Åtgärder för att hävda de mänskliga rättigheterna i Iran

Transkript

1 10 Motion 1982/83:1781 Tore Nisson Åtgärder för att hävda de mänskiga rättigheterna i Iran Brott mot de mänskiga rättigheterna Regimen i Iran har ett ferta gånger uppmärksammats för sin uppseendeväckande. snarast otroiga respektöshet för mänskiga värden. Det är svårt att känna eer förstå vad detta egentigen innebär, inteektet vi inte riktigt acceptera att sådana saker kan hända. Ändå är det som händer kanske det gravaste brottet mot mänskiga rättigheter i modern tid. Sverige är en av de stater som sökt kargöra detta inför FN redan på ett tidigt stadium. ångt innan brotten nådde den omfattning de har i dag. Under senare tid har at fer rapporter om brott kommit, den sena te och kanske mest uppseendeväckande, Amnesty Internationas rapport som pubicerade i London den 2 januari i år. Där berättas om hur människor arresteras av het triviaa kä, om hur Khomeini uppmanat ti andsomfattande angiveri, om hur svårt det är att ens gissa sig ti hur många människor som saknas i Iran i dag. om överfyda fängeser, om tortyren. om hur mindeåriga barn tvingas se på när deras mödrar misshandas. om sexuea övergrepp med piskor och vattensangar. För att ytterigare något beysa det godtycke och den rättsöshet iranierna uttsätts för kan några andra käor refereras. Referaten finns sammanstäda i boken "Iran paidoirie pour es droits de 'homme", utgiven av Nationea iranska motståndsröresen (vars edare är dr Bakhtiar).. Internationa Herad Tribune. 21 apri 1982 En ung kvinna ankagas för att ha gjort sin granne upphetsad då han från sitt hus sett henne i sitt hem bada kädd i baddräkt. Utan forme rättegång dömdes hon ti spösag. Kvinnan dog efter det 30:e saget. En kvinna ankagades för prostitution. Hon arresterades då hon i bi återvände hem ti ammans med sin make. Maken hade inte vigsebeviset på sig och åkte hem för att hämta det medan revoutionsgardisterna vaktade hustrun. På grund av en bioycka hamnade maken medvetsös på sjukhus under två dygn. När han därefter frågade efter hustrun i Evinfängeset fick han besked att hon avrättats samma morgon. Skä: ingen hade frågat efter henne. Ingen rättegång förekom. 2. Y. S. D., maj 1982 Barn år gama, sändes ti krigsfronten, enigt försäkran enbart för att vårda skadade. stäet skickades de som sodater ti de främre eden och för att hämta (martyrernas) kroppar band minfäten. Revoutionsgardisterna sköt dem som inte marscherade framåt. 3. Frankrikes kana 2, 6 maj nyheterna k 13 Fem tusen unga pojkar mean nio och fjorton år dödade vid fronten i kriget mot Irak.

2 Mot. 1982/83:1781 I 4. Besvär inämnat ti Khomeinis kontor och ti Montazeris kontor En femtonårig pojke som stod på vakt vid fronten vådtogs av tre revoutionsgardister. ian hotades med döden om han anmäde det som inträffat, Pojken yckades fy från fronten och ämnade in en anmäan. 5. ETLAT, 2 maj 1982 (En av Khomeinipresscns tidningar) En medem av Bahaisamfundet städes inför rätta. Rättegången hös inför yckta dörrar. Ankagesepunkterna var:. att ha propagerat för bahaitron 2. att ha gett ekonomisk hjäp ti bahaitroente 3. att ha rest ti Israe 4. att ha gett ut en artike kaad.. Varför jag är bahai... Mannen dömdes ti hängning. Domen verkstädes omedebart. Listan på brott kan göras ång. Regimen söker styra andet med en godtyckig karikatyr p 1400 år gama agar. Den absouta majoriteten av iranier ever under ett skräckväde som bivit at värre. Som det vanigtvis är i diktaturstater har den ekonomiska situationen en mycket stor betydese för regimens möjighet att behåa makten. Därför är det av värde att se itet närmare på rans nuvarande ekonomi. Khomeiniregimen har dock bivit atmer oviig att pubicera uppgifter. framför at under de senaste två åren. Här presenteras en de av de uppgifter som har kunnat erhåas samt uppskattningar baserade på dessa. en de fa ämnas även kommentarer. Bruttonationaprodukten - BNP BNP minskade budgetåret 1978/79 enigt regimen pubicerade uppgifter med 30 %. För de föjande åren saknas uppgifter, men enigt en mycket försiktig bedömning har minskningarna varit: 1979/80-9 %, 1980/81-13 %, 1981/82-10%. Innationen Landet har sedan 1979 en gaoperaode infation på i genomsnitt 30% per år. Uppdeat på varugrupper ger det för t. ex. kött en prisökning på i snitt 49% per år och för frukt och grönsaker (mycket viktiga ivsmede) 85% per år. (Framräknat med hjäp av de officiea priserna). Regimen har infört ransoneringssystem för basivsmede och basvaror. Men på grund av ineffektivitet och korruption är efterfrågan regebundet större än utbudet. Besökare i Iran har rapporterat att människor för att över huvud taget kunna köpa ransonerade varor börjat köa kockan 4 på morgnarna. Därutöver säjs matvaror öppet på den svarta marknaden. Där har dock priserna gått upp med mer än 400 % sedan Eftersom ivsmedeskonsumtionen hade ökat kraftigt mean 1974 och 1979 var iraniernas förväntningar vid tiden för revoutionen höga.

3 Mot. 1982/83: Arbetsösheten Oika bedömare uppskattar antaet arbetsösa ti ca fyra mijoner, dvs. 30% av arbetsstyrkan. Detta sår främst mot de som har iten eer ingen yrkesutbidning. Som en jämförese kan nämnas att åren närmast före revoutionen behövde andet, utöver sin egen arbetsstyrka, två mijoner gästarbetare för att håa i gång produktionen och utveckingsprojekten. Jordbruket, ojeindustrin samt övrig industri Såvä arbetsösheten, nedgången av bruttonationaprodukten och infationen spegar nedgången inom jordbruket, ojeindustrin och övriga industrigrenar. Jordbrukssektorn Jordbruket. den fattigaste deen av ekonomin, har fått vidkännas en kraftig nedgång. Detta b. a. på grund av instabi jordbrukspoitik, förvirrad och dåig organisation av det offentiga stödet. brist på reservdear ti maskiner samt dåigt eer inget underhå av vattentäkter. Den senast tigängiga statistiken härör från I tabeen nedan visas produktionsminskningen mean 1976 och 1981 för några av de viktigaste grödorna. Situationen i Iran tyder på att produktionen därefter har minskat ytterigare. Statistik saknas. Förändringen av jordbruksproduktionen mean 1976 och 1981 för vissa grödor (i ton) Gröda Produktionen Förändring Vete Bomu Sockerrör Sojabönor ' -76 ' -53% -65% Landet, som före revoutionen i hög grad var sjävförsörjande vad det gäer spannmå, har såedes tvingats drastiskt öka importen av jordbruksprodukter. Importen av vete 1977 och spannmå totat 1980 och 1981 samt kött och 1981 (i ton) Importen Vara Vete Spannmå Kött

4 Mot. 1982/83: Förändringen inom jordbruk sektorn har medfört att manga nyttat ti städerna. (Ti t. ex. Teheran beräknas ha nyttat nära två mijoner arbetsösa.) Där har de ytterigare utökat den stora gruppen ar bet!ö a. (Regimen ovade b. a. fria bostäder för de som nyttade ti städerna. ett öfte som inte infriats. Tvärtom har umbostadsområden bidats.) Ojeindustrin Landets ojeproduktion har sjunkit kraftigt. Merparten av denna nedgång beror på försummeser samt förust av yrkesutbidade arbetare och kunnig edning (förust på grund av utrensningar. avrättningar eer nykt). Produktionen före revoutionen åg på över fat/dag. men hade under första häften av 1979 gått ner ti fat/dag. I maj 1982 hade produktionen på grund av kriget med Irak samt konkurrensen mean OPEC-Iänderna sjunkit ända ner ti fat/dag. Ojan sådes då ti det normaa marknadspriset 29 US $/fat, viket innebär en årig intäkt av 6.4 mijarder US $. Iran hade då rapporterats viigt att mot ångtidskontrakt säja för ända ned ti 20 US $/fat. I dag beräknas andet säja fat/dag. V1d en generös uppskattning av det genomsnittiga försäjningspri et ti 25 US $/fat bir då år intäkten 13.5 mijarder US $. Övrig industri Under åren före revoutionen investerades en betydande de av vin terna från ojeindustrin i basindustrier och industrie utvecking. Inget sådant kan förmärkas i dag. Enbart under 1979 sjönk bruttoindustriproduktionen med 17.5 o/c (från 492 mijarder ti 406 mijarder US $). sutet av 1982 uppskattades kapacitetsutnyttjandegraden inom åvä den privata som offentiga ek torns industrier vara 45 o/c. Statens inkomster och utgifter Nedanstående tabeer visar statens inkomster och utgifter för 1980/81 (faktiska). den officiea budgeten för 1982/83 (21 mars mars 83) samt en mer reaistisk uppskattning för 1982/83 baserad på utfaet 1980/81 och med hän yn tagen ti de nuvarande poitiska och ekonomi ka förhaandena. (Beoppen ii r beräknade efter den officiea kursen 80 ria s = US $.)

5 Mot. 1982/83: Inkomster Faktiska Officie Reaistisk budget uppskattning / /83 Skatter Ojcförsäjning I. 18, Övrigt 1,5 4, Summa (Siffrorna i mijarder US$.) Skauer: Trots nya skattebestämmeser och skatteuttag är regimens beräkning oreaistisk. Med minskad B P (och hög arbetsöshet) föjer minskade skatteintäkter. (Detta kan b. a. noteras vid en jämförese mean intäkterna 1978n9 och 1980/ mijarder resp. 4.3 mijarder US$.) 2 Se avsnittet ""Ojeindustrin"". Utgifter Faktiska Officie Reaistisk budget uppskattning 1980/ / Löpande , Utveck o övrigt Krigskostnader uppgsaknas 5, Summa M/. panerat sparande 2,1 3.0 Underskott 11,1 5,0 11,7 (Siffrorna i mijarder US$.) En mer reai tisk beräkning än regimen (men trot det en optimistisk beräkning) sutar atså med ett budgetunderskott på 11.7 mijarder US$. Vautareserven För att kunna bibehåa den egna vautans värde och för att kunna tigodose sitt behov av vauta för import beräknas andet behöva en vautareserv på 13 mijarder US$. Vautareserven har för åren 1979 ti 1981 uppgått ti: ,4 mijarder US$ mijarder US$ mijarder US$ Beroende på ojeprisökning inom OPEC.

6 Mot. 1982/83: maj 1982 rapporterades en försäjning av 50 ton ur gudreserven (som bedöms vara på totat 150 ton) samt försök att siija värdefua historiska kronjuveer. Detta tyder på att nationens vautareserv är nästan het tömd samt refekteras i riaen kur fa på den fria marknaden. Åren före revoutionen var kursen 70.5 riats per US$ mot 360 riats per doar (Den nuvarande officiea kursen är 80 riats per US$.) stutsats Ä ven om vautareserven är otiräckig kan regimen kanske övereva ti priset av en hyperinfation. Men med mycket ite kvar av nationens tigängiga reserver har regimen bara ett aternativ. För att kunna täcka b. a. krig kostnaderna ma\te den skära ner även dc viktigaste sociaa utgifterna samt het upphöra med sociaa och ekonomiska utveckingsprogram. Den hittisvarande ekonomi ka nedgången har redan medfört att regimen och Khomeini atmer förorat sin poitiska bas, och detta ämnar scenen öppen för ännu större otifredsstäese och för poitisk revot. Hittis har regimen karat sig genom kraftigt förtryck samt undervisning om försake ernas höga moraiska värde. Inte enbart de ekonomiska faktorerna pekar p att regimen kommer att faa inom en inte atför avägsen framtid. T. ex. gar ett rykte att iranska judar, en grupp som i hög grad förföjs av Khomeiniregimen. nu börjat växa sina tigångar tibaka ti iransk vauta. Från ett år före revoutionen började de då växa sina riats ti doar och fytta utomand. Men även om regimen kan förväntas faa snart innebär detta inte att det finns någon anedning att upphöra med protester mot och fördömanden av de avskyvärda handingar den utför. Speciet som de a brott ökar i omfattning. såsom ofta är faet då en diktatur är hårt pres ad. Det är snarare ett skä att ännu kraftigare ta stäning, för att därigenom kunna midra de idanden regimen utsätter sina medborgare för. Ett stort anta organisationer har fördömt det som händer i Iran. b. a. FN :s kommission för män kiga rättigheter. Amnesty nternationa. Internationea juristkommissionen och LA WASIA (organisation för advokatsamfund i Asien). Sverige har som redan nämnts gjort sin instäning kar i F. Men är detta tiräckigt? Sverige är samtidigt ett av de änder som hjäper regimen genom att handa med den. Exporten titran har ökat igen efter att mean 1978 och 1979 ha sjunkit från ett värde av över en mijard kr. ti290 mij åg den på nästan 800 mij. kr. för att 1981 åter igen vara uppe på nästan en mijard. Redan detta är anmärkningsvärt. Än mer anmärkningsvärt är hur vår export av t. ex. astbiar och andra biar för god befordran ökat. Från att 1980 ha egat på ett värde av en mijon kronor hade den för enbart de nio första m, naderna av 1982 ökat ti 81 mij. kr.!rans samtiga näringsgrenar har under Khomeinircgimens fyra ar gatt

7 Mot. 1982/83: kraftigt bakåt. (T. ex. uppskattas industrins kapacitetsutnyttjandegrad i sutet av 1982 ha varit 45 %.) Fordonen torde atså uppenbart användas för transporter i samband med kriget mot Irak, atså i krigssyfte. Försäjningen kan då jämstäa med försäjning av krigsmaterial Denna hande, iksom a hande med Iran. innebär ett stöd ti regimen. Med tanke på!rans ekonomiska situation och att regimen med stor sannoikhet snart kommer att faa samt, sist men inte minst, regimens brott mot mänskiga rättigheter: är det då nödvändigt att i dag, för kortsiktiga vinsters sku, upprätthåa ekonomiska förbindeser med andet? Ur ekonomisk synvinke bör även beaktas att samtiga iranska oppositionsedare uttaat att aa kontrakt med Khomeiniregimen är ogitiga, såvä enigt det iranska foket som enigt en framtida regering. Utrikesutskottet säger i sitt betänkande av den 9 november 1982 om främjande av mänskiga rättigheter (UU 1982/83: ) Den svenska instäningen är såedes väkänd. Utskottet har anedning utgå från att regeringen --- iksom i arbetet för att främja den fortsatta utveckingen på fokrättens område för mänskiga rättigheter spear en pådrivande ro. (Si1 6, st 2) Sverige har sjävfaet anedning att fortsatt noga föja utveckingen i Iran och andra änder i syfte att när så är erforderigt påtaa brott mot mänskiga rättigheter. Utskottet utgår från att så kommer att ske. (Sid 7, sista stycket) Kort därefter (20 december 1982) rapporterade radio Iran att en överenskommese nåtts som innebär att en svensk deegation ska besöka Iran för att diskutera utökad hande mean Iran och Sverige. En sådan diskussion vore het i strid mot utrikesutskottets uttaande. Kanske är de öften statsministern givit om fer arbetstifäen baserade på utökad hande med denna typ av regimer. Men en ekonomisk utvecking som skue innebära så mycket idanden och föruster av människoiv är inte acceptabe. Kan regeringen inte hitta andra utvägar är dessa öften inte mycket värda. Hemstäan Med stöd av vad som ovan anförts hemstäs att riksdagen hos regeringen anhåer att handen mean Sverige och Iran avbryts så änge regimen i Teheran icke respekterar konventionen om de mänskiga rättigheterna. Stockhom den 25 januari 1983 TORE ILSSON (m)