Formgivning och Layout i InDesign (7,5 hp) VT 2013, Campus (NWFLI1)

Transkript

1 Formgivning och Layout i InDesign (7,5 hp) VT 2013, Campus (NWFLI1) Kursrapport Kursansvariga: Linda Rydh & Jan Buse I den här rapporten sammanfattas utvärderingen av kursen Formgivning och Layout i InDesign (7,5 hp) VT 2013 inom webbredaktörsprogrammet. I rapporten återges studenters och kursansvarigas synpunkter på kursen samt förslag på hur kursen kan utvecklas i framtiden. Utformningen av rapporten har utgått från prefektbeslutet Regler och rutiner för kursutvärdering vid BHS ( ). Nedanstående uppgifter hämtades från Ladok den : Antal registrerade studenter på kursen: 34 Antal studenter med slutbetyg: 0 Antal studenter som saknar slutbetyg: 34 Examinationsresultat gällande momentet Inlämningsuppgift 1 Idéskisser, 1 hp (U-VG): Provtillfälle 1 ( ) Antal Underkända studenter: 0 Antal Godkända studenter: 10 Antal Väl Godkända studenter: 16 Examinationsresultat gällande momentet Inlämningsuppgift 2 Typografi och läsbarhet, 1 hp (U-VG): Provtillfälle 1 ( ) Antal Underkända studenter: 8 Antal Godkända studenter: 4 Antal Väl Godkända studenter: 17 Examinationsresultat gällande momentet Projektarbete, 4,5 hp (U-VG): Provtillfälle 1 ( ) Antal Underkända studenter: 0 Antal Godkända studenter: 4 Antal Väl Godkända studenter: 15 Examinationsresultat gällande momentet Slutseminarium, 1 hp (U-G): Antal Godkända studenter: 0

2 Kursutvärdering till studenterna Studenterna fick möjlighet att utvärdera kursen genom att fylla i en enkät via Pingpong. Enkäten bestod av sammanlagt 13 frågor som behandlade kursmål, närvaro, kurslitteratur, undervisnings- och examinationsformer samt arbetsbelastning. Sju av 34 studenter besvarande enkäten (20%). Sammanfattning av studenternas kursvärdering Av de sju studenter som svarat anser fem (71,4%) att de i ganska stor utsträckning har uppnått kursens mål. Resterande studenter (två stycken) anser att de i mycket stor utsträckning har uppnått målen. Några studenter anser dock att undervisningen om programvaror för grafisk formgivning och layout inte varit tillräcklig: När det gäller målen om värdering, distribution och användning av olika programvaror tycker jag inte att jag har lärt mig så mycket mer än vad jag kunde innan kursen. Det gavs ingen undervisning om dessa saker och kurslitteraturen tog knappt upp ämnet (förutom boken av Henley, Mark & Kemp Richard). Jag tycker antingen att dessa mål bör tas bort eller att det kommer till mer undervisning och relevant litteratur för ämnet. Saknade lite mer föreläsning eller någon slags utgångspunkt för olika programvaror och dess historia. När det gäller närvaron vid schemalagda moment, uppger merparten av de svarande (71,4%) att de i mycket stor utsträckning tagit del av undervisningen, det vill säga föreläsningar, handledda övningstillfällen och slutseminarium. Två studenter (28,6%) menar att de deltagit i ganska stor utsträckning. Fyra av sju studenter tycker att undervisningsformerna har varit till mycket stor hjälp i deras lärande. Tre menar att undervisningsformerna har varit till ganska stor hjälp. Av studenternas kommentarer att döma tycks de inspelade föreläsningarna, samt de praktiska övningarna ha varit uppskattade: Undervisningsformerna har fungerat bra då jag trots sjukdom kunnat ta till mig information via inspelade föreläsningar. Distansföreläsningarna [ ] i kortformat fungerade högt över förväntan. Bra att varva föreläsning med praktisk övning. Vissa föreläsningar kändes väldigt onödiga [ ] Kurslitteraturen har fått både ris och ros. Här menar tre studenter (42,9%) att litteraturen varit dem till hjälp i ganska stor utsträckning medan två (28,6 %) menar att den varit till hjälp i mycket stor utsträckning. Ytterligare två (28,6 %) anser att den varit till ganska liten hjälp. Kommentarerna angående kurslitteraturen lyder: Jag använde mig mycket av den teoretiska litteraturen (d.v.s. böckerna av Hellmark och Bergström), men nästan ingenting av den praktiskt inriktade litteraturen, då jag tyckte att föreläsningarna var tillräckliga.

3 Tycker det är pinsamt att ni lägger såpass mycket energi och tyngd vid hur viktigt det är med kurslitteraturen när det bara är referenser från den ni vill ha. När kommentarerna endast blir att man måste referera till kurslitteraturen för att bli godkänd tycker jag att något är fel. Då kanske inte denna kurslitteraturen som ni tycker är så bra är nödvändig ändå? Gillade Bo Bergströms bok väldigt mkt. Den gav mkt. Adobe InDesign-boken kändes överflödigt. Programmet är så enkelt. Man vill mer förstå hur man hittar rätt känsla. Kurslitteraturen är bra och inspirerande. De flesta (71,4%) uppger sig ha lagt ner mellan 31 och 40 timmar i veckan på kursen. En student (20%) har studerat mellan än 41 och 50 timmar/vecka och ytterligare en uppger sig ha studerat mer än 50 timmar/vecka. Fyra studenter (57,1%) anser att arbetsbelastningen har varit jämnt fördelad över de veckor kursen pågick, i ganska stor utsträckning. Två svarar att arbetsbelastningen i ganska liten utsträckning varit jämnt fördelad. Några missnöjda studenter kommenterar arbetets fördelning såhär: Som alltid i Högskolan i Borås är det väldigt kort varsel mellan alla inlämningar, då kurserna ofta har mycket att lära ut och väldigt lite tid. Det var för mycket tid för dom två första uppgifterna som var rätt små och för lite tid för projektet. De allra flesta tycker också att examinationerna har varit förenliga med kursens mål. Här uppger fyra studenter (66,7%) att inlämningsuppgifter, projektarbete och slutseminarium har stämt överrens med kursmålen i mycket stor utsträckning och resterande två (33,3%) i ganska stor utsträckning. En student tycker att examinationerna har varit särskilt bra: kursen med bäst examinationer hittils! Kursen verkar, med sina föreläsningar, övningar, gästföreläsning, inlämningsuppgifter m.m. ha varit till största delen uppskattad bland studenterna. Dock känner några att nivån på kursen kunde höjas ytterligare och att kursen kunde utökas med mer bildteoretiska inslag: Jag tycker att föreläsningen av Helena Jansson var mycket intressant och givande! Det är alltid roligt att få komma i kontakt med den "riktiga" värden och jag tycker att liknande inslag borde förekomma oftare på programmet. Lärarna var mycket bra! Jag tycker kursen har varit otroligt givande, rolig och bra upplagd även om det ibland känns som att vissa föreläsningar varit mindre förberedda. Gästföreläsningen var toppen och rolig. Och uppgifterna har varit roliga och givande, ibland känns det dock nästan som att nivån skulle kunna vara ännu högre, programvaran är så enkel att man kunde fokusera mer lite mer på tryck [ ] Mycket bra och rolig kurs. Bra lärare. Skulle gärna vilja haft mer av bildanalys och teori kring till exempel reklamkampanjer och nyhetsbilder. Bilden som propagandemedel etc. Bildkomposition, jämförelse mellan konst och fotografi. Totalt sett är jag mycket nöjd.

4 Kursansvarigas reflektioner Kursens form och innehåll Vi valde att i stort sett behålla förra årets kursinnehåll och struktur eftersom vi själva, så väl som studenterna, hittills varit nöjda med upplägget. Således har vi varken strukit eller lagt till någon föreläsning sedan förra året. Flera föreläsningar har dock utvecklats och ändrat karaktär i och med att de övertagits av nya lärare. Sedan Birgitta Wallin och Cecilia Zetterström lämnat kursen har deras föreläsningar ersatts av campusföreläsningar av i första hand Jan Buse och i andra hand Daniel Birgersson. När det gäller de inspelade distansföreläsningarna valde vi däremot att behålla förra årets inspelningar av Wallin och Zetterström eftersom vi ansåg att dessa fortfarande var aktuella och dessutom höll mycket hög kvalitet. Vi såg därför ingen anledning att producera helt nya inspelningar, men har gjort enstaka tillägg och uppdateringar där det behövts. Vi har inte heller gjort några ändringar i den gamla provuppsättningen. Däremot har vi gjort tillägg i kursplanen samt utökat projektarbetet med ytterligare ett examinerande moment kopplat till det nya kursmålet (se vidare under rubriken Förändringar med anledning av Högskoleverkets granskning ). Inspelade distansföreläsningar på campus Två av de totalt nio campusföreläsningarna ersattes helt av inspelade föreläsningar som publicerades i Pingpong. Ingen student har haft några invändningar mot detta arrangemang. Tvärtom tycks inspelningarna ha varit uppskattade. Vi valde också att publicera samtliga distansföreläsningar i campusstudenternas kursaktivitet något som tycks ha varit uppskattat bland campusstudenterna eftersom det gör det möjligt för var och en att gå tillbaka till en föreläsning och lyssna igen, eller se föreläsningen hemifrån vid t.ex. sjukdom. Vi har inte upplevt att detta grepp skulle ha bidragit till att färre studenter närvarar vid campusföreläsningarna. Mindre fokus på grafiska profiler I motsats till vad vi skrev i förra årets kursrapport valde vi i år att tona ner det tidigare fokuset på grafiska profiler. Orsaken till detta är att vi undervisar mer ingående om grafiska profiler i kursen Grafisk produktion för webb och tryck där vi anser att ämnet hör bättre hemma och där det dessutom examineras. Att examinera och undervisa om ämnet i båda dessa kurser känns med andra ord överflödigt. Förändringar med anledning av Högskoleverkets granskning På grund av att den fristående kursen Formgivning och Layout i InDesign nyligen fått kritik från Högskoleverket (HSV) för att alltför ensidigt fokusera på det praktiska hanterandet av en enskild programvara (Adobe InDesign), beslutade vi i samråd med programansvarig att utöka kursplanen med ett nytt mål: Efter genomgången kurs skall studenten kunna visa förmåga att kritiskt reflektera kring distribution och användning av programvaror för grafisk formgivning, layout och design

5 För att examinera det här målet valde vi att göra ett tillägg till projektarbetet som i korthet gick ut på att studenten skulle redogöra för och kritiskt analysera programvaror för grafisk formgivning och layout. Vi gjorde också ett tillägg till litteraturlistan i form av artikeln Open Source Software: an Introduction av Henley, Mark och Kemp, Richard, eftersom HSV även kritiskt uppmärksammat att kurslitteraturen främst utgörs av grafiska handböcker. Som framgår av studenternas kursvärdering, upplevde flera inslaget med reflektionen kring programvarorna, som omotiverat. Vi fick också kritik från studenterna för att inte ha erbjudit dem tillräcklig undervisning i ämnet. Forskningsanknytning Forskningsanknytningen i kursen är tyvärr fortsatt vag. Vi lär visserligen ut vedertagna och beprövade formgivningsprinciper vilka i flera fall motiveras av forskning inom bland annat psykologi, perception, läsbarhet, semiotik, medie- och kommunikationsvetenskap m.fl. områden. Denna koppling mellan gamla beprövade principer och forskningen är också något som tas upp i föreläsningar om typografi och layout. Men någon tydlig forskningsöversikt samt anknytning till mer sentida forskning eller till det för webbredaktörsprogrammet övergripande ämnet informationsarkitektur (IA), saknas tyvärr ännu. En av orsakerna till att forskningsanknytningen länge varit så otydlig i kursen, kan vara att grafisk formgivning som vetenskaplig disciplin ännu är förhållandevis ny och att den i sig självt har en tvärvetenskaplig karaktär som kan vara svår att ringa in. Vi arbetar dock kontinuerligt med att fördjupa oss inom detta område och hitta relevant, aktuell forskning som också kan kopplas till webben och till IA. Hittills har vi fått upp ögonen för bland annat designteoretikern Richard Buchanan vars forskning verkar intressant för oss eftersom den även sätter design i relation till hållbar utveckling. Vi har också undersökt och kommit fram till en del förslag på kurslitteratur som skulle kunna bidra till att förstärka forskningsanknytningen i kursen, bland annat följande verk: Noble, Ian & Bestley, Russell. (2011). Visual research: an introduction to research methodologies in graphic design. 2. ed. Lausanne Bennett, Audrey (red.) (2006). Design studies: theory and research in graphic design. 1st ed. New York: Princeton Architectural Press Examinationsuppgifterna När det gäller inlämningsuppgift 1 idéskisser uppstod en del förvirring kring huruvida studenten förväntades skapa flera skisser över en och samma bokframsida alternativt skapa skisser till flera olika bokframsidor. För att minska förvirringen bland studenterna kan vi därför behöva förtydliga uppgiftsbeskrivningen i detta avseende inför nästa kursomgång. I övrigt har uppgiften fungerat alldeles utmärkt, liksom inlämningsuppgift 2 typografi och läsbarhet. Vi ser att studenterna lär sig mycket genom att göra de här förberedande uppgifterna och att de senare använder sig av dessa kunskaper då de formger sina uppslag till projektarbetet. Vi vill därför behålla inlämningsuppgift 1 och 2 till nästa kursomgång. När det gäller projektarbetet upplevde vi att många studenter inte hann klart med sina projektarbeten i tid och därför lämnade in halvfärdiga arbeten alternativt lämnade in sina projektarbeten efter första deadline. Vi misstänker att detta kan bero på att projektarbetet utökats med det nya momentet redogörelse av programvaror för layout och grafisk produktion. Av kursvärderingen att döma har en del studenter också upplevt att

6 projektarbetet tagit betydligt mer tid i anspråk än de två första inlämningsuppgifterna. Möjligen kan vi därför fortsättningsvis behöva uppmana studenterna att påbörja arbetet med projektet tidigare, parallellt med de första inlämningsuppgifterna. Det kan också vara så att projektarbetet i och med det nya momentet helt enkelt blivit alltför omfattande. Precis som förra året var det många studenter som glömde bort, eller inte förstod att tryckanpassa sina PDF:er till projektarbetet. Somliga studenter fick komplettera på grund av detta misstag. Om vi fortsättningsvis bedömer tryckanpassning som en viktig kunskap behöver vi förmodligen förtydliga undervisningen på detta område. Projektarbetet kan till nästa kursomgång också behöva utökas med tydligare betygs- och bedömningskriterier, och vi kommer att överväga huruvida avsnittet om programvaror för layout och grafisk produktion bör vara kvar eller ej. Lärarnas arbetsbelastning Trots att två av tre medverkande lärare har arbetat 50% under vårterminen, och personalstyrkan varit mindre än förra året, känner vi att vi har hunnit med såväl examination som att besvara studenternas frågor. Från början var det tänkt att vi skulle få ytterligare hjälp med att examinera projektarbetet, då detta utökats med ett nytt moment, men senare gjorde vi bedömningen att rättningen skulle gå effektivare om vi lät bli att låta olika lärare rätta olika delar av inlämningarna. Vi är mycket glada över att Helena Jansson kunnat medverka i kursen i år igen. Hennes föreläsning var som vanligt mycket uppskattad bland studenterna, i synnerhet bland campusstudenterna, vilket också framgår av kursvärderingen. Vi tror att mötet med människor som är verksamma inom branschen, är mycket givande för studenterna. Få aktiva studenter på den fristående kursen Den fristående kursen hade uppseendeväckande få aktiva studenter. Endast två studerande lämnade in det avslutande projektarbetet vid första inlämningstillfället. Det låga antalet aktiva studenter kan bero på bristande resurser hos administrationen, som i år inte hunnit skicka ut påminnelser till inaktiva studenter. Förkunskapskrav Vi har blivit uppmärksammade på att förkunskapskraven skiljer sig mellan programkurserna och den fristående kursen, vilka i övrigt är identiska. Detta är något vi behöver diskutera och komma till rätta med inför nästa kursomgång. Övrig utveckling av kursen i framtiden Kursansvariga diskuterar just nu huruvida fokus på tryckförberedelse, trycktekniker och liknande, bör tonas ner alternativt behållas inför framtiden. Bortsett från detta har vi inga planer på att göra fler ändringar än de som redan nämnts här ovan. När det gäller önskemålet från en student om att inkludera mer av bildteori och bildanalys i kursen, anser vi att det är ett ämne som bättre hör hemma i kursen Information genom bild och text eller möjligen Fotografiska bilder för webb och tryck. Missvisande låg genomströmning Enligt statistiska uppgifter från Ladok, som redovisats i början av detta dokument, har

7 kursen haft en i stort sett obefintlig genomströmning, d.v.s. knappt någon student hade vid kursens slut erhållit något slutbetyg. Detta beror dock på brister i administrationen, inte på att studenterna blivit underkända på examinationerna i någon större utsträckning. Linda Rydh och Jan Buse,