NATIONELLT PROGRAM FÖR UTVECKLING INOM ANLÄGGNINGSSEKTORN
|
|
- Fredrik Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 IVAs Anläggningsforum NATIONELLT PROGRAM FÖR UTVECKLING INOM ANLÄGGNINGSSEKTORN COMPETITIVE INFRASTRUCTURE Programarbete IVAs Anläggningsforum 4 september
2 Förord IVAs Anläggningsforum bildades 1999 i syfte att främja utvecklingen inom anläggningssektorn med tonvikt på vägar och järnvägar. Verksamheten ska vidareutveckla förslag som formulerats i IVAs rapport Anläggningar i fokus samt implementera dessa hos sektorns aktörer. Anläggningsforum har tre huvudsakliga uppgifter - att arrangera årliga anläggningsdagar - att initiera och följa upp demonstrationsprojekt - att skapa ett FoU-program för sektorns kompetensutveckling I Anläggningsforum ingår följande personer: Carl Olof Ternryd (ordförande) Jan Borgbrant, Luleå tekniska universitet Bo Grönwall Gunnar Gustafson, Chalmers tekniska högskola Bengt Hansson, Lunds tekniska högskola Bert Lilja, Sveriges Byggindustrier Nils-Erik Schmidt, Vägverket Håkan Stille, Kungl. Tekniska högskolan Per Westlund, Svenska Väg- och Vattenbyggares Riksförbund Hans Öhman, Banverket Björn Svedinger (sekreterare). Thomas Malmer är projektledare inom IVA. I denna rapport redovisas ett programarbete med mål att etablera ett nationellt program för kompetensutveckling inom anläggningssektorn. Arbetet har utförts på uppdrag av Banverket och Vägverket. I finansieringen deltar förutom verken också sektorns aktörer genom anslag från SBUF samt Chalmers i Göteborg, Tekniska Högskolan i Stockholm, Lunds Tekniska Högskola och Luleå Tekniska Universitet genom egna insatser. Anläggningsforum har varit styrgrupp för programarbetet. I rapporten presenteras slutsatser av programarbetet med en kortfattad beskrivning av föreslagen temaverksamhet samt vissa förslag till organisation och finansiering. Temaverksamheten presenteras ytterligare i separata temarapporter med bl a konkreta projektförslag för fortsatt arbete Anläggningsforum har enhälligt ställt sig bakom rapportens slutsatser och uppmanar därför Banverket och Vägverket att utveckla samarbetet med högskolor/universitet enligt framförda förslag. Det är vår förhoppning att rapporten också ska bidra till en utvecklad samverkan med sektorns företag och en utvidgad användning av demonstrationsprojekt i verkens ordinarie program. Stockholm 4 september 2003 Carl Olof Ternryd Ordförande Björn Svedinger Sekreterare 2
3 Innehåll Förord Sammanfattning 4 1. Inledning 10 Bakgrund Genomförande av programarbetet Rapportering 2. En nationell strategi 13 Behov av kompetensutveckling Vision/mål Samverkan och helhetssyn 3. Programidé 17 Strategiska målområden Strategiska arbetssätt Behovsinriktad temaverksamhet 4. Tema 1 Anläggningar och omgivningen 20 Nationell strategi detta vill vi uppnå Temaidé Förväntade resultat 5. Tema 2 Dynamiska designprocesser 23 Nationell strategi detta vill vi uppnå Temaidé Förväntade resultat 6. Tema 3 Management i bygg- och förvaltningsprocessen 26 Nationell strategi detta vill vi uppnå Temaidé Förväntade resultat 7. Tema 4 Innovationsprocesser 29 Nationell strategi detta vill vi uppnå Temaidé Förväntade resultat 8. Organisation 32 Ledningsstruktur Temaledning 9. Finansiering 35 Uppbyggnadsfas 10. Förslag 37 Appendix A. Projektförslag Tema 1 39 Appendix A. Projektförslag Tema 2 43 Appendix A. Projektförslag Tema 3 45 Appendix A. Projektförslag Tema 4 48 Bilaga 1. Medverkande personer i temagrupperna 52 Bilaga 2. Refererade rapporter 53 3
4 Sammanfattning På uppdrag av Banverket och Vägverket har IVAs Anläggningsforum genomfört en förstudie med förslag till ett 10-årigt program för att främja utvecklingen inom anläggningssektorn i samverkan mellan sektorsansvariga myndigheter, aktörer inom sektorn och berörda högskolor/universitet. Denna förstudie presenterades vid en föredragning för verkens ledningar i juni I augusti 2002 beslutade Banverket och Vägverket att stödja förstudiens förslag till det fortsatta programarbete som redovisas i denna rapport. Programarbetet har bedrivits under ledning av en styrgrupp i en öppen process i samverkan med forskare/lärare vid högskolorna och yrkesverksamma i sektorns företag. Programförslaget har presenterats för EUs 6:e ramprogram under namnet Competitive Infrastructure. Programarbetet har koncentrerats till fyra prioriterade temaområden som identifierats i förstudien. Anläggningsforum har också kartlagt förutsättningar för programmets finansiering både i Sverige och inom EUs forskningsprogram. Samråd har skett med statliga forskningsfinansiärer och företag inom sektorn. Initierade samtal mellan ledningen för verken och de större entreprenörerna har resulterat i förslag till ny samverkan för förnyelse i anläggningssektorn (FIA). Demonstrationsprojekt är en viktig del i verksamheten. De demoprojekt som Anläggningsforum initierat och följt har givit mycket positiva resultat med tillämpning i programmet Det gäller både erfarenheter om studerade sakfrågor (acceptansprocessen, funktionskrav och partnering) och demoprojekt som del i innovationssystemet och modell för implementering av FoU-resultat. En nationell strategi Utgångspunkt är ett av IVA dokumenterat stort behov av kompetensutveckling för att säkerställa sektorns förmåga att på effektiva sätt skapa ändamålsenliga anläggningar med en funktion som uppfyller samhällets krav på säkerhet, tillväxt och hållbar utveckling. Sektorns kompetensförsörjning är hotad och hotbilden förstärks av att många erfarna ingenjörer går i pension under de närmaste 10 åren samt att rekryteringen försvåras av dålig image. IVA pekar också på ett stort behov att stimulera innovationer och efterfrågan på kunskap och kompetens i sektorns företag. Det är nödvändigt att förändra och utveckla hela anläggningsprocessen planering, projektering, byggande, drift och underhåll för att på tydliga sätt skapa incitament för kreativitet, teknisk utveckling och produktivitet i hela sektorn. IVA betonar i förstudien att programmet syftar till utveckling av hela sektorn med ett antal för sektorns aktörer gemensamma mål. Den beskrivna hotbilden med behov av rekrytering och kompetensutveckling gäller samtliga. Det gäller också kompetens att utnyttja möjligheterna för sektorn att agera på en internationell kompetenskrävande marknad. Programmet ska stärka såväl sektorns företag som högskolor/universitet i en global miljö. Arbetsnamnet Competitive Infrastructure står för en innovativ anläggningssektor med kompetens att uppfylla samhällets och företagens krav på Effektivitet, Hållbar utveckling, Internationell konkurrenskraft, Kvalitet, Kundnytta, Produktivitet etc. Denna vision har uppmärksammats positivt inom EU som utgångspunkt för ett fortsatt 4
5 arbete med integration av nationella program att jämföra med programmet Rethinking Construction i England. Programarbetet har på övergripande nivå bekräftat förstudiens utgångspunkter och inriktning vad gäller motiv, mål och prioriterade temaområden. Samarbetet i nätverk mellan högskolorna har förankrats bland berörda forskare och lärare samt hos ledningen vid respektive högskola/universitet. Däremot återstår betydande arbete för att engagera sektorns företag i programarbetet så att sektorns efterfrågan på kompetens och högskolans utbud kan integreras i en gemensam nationell strategi. Anläggningsforum betonar vikten av ett sammanhållet nationellt program för sektorns utveckling enligt förstudiens intentioner. Samtidigt konstateras att en anpassning måste göras till de olika förutsättningar som råder för högskolans långsiktiga verksamhet och företagens situation med krav på mer kortsiktiga förändringar för att bl a skapa incitament för utveckling. Anläggningsforum föreslår därför att den nationella strategin implementeras i tre separata delar som kan vidareutvecklas i samverkan under verkens ledning: 1. Competitive Infrastructure. Det nationella program för att främja sektorns kompetensutveckling som föreslås i denna rapport ger en ram för en process där verksamhetens innehåll successivt kan konkretiseras. 2. FIA Förnyelse inom anläggningssektorn. Samverkan mellan verken och vissa företag i syfte att bl a förändra processer och skapa incitament för utveckling i företagen. 3. Demonstrationsprojekt. En utvecklad tillämpning av demoprojekt som del i sektorns innovationssystem och modell för implementering av FoU-resultat. Programidé Programmet ska inom ramen för den nationella strategin på olika sätt tillföra sektorns aktörer relevant kunskap och kompetens för att därmed också skapa förutsättningar för nödvändiga förändringar i anläggningsprocessen. Programmet ska stimulera såväl verksamheten vid högskola/universitet som samverkan mellan högskola/universitet och sektorns aktörer så att tillgänglig kunskap efterfrågas och används i konkreta anläggningsprojekt. Programarbetet utgår från en helhetssyn på såväl anläggningsprocessen som sektorns innovationssystem med dessas olika skeden och aktörer. Det omfattar således hela kedjan från forskning och utveckling till implementering av FoU-resultat i företag och grundutbildning. Denna helhetssyn är nödvändig för prioritering av stöd till sektorns kompetensutveckling. Programmets mål kan uttryckas som effekter i infrastrukturen avseende både mått på effektivitet i förekommande processer och kvaliteter i anläggningars funktion och utformning relativt politiska mål. Programmets mål kan också uttryckas som resultatmått i termer av FoU och kompetensutveckling. Båda dessa målområden utvecklas i temaverksamheten. Programmet är således målinriktat och relevansstyrt. Det ska förnya FoU och utbildning samt på olika sätt tillföra sektorn kompetens inom identifierade problemområden. Programmets strategiska mål är att skapa förutsättningar för kompetensutveckling som tillgodoser behovet av kunskaper och färdigheter hos duktiga, välutbildade människor genom att bl a utveckla och säkerställa: 5
6 effektiva innovationssystem yrkeskompetens bland sektorns aktörer spetskompetens att agera på den internationella arenan. Temaverksamheten är medel för att uppnå detta bl a genom att stödja främja och samordna FoU, utbildning, implementering, erfarenhetsåterföring, information och internationellt samarbete inom prioriterade områden. Demoprojekt är en viktig del i denna innovationsprocess och då inte minst för samverkan med sektorns företag och implementering av tillgänglig kunskap. Det föreslagna programmet utgör en sammanhållen helhet med tillhörande krav på resurser för koordinering och syntesarbete. En bas har börjat byggas upp inom ramen för det hittills genomförda programarbetet. Med denna bas som utgångspunkt kan programmet byggas vidare och genomföras i form av konkreta projekt som beslutas från fall till fall enligt vedertagna modeller. Temaverksamheten För varje tema har bildats en temagrupp med representanter för Banverket och Vägverket, konsulter och entreprenörer samt forskare och lärare. Inom varje tema har skapats ett brett kontaktnät med engagerade forskare och en förankrad struktur med prioriterade delteman och projektområden. Temagrupperna har också formulerat vissa projektförslag som utgångspunkt för beslut om en snabb start av en operativ verksamhet. Tema 1 Anläggningar och omgivningen Anläggningar är en del av samhällets infrastruktur och måste successivt anpassas till samhällsutvecklingen som helhet. Detta synsätt blir allt viktigare genom bl a de politiska kraven på en hållbar samhällsutveckling i vid mening. Kraven ökar också från omgivningen på många sätt. Detta gäller exempelvis miljö, estetik och säkerhet men också allmänhetens krav på medinflytande. Dessa ändrade krav innebär i sin tur nya villkor för teknikutvecklingen och förutsätter nya kunskaper om anläggningars funktion och användning, kund- och samhällsnytta, attraktivitet, systemberoenden, säkerhet, miljö och inverkan på omgivningen samt ekonomiska, estetiska och kulturella värden. Dessa frågor är direkt kopplade till acceptansprocessen, tillämpningar av miljöbalken och former för systematisk kravhantering. Det ställer också nya krav på samråd och beslutsunderlag i olika skeden av acceptansprocessen. Tema 1 ska utveckla kunskap och kompetens samt praktiska arbetsverktyg och arbetsformer för att genom dialog med intressenter kring ett anläggningsprojekt uppnå högsta möjliga acceptans om och hur en investering ska genomföras. Det gäller såväl avseende lokalisering och teknisk utformning som användning och förvaltning (drift och underhåll) i ett livslängdsperspektiv. Tema 2 Dynamiska designprocesser Med en dynamisk designprocess avses här design i växelverkan mellan alla aktörer, grundad på rätt information i rätt tid till rätt aktör och presenterad så att den förstås av aktörerna. Design innebär därvid den funktionella och konstruktiva utformningen av en anläggning och kan avse såväl nybyggnad som ombyggnad. Design är en process över tiden från den tidiga planeringen till drift, underhåll och avveckling av anläggningen. 6
7 En ökad tillämpning av dynamisk design inom anläggningsprocessen är nödvändig för att utforma och förvalta anläggningar som uppfyller ställda krav på funktion och som i ett livstidsperspektiv är optimerade med hänsyn till risker och ekonomi. Dynamisk design är ett viktigt verktyg för att radikalt påverka dagens situation och hantera bl a osäkerheter och information med återkoppling till produkt- och produktivitetsutveckling. Tema 2 syftar till att skapa kostnadseffektiva anläggningar med rätt kvalitet. I verksamheten ingår bl a att utveckla och implementera relevant kunskap utifrån en helhetssyn på designprocessen med väl definierade gränssnitt och god återkoppling mellan processens aktörer för att därigenom eliminera de fel och brister i bygg- och förvaltningsprocessen som relateras till design. Tema 3 - Management i bygg- och förvaltningsprocessen Komplexiteten i dagens anläggningsprocesser är en kombination av teknisk och ledningsmässig natur. Det är därför nödvändigt att öka kunskapstillväxten inom managementområdet hos sektorns samtliga aktörer inklusive högskola/universitet. Det ska understrykas att en sådan kunskapstillväxt också kommer att innebära en starkare integration mellan management och teknik. Tema 3 Management syftar till att skapa nya former för samverkan som förändrar och effektiviserar hela anläggningsprocessen i alla led. Viktiga områden är att i teori och praktik utveckla genomförandeformer som på ett effektivare och för alla parter mer stimulerande sätt utnyttjar all den kompetens som finns inom sektorn. För att dessa målsättningar skall kunna förverkligas måste de positiva erfarenheterna som kan exemplifieras med Öresundsbron och andra lyckade projekt tas tillvara och utvecklas. Tema 4 Innovationsprocesser Morgondagens anläggningar måste i ett livscykelperspektiv bli mer effektiva än dagens anläggningar. Vid investering i nya anläggningar måste ett allt högre värde erhållas. Framtida anläggningar måste också förbruka avsevärt mindre resurser vid byggande och inte minst för drift och underhåll under dess ofta långa livslängd. Innovationer ger språng i värdetillväxten och är nyckeln till framgång. En nationell strategi för att möta samhällets krav på högre värde av de medel som satsas på anläggningssektorn är därför att åstadkomma en effektivare innovationsprocess och ett bättre innovationsklimat. Innovationer skapas genom produkt- och/eller processutveckling när tillgänglig kunskap implementeras och används. Tema 4 ska bidra till att skapa ett innovativt klimat i anläggningssektorn. Föreslagen verksamhet syftar till att utveckla kunskaper och kompetens om innovationsprocesser och tillhörande faktorer. Temat ska också ge stöd till övriga teman i frågor om utveckling av innovationsprocesser. Organisation I avsnittet Organisation föreslår Anläggningsforum en ledningsstruktur med relativt självständiga tema och en gemensam styrelse. I styrelsens beslut om etablering bör erfarenheter från liknande program som Competitive Building och Centrum för drift och underhåll (CDU) nyttiggöras. 7
8 Anläggningsforum betonar att även om temaverksamheten drivs självständigt är kraven på integration och syntesarbete mellan tema stora och avgörande för programmets framgång. Detta krav på samverkan har flera aspekter. Mellan Tema 1 och 2 finns t ex många beröringspunkter av teknisk/vetenskaplig art. Tema 3 behandlar frågor om management som rör samtliga tema. Tema 4 ska också samverka med övriga tema och kan till viss del betraktas som en controllerfunktion för programmet. Frågan om huvudmannaskap är primär. Programarbetet har utgått från ett förslag till huvudmannaskap och organisation där såväl Banverket och Vägverket som sektorns företag och de berörda högskolorna ingår. Det har emellertid inte varit möjligt att under programarbetet tillräckligt engagera företagen i denna fråga. Anläggningsforum har därför utvecklat ett alternativt förslag, där huvudmannaskapet inledningsvis begränsas till Banverket och Vägverket samt de fyra medverkande tekniska högskolorna. Finansiering Resultatet av genomförda samråd med presumtiva finansiärer är nedslående. Det finns idag inte möjligheter att säkerställa förstudiens ambitionsnivå om 60 Mkr/år under 10 år genom samfinansiering med statliga forskningsfinansiärer och sektorns företag. Anläggningsforum rekommenderar därför att programmets kärnverksamhet byggs upp med Banverkets och Vägverkets egna resurser inom respektive sektorsansvar tillsammans med berörda högskolor/universitet. Anläggningsforum bedömer att erforderligt stöd till angiven kärnverksamhet uppgår till 20 Mkr/år vilket motsvarar 5 Mkr/år och tema. Denna nivå ger en nödvändig signal till sektorn. Denna ambitionsnivå anges även i Vägverkets program för virtuella FoUcentra som rimlig bas för en långsiktig verksamhet. Anläggningsforum utgår från att dessa medel kan ställas till programmets förfogande att fördelas av styrelsen i projektvisa beslut. Förslag Anläggningsforum anser att det föreslagna programmets kärna och inriktningen av föreslagna tema motsvarar dokumenterade behov av kompetensutveckling samt att ett genomförande är nödvändigt för att säkerställa sektorns framtida konkurrenskraft. Samverkan inom hela sektorn är önskvärd. Med hänsyn till svårigheterna att tillräckligt engagera sektorns företag föreslår dock Anläggningsforum att programmets huvudmannaskap inledningsvis begränsas till en samverkan mellan verken och högskolorna, t ex i form av ett konsortium. Anläggningsforum utgår från att sektorns företag inbjuds att medverka i programmet och att en utvidgad samverkan med företagen kan vidareutvecklas under ledning av de båda verken tillsammans med konsortiet. Anläggningsforum föreslår vidare att detta konsortium ges en roll att medverka i fortsatta samråd mellan verken och sektorns företag för förnyelse i anläggningssektorn (FIA) och andra aktiviteter under verkens ledning i frågor om sektorns långsiktiga kompetensutveckling Anläggningsforum föreslår också att Banverket och Vägverket beslutar att gemensam genomföra en serie demonstrationsprojekt för att ge näringslivet incitament att aktivt ta del i programmet. Anläggningsforums sammanställning av erfarenheter från genomförda demoprojekt ger motiv och underlag för denna satsning (IVA-M 344). Anläggningsforum pekar särskilt på behovet av gemensam ledning och koordinering av dessa demonstrationsprojekt inom verken. 8
9 Vidare föreslås att IVA arrangerar Anläggningsdag 2003 för att informera om programmet och ge kick off för den vidare utvecklingen. Vid detta tillfälle vore det bra om Banverket och Vägverket också skulle kunna informera om en satsning på demonstrationsprojekt för att stimulera företagens deltagande i processen. Anläggningsforum anser att ovanstående förslag överensstämmer med verkens uttalade sektorsansvar och även den inriktning som diskuteras i Vägverkets policy om virtuella centra och demonstrationsprojekt (FUD-plan 2003). 9
10 1. Inledning Bakgrund IVA anser att en förstärkt satsning på forskning och utveckling (FoU) inom anläggningssektorn är nödvändig. Hotbilden är skrämmande. Om inget görs blir det svårt att uppfylla kraven på hållbar utveckling av samhällets infrastruktur för både tillväxt och hushållning med naturresurser. Vidare minskar sektorns internationella konkurrenskraft, rekryteringen försvåras och på sikt riskeras förmågan att över huvud taget vidmakthålla en effektiv infrastruktur. Detta är slutsatser från studien Anläggningar i fokus (IVA M322, 1998) som uppmärksammar ett stort behov av kompetensutveckling inom sektorn. Studien pekar särskilt på behov att stimulera efterfrågan på kunskap och kompetens samt att skapa incitament för kreativitet, teknisk utveckling och produktivitet i sektorns företag. Det är nödvändigt att förändra och utveckla hela anläggningsprocessen planering, projektering, byggande, drift och underhåll för att på tydliga sätt stimulera innovationer och utveckling i hela sektorn. IVA har etablerat Anläggningsforum (1999) för att stimulera föreslagen utveckling inom anläggningssektorn. Anläggningsforum har sedan 1999 arrangerat årliga anläggningsdagar för att informera om verksamheten och stimulera sektorns aktörer till aktivt engagemang i sektorns utveckling. Med stöd av Anläggningar i fokus har Anläggningsforum också initierat ett antal demonstrationsprojekt inom Banverkets och Vägverkets ordinarie program. Erfarenheter från dessa demoprojekt är sammanställda i en separat rapport Demonstrationsprojekt för utveckling av anläggningsprocessen, IVA-M 344. En huvuduppgift för Anläggningsforum har varit att utarbeta förslag till långsiktig kunskapsuppbyggnad inom anläggningsområdet. Detta arbete har tidigare redovisats i följande dokument: Anläggning 2020 en vision av anläggningssektorn (nov 2000) Var med i framtidens samhällsbyggande en FoU-strategi (juli 2001) Förslag till program för forskningsinriktning (okt 2001) Här föreslås en betydande satsning på FoU med kompetenscentra och nätverk som sätt att samordna och genomföra forskning och utveckling, utbildning, kompetensutveckling, information och internationella kontakter samt erfarenhetsåterföring inom prioriterade områden. Förstudie, juni 2002 Anläggningsforums förslag presenterades vid ett möte med ledningen för Banverket och Vägverket den 15 oktober 2001 varefter verken beslutade att anslå medel till en förstudie för att förankra och formulera ett program enligt föreslagna riktinjer. Anläggningsforum har genomfört förstudien. Den redovisas i rapporten Anläggningsforum, Samverkan för utveckling inom anläggningssektorn förslag till nationellt program, juni Förstudien föreslår ett program för forskning och kompetensutveckling i samverkan mellan sektorsansvariga myndigheter, aktörer inom sektorn och berörda högskolor/universitet med följande strategiska mål: - att säkerställa ett bästa värde för användarna (kundnytta) - att stimulera utveckling av teknik och kompetens inom sektorn 10
11 - att stimulera rekrytering till sektorn - att stärka sektorns internationella konkurrenskraft. Förstudien föreslår insatser inom fyra prioriterade områden för att främja, samordna och genomföra kompetensutveckling genom nätverk för FoU, utbildning, internationella kontakter, erfarenhetsåterföring, information och implementering. I dessa nätverk ingår berörda FoU-miljöer och aktörer inom sektorn. Prioriterade temaområden där sektorn har eller förutser få stora problem i ett långsiktigt perspektiv är 1. Anläggningar och omgivningen (krav- och acceptansprocessen) 2. Dynamiska designprocesser 3. Management i bygg- och förvaltningsprocessen 4. Innovationsprocesser I förstudierapporten diskuteras olika aspekter på det föreslagna programmet under följande rubriker - Samarbetets motiv och mål, form och omfattning - Programmets roll i sektorns innovationssystem - Inriktning av föreslagna forskningstema - Organisation och arbetssätt I rapporten dokumenteras också en positiv inställning från sektorns aktörer, högskolorna och berörda forskningsfinansiärer. Förstudien avslutas med ett förslag till ett fördjupat programarbete som också förtydligades i samband med överlämnandet till Banverket och Vägverket. Uppdrag att vidareutveckla programmet I augusti 2002 beslutade Banverket och Vägverket att stödja förstudiens förslag till fortsatt programarbete inom en total budget om 5 Mkr. I finansieringen deltar förutom verken också sektorns aktörer genom anslag från SBUF samt Chalmers i Göteborg, Tekniska högskolan i Stockholm (KTH), Lunds tekniska högskola (LTH) och Luleå tekniska universitet (LTU) genom egna insatser. Programarbetet ska bl a omfatta: - Etablering av erforderlig organisation - Initiering av projektverksamhet - Formulering av verksamhetsplan år Säkerställande av finansiering Banverket och Vägverket betonar i sitt beslut att programarbetet också ska ange en stegvis upptrappning till föreslagen nivå om 60 Mkr/år och undersöka möjligheterna till finansiering inom EUs 6:e ramprogram samt säkerställa att framkomna resultat inarbetas i högskolornas grundutbildning för att stimulera rekrytering till sektorn. Enligt verkens beslut skulle arbetet slutrapporteras i april 2003 men tidpunkten har senarelagts för att ge möjlighet till fördjupade samråd med sektorns företag. Genomförande av programarbetet Programarbetet har bedrivits i en öppen process under ledning av en styrgrupp och i samverkan med forskare vid högskolorna och yrkesverksamma i sektorns företag. Temaverksamheten har utvecklats genom bl a workshops vid högskolorna och etablering av temagrupper med representanter för forskare vid de fyra 11
12 högskolorna, verken och sektorns företag. Som svar på inbjudan under december 2002 inkom mer än totalt 200 projektidéer och förslag kring olika utvecklingsfrågor. Temagrupperna har med stöd av dessa idéer och framförda behov formulerat en struktur med deltema och prioriterade projektområden samt vissa projektförslag. Programmets organisation har diskuterats inom styrgruppen och i samråd med Byggsektorns innovationscentrum (BIC). Vidare har erfarenheter från Centrum för Drift och Underhåll (CDU), konsortiet Väg, Bro, Tunnel (VBT) och programmet Competitive Building inhämtats. Kontakter har skett med ledningarna för SGI och VTI. Synpunkter på organisation och ledning har även inhämtats i kontakter med forskningsfinansiärerna Formas, KK stiftelsen, MISTRA, Stiftelsen för strategisk forskning och VINNOVA. IVAs styrgrupp har också kartlagt förutsättningar för programmets finansiering både i Sverige och inom EUs forskningsprogram. Samråd har ägt rum med de statliga forskningsfinansiärerna enligt ovan. Särskilda möten har i samråd med ledningen för Banverket och Vägverket ägt rum med ledningen för NCC, Peab och Skanska samt flera större konsultföretag. Samtalen mellan verken och de större entreprenörerna har fortsatt utanför detta programarbete och resulterat i ett förslag till ny samverkan för förnyelse i anläggningssektorn (FIA). Möjligheterna till EU-finansiering har undersökts genom aktiv medverkan i en konferens i Bryssel inför starten av EUs 6:e ramprogram och uppföljande möte med EUs handläggare samt ett seminarium om nationella program inom ERAnet. Vägverket har därefter övertagit ansvaret för dessa initierade kontakter med EU. Programförslaget har presenterats för EUs 6:e ramprogram under namnet Competitive Infrastructure. Demonstrationsprojekt är en viktig del i verksamheten. De demoprojekt som Anläggningsforum initierat och följt har givit mycket positiva resultat och den sammanfattande slutrapporten (IVA-M 334) ger underlag för fortsatt tillämpning i programmet Det gäller både erfarenheter om studerade sakfrågor (acceptansprocessen, funktionskrav och partnering) och demoprojekt som del i innovationssystemet och modell för implementering av FoU-resultat. Rapportering Information om programarbetet har lämnats kontinuerligt vid bl a IVAs Anläggningsdag och refererade möten med sektorns aktörer och intressenter. Skriftlig information har också lämnats i samband med inbjudan att inkomma med projektidéer. En lägesrapport skickades till samtliga medverkande i april. En PM om programarbetet med preliminära förslag presenterades för Banverket och Vägverket i samband med en GD-föredragning i juni I denna rapport redovisas slutsatser av programarbetet med en kortfattad beskrivning av föreslagen temaverksamhet samt vissa konkreta förslag till organisation och finansiering. Temaverksamheten presenteras ytterligare i separata temarapporter med bl a konkreta projektförslag för fortsatt arbete. 12
13 2. En nationell strategi Programarbetet har på övergripande nivå bekräftat förstudiens utgångspunkter och inriktning vad gäller motiv, mål och prioriterade temaområden. Samarbetet i nätverk mellan högskolorna har förankrats bland berörda forskare och lärare. Däremot återstår betydande arbete för att engagera sektorns företag i programarbetet så att sektorns efterfrågan på kompetens och högskolans utbud kan integreras i en gemensam nationell strategi. Anläggningsforum anser att den strategi som föreslås ger en ram för en fortsatt process där innehållet i ett gemensamt program successivt konkretiseras i samverkan mellan högskolor/universitet och sektorns aktörer. Strategin ger också underlag för fortsatt planering av Banverkets/Vägverkets samverkan med sektorns företag för förnyelse i anläggningssektorn (FIA). Behov av kompetensutveckling IVAs utgångspunkt är ett dokumenterat stort behov av kompetensutveckling för att säkerställa sektorns förmåga att på effektiva sätt skapa ändamålsenliga anläggningar med en funktion som uppfyller samhällets krav på säkerhet, tillväxt och hållbar utveckling. Hotbilden förstärks av att många erfarna ingenjörer går i pension inom den närmaste 10-årsperioden samt att rekryteringen försvåras av dålig image. Det är också viktigt att värna kompetenser som hävdar sig väl internationellt. Programarbetet bekräftar entydigt tidigare uppmärksammade behov av utveckling inom anläggningssektorn både vad gäller teknik och processer med tillhörande krav på kompetensutveckling. Det finns en stark hotbild som gäller sektorn som helhet och som tidigare karakteriserats enligt följande: Dåligt engagemang för utveckling inom sektorn Avsaknad av incitament för teknisk utveckling i företagen Stora rekryteringsbehov på grund av sektorns åldersstruktur Minskade resurser för forskning och utbildning Svagt intresse hos studenter för anläggningssektorn Dessa olika aspekter hänger ihop. Dagens brister får svåra konsekvenser inom en tioårsperiod om inget görs. Behovet av kompetensutveckling förstärks än mer av de starka förändringar som pågår i samhället som helhet. Exempel på trender och olika drivkrafter som diskuteras i förstudien och som vidareutvecklas i temabeskrivningarna nedan är bl a följande: Förändrade samhällskrav nya kundkrav och restriktioner skapar nya behov och möjligheter Förändringar inom sektorn nya samverkansformer och ny teknik skapar nya behov och möjligheter Ökande internationalisering nya marknader och ny konkurrens för såväl företag som högskola/universitet. Nya villkor för högskolor/universitet och förändrad FoU-finansiering en utmaning för utbildning och forskning. Nya och tvärfackliga kompetensbehov en utmaning för såväl forskare och lärare som för sektorn i dess helhet. 13
14 Sektorns situation är allvarlig. Erforderlig kompetensutveckling kräver betydande resurser. Ett avgörande problem är att ingen är fullt ut ansvarig för helheten. Staten drar sig ur som finansiär av kompetensförsörjning anslagen minskar både via forskningsorgan och via fakultetsmedel. Sektorn som helhet berörs, men det är ännu oklart hur ansvaret ska fördelas. Banverket och Vägverket har som sektorsansvariga myndigheter en viktig roll men sektorns företag och högskola/universitet är också s k problemägare. Vision/mål Programmet ska säkerställa sektorns kompetens att uppfylla politiska mål om infrastrukturens funktion i samhället. Det gäller såväl trafikpolitiska mål och uppsatta mål om hållbar utveckling i vid mening som mål om regional tillväxt, utvecklade innovationssystem och konkurrenskraft på en internationell marknad. Programmet ska också bidra till en innovativ anläggningssektor med förmåga att ta tillvara framtida möjligheter. IVA betonar i förstudien att programmet syftar till utveckling av hela sektorn med ett antal för sektorns aktörer gemensamma mål. Den beskrivna hotbilden med behov av rekrytering och kompetensutveckling gäller samtliga. Det gäller också kompetens att utnyttja möjligheterna för sektorn att agera på en internationell kompetenskrävande marknad. Programmet ska stärka såväl sektorns företag som högskolor/universitet i en global miljö. Detta ställer krav på förståelse för intressenternas olika synsätt och motiv för gemensamma engagemang. Arbetsnamnet Competitive Infrastructure står för en innovativ anläggningssektor med kompetens att uppfylla samhällets och företagens krav på Effektivitet, Hållbar utveckling, Internationell Konkurrenskraft, Kvalitet, Kundnytta, Produktivitet etc. Denna vision uppmärksammades positivt inom EU som utgångspunkt för ett fortsatt arbete med integration av nationella program. Det är mål som också överensstämmer med Byggkommissionens Skärpning gubbar och kan jämföras med programmet Rethinking Construction i Storbritannien. I Anläggningsforums vision om en innovativ anläggningssektor ingår således - Kreativa företag med kompetens att på kostnadseffektiva sätt uppfylla relevanta kundkrav och ta tillvara respektive hantera givna möjligheter och rådande restriktioner. - Effektiva processer för planering, byggande, drift och underhåll inklusive etablerade former, regelverk och rutiner för upphandling och kvalitetsutveckling som främjar efterfrågan på relevant kompetens. - Kreativa högskolor/universitet med ändamålsenligt utbud av utbildning (grundutbildning, forskarutbildning och efterutbildning) på relevanta nivåer som engagerar såväl lärare som elever och som bygger på en internationell förankrad forskning inom avgörande områden. Programmets mål kan uttryckas som effekter i infrastrukturen avseende både mått på effektivitet i förekommande processer och kvaliteter i anläggningars funktion och utformning relativt politiska mål. Programmets mål kan också uttryckas som resultatmått i termer av FoU och kompetensutveckling. Båda dessa målområden utvecklas i temaavsnitten nedan. Potentialen illustreras av att endast 1% förbättrad effektivitet motsvarar ca 500 Mkr/år i minskade 14
15 investeringskostnader förutom effekter på drift och underhåll. Det är mer än dubbelt så mycket som sektorn idag investerar i FoU-verksamhet. Samverkan och helhetssyn Programmet syftar till samverkan mellan högskolor och med sektorns aktörer. Detta synsätt har förankrats bland forskarna under programarbetet och nätverksbyggandet är en avgörande del i temaverksamheten. Samråd har också skett med sektorns aktörer både inom temaverksamheten och för programmet som helhet med mål att alla ska engageras i ett gemensamt ansvar. Företagens engagemang är avgörande och måste vidareutvecklas i det fortsatta arbetet. Programarbetet utgår från en helhetssyn på såväl anläggningsprocessen som sektorns innovationssystem med dessas olika skeden och aktörer. Det inkluderar således även byggande, drift och underhåll med hänsyn tagen till verksamhet som bedrivs inom bl a CDU och VBT-konsortiet. Programmet omfattar också hela kedjan från forskning och utveckling till implementering av FoU-resultat i företag och grundutbildning. Denna helhetssyn är nödvändig för prioritering av stöd till sektorns kompetensutveckling. Förstudien dokumenterar ett stort intresse från sektorns företag och forskningsfinansiärer, men Anläggningsforum måste konstatera att resultatet av genomförda samråd är nedslående. Det finns i dagsläget ingen möjlighet att formalisera ett gemensamt engagemang för att säkerställa en samfinansiering av förstudiens ambition om 60 Mkr/år. - Forskningsfinansiärerna prioriterar inte bygg/anläggning och några resurser utöver det som redan är intecknat eller konkurrensutsatt är inte att räkna med de närmaste åren (Formas, KK-stiftelsen, MISTRA, SSF, VINNOVA). - Näringslivets aktörer har uttryckt intresse men visat begränsat engagemang och har på olika sätt framfört att några resurser utöver deltagande i konkreta projekt efter beslut från fall till fall inte kan påräknas. - De av Anläggningsforum initierade samtalen mellan verken och de tre stora entreprenörerna har ännu inte givit några för programmet konkreta resultat i avvaktan på konkretisering av föreslagen samverkan inom FIA. Anläggningsforum har därför i samråd med ledningen för Banverket och Vägverket omprövat förstudiens förslag om en bred samverkan i en gemensam organisation med hemvist förlagd till BIC (Byggsektorns Innovationscentrum). I stället föreslås att programmet koncentreras till samverkan mellan verken och högskolorna i syfte att skapa en bas för långsiktig kunskapsuppbyggnad och projektverksamhet. Det nya förslaget som utvecklas i separat avsnitt nedan innebär att förstudiens tidigare förslag delas i tre delar som utvecklas parallellt: 1. Competitive Infrastructure. Det nationella programmet som presenteras i denna rapport koncentreras till att främja sektorns kompetensutveckling genom att stödja och samordna utbildning, FoU, implementering, erfarenhetsåterföring, information och internationellt samarbete inom prioriterade områden. Ett för programmet övergripande mål är därvid att sektorns totala resurser för FoU ökar avsevärt. 15
16 2. FIA Förnyelse i anläggningssektorn. Förslag till samverkan mellan verken och vissa företag för att bl a skapa incitament för utveckling. Anläggningsforum ser en sådan samverkan som resultat av de kontakter som tagits under programarbetet med förhoppning att samarbetet ska främja efterfrågan på kunskap och kompetens i företagen. 3. Demonstrationsprojekt. En utvecklad tillämpning av demoprojekt som del i sektorns innovationssystem och modell för implementering av FoUresultat föreslås i Anläggningsforums sammanställning av erfarenheter från genomförda demoprojekt (IVA-M 344). 16
17 3. Programidé Programmet ska inom ramen för den nationella strategin på olika sätt tillföra sektorns aktörer relevant kunskap och kompetens för att därmed också skapa förutsättningar för nödvändiga förändringar i anläggningsprocessen. Programmet ska stimulera såväl verksamheten vid högskola/universitet som samverkan mellan högskola/universitet och sektorns aktörer så att tillgänglig kunskap efterfrågas och används i konkreta anläggningsprojekt. Programmet ska således stödja sektorns kompetensutveckling både vad gäller nyttiggörande av känd kunskap i utbildning och yrkesverksamhet framtagning av ny kunskap som implementeras i yrkesverksamhet. Anläggningsforum betonar att en förnyad forskningsprocess som har effekter på utbildningen och som stimulerar samverkan mellan högskolor/universitet och sektorns aktörer är strategisk. Försöks- och demonstrationsprojekt är en viktig del i denna process. Programmet förutsätter därför medverkan av berörda intressenter bl a genom reella engagemang och tillgång till praktikfall (case) förutom finansiella stöd. Strategiska mål Programmet är målinriktat och relevansstyrt. Det ska förnya forskning och utbildning samt på olika sätt tillföra sektorn kompetens genom stöd till FoU inom identifierade problemområden. Programmets strategiska mål är att skapa förutsättningar för kompetensutveckling som tillgodoser behovet av kunskaper och färdigheter hos duktiga, välutbildade människor genom att bl a utveckla och säkerställa: yrkeskompetens bland sektorns aktörer att formulera projekt som uppfyller ställda krav och har omgivningens acceptans samt att effektivt kunna genomföra beslutade investeringar och vidmakthålla ändamålsenliga funktioner under anläggningars långa livslängd. spetskompetens att agera på den internationella arenan såväl på marknader för export och bistånd som inom forskningen. ett effektivt innovationssystem för successiv utveckling av sektorn och dess kompetensförsörjning baserad på nationell samverkan mellan högskolor/universitet, sektorns aktörer och FoU-finansiärer framtida rekrytering genom kreativ image och intressant utbildning Programmet ska främja kompetensutvecklingen genom att stödja och samordna FoU, implementering, utbildning, erfarenhetsåterföring, information och internationellt samarbete inom prioriterade ämnesområden. Anläggningsforum betonar att temaverksamheten är medel för att uppnå detta bl a genom att driva FoU-verksamhet inom prioriterade områden för att stimulera förnyelse av grundutbildningen främja utvecklingen av efterutbildning i olika form stimulera och utveckla former för internationell samverkan stimulera samverkan mellan forskning och tillämpning utveckla former för erfarenhetsåterföring stimulera långsiktig forskning inom anläggningsområdet 17
18 främja implementering av FoU-resultat genom konkreta åtgärder för att skapa efterfrågan och stimulera företagen att nyttiggöra FoUresultat i daglig verksamhet. Demoprojekt är en viktig del i denna process och då inte minst för samverkan med sektorns företag och implementering av redan idag tillgänglig kunskap. Strategiska arbetssätt Det föreslagna programmet utgör en sammanhållen helhet med tillhörande krav på resurser för koordinering och syntesarbete vad gäller såväl helheten som verksamheten inom de tema som presenteras i nästa avsnitt. En bas har börjat byggas upp inom ramen för det hittills genomförda programarbetet. Med denna bas som utgångspunkt kan programmet byggas vidare och genomföras i form av konkreta projekt som beslutas från fall till fall enligt vedertagna modeller. Dessa projekt kan beroende på aktuella mål rymma både doktorander och seniorforskare med en balanserad koppling till utbildning och information. Samverkan i nätverk är strategisk. Anläggningsforum betonar att verksamheten inom ett visst tema inte är begränsad till en viss högskola/universitet. Ett av programmets mål är att skapa samverkan mellan såväl nya som etablerade FoU-miljöer så att dessa ska kunna uppträda enade inom sitt respektive ämnesområde. Många prioriterade ämnesområden är dessutom tvärfackliga eller av sådan art att de inte ryms inom traditionella discipliner. Anläggningsforum anser att en avgörande framgångsfaktor för verksamheten inom prioriterade delområden är att en viss kritisk massa kan skapas vid minst två likartade miljöer samt att övriga högskolor/universitet har resurser att följa utvecklingen och implementera resultat i sin respektive utbildning. Vidare fordras resurser för att stimulera kunskapsöverföring via efterutbildning och olika slag av implementeringsåtgärder och löpande information om programmet till sektorns aktörer och omvärld. Praktikfall, dvs FoU-verksamhet i anslutning till verkliga projekt inom Banverkets och Vägverkets ordinarie program är strategisk. Det gäller både försöksverksamhet som utgångspunkt för konkreta FoU-projekt där praktiska problem och företeelser kan studeras i samverkan och demonstrationsprojekt där resultat kan prövas, visualiseras och anpassas till aktörernas krav. Gränsytorna till utbildning av skilda slag och till implementering av FoUresultat måste definieras och utvecklas. Särskild uppmärksamhet måste ägnas sektorns behov av efterutbildning. Demonstrationsprojekt är också en viktig del i genomförandet av temaverksamheten och för implementering av resultat i såväl utbildning som yrkesverksamhet. Erfarenheter från genomförda demonstrationsprojekt har inarbetats i presentationen av temaverksamheten i efterföljande avsnitt. Behovsstyrd temaverksamhet Programarbetet har koncentrerats till vidareutveckling av temaverksamheten. För varje tema har bildats en temagrupp med representanter för Banverket och Vägverket, konsulter och entreprenörer samt forskare och lärare. Inom varje tema har skapats ett brett kontaktnät med engagerade forskare och en förankrad struktur med prioriterade delteman och projektområden. Temagrupperna har 18
19 också formulerat vissa projektförslag som utgångspunkt för beslut om en snabb start av en operativ verksamhet. (se Appendix och separata temarapporter) Temaverksamheten presenteras i efterföljande avsnitt: - Tema 1: Anläggningar och omgivningen (krav- och acceptansprocessen) - Tema 2: Dynamiska designprocesser - Tema 3: Management i bygg- och förvaltningsprocessen - Tema 4: Innovationsprocesser 19
20 4. Tema 1 Anläggningar och omgivningen Anläggningar är en del av samhällets infrastruktur och måste successivt anpassas till samhällsutvecklingen som helhet. Detta synsätt blir allt viktigare genom bl a de politiska kraven på en hållbar samhällsutveckling i vid mening. Kraven ökar också från omgivningen på många sätt. Detta gäller exempelvis miljö, estetik och säkerhet men också allmänhetens krav på information och inflytande. Ändrade krav innebär i sin tur nya förutsättningar för teknikutvecklingen. Dessa ökande och delvis nya krav förutsätter en mängd nya kunskaper om anläggningars funktion och användning, kund- och samhällsnytta, attraktivitet, systemberoenden, säkerhet, miljö och inverkan på omgivningen samt ekonomiska, estetiska och kulturella värden. Dessa frågor är direkt kopplade till acceptansprocessen, tillämpningar av miljöbalken och former för systematisk kravhantering vilket också uppmärksammats i demoprojekten. De senaste årens utveckling mot att i allt tidigare skeden föra in bedömningar och värderingar av anläggningars samspel med omgivningen kommer att fortsätta. Denna utveckling ställer nya krav på beslutsunderlag i olika skeden av tillåtlighetsprocessen, förbättrad och utökad kommunikation i samrådsprocessen, fördjupad förståelse för kopplingen mellan tekniska och sociala system samt förbättrade kunskaper om ekologisk och hälsomässig omgivningspåverkan. Nationell strategi detta vill vi uppnå Syftet med Tema 1 är att utveckla kunskap och kompetens samt praktiska arbetsverktyg och arbetsformer för att genom dialog med intressenter kring ett anläggningsprojekt uppnå högsta möjliga acceptans om och hur en investering ska genomföras. Det gäller såväl avseende lokalisering och teknisk utformning som användning och förvaltning (drift och underhåll) i ett livslängdsperspektiv. Viktiga ledord i utvecklingsarbetet är öppenhet, nytta, säkerhet, miljö och kravhantering. I arbetet inom temat kommer operativa mål och mätpunkter att utvecklas som fokuserar effektmål avseende följande: Tidseffektivitet i acceptansprocessen. Kostnadseffektivitet i form av minskad förgävesprojektering. Kvalitetsmål relaterat till anläggningars estetiska och tekniska utformning och funktion i ett livslängdsperspektiv. För att nå dessa övergripande mål måste de specifika behoven hos olika aktörer identifieras. I programarbetet har därför behoven hos Vägverket, Banverket, entreprenörer och konsulter inventerats i avsikt att ge underlag för det strategiska arbetet inom temat. Utifrån de inventerade behoven kan temats nationella strategi beskrivas enligt följande: Hela samhället beaktas. Samspelet mellan anläggning och omgivning betraktas i ett vidare 20
21 perspektiv för att komma bort från dagens situation med alltför mycket fokus på själva korridoren och anläggningens närområde. Renodla mål och förbättra erfarenhetsåterföring. För en förbättrad resursanvändning och ökad tidseffektivitet är mera renodlade och tydliga projektmål samt förbättrad erfarenhetsåterföring från genomförda projekt nödvändigt. Utveckla mera fullständiga konsekvensbeskrivningar. Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) utgör idag en mycket viktig del i tillåtlighetsprocessen, men måste i större grad integreras med andra typer av konsekvensbeskrivningar. Mera fullständiga konsekvensbeskrivningar (KB) åstadkommes i första hand med förbättrad beskrivning av kritiska faktorer, förbättrade strategiska konsekvensbeskrivningar samt mer situationsanpassade förundersökningar för tidiga strategiska bedömningar. Förbättrad hantering av emissionsfrågor. Detta åstadkommes genom ökad förståelse för påverkan på mark, vatten och luft från olika typer av anläggningar, förbättrade metoder att minska utsläpp till vatten och luft samt minskade faktiska och upplevda bullerstörningar. Förbättrad hantering av osäkerhet. Hanteringen av osäkerhet risker och möjligheter förbättras genom bättre anpassning av metoder för riskbedömning till olika skeden i acceptansprocessen samt förbättrad kommunikation av riskfrågor. Förbättrad materialhantering/användning. Detta åstadkommes i första hand genom effektivare materialförsörjning, återvinning och användning av restprodukter samt sanering av förorenade markområden Temaidé I syfte att uppfylla uppställda mål utföra ett forsknings- och utvecklingsarbete i linje med den strategi som beskrivits för temat, delas arbetet in i fyra olika delområden, eller delteman. Dessa har identifierats under programarbetet och kan beskrivas enligt följande: A. Situationsanpassade modeller - bättre anpassade modeller för de problem som skall lösas och för de skeden, exempelvis planskeden, de skall tillämpas i. Arbetet måste grundas på en fördjupad förståelse för faktorer som styr samspelet mellan en anläggning och dess omgivning. B. Teknikutveckling - Utveckling och tillämpningar av verktyg för analys, prediktion och visualisering. Arbetet i deltemat inriktas både mot bättre förståelse för befintliga metoder och utveckling av nya. C. Processdesign - Viktiga frågeställningar i arbetet är identifiering av problem och möjligheter, intressentanalys, konflikthantering, värderingsfrågor, beslutskriterier och beslutsfattande samt hantering av politiska krav och förändringar. Arbetet måste grundas på en fördjupad förståelse för kopplingen mellan tekniska och sociala system. D. Kommunikation Utbyte och förmedling av information i samrådsprocessen. Hur komplicerad teknisk information kommuniceras med icke-tekniker och hur kommunikationen bör ske i olika skeden av anläggningsprocessen är viktiga frågeställningar i detta arbete. 21
22 En inbjudan att inkomma med projektidéer har gått ut till forskarsamhället och berörda avnämare. Det har inkommit ett stort antal projektidéer till Tema 1, ca 80 stycken. För att kunna bedöma dessa och värdera vilka som skall beskrivas mera utförligt och ingå i programmet har en temagrupp tillsatts med representanter för högskolorna samt entreprenörer, konsulter, Vägverket och Banverket. De inkomna idéerna har bedömts och värderats enligt ett antal kriterier som ställts upp inom temagruppen. Kriterier har varit följande: I linje med förstudierapporten Relevans och samhällsnytta tydlighet i beskrivningen och i linje med identifierade behov. Implementerbara resultat. Samverkan med industri, omvärld och andra FoU-grupper Originalitet forskningsbarhet, hypotes och förståelse Forskningsgruppens styrka publicering och nyckelpersoner Koppling till utbildning Som framgår av kriterierna och beskrivna delteman kommer temaarbetet att vara starkt målinriktat och fokusera på utveckling av metoder som är implementerbara i verkliga projekt. Likaså premieras samarbete mellan högskolorna och mellan högskola, industri och omvärld. Detta breda samarbete är unikt för svensk forskning inom anläggningssektorn och innebär att nya arbetskonstellationer och arbetsformer skapas. Den starka kopplingen till behovsbilden och implementering i verkliga tillämpningar gör att temaarbetet har en hög relevans. Förväntade resultat De huvudsakliga resultat som förväntas från temaarbetet är: Direkt tillämpning i demoprojekt Kortare genomförandetider Lägre kostnader Direktkoppling till grundutbildning genom högskolornas deltagande - realism i undervisningen Förstärkta nätverk för projektgenomförande 22
Pressmeddelande från Formas och BIC
Pressmeddelande från Formas och BIC 2002-12-12 Nytt samarbete mellan Formas och BIC Formas och BIC har idag undertecknat ett samarbetsavtal. De kommer att arbeta för att svensk byggforskning ska få en
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen.
Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen. Vi har bestämt oss! Förnyelse kräver förändring Skapa drivkrafter Ta fram hjälpmedel Skapa förutsättningar Program och verktyg
Plattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur
Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete
Vision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012
Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS
Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande
Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet
Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne
Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men
Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena
Strategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Strategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA
STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA 2016 2019 VISION Stockholms konstnärliga universitet skapar genom sin unika sammansättning av utbildningar och konstnärlig forskning möjligheter för framtidens
Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd
Datum Diarienummer 2014-06-26 811-2014-150 Handläggare Elin Swedenborg Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Bakgrund Vetenskapsrådet har sedan 2008 ett ansvar för forskningsinfrastruktur
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
PM om RÅDET FÖR BYGGKVALITET
Rådet för byggkvalitet, BQR Bilaga 1 Inbjudan till medlemskap PM om RÅDET FÖR BYGGKVALITET I denna PM föreslås bildandet av Rådet för Byggkvalitet (BQR). Rådets uppgift är att främja samverkan, stärka
Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning
PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET
ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot
Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar
Mattias Esbjörnsson, +4684733293 Mattias. Esbj ornsson@ VINNOVA. se Projektnr Ert diarienr 1(2) N2009/8901/ENT (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation
BILAGA RISKANALYS 2019 FORSKNING SOM PÅVERKAR
BILAGA RISKANALYS 2019 FORSKNING SOM PÅVERKAR Generationsskifte i forskningsverksamheten samt ökande obalans mellan verksamhetsgrenarna (rekrytering för att täcka behov i utbildningsuppdraget har under
När Trafikverket bildades i april 2010 var ett uttalat mål att öka produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen.
1 2014-06-23 2 2014-06-23 När Trafikverket bildades i april 2010 var ett uttalat mål att öka produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen. 3 2014-06-23 Ett energieffektivt transportsystem Väl
Verksamhetsplan 2015-2018
Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga
Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Digitaliseringsstrategi
Diarienummer 241/17 Digitaliseringsstrategi för Hallstahammars kommun Dagens samhällsutveckling drivs och formas till stor del av digitalisering. Digitaliseringen för med sig att vi kan göra helt nya saker
SIRen-SustainableIntegratedRenovation -en stark forskningsmiljö
SIRen-SustainableIntegratedRenovation -en stark forskningsmiljö Kristina Mjörnell Renoveringsdagen 2014 Stockholm 2014-03-27 Vad är en stark forskningsmiljö? Enligt Formas: Miljön ska bestå av forskare
Framtidens projektering
Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management
Svensk byggforskning i samverkan
Svensk byggforskning i samverkan Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- och utbildningsenheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer
Länsstyrelsens länsuppdrag
Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...
VINNVINN konceptdokument
Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett
Kvalitet och verksamhetsutveckling
RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt
Utdrag från kapitel 1
Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra
Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor
Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,
1 Remissvar: Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Föredragande: Per Larsson
PROTOKOLL LINKÖPINGS UNIVERSITET Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten Dekanus Närvarande: Ulf Nilsson dekanus Per Larsson föredragande Maria Boberg sekr 1 Remissvar: Stödsystem för hantering av innovationer
2 Internationell policy
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:
BVFF Bana Väg För Framtiden
BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa
Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden
Sid 1 (10) Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden 2009-2013 Fastställd av universitetsstyrelsen den 11 juni 2009 Sid 2 (10) Innehåll sid. 1. Uppdraget att samverka 3 2. Umeå
VERKSAMHETSPLAN 2014-2015
VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.
Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.
Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella
Internationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006
Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering
Utvikling i Sverige: Trafikverket i samarbeid med bransjen, SBUF. Pontus Gruhs FoI-ansvarig
Utvikling i Sverige: Trafikverket i samarbeid med bransjen, SBUF Pontus Gruhs FoI-ansvarig Några punkter Gemenskap-branschgrupper SBUF m.fl. 2 2011-04-05 3 2011-04-05 1992 4 2011-04-05 Ett verktyg för
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
UTVECKLA FRAMTIDENS VÅRD OCH OMSORG MED STÖD AV IT
UTVECKLA FRAMTIDENS VÅRD OCH OMSORG MED STÖD AV IT Behovsanpassad uppdragsutbildning inom ehälsa - IT Management exempel på kort uppdragsutbildning (4 dagar) Kurs-PM Introduktion Hälso- och sjukvård måste
CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region
Bilaga 1 CSR-strategi Koncernen Stockholm Business Region Sammanfattning För att systematiskt styra det sociala hållbarhetsarbetet inom Stockholms Stadshus AB och dotterbolagen har kommunfullmäktige i
Regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-08-18 Dnr 1702797 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden KrinovaMAT Ordförandens
Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd
1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet
Avsiktsförklaring. Bakgrund
Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med
EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE
EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...
STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.
Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar
Resultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling
2016 Bridging the GAP Resultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling Bridging the GAP 2016 Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet Inledning Att lärande och utbildning
Information kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta
Rättsmedicinalverkets forskningspolicy
POLICY (PO) 1 (5) Rättsmedicinalverket Beslutsdatum Dnr Robert Kronstrand Beslutsfattare Ikraftträdande Version Lars Werkström 2019-01-29 1.0 - Godkänd Rättsmedicinalverkets forskningspolicy Syfte med
Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176
Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i
Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)
1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.
Fördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten
Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan för Riksbanken 2015-2018 Inriktningen för Riksbankens arbete de närmaste åren och utgångspunkten i kommande verksamhetsplaneringar
Kronofogden - Automatisering skuldsanering. Datum: Dnr: Komm2018/
Kronofogden - Automatisering skuldsanering Datum: 2018-06-28 Dnr: Komm2018/00711-1 Automatisering av skuldsaneringsprocessen Det har pågått en förstudie hos Kronofogdemyndigheten (KFM) för att ta reda
Internationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer
1 2006-05-31 Utlysning KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed svenska universitet, högskolor, och forskningsinstitut att inkomma med ansökan om finansiering av projekt
Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun
Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Inriktning Grunden i Södertälje kommuns internationella arbete är denna policy som är antagen av kommunfullmäktige. Internationella policyn anger de
Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13
Centrala Älvstaden Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 sammanfattning Vision Älvstaden, antagen av kommunfullmäktige i Göteborg den 11 oktober 2011. Se bilaga. Vision Älvstaden
VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2
Dnr Sida 1 (6) 2015-08-30 Handläggare Anna-Karin Stoltz Ehn 08-508 265 68 Till Exploateringsnämnden 2015-09-24 VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Förslag till beslut
Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för inriktning av forskning Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap Inledning
maximalt 45 miljoner kronor. Minst 10 % av programmets sammanlagda budget.
21 september 2016 Hållbar konsumtion Utlysning av medel till ett forskningsprogram Reviderad 2016-09-26 Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Sammanlagt 50 miljoner kronor under fyra
KK-stiftelsens svar på remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning 2018:2)
Datum KKS dnr 2018-06-25 20180067 KK-stiftelsens svar på remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning 2018:2) KKS2000 v3.0 2011-06-27 Inledning KK-stiftelsen har av UKÄ inbjudits att lämna synpunkter
Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet
Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18
Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning
Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning 2012 2020 Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning. Nuläge och omvärld 2012 Stiftelsen Lantbruksforskning
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR KONSTNÄRLIG GESTALTNING I OFFENTLIG MILJÖ ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2018-10-04, 274 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2019-01-01 ANSVAR
Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor
Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor 2015-01-07 2015-05-27 Beslutsdatum 2014-12-15 2 (11) Innehåll
Forskning och utbildning inom ITS-området
Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete
Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med
Styrande dokument Strategi e-hälsa inom H2O- 2017-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-11, 109 Gäller från och med 2017-09-26 Strategi e-hälsa inom H2O 2017-2025 Sida 1 av 8 Innehåll Inledning...
Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning
utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar
Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket
Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket Varför har Trafikverket valt att bli Renodlad Beställare? 2 2014-06-03 Nya förutsättningar ger nya möjligheter
Rekommendation Tidig marknadsdialog
Till Medlemmarna i Anläggningsforum Föreslagna aktiviteter i denna Rekommendation är omhändertagna genom att de är införda i Trafikverkets Verksamhetssystem. Uppföljning genomförd 2019-02-12 Rekommendation
STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)
STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS
version Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN
2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har
Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020
sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är
Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland
Medfinansiering av projektet Smart Tillväxt
BESLUTSUNDERLAG 1/3 Regionutvecklingsnämnden Medfinansiering av projektet Smart Tillväxt Projektbeskrivning Företag i Östra Mellansverige står inför stora utmaningar. De behöver möta kraven från en ökad
Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn
Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Trafikrådet Eeva Linkama, trafikpolitiska avdelningen NVF 13 Seminarium i Tammerfors 17.10.2007 1 Framtida utmaningar för transportsektorn
Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
STRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.