBS! Skicka ej hem eleverna) Viktigt att meddela alla föräldrar på skolan vad som hänt genom brev eller möten samma dag. Vid självmord är det viktigt att inhämta de anhörigas tillåtelse att meddela dödsorsak. Flaggning, Tyst minut Extra stöd till närstående elever och personal. Kan även behövas under de närmaste dagarna efter händelsen. Meddela förvaltningschef och ev. yrkesinspektionen Presskonferens? Ordna mötesplats/ krisbearbetningsplats gärna i samarbete med kyrkan. Ordna en minnesplats på skolan med material ur krislådan. Viktigt med fortsatt kontakt med anhöriga efter första beskedet/dagen. Ordna minnesstund (tag hänsyn till anhörigas önskemål) Besluta i samverkan med de anhöriga vilka som skall gå på begravningen och hur man gör med eleverna gällande detta. Om elever skall gå på begravningen bör de förberedas för detta av t ex en präst. Ta reda på de anhörigas önskemål gällande begravning, klädsel, blommor, ev.tal. Efter begravningen är det viktigt att avsluta sorgearbetet t ex genom att låta eleverna rita, skriva i en bok eller brev till de närmast anhöriga, besöka gravplatsen e.d. Vid tömning av den avlidnes bänk/skåp bör anhöriga delta. Viktigt med vardagliga rutiner fr o m dagen efter händelsen. 10

11 Elev/personal mister nära anhörig I samband med att skolan underrättas eller får kännedom om dödsfallet frågar man om kamrater/kollegor skall meddelas. Ev skicka blommor Viktigt veta när den närstående kommer tillbaka till skolan. Viktigt att bry sig, ge möjlighet till samtal men ändå visa att vardagen går vidare som vanligt. Bra att veta vad den anhörige själv tycker att man skall agera då den kommer tillbaka. Var observant på sorgereaktioner. 11

12 Hot och våld Hot och våld har under senare år ökat i arbetsmiljön. Detta gör att det finns behov av att ha tydliga rutiner för hur man skall handla vid olika incidenter. Nytt för året 2016 är att komplettera kris-och beredskapsplanen är att skolan ska ha beredskap och en plan för inrymning och utrymning samt väpnat våld i skolan. Vår plan utgår från stödmaterialet; xt%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d3284 Handlingsplanens syfte och giltighet Denna handlingsplan mot hot och våld ska utgöra ett praktiskt verktyg för att hantera akut uppkomna situationer där hot och/eller våld förekommer på vår skola. Ytterst syftar handlingsplanen till att skapa trygghet för personal, elever och rektor vid hanteringen av en hotfull eller våldsam situation. Definition på hot och våld En definition som återkommer i litteraturen är att hot och våld handlar om beteende hos en eller flera individer, från organisationen eller utifrån, som har intentionen att fysiskt eller psykologiskt skada en eller flera anställda i en arbetsrelaterad kontext. Ett uppträdande med bristande respekt kan uppfattas som hot. En ständig rädsla för att något obehagligt ska hända kan i sig upplevas som ett hot. Faktorer som ökar risk för hot och våld Exempel på faktorer som ökar risken för att hot och våld; Kvälls- eller nattarbete Ensamarbete Bristande kunskap och erfarenhet om både inom sitt yrkesområde men också om bemötande och konflikter. 12

13 Hur aggressivt beteende kan te sig Den indirekta formen av aggressivt beteende handlar om manipulering av information och att på olika sätt göra arbetsförhållandena besvärliga (störa, försöka uppröra när arbetsuppgifter genomförs etc.). De direkta formerna handlar om fysiskt och verbalt våld, emotionell förödmjukelse, kognitiva aspekter (förminska personens kunskap, erfarenhet, prestation, ansträngning och kunnande) samt att beteendemässigt förminska personen (undervärdera vad medarbetaren gör, ta bort ansvar, ge meningslösa uppgifter till personen etc.). Indirekt aggressivitet handlar oftast om att aktören inte är synlig för offret. I vissa sammanhang har den direkta aggressiviteten likställts med socialt och relationellt våld eller med social manipulation då offret attackeras på omvägar. Planering Förebyggande åtgärder Arbetet ska organiseras så att risk för våld eller hot om våld så långt som möjligt kan förebyggas. Personalen ska ha fortlöpande diskussioner om sitt förhållningssätt gentemot eleverna/barnen och föräldrarna. Skolgård och skollokaler är inte allmän plats. Okända personer ska därför hänvisas till receptionen/expeditionen. Receptionen/expeditionen bör skyltas tydligt så att besökare kan vända sig dit. Personliga telefonnummer lämnas inte ut av skolan, om inte personen själv har valt att delge sitt telefonnummer. Om det finns en hotbild eller andra särskilda omständigheter ska all berörd personal informeras. Om situationen kräver det bör en särskild handlingsplan avseende den enskilda situationen upprättas. Undvik att gå i försvar om du blir provocerad. Förebyggande rutiner Värdesaker som t.ex. bärbara datorer, kameror etc ska förvaras inlåsta, eller om detta inte är möjligt, förvaras så att de inte väcker uppmärksamhet. All personal ska ha tillgång till låsbara skåp för värdesaker. Föräldrasamtal, föräldramöten och liknande bör planeras och organiseras så att ensamarbete inte förekommer. 13

14 Undvik att vara ensam vid samtal där det finns misstanke om att det kan uppkomma hotfulla eller aggressiva reaktioner. Om det behövs anlitar skolan en ordningsvakt vid möten. När annan person än vårdnadshavaren ska hämta barnet ska detta meddelas all berörd personal. Utbildning/introduktion Alla nyanställda samt vikarier ska i samband med introduktionen erhålla information om risken att utsättas för hot och våld i arbetet. Fortlöpande utbildning i hot och våld för skolans personal. Personalen skall erbjudas kurs i svåra samtal och konflikthantering eller handledning. Rutiner då händelse med hot och våld inträffat. Händelser med hot- och våldsinslag polisanmäls efter bedömning av rektor. I de fall rektor ej finns på skolan, kontaktas skolchefen. Vid eventuell anmälan skall för att skydda den enskilda individen, bara arbetsplatsens telefon och adress uppges. Dokumentation Alla händelser med inslag av våld och hot ska dokumenteras. Det är viktigt att anteckna vad som inträffat. Rapporten skall undertecknas av den som varit utsatt. Rektor ombesörjer att händelser med inslag av hot och våld rapporteras vidare till skolchefen. Rapport ska också ske till områdets personalkontor. Stöd till den som blivit utsatt Vuxen som blivit utsatt för hot eller våld måste direkt få känna arbetsgivarens stöd. Elev som blivit utsatt för hot eller våld skall få stöd i form av samtal med klasslärare, elevvårdsteamet eller annan lämplig person. Viktigt är också att föräldrar snarast informeras. Rektor har också ansvaret för att säkerställa att personal och elever får personligt stöd och möjligheter till bearbetning i den omfattning som krävs i samband med inträffade händelser. Krisgrupp Skolan bör i förväg utse en krisgrupp med chef, personal ur elevhälsan, personalrepresentant, skyddsombud och eller dylikt. Bör tydliggöras vem som har ansvar för vad. All personal bör på förhand veta vem man ska vända sig till och vilka roller alla kommer att ha i den efterföljande processen om något händer. Krisgruppens namn och telefonnummer bör finnas lättillgängliga både i personalrum och som bilaga till handlingsplanen. 14

15 Samverkan Av 3 kap 1 a och 6 kap. 1 arbetsmiljölagen följer att arbetsgivaren har en skyldighet att samverka med arbetstagarna för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Det kan därför vara lämpligt att skriva direkt i handlingsplanen att händelsen ska behandlas så snart som möjligt vid ett samverkansmöte. Massmedia Personal ska hänvisa massmedia till rektor om de inte själva vill eller kan svara på frågor. Detta ska dock inte förstås som en inskränkning av de anställdas yttrandefrihet eller meddelarfrihet. Kontakter SOS larmtjänst, Tel: 112 Polis, rådgivning (ej akuta situationer), tel Säkerhetsansvarig Per Ericsson, , HR-center, Telefon: E-post: hr-support@uppsala.se 15

16 Åtgärder vid hot och våld från: Utomstående mot arbetstagare Omedelbara åtgärder Om du själv är föremål för hot och eller våld Om det är möjligt, gå direkt från händelsen till en plats där du känner dig trygg. Om du får hotfullt telefonsamtal. Meddela att du upplever detta hotfullt och att du önskar boka ett möte där fler personer medverkar. Om du får hotfull e-post. Läs och besvara ej e-post på kvällar och helger. Kontakta omedelbart rektor/annan utpekad i krisgruppen efter inträffad händelse. Att kontrollera egna känslor är en förutsättning för att inte dras med. Om du ser någon annan vara föremål för hot och eller våld Varje vuxen som ser/uppfattar hot och eller våld från en utomstående mot en arbetstagare ska gripa in för att stoppa det. Hjälp den som blir hotad eller attackerad att snabbt ta sig därifrån och om händelsen utspelar sig på skolgården, in i skolbyggnaden. Kalla på fler vuxna alternativt polis om situationen kräver det. Vid behov kalla på läkarhjälp. Se till att någon alltid följer med den skadade till läkare eller sjukhus. Även om den som drabbats av våld inte visar tecken på skada bör en medicinsk undersökning göras av t.ex. skolsköterska. Kontakta anhöriga. Vid allvarliga händelser bör den drabbade inte lämnas ensam. Ressällskap till bostaden kan behöva ordnas. Kontakta omedelbart rektor/annan utpekad i krisgruppen. Att kontrollera egna känslor är en förutsättning för att inte dras med. Åtgärder inom en vecka Rektor/annan utpekad i krisgruppen ansvarar för att händelsen utreds och den efterföljande processen. Den utsatta får ge sin version av händelsen, vilken ska dokumenteras. Kontakt ska tas med alla som var närvarande vid händelsen för att detaljerat gå igenom händelseförloppet före och efter det inträffade. Var och en bör ges möjlighet att uttrycka sin egen uppfattning och känslor. 16

17 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Om händelsen härmed bedöms utredd avslutas ärendet genom att rektor och skyddsombud informeras om händelsen. Om den utomstående är elev vid annan skola informeras berörd rektor. Ett tillbud är då något höll på att hända, t.ex. ett olycksfall eller en arbetsskada, men då ingen faktiskt kom till skada. Vid varje tillbud ska en tillbudsrapport skrivas i syfte att uppmärksamma arbetsgivaren om risker i arbetet för att därigenom skapa bättre möjligheter att rätta till brister. Tillbudsrapporten ska lämnas till rektor. Vem ska ansvara för att upprätta tillbudsrapporten, vid mindre tillbud kan den drabbade göra det själv men vid allvarligare händelser bör någon i krisgruppen ha ansvaret? Bifoga gärna en tillbudsrapport till handlingsplanen samt ha blanketter tillgängliga för personalen. Åtgärder vid allvarligt hot eller våld Vid allvarligt hot och våld gör rektor en polisanmälan av händelsen. I de fall en polisanmälan görs och där någon under 18 år är misstänkt för brott, så informeras alltid socialtjänsten och vårdnadshavarna via polisen. Tillbudsrapport ska skrivas och lämnas in till rektor. Vid allvarligare hot eller våld bör inte den drabbade själv ha ansvaret, utan någon i krisgruppen bör utses. Vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, vid svårare personskada eller dödsfall samt då flera arbetstagare har blivit drabbade av ett tillbud samtidigt ska arbetsgivaren utan dröjsmål anmäla det inträffade till Arbetsmiljöverket, se 2 arbetsmiljöförordningen. Vid arbetsskada ska en arbetsskadeanmälan fyllas i och lämnas till rektor. Rektor ska rapportera till Försäkringskassan, se 42 kap. 10 socialförsäkringsbalken. Vid arbetsskada bör den drabbade informeras om att vederbörande kan ha rätt till ersättning från AFA försäkring. Rektor mailar snarast dokumentationen till skolchefen för att beskriva situationen. Se till att alla berörda får tillfälle att prata ut om händelsen. Ordna vid behov samtalskontakt med lämplig person, t.ex. kurator. Vid allvarligt hot eller våld informerar rektor personalen om det inträffade. Identiteten på de inblandade bör inte röjas om detta inte framstår som nödvändigt i det enskilda fallet. Rektor bör även avgöra huruvida elever och vårdnadshavare bör informeras. 17

18 Uppföljning och vidare åtgärder Rektor leder och dokumenterar uppföljningssamtal med den utsatta efter en vecka och en månad. Den utsatta ska erbjudas hjälp med krisbearbetning. Rektor kan ta hjälp av företagshälsovården. Bevaka sjukfrånvaron för alla som var närvarande vid händelsen. Erbjud stöd vid behov. Om polisanmälan leder till polisförhör erbjud de drabbade att få med arbetskamrat, arbetsledare eller facklig företrädare som stöd vid samtal eller förhör med polisen. 18

19 Utomstående hot UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Elev försvinner från skolan En samordnare utses som är kvar på skolan. Samordnaren skickar ut tillgänglig personal på sökning och tilldelar dem sökområde (se karta). Sökare ska ha med mobil som de lämnat numret på till samordnaren. Foto tas fram på den försvunna eleven. Föräldrar och polis kontaktas efter rimlig söktid (beroende på vilken elev som försvunnit). Vid bombhot Försök spela in samtalet eller genast anteckna vad som sades. Anteckna kringljud som hördes och hur rösten lät (gammal-ung, eller man- kvinna) Kontakta polis Utrym skolan enligt utrymningsplanen Kontakta skolledningen som tar över ansvaret. Om rektor ej kan nås utses en annan ansvarig på skolan av närvarande personal. Ordna annan lokal för skolans elever tills de åter kan gå in i sin egen skola eller tills de kan gå hem. Informera eleverna kontinuerligt om vad som händer Bearbeta i grupper efteråt. Informera föräldrar samma dag även om evakueringen från skolan blev kort. Utvärdera tillsammans med polisen. Väpnat våld Om väpnat våld inträffar i skolan är det nödvändigt att agera direkt. Det finns i regel inte tid att rådgöra med någon annan om vad man bör göra. Därför är det viktigt att all personal, inte bara lärare och skolledning, är mentalt förberedd. Varje situation av väpnad våld i skolan är unik. Åtgärder som i en situation kan bidra till att skydda människor kanske inte alls fungerar i en annan. De förslag till åtgärder som vi förmedlar 19 0

20 är sådana som ibland visat sig fungera, men det finns ingen åtgärd som fungerar i alla situationer. Väpnat våld kan ske mycket snabbt och vara över snabbt. I sådana situationer är det inte säkert att någon hinner agera över huvudtaget. Inrymning Inrymning innebär att elever och skolpersonal stänger in sig i klassrum eller andra skolsalar. Genom att låsa dörren och/eller barrikadera den blir det svårare för en gärningsperson att komma in. Det är också en fördel om det går att gömma sig, att vara tyst och om möjligt täcka för eventuella fönster. Inrymning är ingen garanti för säkerhet, men bidrar ofta till att förhindra att människor kommer till skada. Se bilaga 2 Utrymning Utrymning innebär att elever och skolpersonal lämnar skolan för att söka skydd. Utrymning kan vara en lämplig metod när skolbyggnaden av någon anledning inte ger bästa skyddet, exempelvis på grund av hur lokalerna är utformade. Då kan det vara bättre att ta sig ut och söka skydd. Utrymning bygger på bedömningen att gärningspersonen inte upptäcker de eleverna och den skolpersonal som flyr bort från skolan. Utestängning Ytterligare en metod som kan användas under vissa omständigheter är att stänga ute gärningspersoner. När det väpnade våldet pågår på skolgården, då kan det vara effektivt att stänga dörrar till skolan, hålla elever och skolpersonal inomhus medan gärningspersonerna utestängs. LARMA ALLTID 112 vid väpnat våld. Anpassa aktion/handling utifrån gärning. Följ planens råd vid krissituationer på s.6 f.f Följ råden vid reaktioner vid kris s.19 f.f Rutiner då klass/grupp lämnar skolan för studiebesök och utflykter. 1. Meddela skolexpeditionen vilka som åker på utflykt och vilka elever som är frånvarande i gruppen denna dag. (Viktigt i händelse av ev. olycka under utflykten). 20

21 2. All personal tar med sig kontaktuppgifter till elever, för att kunna kontakta vårdnadshavare omedelbart vid akut olycka. 3. Alternativt: Kopiera och fyll i blanketten längst bak i denna plan och lämna till skolexpedition.(bilaga 1) 21

22 Konkreta tips Alternativ Genom att formulera alternativ kan vi ge en känsla av handlingsutrymme: Hur ska vi göra nu? Ser du några andra lösningar på det här? Sätta gränser Att formulera sig personligt kan vara effektivt sätt att markera en gräns: Jag tycker att det är obehagligt när du skriker åt mig. Kan vi tala lugnt till varandra istället? Jag-budskap Du får inte... eller Jag vill inte att du... kan skapa två olika reaktioner. Lyssna aktivt Att lyssna och att lyssna färdigt kan vara till god hjälp för att bemöta en upprörd person. Jag antecknar det du säger... Fasta formuleringar Det är viktigt att all personal handlar och svarar på samma sätt. Gärna med samma formulering. Kom överrens vilka formuleringar som används just för den här situationen. Det här har vi pratat om... Du får vända dig dit... Ha en tydlig mötestruktur Tid, innehåll och hållpunkter är det du som styr. Bli opersonlig Svara konkret och utan känslor. 22

23 Allmän information UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Reaktioner vid kris Omedelbara kris- och sorgereaktioner Barn reagerar olika på kriser och dödsfall. Som vuxen måste man vara beredd på att möta olika akuta reaktionssätt hos barnen De vanligaste reaktionerna är: Chock och misstro Särskilt äldre barn reagerar med chock och misstro. Yttranden som det kan inte vara sant förekommer ofta. Chockreaktionen är ett skydd som gör det möjligt att ta till sig situationen gradvis. Rädsla och protester. Starka känslor kan väckas. Känslorna kan ageras ut eller barnet sluter sig inom sig själv. Apati och förlamning Fortsättande av normala aktiviteter som om inget har hänt. Barnet i en akut krissituation hjälps genom att mötas av omsorg och förståelse, att någon ger sig tid att lyssna. Det är också viktigt att barnet får saklig information om vad som sker och att det skyddas mot onödigt stress (t.ex. massmedia). I en krissituation höjs en persons medvetande och det som händer runt personen ger starka minnesbilder, som senare kan återkomma. Senare reaktioner Ångest Rädd för att vara ensam, rädd för mörker, rädd för att bli sjuk, mardrömmar, sömnsvårigheter Förnekelser Barn har olika förklaringar till hemska saker som hänt. De kan säga att pappa har rest bort, då han i själva verket avlidit. Dessa förnekanden kan hindra att barnets sorgebearbetning kommer igång. Skuld, självförebråelse, skam Barnet kan skämmas för att det inte talat om för den döde hur mycket det tyckte om denne. Särskilt svåra skuldkänslor kan uppträda då en förälder begått självmord och barnet inte kan få någon förklaring till det inträffade. Ofta kan inte den kvarvarande föräldern eller släktingar ge någon hjälp, eftersom de själva måste bearbeta sina skuldkänslor. 23

24 Social tillbakadragenhet Barnet vill inte vara med på raster eller träffa kamrater. Tristess, depression, längtan, saknad och vrede Barnet kan känna sig övergivet och längta efter en gemenskap som inte längre finns. Dessa känslor kan omvandlas till vrede. Det kan vara så att vreden kan riktas mot en allvarligt sjuk eller döende förälder medan denne fortfarande är i livet. Barnet blir hjälpt om man låter det utrycka sin vrede och klä sina känslor i ord, samtidigt som man bejakar barnets känslor. Uppmärksamhetskrävande beteende Barnet kan bli hyperaktivt i skolan och ständigt pocka på lärarens uppmärksamhet. Skolsvårigheter Kan yttra sig i passivitet och koncentrationssvårigheter. Psykosomatiska symptom Magont, huvudvärk och sängvätning En kris fyra faser: - Chockfasen Den första fasen är den omedelbara chocken, det första mötet med krisen. All den drabbades psykiska energi går åt till att orientera sig i tillvaron. Ytligt sätt kan den drabbade verka oberörd men bakom fasaden är allt kaos och inget av det som händer kan förstås eller ges en mening. En del reagerar mycket häftigt, skriker, rusar omkring eller klänger på medmänniskor i full panik. - Reaktionsfasen Efter någon timme eller något dygn övergår chockfasen i reaktionsfasen. Den kan hålla på i veckor eller månader. Den drabbade reagerar med sömnstörningar, ätstörningar, kroppsreaktioner. En del drabbade använder sig av alkohol eller lugnande medel för att fly undan, som ett försök att hålla ångest och depression borta. Undan för undan sker ändå en bearbetning av det som skett och den drabbade tar de första stegen för att ta in krisen. - Bearbetningsfasen Mer och mer tar sig den drabbade in i bearbetningsfasen som varar olika länge, kanske ett halvår eller år. I den här fasen kan den drabbade bearbeta det som skett. - Nyorienteringsfasen Så småningom ersätts bearbetningsfasen av nyorienteringsfasen. Denna fas innebär att smärtan efter det förlorade eller den kränkande upplevelsen är borta eller under kontroll. Många sorger blir aldrig helt avslutade, men om det inte 24

25 resulterar i låsning och bitterhet kommer det ändå att ske en nyorientering. Med stöd och hjälp kan nyorienteringsfasen bli den period då den drabbade återigen börjar se en mening med livet. Hur en kris bearbetas och löses beror i hög grad på den yttre livssituationen. Tillgången till praktisk hjälp och allmänt stöd från närstående och vänner är avgörande för om den drabbade ska få möjlighet att arbeta med allt som krisen väcker. Den väl genomarbetade krisen är en viktig chans för människor att nå ökad styrka och mognad. Emotionell första hjälp Trygghet och säkerhet. Samla gärna alla. Ge alla möjlighet att kontakta anhörig. Acceptera reaktioner. Lyssna berätta inte om egna kriser. Det är viktigt att bara lyssna och bekräfta det den andre säger och för övrigt vara tyst! Var taktfull. Lugna. Trösta. Ge omsorg, värme (filtar, varm dryck, mat). Ge information som personen frågar efter. Berätta vad som kommer att ske nu. Var beredd på alla sorts sorgereaktioner som t ex vrede, gråt, apati men också sådant som skratt och bortförklaringar. Skydda för ytterligare stress som publik, massmedia, och starka intryck. Fortsatt hjälp/bearbetning Om någon dött se på bilder av den döde, tala om den döde. Besök kyrkogården. Acceptera att barnet leker det som hänt. Städa inte bort direkt utan låt den dödes grejer och bänk vara kvar ett tag. Hjälp barnet med förnekelser, skuldkänslor, rädslor eller överdriven aktivitet för att "glömma" genom att regelbundet ta en stunds samtal om hur det är nu. Reaktioner på stress Ångest, oro, rastlöshet, känslomässig labilitet, skuldkänslor, irritation, muskelspänningar, överreaktion på ljud, sömnproblem/mardrömmar, rädsla för olyckshändelser, minnessvårigheter, tendens till isolering, depression. 25

26 Debriefing Debriefing är ett gruppmöte som organiseras för att genom de intryck och reaktioner människor upplever vid traumatiska händelser. Det är inte psykoterapi, men det är heller inte detsamma som eftersnack i personalrummet. Det finns vissa regler för hur en debriefing skall genomföras och den skall alltid ledas av en person med kunskaper om metoden. Debriefing skall ske i nära anslutning till den traumatiska händelsen. Dock inte samma dag. Rektor fattar beslut om debriefing och organiserar också denna insats. Praktiska principer för debriefing: Samling 1-3 dygn efter händelsen Alla inblandade skall vara med, ej bara de som känner behov därav (för de kan behöva det bäst. Debriefingen presenteras på ett naturligt sätt. Diskutera regler för gruppen. Ingen paus / avbrott. Inget störande element som t ex telefoner. Skapa trygghet och samhörighet. Psykologisera inte. Uppmana deltagarna att prata om sina upplevelser, vad som faktiskt inträffade, vad man tänkte, hur man kände sig t ex stressreaktioner. Var och en talar för sig utan att bli avbruten. Ingen dokumentation görs. Man måste inte tala om man inte vill. Ömsesidigt stödja varandra och dela känslor och upplevelser. Om någon gråter ge tid och uppmärksamhet i lugn och ro. Ledaren skall lyssna aktivt, fråga undra och klargöra. Låt ilskan komma fram utan att leta syndabockar. Informera om stressreaktioner. Organisera kollegialt stöd. Avslutning av mötet: - hur vill deltagarna gå vidare - praktiska önskemål - utvärdera denna debriefing - ev ytterligare möte? 26

27 Information till barnen och samtal UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Varför? Saklig information om krisläget i omvärlden är av största vikt för alla människor, små som stora. Informationen fungerar som en föreberedelse inför hotfulla situationer och är ett skydd mot att överraskas av oförutsedda händelser. Det oförutsedda är alltid mest skadligt och smärtsamt och mycket av människors planering i sin vardag tar sin utgångspunkt i att undvika oförutsedda händelser. Barn har samma behov av att få information för att kunna upprätthålla tryggheten i omvärlden. Får de inte någon information försöker de förstå ändå, och då kan det uppstå många fel och missuppfattningar. Vad? Utgångspunkten för den information vi ger är att den skall vara så saklig som möjligt och språket anpassat efter barnens ålder. Informationen som når barnen väcker olika tankar och känslor som är viktiga att fånga upp. Berätta bara vad du vet om händelsen. Ge fakta med ett språk som barnet förstår. Klara ut missförstånd. Var beredd på att göra förändringar i planeringen av dagen så att barnens frågor får plats. Om barnen inte frågar själva så var inte för påflugen. Låt barnen komma med frågorna. Ta god tid på dig och försök att undvika svåra samtal när du känner dig stressad. Ta hjälp av kollegor om det är oro i klassen. Framförallt var lugn. Hur? Man behöver inte förklara så mycket. Lyssna på barnets fråga och svara på frågan, och så nästa fråga. Då och då behöver man kontrollera att barnet uppfattat saken rätt genom att upprepa vad barnet sagt och fråga om man förstått rätt. För vuxna är frågan ofta: Vad ska vi säga till barnen? Många gånger är det mycket viktigare att tänka: Vad kan vi fråga barnen? Hur kan vi uppmuntra dem att själva formulera sin ängslan och oro? En bra fråga till barnen blir då: Hur tänker du om det? Lyssnandet måste omges av lugn och tillit annars blir barnen tysta eller skojar bort situationen. Barn ställer ofta konkreta frågor som vi vuxna inte kan besvara just nu. Kräv inte att du själv skall kunna svara på frågorna som du rimligen inte har några svar på. Låt barnen diskutera istället. 27

28 Bilagor Checklista Som stöd i arbetet, då en händelse med inslag av hot eller våld inträffat på skolan, finns denna checklista över åtgärder som ska vidtagas. Rektor/enhetschef är ansvarig för att vidtagna åtgärder kontrolleras mot checklistan. Direkt dokumentation av händelsen Information till berörda och omgivning Polisanmälan Registrering av skada eller tillbud för elever och arbetstagare i KIA Anmälan till socialtjänsten Krisstöd Uppföljande samtal Uppföljande kontakt med utomstående som blivit inblandade Upprättande av handlingsplan Blankett till elevförsäkring Arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan AFA-försäkring (för andra än elever) 28

29 Blanketter UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Registrering av skada eller tillbud för elever Skadeanmälan - försäkringsblankett Arbetsmiljöverket - anmälan arbetsskada och tillbud Försäkringsblankett för elever Försäkringskassan - Blanketter Tillbudsrapport för andra än elever KIA KIA - Lathund Arbetsskadeanmälan Blankett för rapport av arbetsskada/personskada från Försäkringskassan Försäkringskassan - Blanketter AFA Försäkring skadeanmälan Fylls i tillsammans med arbetsskadeanmälan. Uppsala kommun försäkringar - information på Insidan 29

30 Bilaga 1 Anmälan av schemaändring p g a utflykt / studiebesök Grupp / Spår Besöksmål Dag tid - Transportsätt: Mobilnummer till någon som är med eller till husets mobiltelefon som istället tagits med: Elever som är frånvarande denna dag: Elever som stannat kvar på skolan: 30

31 Hjärt och lungräddning Barn äldre än ett år - puberteten UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kontrollera om barnet är vid medvetande Tilltala eller ropa på barnet och fråga hur det mår. Nyp eller skaka barnet försiktigt i axlarna. Om man inte får någon reaktion från barnet ska man utgå ifrån att barnet är medvetslöst. Är man på en plats där det finns andra människor ska man ropa på hjälp. Kontrollera om barnet andas Öppna luftvägarna: Lägg barnet på rygg på plant underlag. Placera ena handen på barnets panna och böj huvudet bakåt. Lyft upp barnets haka genom att placera två fingrar under hakan och lyft hakan försiktigt uppåt. Se till att inte trycka in mjukdelarna under barnets underkäke. Kontrollera om barnet andas: Titta om bröst och mage rör sig. Lyssna om luft strömmar in och ut genom att lägga örat nära barnets mun och näsa. Håll kinden över barnets näsa och mun och känn om luft strömmar ut. 31

32 Om barnet inte andas, lyft underkäken: UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Fortsätt hålla luftvägarna öppna, genom att hålla en hand på pannan. Grip med den andra handens tumme tag om underkäkens tänder. Håll kvar ett finger under hakspetsen. Lyft underkäken uppåt. Kontrollera igen om barnet andas genom att titta, lyssna och känna. Om man inte kan se, höra eller känna någon andning, måste man utgå ifrån att barnet har ett andningsstopp. Påbörja då omedelbart mun mot mun-andning. Mun mot mun-andning gör 5 inblåsningar Fortsätt att hålla luftvägarna öppna genom att hålla en hand på pannan och två fingrar på hakspetsen. Kläm ihop barnets näsborrar med den hand du håller på pannan. Det görs för att förhindra att inblåst luft kommer ut genom barnets näsa istället för ner i lungorna. Lägg din mun tätt över barnets mun. Gör 5 långsamma inblåsningar - varje inblåsning ska ta ungefär en och en halv sekund. Anpassa mängden luft efter barnets storlek. Små barn har små lungor. Kontrollera att bröstkorgen höjer sig när du blåser in luft. När bröstkorgen höjer sig ska man avsluta inblåsningen. Kontrollera att bröstkorgen sänker sig när barnet andas ut. Kontrollera om barnet visar livstecken Titta om barnet visar några tecken på liv, till exempel om det sväljer eller rör sig. Titta, lyssna och känn om barnet andas själv med normala andetag. Vid hjärtstopp kan barnet fortsätta ta enstaka, oregelbundna andetag som kan låta som suckar. Denna andning är inte normal och ger ingen syresättning till kroppen. 32

33 Om barnet inte visar några livstecken, utan exempelvis har grå hudfärg och är slapp i kroppen måste man göra hjärt- lungräddning med kompressioner. Man ska lita på sin bedömning - det är inte farligt att göra bröstkompressioner på ett barn även om hjärtat slår. Om barnet visar livstecken fortsätter man med enbart mun mot mun-andning. Det är svårt att bedöma om ett barn har puls eller inte. Det finns en risk att detta tar för mycket tid - värdefull tid som istället kan ägnas åt att göra hjärt-lungräddning. Om barnet visar livstecken: Gör mun mot mun-andning med 20 inblåsningar Gör 20 inblåsningar under 1 min. Ring 112. Fortsätt göra 20 inblåsningar per minut, tills ambulansen kommer. 33

34 Om barnet inte visar livstecken: Växla mellan 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar Gör växelvis 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar. Bröstkompressioner - gör 30 tryck: Barnet ska ligga plant på ett hårt underlag. Lägg din handlov mitt på bröstet, på nedre tredjedelen av bröstbenet. Var noga med att inte placera handen för långt ned på bröstkorgen, så att den hamnar på bröstbensspetsen. Luta dig över barnet med rak arm. Din axel ska vara rakt ovanför handen du trycker med. Håll kvar den andra handen på barnets panna. Tryck ned en tredjedel av bröstkorgens djup, cirka tre till fyra cm beroende på barnets storlek, 30 gånger. Hastigheten ska vara lite snabbare än ett tryck i sekunden (100 kompressioner per minut). Gör 2 inblåsningar Utför serien med omväxlande 30 kompressioner och 2 inblåsningar totalt tre gånger innan du larmar

35 Ring 112 Fortsätt göra omväxlande 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar ända tills ambulansen kommer eller tills barnet visar livstecken Man ska försöka göra momenten utan avbrott, i jämn takt. Gör inte paus för att kontrollera livstecken och undvik att göra långa pauser vid bytet mellan kompressionerna och inblåsningarna. Det är ansträngande att göra hjärt-lungräddning och det är bra om man kan vara flera som hjälps åt. I så fall bör man byta av varandra redan efter två minuter. Det är viktigt att inte ge upp. 35

36 Inrymning Larma övriga på skolan att en våldsam gärningsman är på skolan. Larma med signalhornet. I klassrummet eller korridoren: Lås dörrarna till klassrummet och ytterdörrar. Barrikadera dörrarna så att det blir svårare för en gärningsman att ta sig in. Det är också en fördel om det går att gömma sig, att vara tyst och om möjligt täcka för eventuella fönster. Om möjligt låt elever ta sig ut på skolgården genom ett fönster. Larma På LYSA-enheten larmas genom att ringa Helen, vaktmästare gör ett allanrop. Återsamlingsplats för LYSA är idrottshallen på Östra Stenhagen. Checklista för förberedelse Är ingångarna märkta med tydliga bokstäver? Finns det möjlighet att låsa alla dörrar i skolan? Finns det ett larmsystem? Vilken återsamlingsplats har vi på skolan? 36

37 Överträdelse och lagrum UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Nedanstående uppräkning ska ses som en hjälp i avgörandet om misstanke om brottslig handling finns. Vid svårigheter att avgöra kontaktas polisen för rådgivning. Misshandel (t.ex. avsiktliga örfilar och knytnävsslag) 3 kap 5 och 6 brottsbalken Vållande till kroppsskada eller sjukdom (av grov oaktsamhet orsaka skada) 3 kap 8 brottsbalken Framkallande av fara för annan (av grov oaktsamhet utsätta annan för livsfara eller fara för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom) 3 kap 9 brottsbalken Olaga tvång (genom våld eller genom hot tvinga annan att göra, tåla eller underlåta något) 4 kap 4 brottsbalken Olaga hot (allvarligt hota någon i syfte att framkalla allvarlig rädsla) 4 kap 5 brottsbalken Ofredande (handgripligen eller på annat sätt antasta någon) 4 kap 7 brottsbalken Förtal (utpeka någon som brottslig eller klandervärd) Får endast åtalas av målsäganden 5 kap 1 och 2 brottsbalken Förolämpning (smäda eller beskylla annan) Får endast åtalas av målsäganden 5 kap 3 brottsbalken Våldtäkt och sexuellt tvång (genom våld eller hot tvinga annan till samlag eller annan sexuell handling) 6 kap 1 och 2 brottsbalken Sexuellt ofredande (sexuellt beröra barn under 15 år, tafsa ) 6 kap 7 brottsbalken Stöld och rån 8 kap 1, 4 och 5 brottsbalken Skadegörelse och åverkan (t.ex. allvarligare klotter och fönsterkrossning) 11 kap 1-3 brottsbalken Våld eller hot mot tjänsteman (t.ex. mot lärare) 17 kap brottsbalken 37

38 Narkotikabrott eller vårdslöshet med narkotika (överlåta, anskaffa, sälja, inneha, bruka eller ha annan befattning med narkotika) 1-3 narkotikastrafflagen Olovlig försäljning av alkoholdrycker (langning) 10 kap 3 alkohollagen Lag (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål Handlingsplanens koppling till lagar och styrdokument AML 1 kap. Lagens ändamål och tillämpningsområde. 1 Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. 3 Elever, värnpliktiga med flera Alla som genomgår utbildning likställs med arbetstagare (3 punkt 1) Särskilda föreskrifter om elevskyddsombud i 6 kap Elever vid alla typer av skolor omfattas således i huvudsak av arbetsmiljölagen från och med förskoleklasserna. 2 kap. Arbetsmiljöns beskaffenhet 2 Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö. AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön 4 Arbetstagarna skall ha tillräcklig utbildning och information och få tillräckliga instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert och med tillfredsställande trygghet. Kommentar till 4 : Enligt 3 kap 3 arbetsmiljölagen skall arbetsgivaren förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. 7 Arbetstagarna skall ha möjlighet att kalla på snabb hjälp vid en vålds- eller hotsituation. Kommentar till 7 : För att snabb hjälp skall kunna ges i en nödsituation behövs i allmänhet en i förväg uppgjord plan. 10 Tillbud och händelser med våld eller hot om våld skall dokumenteras och utredas. Kommentar till 10 Det är viktigt att det finns rutiner för att uppmärksamma, rapportera och följa upp alla tillbud och händelser med inslag av våld och hot. Rutinerna bör också innebära att våld och 38

39 allvarliga hot om våld anmäls till yrkesinspektionen, polisen och försäkringskassan. Det kan erinras om att enligt 2 arbetsmiljöförordningen skall arbetsgivaren anmäla allvarliga personskador eller tillbud till yrkesinspektionen. Denna bestämmelse är i många fall tillämplig vid våld och hot om våld på arbetsplatsen. 11 Arbetstagare som utsatts för våld eller hot om våld skall snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta. Kommentar till 11 : För att undvika eller lindra skador av en vålds- eller hotsituation och förebygga framtida problem är det viktigt att det finns en förberedd organisation för detta på alla arbetsplatser. På större arbetsplatser bör någon form av räddningsledning eller krisgrupp finnas. Denna grupp träder i funktion vid svåra akuta händelser. Bilaga 5 (11 ): Aktuella regler mm Förslag till åtgärder i anslutning till en akut våldshändelse AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd Beredskap för första hjälpen och krisstöd 5 På varje arbetsställe skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Vid planeringen skall de kontakter som behövs tas med berörda lokala samhällsorgan. Kommentar till 5 Beredskap för första hjälpen och krisstöd Avgörande för att på ett tillfredsställande sätt kunna ge hjälp vid olyckor, akut sjukdom och liknande allvarliga händelser är att det i verksamheten finns en beredskap för och kunskap om akuta åtgärder. Rutiner för första hjälpen och krisstöd Att ha beredskap för omhändertagande innebär bl.a. att det finns rutiner för uppgiften. Vem gör vad när något händer? Arbetstagarens kännedom om rutiner och planering Det är angeläget att de anställda känner till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat och anordnat samt att kunskaperna hålls aktuella. Kunskaper i första hjälpen. 6 Med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och de särskilda risker som finns skall det finnas tillräckligt antal personer, som kan ge första hjälpen, tillgängliga på arbetsstället. Åtgärder skall vidtas för att kunskaper och färdigheter i första hjälpen hålls aktuella. Kommentar till 6 : Kunskaper i första hjälpen - Hur många behöver kunna ge första hjälpen? - Vilka kunskaper behövs? - Utbildning och praktisk övning i L-ABC2) bör alltid ingå. Kunskaper om krisstöd 7 Chefer och arbetsledande personal skall ha tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på ett lämpligt sätt. Kommentar till 7 Kunskaper om krisstöd Med kunskaper för att planera och ordna krisstöd avses att det i verksamheten finns en kompetens och insikt om behovet av krisstöd och hur beredskapen för krisstöd i anslutning till allvarliga händelser skall ordnas. AFS 1999:7 39

40 Bilaga 2 Exempel på vad rutiner vid olyckor och akuta krissituationer kan omfatta. I syfte att kunna ge ett gott omhändertagande och minimera akut och framtida ohälsa är det viktigt att det finns en planering och tydliga rutiner för vad som bör göras och vem som har att göra det. Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna inklusive checklista Våld och hot inom omsorg och skola Ansvaret skall vara tydligt Alla händelser skall följas upp Snabb hjälp Rutiner för hjälp och stöd Dokumentation SFS 2006:67 Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever 1 : Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i Skollagen (1985:1100). FN:s barnkonvention d7/fn_ pdf Artikel 28: Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med denna konvention. Skollagen (2010:800) Skollagens kapitel 1, 5 och 6 behandlar skolans ansvar i förhållande till handlingsplanens innehåll. Exempel ur lagen: Kap 1 Inledande bestämmelser 40

41 5 Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Kap 5 Arbetsmiljö 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 6 Rektor/enhetschef eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Kap 6 Åtgärder mot kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, LGR 11 Kap 1, s. 4 Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. 41