Rambudget Diarienummer Beslut om rambudget 2016 samt om prognos för BESÖK POSTADRESS TELEFON TELEFAX Org.

Transkript

1 Diarienummer Rambudget 2016 Beslut om rambudget 2016 samt om prognos för BESÖK POSTADRESS TELEFON TELEFAX Org.nr Pommernvägen 1 Box mail@brandkaren-attunda-se Sollentuna Sollentuna

2 2 (17) Innehåll Inledning Långsiktig verksamhetsmässig inriktning Framtidens utmaningar Verksamhetsmässiga och organisatoriska inriktningar för Verksamhetsmässiga och organisatoriska inriktningar för Övergripande strategier Omvärldsanalys Rambudget 2016 med planering Medlemsavgift och dess fördelning Organisation och personal inom Brandkåren Attunda Organisationsmodell Brandkåren Attundas ekonomiska system Ökat teknikberoende Brandstationer Ekonomiska risker Ekonomiska utmaningar 2016 och Driftsbudget Driftskostnader och avskrivningar Investeringar Fastigheter... 16

3 3 (17) Inledning Olyckorna kostar samhället 70 miljarder varje år, dör varje år i olyckor och över skadas. Olyckorna i samhället hanteras av flera olika aktörer med där tillhörande ansvar. Kraven på de olika aktörernas funktionalitet, effektivitet och resursoptimering normerar nya organisationsformer och därtill styrsystem. Utmaningen för framtiden är att inte skapa disparata styrformer utan sträva efter ett holistiskt förhållningssätt med tydliga krav på kvalitet och samproduktion. Att utrycka detta i gemensamma nollvisioner och gemensamma ansatser för ett säkert och tryggt samhälle utgör grunden för en framtidens effektiva olyckshantering. En effektiv olyckshantering är därmed en del av välfärdssystemet, nu och i framtiden. Kvinnor och mäns, flickor och pojkars självklara rätt till trygghet och säkerhet är grundläggande i en demokrati. Det är dessa individer som både drabbas av och orsakar olyckor. Visionen om att Ingen ska skadas eller omkomma i olyckor, mindre ska förstöras vid olyckor anger därmed fortsatt fokus på det olycksförebyggande uppdraget och att på olika sätt stödja den enskilde och genomföra insatser. Men visionen stimulerar även utveckling av vår roll i samhället och att vi omprövar våra organisatoriska gränser för att kunna möta framtidens krav och förväntningar. Att samproducera trygghet och säkerhet med en kommun kräver nyfikenhet, öppenhet och handlingskraft är det första året av fyra inom ramen för ett nytt handlingsprogram. Under 2016 ska förbundet fortsatt åstadkomma de resultat som handlingsprogram, målbeskrivningar och andra styrdokument anger. Sammantaget innebär förslaget för rambudget 2016, med hänsyn till den uppräkning av medlemsavgiften på 1,5 % som anvisas av förbundsdirektionen samt ökade kostnader, minskade intäkter och behov av både besparingar i nuvarande verksamhet. Sammanlagt kommer ytterligare 1400 tkr. arbetas in/effektiviseras i kommande verksamhetsplan med internbudget för Under 2015 har en omfattande organisationsförändring genomförts, där förändringen leder till bättre resultat och minskade kostnader på sikt. Balanskravet för 2014 har av förbundsdirektionen reserverats för kommande pensioner. Under kommande år är fokus att skapa bättre service för invånarna samt att öka förtroende och tillit inom verksamheten, utveckla arbetsmiljön samt höja den ekonomiska medvetenheten inom organisationen. Under 2016 pågår projektering med nya brandstationer i Sollentuna och Upplands Väsby. Föreliggande rambudget med inriktning utgör den politiska styrningen av förbundet vad avser tolkning av handlingsprogrammet, inklusive utveckling av uppdrag och förmåga. Rambudgeten innebär också fastställande av medlemsavgifter, övriga intäkter och fördelning av kostnader. Dokumentet omsätts i en verksamhetsplan som mer i detalj beskriver prestationsmål, uppdrag och detaljbudget. Ida Texell Förbundsdirektör

4 4 (17) 1. Långsiktig verksamhetsmässig inriktning I handlingsprogrammet för beskrivs förbundets uppdrag, vision, effektmål, prestationsmål och stödjande mål. Med utgångspunkt i Ett olycksfritt samhälle ska förbundet skapa goda och effektiva möten med män och kvinnor, flickor och pojkar. I det förebyggande arbetet och före, under och efter insatser. Dessa möten är av största vikt för att åstadkomma en upplevelse av ökad säkerhet och trygghet. För att åstadkomma ett olycksfritt samhälle, en ökad förmåga hos den enskilde att förebygga och hantera olyckor samt förbättrad skadeavhjälpande verksamhet behöver både vårt uppdrag och medarbetarnas uppgifter utvecklas och förtydligas. Inom ramen för detta har Brandkåren Attunda introducerat en social dimension inom ramen för effektmålen. Effekterna som ska åstadkommas handlar om att Brandkåren Attunda ska utveckla samhällets samlade förmåga att förebygga och hantera olyckor men även att Brandkåren Attunda ska bidra till att minska utanförskapet och öka tilliten i samhället Framtidens utmaningar Inom ramen för arbetet med handlingsprogram har en framtidsspaning genomförts. Inom ramen för detta har några trender för framtiden identifierats. Dessa är, Förändring i demografi Globaliserade och nya framtida marknader Knappa resurser Klimatförändringar Dynamisk innovation och teknik Globalt kunskapssamhälle Delat globalt ansvarstagande Subtrenderna som identifierats handlar om ökad befolkning i världen, ålderspucklar, ökad urbanisering. För att skapa en långsiktig styrning har verksamhetsmässiga inriktningar som kopplar till vision och effektmål tagits fram. Vidare har några organisatoriska inriktningar tagits fram för att beskriva områden som organisationen behöver arbeta för att skapa en god verksamhet och som stödjer de verksamhetsmässiga inriktningarna. Under handlingsprogramperioden ska Brandkåren Attunda fortsätta utveckla både organisationen, arbetsformerna samt den förebyggande och den skadeavhjälpande förmågan. Särskilda verksamhetsmässiga inriktningar gäller för programperioden. Brandkåren Attunda avser: - Fördjupa samverkan med medlemskommunerna och andra aktörer och partners för att öka måluppfyllelsen och värdet av förbundets verksamhet. - Utveckla det olycksförebyggande arbetet vad avser metoder framförallt information, råd och annat stöd till den enskilde.

5 5 (17) - Utveckla det skadeavhjälpande arbetet vad avser teknik, metoder och ledning. - Utveckla det olycksuppföljande arbetet avseende analys och lärande. - Utveckla ett målgruppsanpassat bemötande och jämställd service utifrån såväl myndighetsrollen som den stödjande och skadeavhjälpande rollen. Förutsättningar för att skapa balans mellan medlemsavgifter, handlingsprogrammets intentioner och behov av utveckling av driftmässiga förutsättningar (fordon, fastigheter, materiel, IT mm), stödjande/förebyggande verksamheter (information, utbildning, brand- och säkerhetsarbete, deltagande i fysisk planering, tillsyn, remisshantering, tillståndshantering mm) och skadeavhjälpande förmåga (beredskapsnivåer, insatsförmåga, ledningsförmåga, samverkan med andra mm) ska åstadkommas under Under 2018 och 2019 ökar vårt pensionsåtagande enligt KPAs beräkningar. Övriga intäkter måste därför öka för att dels möjliggöra en förstärkning av den stödjande förmågan och förbättring av den skadeavhjälpande förmågan men även för att hantera ökade kostnader på kort sikt. Även personalkostnaderna kommer att behöva minskas löpande under perioden för att möjliggöra ovanstående. 2. Verksamhetsmässiga och organisatoriska inriktningar för är första året på det nya handlingsprogrammet och under 2016 ska medlemskommunerna se en förbättring vad gäller minskning av antalet omkomna och skadade vid olyckor, färre bränder i bostäder, skolor och andra byggnader samt färre brand ej i byggnad. Vattensäkerhet kommer att prioriteras under sommarmånaderna och en minskning i antalet skadade eller omkomna till följd av drunkning ska påvisas. Samverkan med medlemskommunerna vad avser förebyggandet av bränder i skolor, andra anlagda bränder och social oro ska fortsätta och utvecklas. Under 2016 kommer en revidering och översyn av förbundsordningen att genomföras. Översynen kommer exempelvis att omfatta formella och juridiska förutsättningar, ekonomiska förutsättningar och varumärkesmässiga förutsättningar. Med varumärkesmässiga förutsättningar avses att göra en översyn huruvida namnet Brandkåren Attunda harmoniserar med det uppdrag som organisationen har. Handlingsprogrammet för anger två effektmål som anger förutsättningar för verksamheten. Under 2016 kommer Brandkåren Attunda att ingå i samtliga brottsförebyggande råd för att tillsammans med medlemskommunerna identifiera målområden för att minska utanförskapet och öka tilliten i samhället. Under 2016 fortsätter omställningsprocessen för organisationen. Under 2016 genomförs ett omfattande kompetenslyft för all personal. Lyftet strävar efter att öka inspirationen i Brandkåren Attundas olycksförebyggande arbete och bidra till ökad förståelse om vad arbetstiden ska användas till. Chefer och ledare fortsätter utbildas i strategi- och styrsystemen och den ekonomiska medvetenheten höjs successivt. Under 2016 utvecklas förbundets förmåga att arbeta med kvalitetsfrågor. Öka kompetensen gällande varandras arbete inom organisationen för att komma närmare varandra och skapa förståelse. Vidare kommer vi att genomföra ett särskilt satsningsprogram

6 6 (17) för samtliga medarbetar med syfte att höja kompetensen/motivationen för förebyggande arbete och sociala insatser. Förbundet ska fortsätta att utveckla en solid och uthållig ekonomisk verksamhet utifrån de finansiella målen. Dialog mellan förbund och medlemskommunerna har under 2015 utvecklats för att skapa en långsiktighet i såväl verksamhetsfrågor som i den förbundsövergripande budgetprocessen. Projekteringsarbetet för uppförande av nya brandstationer i Sollentuna och Upplands- Väsby inleds. Tjänsten för att leverera larmhantering och systemledning upphandlades under 2015 och under 2016 fortsätter kalibreringsarbetet med räddningscentralen. Utvecklingsarbetet handlar om att utveckla systemledning och regionens totala förmåga att optimera och fördela resurser. Vidare handlar utvecklingsarbetet om att involvera fler aktörer i åtgärdsproduktion för att minimera risker och att hantera olyckor och inträffade händelser. 3. Verksamhetsmässiga och organisatoriska inriktningar för Handlingsprogrammet beskriver skydd och förmåga och klargör förbundets inriktningar. En gemensam vision för Stockholms län finns beslutad och det finns en regional strategi för bland annat stärkt brandskydd. Under perioden kommer kompetensen avseende riskhantering, kommunikation och analys att förstärkas. Under perioden påbörjas arbetet med ett upplevelsecentra/säkerhetshus med West Midlands Safeside som inspiration. Inriktningen är att skapa en arena för barn och ungdomar med fokus på ökad säkerhet och trygghet. Projekteringsarbetet för att uppföra nya brandstationer i Sollentuna och Upplands Väsby är genomförd och underlaget går ut för upphandling. Byggstart för ny brandstation i Sollentuna beräknas under första delen av 2017 och i Upplands Väsby sannolikt under Under 2016 ses stationsplaceringarna för Märsta/Sigtuna över och inriktningen för detta arbete är att bereda nya kostnadseffektiva lösningar med handlingsprogrammet som grund. Det kommunala samarbetet har stärkts och samarbetet syns genom ett brett socialt förebyggande arbete som sker gemensamt med medlemskommunerna. Den nya organisationen med tillgängliga chefer och medarbetar underlättar dialogen efter varje medlemskommuns unika behov. Hembesök genomförs inom samtliga kommuner i Brandkåren Attunda och besöken är fokuserade på att stödja medborgarna och förhindra olyckor i hemmet. Under åren har en särskild modell för att identifiera riskutsatta grupper tagits fram. Under perioden avses det skadeavhjälpande arbetet utvecklas avseende teknik och metoder och därvid behöver nya tekniker och material införskaffas. Förbundet har gjort en framtidsanalys och utökat samarbetet med olika samarbetspartners.

7 7 (17) 4. Övergripande strategier Strategierna anger förbundets förutsättningar och övergripande vägval för att uppnå balans mellan ekonomiska resurser, grundläggande verksamhetsbehov samt utvecklingsbehov inför perioden Förbundets attraktionskraft ska säkerställas genom de sätt organisationen möter medborgarnas och de nödställdas behov av tjänster inom området skydd mot olyckor. Förmågan och varumärket ska därför stärkas. Verksamhetsområden och aktiviteter som inte skapar värde eller nytta för den enskilde ska identifieras, värderas och avvecklas. Verksamhetsområden och tjänster som skapar värde ska förstärkas och utvecklas (yttre effektivitet - att göra rätt saker). Förbundets kvalitet ska säkerställas genom ett ökat kapacitetsutnyttjande av arbetstid, lokaler och fordon. Processerna ska vara fungerande och integrerade i produktion. Åtgärder för att öka inre effektivitet ska genomföras, bland annat genom att öka intäkter och minska kostnader. (inre effektivitet - att göra saker rätt) Omvärldsanalys Nedan följer ett antal områden som har identifierats och förutspås påverka förbundets utveckling och handlingsmönster för perioden Se även avsnittet ekonomiska risker och avsnitt ekonomiska utmaningar. Kommunernas ekonomiska läge är fortsatt i behov av tydliga prioriteringar och uppföljning av kostnader. Kronan? Inflation? Satsningar inom kommunal omsorg och skola står fortfarande högt på agendan för medlemskommunerna de närmsta kommande åren. Detta leder till fortsatt bevakning och aktivt arbete med omställning och prioritering av förbundets verksamhet till rådande ekonomisk verklighet. Regeringen har genom en särskild utredning, en myndighet för alarmering (SOU2013:33) sett över samhällets alarmeringstjänst under Under 2015 har regeringen bedömt att det krävs en fortsatt utredning för att beskriva kostnader och organisationsform. Konsekvenser och eventuella förändringar för förbundets verksamhet och kostnadsbild behöver studeras och analyseras. Avtalet med nuvarande räddningscentral löpte ut under 2015 och upphandlingen inom ramen för LOU har genomförts. Kostnadsbilden för larm- och ledningscentralen för de kommande fem åren ligger i linje med de kostnader som extrapolerats. Därmed är kostnadsbilden för larm och ledningscentralen överskådlig för de kommande fem åren. Förbundets medlemskommuner utgör en central del i Mälardalsregionen som är en mycket expansiv region beträffande boende- och arbetsmarknadsutveckling. Det totala invånarantalet i Attundaland uppgick vid ingången av 2012 till ca invånare. Den årliga tillväxten är på knappt 2 %. Samtliga medlemskommuner har haft en positiv befolkningsökning. Befolkningsutvecklingen prognostiseras vara fortsatt expansiv i samtliga medlemskommuner under överskådlig ( ) tid. Vid årsskiftet

8 8 (17) 2015/16 beräknas invånarantalet, utifrån respektive medlemskommuns egna beräkningar och prognoser, totalt uppgå till drygt invånare. Inriktningen för förbundet är den ökade befolkningen till trots att minska antalet olyckor per 1000 invånare. Bild på befolkningsprognos för 2020 Förbundsområdet med angränsande kringkommuner utgör ett attraktivt och expansivt område i Mälardalsregionen. Stora företags- och forskningsetableringar kombinerat med en utbyggd kollektivtrafik gör området intressant att bo och verka i. Arbetet med förbifart Stockholm beräknas pågå och beräknas vara klart Områdets geografiska skiftande karaktär med allt från sammanhängande storstadsbebyggelse till mindre samhällen och landsort erbjuder varierade attraktiva boendemiljöer. Kommunernas geografiska ytstorlek är också mycket varierad. I kombination med befolkningsstorleken ger detta en skiftande befolkningstäthet vilket påverkar nuvarande, och framtida utformning och dimensionering av förbundets skadeavhjälpande såväl som förebyggande verksamhet då behoven av stöd och hjälp varierar i hög grad mellan och i medlemskommunerna.

9 9 (17) 5. Rambudget 2016 med planering Medlemsavgift och dess fördelning Förbundets intäkter består till en dominerande del av medlemsavgifter. Därutöver tillkommer intäkter från olika bas- och särskilda uppgifter, för närvarande i huvudsak från tillsyn- och tillståndshantering, automatlarmshantering, utbildningstjänster. I förbundsordningen 16 beskrivs medlemskommunernas kostnadsfördelning, vilket även är medlemskommunernas andel i tillgångar och skulder i förbundet, enligt 20. Kostnadsfördelning i 16 beskrivs enligt följande: A = 0,8 * P% + H A medlemskommunens andel P% medlemskommunens population i förhållande till förbundets population H historisk kostnadsbas Populationsdata den 31/12 två år innan aktuell budget används i andelsberäkningen. Det vill säga för budget gällande år 2016 används populationsdata från 31/ På sikt kan ovanstående fördelningsmodell behöva kompletteras med befolkningsökning som komplement till ramuppräkning. Den historiska kostnadsbasen H är för - Järfälla kommun 0, Knivsta kommun 0, Sigtuna kommun 0, Sollentuna kommun 0, Upplands Väsby kommun 0, Upplands-Bro kommun 0,02903 Den beslutade historiska kostnadsbasen, gäller sedan 1 oktober Kommun Andel 2011 Andel 2012 Andel 2013 Andel 2014 Andel 2015 Järfälla 22,7 22,7 22,6 22,5 22,5 Knivsta 7,6 7,6 7,6 7,6 7,6 Sigtuna 21,0 21,0 21,1 21,2 21,3 Sollentuna 21,6 21,6 21,6 21,6 21,6 U-Bro 10,5 10,5 10,5 10,5 10,4 U-Väsby 16,6 16,6 16,7 16,6 16,6 Summa Figur 2: Andelstal (medlemskommun i förhållande till Brandkåren Attunda)

10 10 (17) Den totala medlemsavgiften på tkr kommer år 2016 att ha följande fördelning mellan medlemskommunerna enligt nuvarande fördelningsmodell: Population Medlemsavgift Kommun Andel Järfälla , Knivsta , Sigtuna , Sollentuna , Upplands-Bro , Upplands Väsby , Summa I förbundsordningen regleras att direktionen ska fastställa budget för förbundet inom de ekonomiska ramar som ges av medlemskommunerna. Målsättningen är att budgeten för det nästkommande året ska fastställas av direktionen i form av en rambudget senast i juni. I rambudgetbeslutet ingår också fastställande av medlemsavgift. Rambudgeten utgör sedan ett underlag för den verksamhetsplan med internbudget för nästkommande år som godkänns av direktionen i oktober månad. Förbundets budgetarbete ska samordnas med medlemskommunernas och samråd ska ske med samtliga medlemskommuner genom bland annat medlemsforum. Alla medlemskommuner har en befolkningsökning. Skillnaden i relativa tal är marginell vilket medför att respektive medlemskommuns andel i förbundet har förändrats med 0,2 % eller mindre under åren

11 11 (17) 6. Organisation och personal inom Brandkåren Attunda Totalt är 265 personer anställda inom Brandkåren Attunda. Bemanningsplanen för Brandkåren Attunda redovisar totalt 191,25 vilket är ungefär sex tjänster färre än föregående år. Denna minskning är en följd av den effektivisering och omorganisation som genomfördes under Organisationsförändringens mål var att just skapa dessa förutsättningar för att leverera bättre resultat och minska kostnaderna samt att bidra till ett mer kommunikativt och utvecklande ledarskap. Inriktningen är även att skapa förutsättningar där fokus är på resultat och produktion. Inom ramen för den förändrade organisationen skapas även förutsättningar för att stärka och utveckla strategi- och styrsystemet. Att analysera såväl effektivitet, resultat och nytta är viktiga förutsättningar för framtiden Organisationsmodell Inriktningen för Brandkåren Attundas organisation och dess utveckling handlar om att stärka medarbetaren och bidra till att bättre kunna utveckla verksamheten för att möta de verksamhetsmässiga och ekonomiska kraven som ställs. Ledarskapet inom Brandkåren Attunda strävar efter att karaktäriseras av kommunikation, relation och helhetssyn. Nedan redovisas den beslutade organisationen vilken etablerades under 2014 och Under 2015 har strukturen för process- och kvalitetsarbete förändrats. Processägare har rekryterats och utbildats. Inriktningen för förändringen handlar om att skapa en effektivare organisation som utvecklar verksamheten. Under 2015 har även arbetet med handlingsprogram påbörjats. Underlaget för arbetet består bland annat i en genomförd riskanalys och arbetet har karaktäriserats av inflytande och dialog med såväl medlemskommuner som samarbetspartners.

12 12 (17) Under 2014 och 2015 har Brandkåren Attunda genomfört ett omfattande arbete med att utveckla och stärka ekonomifunktionen, ekonomiska prognoser och analyser samt den ekonomiska medvetenheten inom organisationen. Brandkåren Attunda har därmed förutsättningar för en ekonomifunktion med integritet, uppföljning, resultatdialoger och noggranna prognoser och analyser. Under 2015 har styrningen av det tekniska kontoret förändrats och strategier tagits fram för att beskriva framtida behov och prioriteringar. Tekniska kontorets utmaningar de närmaste åren ligger i att ta fram strategier och långsiktiga underhållsplaner för att få ett planerat periodiskt underhåll vilket ger en god ekonomisk hushållning inom hela det tekniska området. 7. Brandkåren Attundas ekonomiska system Det egna kapitalets storlek är per totalt tkr fördelat på eget kapital tkr och eget kapital resultatutjämningsreserven (RUR) tkr. Överskottet från 2014 på tkr ska överföras till det egna kapitalet efter att medlemskommunernas kommunfullmäktige godkänt årsredovisningen. Det egna kapitalet uppgår då till totalt till tkr varav förbundsdirektionen reserverat tkr (balanskravet 2014) för framtida pensioner. En eventuell återbetalning av kapital från FORA gällande sjukförsäkringar för året 2004 kan ske under 2015 vilket påverkar resultatet och ger förmodligen en positiv effekt på det egna kapitalet. Det är dock oklart om utbetalning sker under 2015 och till vilken nivå. Under 2015 har följande saker arbetats in i budget: Swedavia tkr Extra kostnader i form av ökat OB 600 tkr Översyn av ekonomiska förutsättningar, ex räntekostnader samt pensionsåtaganden. Under 2015 kommer förbundet att minska sina intäkter då man tappar en stor intäktspost i form av den särskilda avtal mellan förbundet och Swedavia. Avtalet har löpt i ca 15 år och har på begäran av Swedavia sagts upp per den 1/ De ekonomiska konsekvenserna kommer förbundet att försöka minimera i största möjliga mån i form av en förflyttning av personal internt inom förbundet. I och med att personal (som tidigare finansierats genom avtalet) förflyttas in i Brandkåren Attundas ordinarie verksamhet medför det att utrymmet att ompröva återbesättning tjänster av minskar då dessa tjänster tar eventuella effektiviseringsmöjligheter i anspråk. Vi ser även en trend på att förbundets intäkter för larm svagt ökar, dock är denna del av intäkterna en osäker del då privata aktörer kan erbjuda liknande lösningar och kan komma att ta över en del av den marknad som brandkåren i dagsläget innehar Ökat teknikberoende Förbundet har under året minskat sin fordonsflotta till ca 100 fordon inklusive släp där ett antal av dessa i hög grad bygger på avancerad teknologi. Till detta kommer ett allt större beroende av ny informationsteknik för styrning, drift, support av såväl operativ som förbundets dagliga verksamhet. Detta ställer ökade krav på ekonomiska insatser för drift, underhåll och reparationer då många av dessa tjänster måste köpas externt.

13 13 (17) 7.2. Brandstationer Under 2015 har ett omfattande renoveringsarbete satts igång på Upplands-Bro brandstation och beräknas fortlöpa större delen av året. Detta arbete syftar främst till att förbättra arbetsmiljön och även att öka jämställdheten för personalen vid stationen. Bland annat kommer som ett led i detta arbete nya logement och nytt omklädningsrum för damer vara del av ombyggnationen. Under de närmsta åren kommer en nybyggnation av Sollentuna och Upplands Väsby station påbörjas. Planeringen av detta har redan satts igång och målet är att båda stationerna ska kunna vara i drift inom tre till fem år. En del av marken som i dagsläget tillhör stationen i Sigtuna planeras att säljas till Sigtuna kommun vilka har planer på att bygga ett större bostadsområde Ekonomiska risker Förbundets verksamhet och dess finansiering är förknippad med olika ekonomiska risker och utmaningar och bland dem kan särskilt nämnas: Hyresintäkter från ambulansentreprenörer. På ett par av förbundets stationer hyr ambulansentreprenören in sin verksamhet. På sikt kan entreprenören överväga att inte längre ha logement eller välja andra lokaler. Detta kan innebära betydande intäktsbortfall och svårigheter att hitta nya hyresgäster. Förbundets pensionsskuld där en eventuell sänkning av diskonteringsränta får direkt effekt på pensionskostnaderna och sannolikt en negativ effekt på resultatet. Pensionsskuldens förändring är alltid en osäkerhet inför varje verksamhetsår. I prognosen per är skulden baserad på KPA:s beräkningar från december En ny beräkning av pensionsskuldens förändring görs i samband med delårsbokslutet per Inriktningen för Brandkåren Attunda när det gäller automatiska brandlarm är att minska antalet felaktiga/falska automatlarm. Då dessa är förenat med en intäkt kommer det förebyggande arbetet med att aktivt minska antalet falsklarm att medföra att intäkterna minskar Ekonomiska utmaningar Under nuvarande budgetår 2015 står förbundet inför ett antal förändringar och realiseringar i verksamheten som innebär att ekonomiska resurser behöver omfördelas. Till detta kommer sedvanlig pris- och löneuppräkning. I huvudsak är det nedanstående komponenter/områden som idag kan identifieras: Utveckling av kommunikationskanaler och webbplats. Under 2015 och 2016 kommer webbplats och intranät att förändras i syfte att utveckla såväl intern- som extern kommunikation. Även den grafiska profilen ses över och förändras.

14 14 (17) Nedan återges en uppskattning av de ekonomiska utmaningarna för 2016 Brandkåren Attunda. Komponent/område Lönerörelse och nya tjänster 2016 genererar ökade kostnader om cirka 3400 tkr, 1,5 % uppräkning täcker cirka tkr varvid cirka tkr återstår att hantera inom befintlig ram Tabell 3. Ekonomiska utmaningar avseende driftskostnader för Belopp tkr ,5 % uppräkning av medlemsavgiften genererar behov av prioriteringar avseende såväl verksamhetsinriktningar, driftskostnader som för investeringar. För åren kvarstår i stort ovanstående förutsättningar om än med viss omfördelning mellan dess poster. Till detta kommer också ökade pensionskostnader allt eftersom förbundets pensionsåtagande ökar i enlighet med finansieringsöverenskommelsen med medlemskommunerna i samband med förbundsbildningen. Detta innebär sammantaget fortsatta krav på rationaliseringar och prioriteringar samt sökande efter nya varaktiga finansieringskällor. 8. Driftsbudget Mot bakgrund av ovanstående har en övergripande driftsbudget tagits fram vilken presenteras i tabellen nedan. Resultatet för hela verksamheten är ett överskott om 706 tkr för år Budget 2014 Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Löner Pensioner Summa Personalkostnader Prognostiserad Lönerörelse 2,0% 2,0% 2,0% 2% Ränta Pensiosskuld Avskrivningar Övriga Kostnader Summa övriga Kostnader Totalt Kostnader Övriga Intäkter Kommunalbidrag Uppräkning 1,5% 1,5% 1,8% 2,5% 2,3% Summa Totala intäkter Resultat Tabell 4. Rambudget drift 2015 med planering För 2016 anges tilldelade ramen om 1,5 % i den grönmarkerade kolumnen.

15 15 (17) För åren har i planeringen en uppräknad medlemsavgift där kompensation för pris- och löneuppräkning samt befolkningsutveckling i enlighet med beslutad modell ges. Under åren beräknas ökningen av personalkostnaden vara ca 2 % årligen. Trots att ökning av personalkostnaderna är mer än den årliga uppräkningen av medlemsavgifterna, så kommer effektiviseringar inom andra delar utav verksamheten att kunna täcka upp resterande del av kostnaden som inte täcks av uppräkning av medlemsavgiften. Under 2018 ökar vårt pensionsåtagande avsevärt enligt KPAs beräkningar. Under sommaren och hösten kommer arbetet med internbudgeten planeras och prognoserna för de olika avdelningarna och ansvarsområden att fastställas. Dessa prognoser kommer genom en förbättrad intern ekonomistyrning att kunna på sikt kunna bli mer exakta Driftskostnader och avskrivningar Personalkostnaderna har beräknats i enlighet med nyligen slutna centrala löneavtal som sträcker sig i stort över planeringsperioden med viss komplettering av Konjunkturinstitutets prognoser. Pensionskostnader har beräknats utifrån KPA:s prognos från december Övriga driftskostnader (material, fordon, lokaler m m) har räknats enligt de förändringar som redogjorts för i tidigare avsnitt. För övrigt förväntas en fortsatt fokusering på att hushålla med resurserna och att hitta ytterligare kostnadseffektiva lösningar. Under så försöker vi hitta lösningar för att få ner bland annat finansiella kostnader såsom räntekostnader för lån. Avskrivningarna kommer under de närmaste åren att sjunka något i takt med att mycket av tidigare investeringar har skrivits av. Avskrivningarna kommer även att bestå till allt större del av de investeringar som kommer göras i nya fastigheter som förbundet planerar att bygga, dessa kommer ekonomiskt att jämna ut sig mot sjunkande hyreskostnader. Förbundet ska från årsskiftet 2016 gå över till komponentavskrivningar för fastigheterna det arbetet förbereds nu under Vilken effekt detta får på avskrivningarna från 2016 är i dagsläget oklart Investeringar Förbundet äger samtliga fordon och fyra (4) av fastigheterna; Järfälla, Knivsta, Sigtuna och Upplands- Bro brandstationer. Förbundet har finansierat en stor del av fastighetsbeståndet med egna medel; köp av Upplands-Bro brandstation, byggnation av Sigtuna brandstation, byggnationen av Järfälla brandstation samt markköp för Järfälla, Sigtuna och Knivsta brandstation. Skuldsättning avseende lån begränsas till tkr via Järfälla kommun för finansiering av ny brandstation i Järfälla. Lånen har en löptid på 1 år och amorteras med tkr per år. Även via Knivsta kommun för finansiering av ny brandstation i Knivsta kommun med tkr med samma löptid och amortering som lånet via Järfälla kommun. Förbundets nya investeringar 2016 budgeteras till tkr vilket bland annat innefattar en stegbil för tkr. Övriga investeringar avser räddningsmateriel, övrig verksamhetsanknuten utrustning, mindre fordon, kommunikationsutrustning samt vissa övriga lokalanknutna investeringar. Lokalrelaterade investeringar utgörs av projekteringskostnader för ny brandstation i Sollentuna med budgeterade tkr samt investeringar om tkr för färdigställande av renovering på Upplands-Bro

16 16 (17) brandstation. Investeringarna avseende ny brandstation i Sollentuna är helt beroende av att projekteringsstarten påbörjas senhösten 2015 eller första kvartalet Investeringskostnaderna för 2016 avseende färdigställande av renoveringen av Upplands-Bro brandstation står helt i relation till färdigställande datum och med besiktningsgodkännande och entreprenadernas slutfakturering i samband med årsskiftet Fastigheter Brandkåren Attunda äger idag själva fastigheterna i Järfälla, Knivsta, Sigtuna (nybyggda) och Upplands-Bro (köpt av kommunen). Märsta, Sollentuna och Upplands Väsby brandstationer disponeras via hyreskontrakt med respektive medlemskommun. När Brandkåren Attunda ersätter hyrda brandstationer med nybyggda brandstationer uppfyller de nya stationerna erforderliga krav på arbetsmiljö, driftmiljö och jämställdhet, vilket brister i delar av de hyrda brandstationerna. Upplands-Bro brandstation renoveras under Syftet med renoveringen är att skapa en bättre arbetsmiljö, bättre värden för energiförbrukning samt anpassa brandstationen ur ett jämställdhetsperspektiv. En analys över var Brandkåren Attundas brandstationer ska lokaliseras har genomförts under Det innebär att projektering av nya brandstationer i Sollentuna och Upplands-Väsby startats upp under 2015.

17 17 (17) Investeringar 2015, samt prognos för Budget Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Tillbyggnad Bro Brandstation Periodiskt underhåll fastigheter Sollentuna ny brandstation Upplands-Bro brandstation, renovering Upplands Väsby ny brandstation Knivsta Brandstation Summa fastigheter Höjdfordon Släckbilar Data investeringar Lastväxlare/tankbil Mindre bilar Transportfordon Räddningsmaterial och övriga in ventarier Kommunikationsutrustning Andningsskydd Summa maskiner o inventarier Summa totalt