Lärarhandledning. UNT:s Mediecenter. Två timmar i händelsernas centrum. unt.se/mediecenter

Transkript

1 Lärarhandledning

2 Innehåll Inför besöket i Mediecentret 2 Förbered besöket 2 1. Journalistik Nyhetsvärdering Nyhetstexten Kommentarer Krönikor Recensioner Åsikter/opinion Källor 6 2. Annonser och reklam Distribution av nyheter och reklam 6 3. Presentationsteknik Redigering Bildens betydelse Informations- och nyhetsgrafik 8 4. Etik 8 5. Pressens roll 9 6. Webben som verktyg 9 7. Förslag till studielitteratur Nyttiga länkar 11 Inför besöket i Mediecentret Besöket i UNT:s Mediecenter är en idealisk utgångspunkt för fortsatta studier kring dagstidningens roll, eller media som helhet. Denna handledning ger förslag till uppföljningar och projekt som kan genomföras under läsåret. Välj något avsnitt som passar in i undervisningen och gör en eller flera arbetsuppgifter. Se även litteraturlistan på sista sidan. Förbered besöket Bästa resultatet av ett besök i Mediecentret får du som lärare om besöket är väl förberett. Bland annat genom att förbereda frågor till de personer de kommer att möte. Här är ett par punkter som höjer värdet av besöket: Låt eleverna noga läsa igenom Upsala Nya Tidning någon eller några dagar innan besöket och utifrån detta skriva ner ett par frågor. Be eleverna förbereda ett par frågor till nyhetschefen. Något som har med UNT:s nyhetsbevakning att göra, varför, varför inte etc. Uppföljning/fortsatta studier kring tidningen Rollspelet Det datoriserad rollspelet ETTAN på förstasidan avslutas med att eleverna får en kopia på den tidningssida man skapat. Den innehåller kommentarer till poängbedömningen som baserar sig på rubrik- och bildval. Dessa sidor kan användas som utgångspunkt för diskussioner om nyhetsvärdering och hur nyheterna presenteras. 2

3 Källor Analysera sidorna genom att diskutera vilka källor de olika grupperna valt. Vilka källor gav den bästa informationen och vilka källor var rena blindskär? Rubriker Jämför klassens val av rubriker med de exempel ni fått från mediecentrets värd. En bra rubrik ska väcka läsarens intresse, locka till läsning och ha bra täckning i texten. Det vill säga, rubriken ska inte vara tillspetsad på ett sätt som gör att den känns oärlig eller överdriven när man läser texten. Men den får inte heller vara för tam eller intetsägande så att den upplevs mer som en överskrift. Bildval Bilden är oftast det första som lockar läsarens ögon på en tidningssida. Bildvalet är därför mycket viktigt och bilden ska fungera som en enhet tillsammans med rubrik och text. En bra bild tillför mer information samtidigt som den lockar till läsning. Fortsatta studier Efter besöket på Mediecentret kan den dagliga tidningen användas till fördjupning i nedanstående ämnen. Vill klassen i ett senare skede ha ytterligare information kring något speciellt ämne går det bra att kontakta Mediecentret med dessa önskemål. Förslag till genomförande: Dela upp klassen i grupper om 3 5 elever. Låt varje grupp arbeta med ett ämne och sedan redovisa resultatet i text, samt muntligt inför klassen. 1. Journalistik En journalistik produkt, papperstidning, webbtidning, radio- eller teveprogram, etc, kan innehålla olika typer av texter eller programinslag. Texter som har olika funktion och typ av innehåll. Med utgångspunkt i dagens UNT kan ni i grupp leta fram en text av varje av nedanstående. Diskutera det specifika med varje sorts text och låt varje grupp välja en text som är ett bra exempel för den texttypen. För lite längre övningar kan ni välja att göra några av de förslag till uppgifter som finns under varje avsnitt här nedan. Olika texttyper: - Nyhetstext - Ledare - Krönika - Recension - Feature-text (orienterande, upplysande artikel eller reportage som inte är av typen nyhetsartikel, exempelvis reportage i UNT Lördag eller i Söndags-bilagan). 1.1 Nyhetsvärdering En nyhet är i allmänhet något som är oväntat, berör många och är av väsentlig betydelse. För en lokaltidning som UNT styrs naturligtvis också nyhetsvärderingen av om det är något som inträffat inom tidningens spridningsområde, eller berör människor från vårt område. Vad som är en nyhet och värt att publicera bedöms av de olika redaktionella medarbetarna. Nyhetschefer, reportrar, redigerare och andra journalister bedömer och granskar. Ofta sker en diskussion på redaktionsmöten, eller kring det vi kallar nyhetsdesken. En diskussion som utmynnar i vad som är värt att publicera. När det gäller känsliga ämnen eller kontroversiella nyheter kan det ibland bli chefredaktören som tar beslut om publicering eller inte. 3

4 Arbetsuppgift VAD ÄR EN NYHET? Ta dagens tidning som utgångspunkt för följande diskussionsämnen: Vad är en nyhet för dig? Definiera med egna ord begreppet nyhet. Dela upp klassen i grupper där varje grupp väljer de två bästa nyheterna ur dagens UNT. Jämför, diskutera och motivera. Be grupperna ta fram två exempel på nyheter man själva kommer ihåg. En lokal nyhet och en internationell nyhet. Gör en sammanställning av alla gruppernas exempel på nyheter man kommer ihåg. Definiera vilka nyheter som är positiva och vilka som är negativa. * * Ta detta som en utgångspunkt till fortsatt diskussion kring nyhetsvärdering och nyhetsval. Medierna anklagas ofta för att favorisera negativa nyheter. Det är delvis sant, men beror land annat på att vissa nyheter till exempel olyckor till sin karaktär är negativa. Ta gärna ett antal tidningar och mät spaltutrymmet för negativa respektive positiva nyheter. Välj någon eller några av de nyheter som definierats som negativa och diskutera följande frågor: För vem är nyheten negativ respektive positiv? Vad är syftet med publiceringen? Kan den negativa nyheten leda till något positivt och i så fall för vem? 1.2 Nyhetstexten ska vara saklig, korrekt och objektiv. Journalisten väljer vilken del av texten som ska lyftas fram i ingressen, vilken vinkel texten ska ha. Texten ska innehålla en allsidig belysning med hjälp av insamlade fakta och åsikter från intervjuade personer. Vinkling Att vinkla en nyhet innebär att skildra en händelse ur ett visst perspektiv. Vinkeln bestämmer inledning, ordvalet och uppläggningen av texten. Några exempel på olika vinklingar: Faktavinkel: Bil körde i diket. Orsaksvinkel: Bromsarna ur funktion. Personvinkel: Jag kvaddade min nya bil. Sammanhangsvinkel: Fjärde olyckan i samma kurva. Konsekvensvinkel: Vägverket sänker hastigheten. Arbetsuppgift NYHETSTEXTER Låt varje elev leta fram en kort nyhetstext som innehåller mycket fakta. Analysera en vanlig nyhetsartikel. Markera var i rubrik, ingress, text och bildtext som man som läsare får svar på frågorna vem, vad, var, när, hur och varför. Välj en längre nyhetsartikel ur UNT:s arkiv och låt eleverna skriva om texten till en nyhetsnotis på max 800 tecken. (Denna övning går ut på att visa på att det går att få in mycket information med få ord, men att det också är ett av de svåraste uppdragen). 4

5 1.3 Kommentarer. Ibland skriver journalisten en egen kommentar till en nyhetsartikel. Det kan vara ett ämne eller en händelse där journalisten haft särskilda upplevelser som han eller hon vill förmedla. Man kan vilja förmedla en stämning, tillföra information som inte kommit fram i nyhetsartikeln, förklara ett skeende eller ge en bakgrund. 1.4 Krönikor. Det finns olika typer av krönikor, men det gemensamma är att de är personligt hållna och ofta innehåller värderingar. Det kan vara en text som är mer underhållande än informativ, men det kan också vara krönikor som är en sorts omdömen. Personliga reflektioner om företeelser man som journalist bevakat, exempelvis musikkrönikor eller nöjeskrönikor. Arbetsuppgift SKRIV EN KRÖNIKA Låt varje någon eller några elever skriva en krönika på valfritt ämne. 1.5 Recensioner. En typ av texter som i huvudsak återfinns på tidningens nöjes- och kultursidor. Recensionen är, precis som en krönika, personlig och subjektiv. Men den ska också vara informativ, till exempel innehålla intressanta fakta om en ny film, bok eller CD. Arbetsuppgift SKRIV EN RECENSION Låt varje elev plocka fram en recension de tycker är bra. Låt varje elev skriva en egen recension på en film man nyss sett, en bok man nyss läst, eller en CD man nyss köpt. 1.6 Åsikter/opinion. På tidningens ledarsida framförs åsikter med tidningens politiska profil som grund. Ledarredaktionen skriver om och kommenterar utvecklingen i samhället, bevakar den politiska utvecklingen, partiernas beslut lika väl som riksdag, regering, kommuner och landsting. Men man kommenterar också andra tidningars åsikter eller företeelser som påverkar vår vardag. På tidningens debattsida och insändarsida öppnar man spalterna för debattartiklar och insändare av skribenter utanför redaktionen. Arbetsuppgift SKRIV EN INSÄNDARE Diskutera tidningarnas politiska profil. Jämför olika tidningar. Vad är skillnaden mellan debattsidan (en del av sidan 2) och insändarsidan (ordet fritt) i ST? Välj ett ämne för en insändare. Låt varje elev skriva en insändare och välj den bästa eller redigera ihop en gemensam insändare med det bästa från alla. Försök att se till att texten innehåller högst tecken. 5

6 1.7 Källor Journalisten ska skydda sina källor när det begärs. Annars ska man tydligt ange varifrån man får sin information. Det är viktigt att kontrollera och kritiskt granska varje källa och ställa sig frågorna; Varför får jag den här informationen? Hur trovärdig är källan? Var kan jag få uppgifterna bekräftade av en annan källa? Reportern får inte heller undanhålla fakta och detaljer som omöjliggör en fullständig redogörelse av händelserna. En av de viktigaste källorna är läsarna/allmänheten. När det gäller att beskriva nyheter, förändringar i samhället, eller hur politiska beslut eller olika händelser påverkar oss är oftast den personliga vinkeln den mest intressanta. Andra exempel på nyhetskällor är; polis, åklagare, domstol, offentliga handlingar hos myndigheter, post till kommunkansliet, pressmeddelanden från myndigheter, organisationer eller företag, samt presskonferenser, rättegångar och protokoll. Många nyhetstips kommer också från allmänheten, som brev, epost eller telefonsamtal. Arbetsuppgift KOLLA KÄLLOR om en olycka inträffar på SJ:s bangård i Uppsala, nämn tre källor som kan ge den bästa informationen. Befolkningsutvecklingen i Uppland har vänt uppåt. Leta reda på tre källor som ge mer information kring detta. 2. Annonser och reklam Den största intäktskällan för en lokal morgontidning som UNT är annonser. Den normala fördelningen mellan redaktionellt utrymme och annonser är 35 procent annonser och 65 procent redaktionellt. I en högkonjunktur ser fördelningen annorlunda ut, då ökar andelen annonser ofta till 40 procent eller mer. I en lågkonjunktur går det åt andra hållet så att fördelningen kan bli 30 procent annonser och 70 procent redaktionellt utrymme. Dessa siffror gäller naturligtvis utslaget på hela året. Från dag till dag varierar fördelningen beroende på typen av annonser och beroende på hur det redaktionella materialet ser ut. Det finns ju alltid en del fasta avdelningar som alltid ska finnas i tidningen, inrikes- och utrikessidor, familjennytt, radio- och TV-tablåer etc. 2.1 Distribution av nyheter och reklam Utvecklingen av ny teknik när det gäller kommunikation gör att medieföretagen ständigt försöker hitta nya vägar för distribution av nyheter och reklam. Inom UNT jobbar vi mycket med integration av de olika medierna. Det betyder till exempel att de nyheter som en reporter tar fram kan hamna i både tidning, och på webben. Detsamma gäller avdelningarna för annonser och reklam. Där skapar man annonspaket som gör att en kund kan utnyttja samtliga medier för att nå ut med sitt budskap. Arbetsuppgift IDENTIFIERA ANNONSTYPER Låt eleverna identifiera de tre huvudkategorierna av annonser i Upsala Nya Tidning. 1. Riksannonser för butikskedjor som H & M, OnOff etc. 2. Textannonser lokalt som Ica Kvantum, Stadium etc. 3. Rubrikannonser eller eftertextannonser som motor, bostäder etc. 6

7 3. Presentationsteknik Hur nyheter och information presenteras är en viktig del i mediernas arbete. Det handlar om allt från rubrikernas innehåll till design, typografi och bildjournalistik. Här sker en ständig utveckling där tidningarna måste anpassa sin presentationsteknik för att ge ett modernt intryck och för att locka så många läsare som möjligt. 3.1 Redigering En tidning redigeras alltid utifrån fastställda mallar när det gäller fördelningen av artiklar över en sida, bestämda typsnitt och i vilken ordning de olika sidorna eller avdelningarna ska komma. Man brukar här prata om tidningens struktur. Det är viktigt att det inte görs kraftiga avsteg från de fastställda mallarna. Dels tar det då längre tid att redigera tidningen, men framförallt ger det ett rörigt och oseriöst intryck och läsarna känner inte igen sig. Typografin är också viktig. Det vill säga att man använder typsnitt som är lättlästa, att avståndet mellan raderna är det rätta, etc. Därför lägger de flesta tidningar ner en hel del jobb på att skapa mallar som är enkla för redigerarna att använda och som samtidigt innehåller en bra typografi. Det man strävar efter i redigeringen av en sida är att göra det lätt för läsaren att navigera på sidan. Det vill säga att det är lätt att hitta och läsa de olika artiklarna. Redigeraren söker också efter en bra illustration som kan vara ingångspunkt på sidan. Till redigerarens uppgifter hör också att skriva bra rubriker till varje artikel. Rubriker som lockar till läsning. Arbetsuppgift SKRIV RUBRIKER Kopiera några artiklar från UNT.se eller ur tidningen, men ta inte med rubrikerna. Låt eleverna skriva egna rubriker till dessa artiklar. Gör sedan en jämförelse med originalet och diskutera om eleverna lyckats skapa rubriker som är bättre eller lika bra som de som UNT publicerat. Titta kritiskt på rubrikerna, både originalen ur UNT, samt de som eleverna skrivit. Lockar de till läsning? Har rubriken täckning i texten? Låt eleverna bläddra i dagens UNT och välja en sida som de fastnat för och läser. Ta sedan en diskussion om vad det är som fångat intresset. Är det uteslutande innehållet, eller är det bild, rubrik, illustration eller sidan som helhet som fångat deras uppmärksamhet. 3.2 Bildens betydelse Bilderna är lika viktiga som texterna i dagstidningen. Det är naturligtvis inte alltid så att en bild säger mer än tusen ord. Men en bra bild har ett egenvärde för att ge information, förklara eller förmedla en stämning. Redaktionens strävan är alltid att det ska finnas en dialog mellan fotograf, reporter och redigerare. Ett intimt samarbete mellan dessa är förutsättningen för att journalistiken ska bli så bra som möjligt. Det handlar i första skedet om att försöka hitta de rätta motiven att fotografera och att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. När man väl är tillbaka på redaktionen gäller det att välja rätt bild bland ofta ett flertal motiv. När bild och text kompletterar varandra blir helheten och slutresultatet bäst. Arbetsuppgift BILDENS BETYDELSE Låt eleverna bläddra igenom veckans UNT och välja en bild som man fastnat för. Be dem skriva en kort resumé över innehållet i bilden. Vad fångar intresset? Vilken information finns i bilden? Är bilden tilltalande, eller är det en bild som väcker negativa känslor? Finns det bilder man inte kan publicera i tidningen? Låt eleverna klassificera alla redaktionella bilder ur en dags tidning enligt denna indelning: a) Dokumenterande nyhets- och reportagebilder. b) Arrangerade nyhets- och reportagebilder. c) Manipulerade bilder. d) Onödiga bilder (som inte tillför något). Dessa arbetsuppgifter kan lämpligen följas upp med ett besök av någon från UNT:s bildredaktion eller nyhetsdesk. 7

8 3.3 Informations- och nyhetsgrafik De senaste åren har användningen av det vi kallar informationsgrafik, eller nyhetsgrafik, ökat markant. Anledningen är naturligtvis att hanteringen nu med datorernas hjälp är mycket enklare. Det är enklare att skapa effektiv grafisk presentation i färg och det är enkelt att återanvända vissa delar av en grafik. Nyhetsgrafik kallas ofta journalistikens tredje språk. Det första är texten, det andra är bilden och det tredje är kombinationen text och illustration, som det görs i nyhetsgrafik. Arbetsuppgift STUDERA INFORMATIONSGRAFIK Låt eleverna välja en bra och en dålig nyhetsgrafik ur UNT eller annan dagstidning. Motivera! Är innehållet lätt att förstå? Är grafiken överskådlig och lättläst? Använder grafiken färg så att det underlättar förståelsen? Finns samma information även i artikeln som är kopplad till grafiken? 4. Etik Tryckfrihetsförordningen ger varje medborgare rätt att uttrycka sig fritt i skrift, men lagen ger även den enskilde skydd mot ärekränkning i tidningar. Vid tryckfrihetsbrott tillämpas ett särskilt rättsförfarande som bland annat innebär att en jury bedömer det påstådda brottet. I de fall juryn anser att ett brott har begåtts, blir tidningens ansvarige utgivare dömd och tidningen kan få betala skadestånd. Den ansvarige utgivaren ansvarar för allt innehåll i tidningen, även annonserna. Ett frikännande kan inte överklagas. Tryckfrihetsförordningen (TF) är en grundlag och ändringar kan endast göras efter efter två riksdagsbeslut med mellanliggande val. TF är i första hand till för att ge möjligheter att granska makten utan onödig risk för repressalier, därav ensamansvaret. Utöver lagens bestämmelser finns också etiska regler för press, radio och TV, (se separat häfte från Tidningsutgivarna). Dessa etiska regler syftar bland annat till att ge den enskilde skydd mot publicitetsskador. Huvudpunkterna i de etiska reglerna är: ge korrekta nyheter ge plats åt bemötanden respektera den personliga integriteten var varsam med bilder var försiktig vid känslig namnpublicering Den som tar tillvara allmänhetens intressen är Allmänhetens Pressombudsman, PO, och Pressens Opinionsnämnd, PON. Sammanställningar av fall som har behandlats av PON kan beställas från: Allmänhetens Pressombudsman Box Stockholm eller tel

9 5. Pressens roll Svensk presspolitik har till syfte att möjliggöra en allsidig samhällsdebatt och en fördjupad demokrati. De fyra mediepolitiska funktionerna är: information (allmänna nyheter och samhällsinformation). kommentarer (ex.vis politiska kommentarer på ledarsidan). granskning (mediernas granskning av samhälle och företag). gruppkommunikation (läsarnas forum, insändare och debatt). Men medierna innehåller också varierande grad av underhållning. Radio och TV:s underhållningsprogram följs upp av tidningarna och tidningarna publicerar korsord, tävlingar, följetonger och annat underhållningsmaterial. Ett av de viktigaste mediepolitiska instrumenten är presstödet. Ambitionen med detta är att bibehålla en mångfalld, samt underlätta tidningsutgivning i hela landet. En del av presstödet är nämligen utformat som distributionsstöd. Läs mer om presstöd och tryckfrihetsförordningen på riksdagens webbplats; Presstödet är föremål för ständigt återkommande debatter i Riksdagen. Arbetsuppgift SORTERA ARTIKELTYPER Leta exempel på information, åsikts- och underhållningsmaterial. Går det att sätta tydliga gränser? Låt eleverna sortera artiklar ocn notiser i de tre grupperna. Leta efter tydliga skillnader. 6. Webben som verktyg Tidningsutgivarna och Tidningen i skolan har skapat två webbplatser för att ge stöd åt undervisningen i mediefrågor. Den ena webbplatsen vänder sig till dig som lärare med tips och förslag som du direkt kan använda i undervisningen. Den andra webbplatsen blir eleverna spelfält där de kan utöva och testa sina kunskaper i journalistik. Här hittar du de två webbplatserna: Lärarwebben Elevwebben Här finns massor med nyttiga länkar till olika tidningars webbplatser och material kring journalistik. 9

10 7. Förslag till studielitteratur Göra tidning Ordfronts förlag, Åke Edwardsson, Kenth Andréasson, Per Andersson-Ek. Grunderna i tidningsmakandet, allt från text till rubriker, bildbehandling och layout. ISBN X Börja skriva Ordfronts förlag, Åke Edwardsson, Kenth Andréasson, Per Andersson-Ek. ISBN Klar text - att handskas med det skriva ordet Per Amnestål, Björklunds förlag ISBN Tänkta artiklar - råd på vägen till klar text Per Amnestål, Björklunds förlag ISBN Den tjugonionde bokstaven Bo Strömstedt, Albert Bonniers förlag ISBN Orden och Karl Erik Tallmo. Rubrikerna Brutus Östlings Bokförlag Symposium ISBN X Nypressat Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Ingela Wadbrink, JMG, Göteborgs Universitet ISBN Många kan vägledning för bättre utformning av tryckt text. läsa mer Synskadades Riksförbund, Enskede. Hft. 16 sid. Nyhetsgrafik Sven Lidman/Ann-Marie Lund. Att informera effektivt i text och bild ett spännande framtidsyrke. Bild och Ord Akademin/RMI Berghs Dagens Nyheter, Stockholm 1987, 16 sid. Pressetik Hans-Gunnar Axberger. Juristförlaget. ISBN X Presshistoria: Lärarhandledningar från Tidningen i skolan Tidningen i skolan (TiS) producerar material inom olika ämnesområden, för lärare på alla stadier. För lärare har TiS producerat en serie häften med den gemensamma rubriken Dagstidningen ett läromedel. Följande häften finns i denna serie: Bild Etik och moral Fakta och fördjupning Olika sidor av matematik Politik. Makt eller vanmakt Tidningens texter Häftena från TiS kostar 50 kronor styck, inklusive moms och kan beställas direkt från TiS webbplats. Där finns också allmänna skrivråd, tips och metoder och mer information om Tidningen i skolan. Där kan du också gratis hämta PDF-dokument som hjälper dig i arbetet: Skoltidningen Handfasta råd till dig som ska dra igång en skoltidning med eleverna! Tidningen i praktiken Ett nytt gratis PFD-häfte för dig som studerar till lärare och ska ut på VFU-praktik. Kolla källan En serie i tre delar som tillsammans ger dig som lärare en god inblick i hur du kan arbeta med journalistiskt material och journalistiska metoder Möte med dagstidningar Ett nytt startmaterial som ger både fakta och handfasta råd om hur du kan börja använda dagstidningen i undervisningen. Grundskolan-gymnasiet. 10

11 Tidningsläraren för de yngsta eleverna Visst kan du använda dagstidningen i arbetet med de yngsta eleverna! I vårt digitala pdf-material får du tips och idéer på hur du kan använda de vanliga dagstidningarna på ett nytt och spännande sätt i skolarbetet. Sveriges Tidskrifters Medieordlista Sveriges Tidskrifters uppdaterade ordlista med medietermer på svenska och engelska! 8. Nyttiga länkar Sveriges Riksdag, med riksdagsbeslut, lagar och förordningar. TT-språket, Tidningarnas Telegrambyrås språkregler. Tidningsutgivarna. Fakta om svenska dagspress från Tidningsutgivarna, (TU). En tidning från TU (tidigare Pressens Tidning) Svenska Journalistförbundet SND, Society for News Design SND/S, Society for News Design / Scandinavia (två webbplatser som handlar om formgivning av dagstidningar). 11