UTVECKLING AV FOTGÄNGARSTRÅKEN I FALKENBERGS STADSKÄRNA

Transkript

1 UTVECKLING AV FOTGÄNGARSTRÅKEN I FALKENBERGS STADSKÄRNA

2 INNEHÅLL 1. INLEDNING UTGÅNGSPUNKTER NULÄGESANALYS MÅLBILD FÖRSLAG GODA EXEMPEL

3

4 INLEDNING 4 INLEDNING BAKGRUND En stad är en komplex struktur uppbyggd kring olika typer av offentliga platser, funktioner, rörelsemönster samt lokala kulturer och historiska traditioner. Stadsgatans roll, i denna komplexa struktur, kan beskrivas som stadens blodomlopp, men även som ett offentligt rum där människor möts och uppehåller sig i. Stadsgatans utformning har en viktig roll i huruvida staden upplevs som attraktiv och inbjudande. Vad som avgör om en gata är attraktiv är dock svårt att definiera och beror inte endast på en aspekt, utan en helhet och ett samspel mellan olika faktorer. Diskussionen kring hur Falkenbergs stadskärna ska utformas och utvecklas har pågått under många år. Bland annat har kommunen, i nära samarbete med fastighetsägare och olika intressegrupper, drivit flera dialog- och platsutvecklingsprojekt. Syftet har varit att stärka Falkenbergs innerstad som handelscentrum men även som en attraktiv plats för falkenbergare att mötas och vistas i. Parallellt med centrumutvecklingsarbetet har kommunen de senaste åren även tagit fram en ny trafikplan och cykelstrategi. Dokument som tillsammans beskriver kommens visioner och mål för hur det kommunala trafiksystemet ska bidra till ett hållbart samhälle. En motion inkom hösten 2014 gällande ett förslag om att utreda möjligheten för ett bilfritt centrum i Falkenberg under veckosluten under december månad. Motionen behandlades av kommunfullmäktige i oktober 2014 (KF ), med följd att kommunfullmäktige gav det dåvarande Stadsbyggnadskontoret ett större uppdrag med syfte att utreda vilka gator inom stadskärnan som bör vara gågator respektive öppna för biltrafik, hur gatunätet inom stadskärnan kan nyttjas för att skapa en tydligare separering mellan trafikslagen (bilar, cyklar, fotgängare) samt förslag på angöringspunkter för bilar och cyklar. För att genomföra uppdraget anlitades en konsult under våren 2016 för att ta fram en stråkutredning. Resultatet av stråkutredningen tydliggjorde ett behov av en djupare studie av gatunätets framtida funktion, varpå utredningen kom att betraktas som ett inspel inför ett vidare arbete med att konkretisera trafikplanen. Föreliggande studie Förslag till utveckling av gångstråk i Falkenbergs stadskärna ingår som en del i denna fördjupning och är en fortsättning på den tidigare genomförda stråkutredningen. Studien har tagits fram av Samhällsbyggnadsavdelningen för att utreda hur gångnätet ska utvecklas och stärkas i syfte att skapa en attraktiv stadskärna. Ett sammanhängande attraktivt gångnät har en avgörande betydelse för en levande stadsmiljö. SYFTE Huvudsyftet med denna studie är att på en övergripande nivå skapa en förståelse för hela gångnätet i stadskärnan. Därmed tydliggöra och öka Falkenbergs kommuns ambitioner när det gäller planeringen för en fotgängarvänlig stadskärna. Studien tar sin utgångspunkt i de övergripande visioner och mål som fastställts i Trafikplanen 2015, Falkenbergs Stad och Översiktsplan 2.0 för Falkenbergs kommun. LÄSANVISNING Studien Förslag till utveckling av gångstråk i Falkenbergs stadskärna består av tre olika delmoment: 1. Analys Dagens stråk och gångnät analyseras utifrån några utgångspunkter med avseende på fotgängarens förutsättningar jämte stadens struktur. 2. Målbild Fastställande av en målbild för ett framtida gångnät i Falkenbergs stadskärna. Målbilden tar sin utgångspunkt från kommunens visioner och mål.

5 STUDIENS DELSYFTEN LYFTA FRAM FOTGÄNGARE SOM ETT EGET TRAFIKSLAG TA FRAM FÖRSLAG PÅ EN MÅLBILD FÖR EN FOTGÄNGARVÄNLIG OCH ATTRAKTIV STADSKÄRNA STUDERA ALTERNATIV FÖR ETT SAMMANHÄNGANDE GÅNGNÄT 3. Förslag Tre olika förslag för att stärka fotgängarens roll i stadskärnan presenteras. Dessutom redovisas förslag och exempel på åtgärder i syfte att stärka stadskärnans fotgängarnät i sin helhet. Alla förslag är framtagna utifrån målbilden. AVGRÄNSNINGAR Denna studie tar som sagt avstamp ur ett fotgängarperspektiv. Vilket innebär att den inte tar i beaktade exempelvis cyklisters eller bilisters specifika förutsättningar vad gäller framtida behov av parking, tillgänglighet och framkomlighet. Ett fungerande samspel mellan alla trafikanter och trafikslag är dock en viktig förutsättning för en levande stadskärna. Hur ett sådant samspel ska uppnås kommer att utredas i det fortsatta arbetet. Studiens utredningsområde är dessutom avgränsat till att endast innefatta gångnätet inom det område som är fastslaget som Falkenbergs stadskärna. Trots att handel tas med som en aspekt i nulägesanalysen behandlas den inte specifikt vidare i de olika framtagna förslagen. dokument inte ställning till lämplig trafikreglering. Denna studie syftar istället till att fastställa vilket utrymme i stadskärnan man finner det lämpligt att anpassa helt efter fotgängarens villkor. Föreslagna åtgärder har inte heller vare sig konsekvensbeskrivits i detalj eller kostnadsuppskattats. Detta är dock en självklar del av det fortsatta arbetet. En annan avgränsning är att framtagna förslag utgår från att åtgärderna är permanenta. Detta för att skapa en tydlig och lättläst stadsmiljö för samtliga trafikanter som rör sig i stadskärnan. Framtagna förslag utgår även från att en omgestaltning av det befintliga stadsrummet kommer behöva äga rum. Det är naturligtvis fullt möjligt att nöja sig med att fatta ett beslut om att endera område ska regleras till gågata eller gångfartsområde och inte göra några insatser i gaturummet, men utifrån den analys som gjorts i detta arbete, så behöver det vara tydligt för envar på vilket sätt och av vilka typer av trafikanter, som stadsrummen är tänkta att användas. INLEDNING De tre förslag som presenteras är avgränsade i den mån att de endast redovisar utbredning av områden där gående har absolut prioritet i förhållande till övriga trafikslag. I övrigt tas i detta 5

6 INLEDNING UTGÅNGSPUNKTER VEM ÄR FOTGÄNGARE, OCH VAD INNEBÄR DET ATT RESA TILL FOTS? Som grupp utgör gående en heterogen grupp med olika åldrar, storlekar och förmågor. En attraktiv stadsmiljö ställer krav på god tillgänglighet. FOTGÄNGAREN Alla färdas vi till fots (med eller utan hjälpmedel), men vi kan ha många olika syften med vår resa. Vissa av oss färdas till fots som en del i den dagliga motionen medan det för andra är ett sätt att nå en målpunkt eller att ta sig vidare till och från cykeln, bussen eller bilen. Möjligheten att förflytta oss till fots har också olika stor betydelse för olika åldergrupper. Ett attraktivt gångnät ställer krav på finmaskighet och flexibilitet men även känslan av att färdas i riktning mot målpunkten. Som gående styrs vi av vissa generella förutsättningar som är viktiga att beakta när vi planerar och diskuterar fotgängares förutsättningar. Som fotgängare drivs vi exempelvis av muskelkraft, och är därmed känsliga för omvägar. God tillgänglighet är en viktig demokratisk fråga och en grundförutsättning i all samhällsplanering, men särskilt viktigt att beakta vid planering för en fotgängarvänlig stadsmiljö. Begreppet tillgänglighet är dock mångfacetterat och kan i olika sammanhang ha olika betydelse. I denna studie avses med begreppet god tillgänglighet; med vilken lätthet samtliga medborgare, oavsett förmåga och ålder, kan nå stadens utbud. En fotgängarvänlig stad ska kunna erbjuda miljöer som upplevs som trivsamma med hög komfort. I en attraktiv stadsmiljö ska det till exempel finnas bra möjlighet att sitta och stå. En trivsam fotgängarmiljö ska kunna erbjuda fina vyer i en tilltalande skala, samt förutsättningar för såväl lugnare samvaro som potential för lek och fysisk aktivitet. FINMASKIGHET GENHET TILLGÄNGLIGHET TRIVSEL SÄKERHET STADENS STRUKTUR OFFENTLIGA RUM RUMSLIG STRUKTUR STADSKVALITET ENTRÉER 6

7 Krav på hög trafiksäkerhet, särskilt i de punkter där gående möter andra trafikslag. Som gående är vi oskyddade mot yttre förhållanden så som väder och vind men även mot kollision med andra fordon. I denna studie omfattas begreppet säkerhet även av den upplevda säkerheten, det vill säga trygghetsupplevelsen. Det är dock viktigt att särskilja den faktiska säkerheten med den upplevda. Trygghet är en subjektiv upplevelse som kan variera från person till person, under dygnets olika timmar men även under året. STADENS STRUKTUR Det offentliga rummet består dels av det allmänna och gemensamma rummet och dels av en plats som upplevs som öppen och tillgänglig för alla. Enligt Nationalencyklopedin definieras det offentliga rummet som; del av bebyggelsemiljö som är tillgänglig för allmänheten, t.ex. gator, passager, gallerior, torg och parker. Husens fasader, plank och vegetation kan betraktas som väggar i det offentliga rummet. Begreppet är tillämpligt främst inom städer och stadsliknande samhällen. Utifrån denna definition utgör det så kallade offentliga rummet en stor del av stadens struktur och bebyggelsemiljö och innefattar mer än det traditionella torget. INLEDNING En stad består av flera olika fysiska element som tillsammans bildar det som vi upplever som en levande och komplex stadsbild. Förenklat kan en stad beskrivas som summan av dess byggander och det liv och rum som uppstår dem emellan. Stadens rumsliga struktur består av samspelet mellan de olika rummen och platser där dessa olika rum möts. För att en stadsmiljö ska upplevas som attraktiv ska det finnas rumsligheter av skiftande karaktär med goda länkar mellan varandra. En stads offentliga rum innefattar med andra ord dess gator, parker eller platser vars intentioner är att fungera som rum där människor kan färdas och vistas. Detta är den gemensamma arenan för såväl invånare som besökare. Utöver en stor mångfald och variation i stadens offentliga rum kan en stads attraktivitet beskrivas utifrån olika stadskvaliteter som till exempel närhet till vatten, tillgång till grönelement, tillgång till kollektivtrafik samt tillgång till ett brett utbud. 7

8 INLEDNING SAMSPEL MELLAN TRAFIKANTER OCH TRAFIKSLAG Historiskt sett har samhällsplaneringen och traditionella trafiklösningar inneburit att bilen har fått ta mycket utrymme på bekostnad av övriga trafikslag. Med nya hållbarhetsmål ställs nya krav på våra transportsystem. Till skillnad från dagens, i huvudsak bilorienterade transportsystem, så bygger ett effektivt och hållbart transportsystem på samspel mellan samtliga trafikslag. En av utmaningarna i att skapa ett sådant samspel ligger i att olika trafikslag har specifika förutsättningar vad gäller exempelvis ytanspråk, tillgänglighet, och funktionskrav. När det kommer till trafikintegrering av gående och bilister är det bland annat dessa olika förutsättningar hos oskyddade respektive skyddade trafikanter som ställer särskilda krav på rummets gestaltning och för platsen lämplig trafikintegrering. Exempel på olika trafikregleringar som innebär olika grader av integration mellan oskyddade och skyddade trafikanter är gågata, gångfartsområde och shared space. Shared space är den trafikregleringsformen som skiljer sig från de andra två då begreppet kan beskrivas mer som ett koncept snarare än en ren trafikreglering. Utgångpunkten i konceptet shared space är att det offentliga rummet har många olika funktioner som bör integreras istället för att skiljas åt. Det vill säga att den trafikala funktionen och de sociala funktionerna ska samspela och därmed främja social interaktion. Trafiken i ett shared spaceområde ska i större grad regleras av gaturummets karaktär och uttryck än skyltar och regler. Vad gäller gågata och gångfartsområde så ställer GÅGATA GÅNGFART VÄJNINGSPLIKT MOT GÅENDE P-FÖRBUD ENDAST BEHÖRIG TRAFIK CYKEL I GENOMFART TILLÅTEN GÅNGFARTSOMRÅDE GÅNGFART VÄJNINGSPLIKT MOT GÅENDE PARKERING ENDAST TILLÅTEN PÅ SÄRSKILT ANORDNADE Graden av integration mellan gående och bilister kan innebära allt från att; dessa olika krav på utformningen av gaturummet samt tillåtandet av genomfartstrafik. Gemensamt för de båda är dock att de tydligt prioriterar PARKERINGSPLATSER KRAV PÅ UTFORMNING GENOMFARTSTRAFIK TILLÅTEN 1. De gående äger platsen och bilister därmed är helt frånvarande. oskyddade trafikanter, sätter gåendes säkerhet i första hand samt att all trafikering ska ske på de 2. Gående är prioriterade gåendes villkor. Oavsett vilken reglering man väljer är det viktigt att platsen utformas så att 3. Gående och bilister får dela på gaturummet och därmed ta hänsyn till varandra. hastigheten på fordonen är låg och främjar samspel trafikanterna emellan. 8

9 NULÄGESANALYS NULÄGESANALYS Vad är det alltså för miljöer som fotgängaren rör sig genom i Falkenbergs stadskärna? Vilka rum och vilka stråk passeras? Beroende på olika faktorer varierar upplevelsen från person till person, utifrån anledningen till att fotgängaren är i stadskärnan, men även vad miljön som denne rör sig i är uppbyggd av. Det kan vara alltifrån hårda faktorer som mått och trafiksäkerhet, till mjukare värden såsom karaktären på en plats. 9

10 NULÄGESANALYS FALKENBERGS STADSKÄRNA FÖR FOTGÄNGARE STADSKÄRNANS AVGRÄNSNING Avgränsningen visar utbredningen av det som konstaterats som Falkenbergs stadskärna. Det finns även en definition av det som kallas Falkenbergs centrum, som även rymmer handelsområdet vid lokstallarna, området vid vårdcentralen samt det nuvarande coop-området norr om stadskärnan. NUVARANDE TRAFIKFÖRING Dubbelriktad trafik Enkelriktad trafik Gångfartsområde. Gågata Gågata under sommarhalvåret HUVUDSAKLIGA FLÖDEN FÖR OLIKA TRAFIKSLAG Biltrafik Kollektivtrafik Cykelflöden Fotgängarflöden 10

11 HANDELSSTRÅK I FALKENBERG 2013 På uppdrag av fastighetsägarna i Falkenberg togs år 2013 fram en rapport där följande analys av handelsstråken fanns med. Service och ärendebetonad handel Upplevda huvudstråk för handel Tydliga utvecklingsmöjligheter Möjligt utvecklingsbart restaurangstråk Utvecklingsbart till tydligt huvudstråk Del av torgyta att använda för servering STRÅKKARAKTÄRER ENLIGT CENTRUMGRUPPEN 2016 Centrumgruppen är en sammansatt grupp som gemensamt arbetat fram fyra stråk som löper genom innerstaden. Arbetet omfattas även av ett antal platser som till viss del ligger utanför stadskärnan. Holgersgatan Nygatan Storgatan Å-rummet Torg samt områden utanför stadskärnan OFFENTLIGA RUM 1. Stortorget 2. Rörbäckstorget 3. Rådhusplatsen 4. Rådhustorget 5. Innergården vid Borgmästargården (halvoffentligt rum) 6. Åsikten 7. Vallarna (utanför stadskärnan) 8. Badhusparken (utanför stadskärnan) 9. KKC (ännu inte färdigställt område) NULÄGESANALYS

12 NULÄGESANALYS STRÅKETS KARAKTÄR: ÅGATAN STYRKOR ÄTRAN, RESTAURANGER OCH HOTELL, BELYSTA FASADER, VALLARNA, TULLBRON, UTSIKT, PROMENADVÄNLIGT, ÅSIKTEN, LÄNK I MOTIONSSLINGA, LUGN TRAFIKMILJÖ SVAGHETER INGEN MÖJLIGHET ATT KOMMA NÄRMRE VATTNET, INSTÄNGT PROMENADSTRÅK, BILPARKERING, PRIVAT KARAKTÄR I NORR, SVAGA KOPPLINGAR TILL ANDRA STRÅK VARFÖR GÅ HÄR? BARNVAGNSPROMENAD, HUNDPROMENAD, STROSA SOM TURIST, PÅ VÄG TILL HOTELL/ RESTAURANG, PÅ VÄG TILL/ FRÅN STAN KARAKTÄRSORD NATURSKÖNT, TURISM, STROSA, HOTELL, RESTAURANG, VÄRDSHUS, SÖNDAGSPROMENAD, HUNDPROMENAD, BARNVAGNSPROMENAD, STADSNÄRA Totalbredd 15,5 m 12

13 STRÅKETS KARAKTÄR: STORGATAN STYRKOR SMÅSKALIGT GATURUM, UNIKA BUTIKER, MINNER OM DET GAMLA FALKENBERG, MATSTÄLLEN, KOPPLING VATTEN - STAD SVAGHETER MINDRE FLÖDEN ÄN PÅ NYGATAN, INGEN TYDLIG MÅLPUNKT NORRUT DÄR BOSTADSKVARTER TAR VID, LITE TRÅNGT NULÄGESANALYS VARFÖR GÅ HÄR? SHOPPA, PROMENERA TILL OCH FRÅN GAMLA STAN, FIKA, ÄTA KARAKTÄRSORD SMÅSKALIGT, KULTURMILJÖ, UNIKA BUTIKER, PITTORESKT, FALKENBERGSKT, MAT OCH DRYCK Totalbredd 10 m 13

14 NULÄGESANALYS STRÅKETS KARAKTÄR: NYGATAN STYRKOR UPPLEVDA HUVUDGATAN FÖR FOTGÄNGARE, MÅNGA BUTIKER, MÅNGA MÄNNISKOR, LÅNG SIKTLINJE LÄNGS MED GATAN, FINNS RELATIVT MYCKET UTRYMME SVAGHETER FÅ MATSTÄLLEN, UTFORMNING SOM SIGNALERAR BILGATA ISTÄLLET FÖR FOTGÄNGAROMRÅDE, STÅENDE BILAR, OTYDLIGT MED GÅGATA PÅ SOMMAREN, TRÄD MED FÖR SMÅ VÄXTBÄDDAR VARFÖR GÅ HÄR? SHOPPING, TITTA PÅ FOLK, GÅ ÄRENDEN, EVENEMANG I STAN, STROSA OMKRING KARAKTÄRSORD SHOPPING, FOLKLIV, RAK GATA, ARKITEKTUR FRÅN MITTEN- SLUTET AV NITTONHUNDRATALET Totalbredd 17 m 14

15 STRÅKETS KARAKTÄR: HOLGERSGATAN STYRKOR MYCKET BUTIKER OCH SERVICE, LIVLIGT, PULS, BYGGNADER AV SKIFTANDE KARAKTÄR FRÅN OLIKA TIDSEPOKER SVAGHETER OTRYGGT FÖR OSKYDDADE TRAFIKANTER, PRIVATA BOSTÄDER BLIR SLUTNA FÖR FÖRBIPASSERANDE, SMALA TROTTOARER NULÄGESANALYS VARFÖR GÅ HÄR? ÄRENDE TILL NÅGOT, PÅ VÄG TILL/ FRÅN STADSKÄRNAN KARAKTÄRSORD BILAR, BUSSAR, OLIKA HUSTYPER, AKTIVITET, STADSMÄSSIGHET Totalbredd 18 m 15

16 NULÄGESANALYS PLATSENS KARAKTÄR: STORTORGET STYRKOR LIVLIGT, PULS, MYCKET RÖRELSE, MÅNGA MÅLPUNKTER I NÄRHETEN, NYARE GESTALTNING, KOLLEKTIVTRAFIKNÄRA SVAGHETER STOR DEL AV TORGET ÄR EN PARKERING, LIJEKONVALJEN ANVÄNDS INTE SÅ MYCKET, BEGRÄNSAT UTRYMMET FÖR VISTELSE, OMRINGAT AV TRAFIK, SVÅRT ATT ÖVERBLICKA VARFÖR GÅ HÄR? SHOPPING VID GALLERIAN, BION, GRILLEN, KIOSKEN, SYSTEMET, ARBETSFÖRMEDLINGEN, KÖPA TÅGBILJETT, SNEDDA ÖVER, TA BUSSEN KARAKTÄRSORD STORT, PARKERING, GALLERIAN, FLÖDEN PÅ SNEDDEN, STORA TRÄD 16

17 PLATSENS KARAKTÄR: RÖRBÄCKSPLATSEN STYRKOR BRA VISUELLA KOPPLINGAR, FLÖDE GER PULS, FLERA SITTPLATSER, INSLAG AV VATTEN, AMBITIÖS PLANTERING, SCHACKSPEL, TYDLIG RUMSLIGHET SOM VÄNDER SIG INÅT OCH SKAPAR ETT INBJUDANDE OCH TRYGGT RUM FÖR FOTGÄNGARE SVAGHETER DÖD FASAD MOT BANKEN SOM DESSUTOM LIGGER I NORRLÄGE, PLOTTRIGT MED OLIKA TYPER AV UTRUSTNING, NÄRA TRAFIKFLÖDE NULÄGESANALYS VARFÖR GÅ HÄR? ÄTA GLASS, SPELA SCHACK, SE PÅ FOLK, GENA MELLAN STORTORGET OCH NYGATAN, SERVERINGAR KARAKTÄRSORD OMBONAT, PLOTTRIGT, STEN, TRÄ, TRÄD, PLANTERINGAR, UTESERVERING, SNEDDA ÖVER 17

18 NULÄGESANALYS PLATSENS KARAKTÄR: RÅDHUSTORGET STYRKOR FIN SKALA, TYDLIG INRAMNING, SVAG LUTNING, FLERA TYPER AV VERKSAMHETER VID TORGET SVAGHETER VISS BILTRAFIK VID TORGETS SÖDRA OCH ÖSTRA SIDA, FÅ SITTPLATSER VARFÖR GÅ HÄR? TORGHANDEL, EVENEMANG, SERVERINGAR, DE FLESTA CENTRALA MÅLPUNKTERNA LIGGER I TORGETS NÄRHET KARAKTÄRSORD KLASSISKT, ARKITEKTUR, TORGHANDEL, UTESERVERINGAR, STENLÄGGNING, OMFAMNANDE RUMSLIGHET 18

19 ÅSIKTEN STYRKOR NYLIGEN OMGJORT VILKET GER EN UPPDATERAD LOOK, VACKERT, NATURSKÖNT, TURISTISK HOTSPOT, SITTPLATSER, MÖBLERAT FÖR MATINTAG SVAGHETER KÖRBANAN UTGÖR EN VÄLDIGT STOR OCH TOM ÖPPEN YTA, OTYDLIG PRIVAT KARAKTÄR NORRUT, INGET FÖRUTOM SITTPLATSERNA SOM UPPMUNTRAR TILL KVARDRÖJANDE AKTIVITET NULÄGESANALYS VARFÖR GÅ HÄR? TULLBRON, KNUTPUNKT, ENTRÉ TILL STADEN, SITTA I SOLEN, VID VATTNET MEN ÄNDÅ NÄRA STADEN KARAKTÄRSORD NYTT, KOPPLA STADEN TILL ÄTRAN, TULLBRON, TURISM, PROMENAD 19

20 NULÄGESANALYS SLUTSATSER NULÄGESANALYS Nästan hela Nygatan och Arvidstorpsvägen vid infarten till Stortorget är reglerade som gångfartsområde. Dock är de inte gestaltade som sådana, vilket gör att både fotgängare och bilister läser av rummet och agerar som om bilen vore prioriterad. Cykellösningen längs med Nygatan går i den upplevda körbanan i norrgående och på den Det största bilflödet går längs med Holgersgatan respektive Sandgatan och Brogatan. Dock är det så pass enkelt att röra sig som bilist längs med Nygatan trots att det är ett gångfartsområde, så här finns ett sekundärt bilflöde genom stadskärnan. Det är svårt att hitta plats för en sträckning genom stadskärnan där cykel kan vara Borgmästargården är ett halv-offentligt rum i stadskärnan med utvecklingspotential. Det finns fyra utpekade huvudstråk i stadskärnan som alla löper i nord- sydlig riktning. De fyra huvudstråken har alla varsin egen karaktär. Dessa är goda förutsättningar att upplevda gångbanan i södergående. Detta prioriterat trafikslag. bygga vidare på och förstärka. skapar förvirring. Fotgängare rör sig på alla gator och över Det finns fyra viktiga offentliga rum i Det finns en väldigt stark diagonal rörelse allatorg. Det finns även två stråk inomhus: vid stadskärnan. Även dessa har särskilda genom stadskärnan för fotgängare och Kronan och vid Gallerian. karaktärsdrag som är väl värda att bygga cyklister. Här rör de sig på snedden över vidare på och förstärka ytterligare. torgytorna och kan därför färdas en ganska Handelsutredningen pekar på lång sträcka på platser skyddade från utvecklingspotential på Arvidstorpsvägen biltrafik. Det är en styrka att de offentliga vid Stortorget, Köpmansgatan, Apoteksgatan rummen är sammankopplade, men kan i och Ågatan. Den visar också på att både korsningspunkter bidra till konfliktsituationer Storgatan och delar av Torggatan och en och även allmänna konflikter mellan gående längre sträckning av Nygatan har potential att och cyklister. utvecklas till upplevda huvudstråk för handel. 20

21 MÅLBILD MÅLBILD Nulägesanalysen och bakgrunden säger oss att det finns ett behov, men även en önskan om mer utrymme för fotgängare i Falkenbergs stadskärna. Men att enbart bannlysa bilen från centrum ger inte per automatik en trevlig stadskärna. Det behövs ett helhetstänk kring vad som upplevs som fördelaktigt och attraktivt. 21

22 MÅLBILD STRUKTURBILD Om man ser till hela strukturen i stadskärnan utgörs den av tre teman: NÄT ATT SOM FOTGÄNGARE PROMENERA NYGATAN UPP OCH NER ÄR INGEN BRA UPPLEVELSE. ATT ISTÄLLET LOCKAS RUNT NÄSTA GATUHÖRN, DRIVAS AV NYFIKENHET OCH VILJA ATT SPENDERA MER TID I STADSKÄRNAN ÄR MÅLET. DETTA GER ÄVEN BÄTTRE MÖJLIGHETER FÖR PLACERING AV PARKERINGSPLATSER, OM FLER PLATSER UPPLEVS SOM CENTRUMNÄRA. MITTPUNKT ÄVEN NÄR EN GOD UPPLEVELSE AV ATT KUNNA TA SIG RUNT TILL FOTS I HELA STADSKÄRNAN ÄR ETABLERAD FINNS I DE FLESTA STÄDER ETT EPICENTRUM, EN SJÄLVKLAR MÖTESPLATS DÄR DET ÄVEN ÄR TREVLIGT ATT SÄTTA SIG NER OCH UMGÅS ELLER SPANA PÅ FOLKLIVET. DIAGONAL EN FÖR FALKENBERGS SPECIFIK INGREDIENS I STADSKÄRNAN ÄR DEN FINA DIAGONAL AV OFFENTLIGA RUM SOM RÖR SIG ÄNDA FRÅN STORTORGET, OCH I FÖRLÄNGNINGEN ÄVEN UPP TILL KKC, OCH HELA VÄGEN NER TILL TULLBRON OCH ÄTRAN, DÄR RIKTNINGEN MOT HAVET KAN ANAS. 22 Med utgångspunkt av detta presenteras målbilden på följande sida.

23 MÅLBILD Holgersgatan Nygatan Storgatan Ågatan Holgersgatan Stortorget Rådhustorget Köpmansgatan Storgatan Ågatan Nygatan Åsikten Brogatan ISOLERADE STRÅK SAMMANHÄNGANDE NÄT 23

24 FÖRSLAG FÖRSLAG Med utgångspunkt från målbilden har ett antal förslag tagits fram för att stärka fotgängarens status i Falkenbergs stadskärna. Dessa är uppdelade i två delar. Den första delen behandlar själva gångnätet. Vilka punkter som behöver förstärkas för att skapa en bra flöde kors och tvärs genom stadskärnan. Den andra delen behandlar gångnätets kärna, eller stadskärnans vardagsrum om man så vill. Förslagen handlar om att i stadskärnan kunna erbjuda något som står emot extern handel, e-handel, att mötas över internet, som är en plats ute, unik, uppmuntrar till att mötas, med en stark falkenbergsk prägel, årstidernas växlingar, evenemang, fysisk aktivitet, varierat utbud, både kommersiellt och icke. Skapa en stadsmiljö som vi alla kan vara stolta över! Först och främst ett bra, bekvämt och nyfiket nät, men för att man inte enbart ska ranta runt runt så behövs också ett gott centrum, ett vardagsrum, där man kan slå sig ner. Där det är riktigt uppenbart att det är fotgängaren som äger rummet. 24

25 1. STADSKÄRNANS GÅNGNÄT För att enkelt kunna röra sig i stadskärnan behövs hela det nät av gaturum och torg som fotgängaren använder sig av. Att bli lockad vidare runt nästa gathörn, skymta något längre ner på gatan som väcker nyfikenhet, att säkert kunna passera korsningar och att enkelt kunna ställa ifrån sig cykel eller bil är alla faktorer som bidrar till att fler lockas att ta sig runt, gå längre sträckor i centrum, stannar längre tid, passerar fler butiker, blir hungrig eller fikasugen på vägen, ökar känslan av att Falkenbergs stadskärna är ett ställe man kan åka till även utan specifikt mål, bara för att det är gött att hänga där. Detta stärker såväl köpkraften som stadens rykte. Det får fler att promenera vilket stärker folkhälsan. Det får fler att mötas och delta i det sociala livet vilket skapar integration och stärker den sociala hållbarheten. FÖRSLAG 2. STADSKÄRNANS VARDAGSRUM Stadskärnan handlar om Falkenbergarnas vardagsrum. Det är här vi möts, sitter bredvid varandra på en bänk, får en chans att se varann i ögonen när vi möts på gatan, hälsar på en bekant, tar en glass med en vän, gör ärenden, tittar på förbipasserande. På sommaren har vi plats för fler, ser nya ansikten, är ute till sent på kvällen, och på vintern slår vi upp kragen, trycker ner mössan, men möts ändå över en rykande pappersmugg med glögg, i detta vårt gemensamma rum. Detta är mitt i stan i mitt Falkenberg. För att underlätta den sköna känslan av det gemensamma vardagsrummet där mycket är tillåtet och välkommet, och där vi respekterar varandras olikheter och ser efter varann, där det är trevligt att vara helt enkelt, så kan det finnas en poäng att ge fotgängarna lite mer plats... 25

26 FÖRSLAG 1 A: FOTGÄNGARNA FÅR ÄGA RUM PÅ RÅDHUSPLATSEN 1 A Detta förslag innebär att två offentliga rum i staden binds samman. På köpet skapas en tredje plats, framför Rådhuset, som redan idag har börjat tas i anspråk av oskyddade trafikanter. Det har liten påverkan på trafikföring och flöden. Platsen är begränsad i storlek, varför en omgestaltning inte innebär så väldigt många nya inslag. Området inrymmer 10 parkeringsplatser, varav 1 är avsedd för rörelsehindrade. Det innebär att förslaget som mest kan komma att påverka 2% av det totala antalet parkeringsplatser i stadskärnan. PRIORITERING OLIKA TRAFIKSLAG GUL: SAMMANHÄNGANDE OMRÅDE FÖR FOTGÄNGARE ROSA: BEFINTLIGT GÅNGFARTSOMRÅDE. ÄNDRAS EJ ORANGE: BEFINTLIG GÅGATA. ÄNDRAS EJ TURKOS: STADSKÄRNANS GATUNÄT PÅVERKAN PÅ TRAFIKFLÖDEN GUL: FÖRESLAGET FOTGÄNGAROMRÅDE LJUSBLÅ: CYKELSTRÅK MÖRKBLÅ: STÖRRE BEFINTLIGA FOTGÄNGARFLÖDEN ORANGE: KOLLEKTIVRAFIK ROSA: STÖRRE BILFLÖDEN FÖRESLAGET OMRÅDE BERÖR FRÄMST CYKELSTRÅK OCH GENOMFARTSTRAFIKEN PÅ NYGATAN. 26

27 FÖRSLAG! FOTGÄNGARE MÖTER ÖVRIGA TRAFIKSLAG TRE LÅNGA ZONER DÄR FOTGÄNGAROMRÅDET MÖTER ANNAN TRAFIK. DETTA INNEBÄR EN OTYDLIGHET SOM SKAPAR OTRYGGHET FÖR FOTGÄNGARE. DETTA RUM FÖR FOTGÄNGARE HÄNGER HELLER INTE IHOP MED GÅGATAN PÅ STORGATAN VILKET ÄVEN DET SKAPAR OTYDLIGHET OCH OTRYGGHET. DE TRE TRYGGA ZONERNA HÄNGER INTE IHOP. UTVECKLINGSPOTENTIAL PÅ RÅDHUSPLATSEN SKAPAS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT NYTT OFFENTLIGT RUM! MED NY GESTALTNING GES BÄTTRE MÖJLIGHETER FÖR VISTELSE OCH AKTIVITETER. 27

28 FÖRSLAG Jag ska till Rörbäcksplatsen för att fånga Pikachu! Jag har varit på torgmarknad och nu ska jag cykla hemåt Vi är i Falkenberg för första gången och har just varit och tittat på Tullbron. Nu letar vi efter någonstans att gå och äta. Vi ska gå och fika! Har inte setts på åratal, men nu blev det äntligen av!? Vem är du? Vart är du på väg? Vad vill du göra här? Hur upplever du som fotgängare den här platsen? 28

29 1 B: FOTGÄNGARNA FÅR ÄGA RUM PÅ RÅDHUSPLATSEN OCH RÅDHUSTORGET 1 B FÖRSLAG Detta förslag innebär att två offentliga rum i staden binds samman. På köpet skapas en tredje plats, framför Rådhuset, som redan idag har börjat tas i anspråk av oskyddade trafikanter. Dessutom blir hela Rådhustorget en fredad zon där du som fotgängare kan slappna av helt och låta barnen springa fritt. Här finns mer rum för ny gestaltning som kan påverka och skapa en ny spännande dynamik i stadskärnan. Området inrymmer 20 parkeringsplatser, varav 2 är avsedda för rörelsehindrade. Det innebär att förslaget som mest kan komma att påverka 4% av det totala antalet parkeringsplatser i stadskärnan. PRIORITERING OLIKA TRAFIKSLAG GUL: SAMMANHÄNGANDE OMRÅDE FÖR FOTGÄNGARE ROSA: BEFINTLIGT GÅNGFARTSOMRÅDE. ÄNDRAS EJ ORANGE: BEFINTLIG GÅGATA. ÄNDRAS EJ TURKOS: STADSKÄRNANS GATUNÄT PÅVERKAN PÅ TRAFIKFLÖDEN GUL: FÖRESLAGET FOTGÄNGAROMRÅDE LJUSBLÅ: CYKELSTRÅK MÖRKBLÅ: STÖRRE BEFINTLIGA FOTGÄNGARFLÖDEN ORANGE: KOLLEKTIVRAFIK ROSA: STÖRRE BILFLÖDEN FÖRSLAGET HAR VISS PÅVERKAN PÅ TRAFIKFLÖDENA I STADSKÄRNAN, DELS PÅ NYGATAN, MEN ÄVEN PÅ TORGGATAN OCH PÅ ARVIDSTORPSVÄGEN VID STORTORGET. 29

30 FÖRSLAG!!! FOTGÄNGARE MÖTER ÖVRIGA TRAFIKSLAG DE MÖJLIGA KONFLIKTYTORNA DÄR FOTGÄNGARE MÖTER ANDRA TRAFIKSLAG ÄR KORTA OCH AV EN RELATIVT TYDLIG KARAKTÄR. TRE TRYGGA ZONER SKAPAS, SOM ÄVEN HÄNGER SAMMAN. UTVECKLINGSPOTENTIAL TVÅ NYA PLATSER FÖR FOTGÄNGARE SKAPAS! ETT VID RÅDHUSTORGET, OCH ETT SOM LÖPER LÄNGS RÅDHUSTORGETS SÖDRA OCH ÖSTRA KANT. DET NUVARANDE RÅDHUSTORGETS GESTALTNING ÄR KLASSISK OCH AVSES INTE BERÖRAS. DÄREMOT SKAPAS NU EN SPÄNNANDE ZON LÄNGS MED TORGET, I DET NUVARANDE GATURUMMET SOM KNYTER AN TILL DEN HALVOFFENTLIGA BORGMÄSTARGÅRDEN OCH NER MOT STORGATAN. 30

31 Jag är på väg från min danskurs på Falkhallen och ska köpa en ny träningströja innan jag tar cykeln hem. Jag leker på den roliga cykeln medans pappa handlar på torget! FÖRSLAG? Vem är du? Vart är du på väg? Vad vill du göra här? Hur upplever du som fotgängare den här platsen? Jag ska till apoteket och köpa hostmedicin innan jag går hem och kurerar mig. Vi har hört att det finns en ny klätterskulptur i stan så vi ska dit och testa våra parkourskills! 31

32 FÖRSLAG 1 C: FOTGÄNGARNA FÅR ÄGA RUM PÅ RÅDHUSPLATSEN, RÅDHUSTORGET OCH NYGATAN 1 C 32 Detta förslag innebär att den diagonala rörelsen genom stadskärnan etableras ytterligare, samt att fotgängarna erbjuds ett stort sammanhängande område för promenader och aktiviteter. Det skapar en stark koppling mellan samtliga av de fyra viktigaste offentliga rummen i stadskärnan. Detta förslag har större påverkan på trafikföring och flöden än de två föregående, men har även en större potential att skapa en positiv känsla och framåtanda kring stadskärnan. Området inrymmer 40 parkeringsplatser, varav 2 är avsedda för rörelsehindrade. Det innebär att förslaget som mest kan komma att påverka 8% av det totala antalet parkeringsplatser i stadskärnan. PRIORITERING OLIKA TRAFIKSLAG GUL: SAMMANHÄNGANDE OMRÅDE FÖR FOTGÄNGARE TURKOS: STADSKÄRNANS GATUNÄT MÖTET MELLAN OLIKA TRAFIKPRIORITERINGAR BLIR SKARPARE, VILKET SKAPAR EN STÖRRE KONTRAST. PÅVERKAN PÅ TRAFIKFLÖDEN GUL: FÖRESLAGET FOTGÄNGAROMRÅDE LJUSBLÅ: CYKELSTRÅK MÖRKBLÅ: STÖRRE BEFINTLIGA FOTGÄNGARFLÖDEN ORANGE: KOLLEKTIVRAFIK ROSA: STÖRRE BILFLÖDEN FÖRSLAGET PÅVERKAR ANTALET PARKERINGAR OCH GENOMFARTSTRAFIKEN PÅ NYGATAN. DÄREMOT ÄR I PRINCIP HELA OMRÅDET FORTFARANDE INOM DET UTRYMME SOM REDAN IDAG ÄR AVSATT SOM PRIORITERAT FÖR FOTGÄNGARE.

33 ! FÖRSLAG!!!!! FOTGÄNGARE MÖTER ÖVRIGA TRAFIKSLAG ALLA MÖTEN MED ÖVRIG TRAFIK FÖRUTOM ETT (VID STORTORGET) SKER PÅ SMÅ OCH TYDLIGA PUNKTER, SOM ÄVEN ÄR ENTRÉPUNKTER TILL STADSKÄRNAN. HÄR MÖTS FEM BEFINTLIGA OFFENTLIGA RUM AV OLIKA KARAKTÄR, VILKET SKAPAR MÖJLIGHETER FÖR OMVÄXLANDE UPPLEVELSER FÖR FOTGÄNGARE SOM RÖR SIG MELLAN DESSA RUM. UTVECKLINGSPOTENTIAL HÄR SKAPAS FYRA NYA PLATSER FÖR FOTGÄNGARE! RÅDHUSPLATSEN, DEN NYA ZONEN VID RÅDHUSTORGET, HELA NYGATAN OCH DESSUTOM HOTELLGATAN SOM MÖTER ÅSIKTEN! NYGATAN ÄR JU ETT BEFINTLIGT STRÅK MEN GENOM ATT FÅNGA UPP DET SOM ETT RUM FÖR FOTGÄNGARE KAN EN NY GESTALTNING LYFTA STRÅKETS KARAKTÄR TILL NYA NIVÅER. 33

34 FÖRSLAG?Vem är du? Vart är du på väg? Vad vill du göra här? Hur upplever du som fotgängare den här platsen? Vi ska ta en shoppingtur! Får se vilka fynd vi gör! :-) Det är första gången vi är Falkenberg, så vi ska gå till Tullbron, gamla stan och museet. Jag har parkerat bilen och nu ska jag träffa min väninna vid Rådhuset för att gå och äta en bit mat. 34 Jag har flera ärenden - skatteverket, biblioteket, arbetsförmedlingen m.m, så jag kommer nog gå runt här i stan en stund.

35 2: NÄTSKAPANDE ÅTGÄRDER SIKTLINJER Är viktiga för att locka betraktarens ögon och fötter att söka sig vidare. ANGÖRING CYKEL Det ska vara enkelt för den som kommer till stadskärnan med cykel att ställa ifrån sig den 1. FÖRSLAG KORSNINGSPUNKTER Det ska vara tydligt, säkert och och istället ikläda sig rollen av fotgängare. 2. bekvämt att korsa gatorna i stadskärnan för fotgängare. ANGÖRING BIL Det ska även vara enkelt för den 3. MIKRO-TORG Även små platser insprängda i stadsrummet kan ge rum för möten, lek och rekreation. som kommer tillstadskärnan med bil att ställa ifrån sig den på en lämplig plats. När det kommer till Falkenbergs Dessa behöver inte vara stora för att skapa en bättre stadskärna är det platser söder, väster och norr om stadskärnan 7. upplevelse för fotgängare, och som är av störst lämplighet. skapa nyfikenhet hos passerande Särskild omsorg bör placeringen bilister och cyklister. av handikappsplatser ges. BÄTTRE TROTTOARSI- TUATION Punktvis breddade trottoarer kan ge positiva signaler för fotgängare att röra sig även TILLGÄNGLIGHET Hela stadskärnan ska ha en god tillgänglighet längs med trafikerade gator. Även andra typer av gestaltning kan skapa attraktivitet och bättre trygghetsupplevelse. 35

36 FÖRSLAG 10 EXEMPEL PÅ NÄTSKAPANDE ÅTGÄRDER VIKTIG ENTRÉ TILL STADEN. VID OMBYGGNADEN NÄR DU STÅR VID ÅSIKTEN ÄR DET EN VÄLDIGT AV KVARTERET HJULET KOMMER EN TORGYTA VIKTIG SIKTLINJE NORRUT. ATT SKAPA EN SKAPAS HÄR. FÖRSTÅELSE FÖR ATT DU VIA DOKTORSSTRÄTET ENKELT KAN TA DIG UPP TILL STORTORGET VIA 2. KÖPMANSGATAN SKAPAR ÄR EN VÄLDIGT VIKTIG PASSAGEN ÖVER HOLGERSGATAN KOMMER ASPEKT FÖR ATT SKAPA NYA GÅNGFLÖDEN I BLI EN VÄLDIGT VIKTIG KOPPLINGSPUNKT NÄR STÄDSKÄRNAN. HÄR SKULLE ALLTSÅ BEHÖVAS KVARTERET KRISPELN STÅR FÄRDIGT. NÅGOT FORM AV TILLÄGG PÅ PLATSEN SOM FÅNGAR BETRAKTARENS ÖGA. MED FÖRDEL 3. NÅGOT SOM STÄRKER ÅGATANS KARAKTÄR. STÅR DU HÄR OCH TITTAR MOT KÖPMANSGATAN KAN DU SE TRÄDTOPPARNA VID VALLARNA. 7. EN VÄLDIGT VIKTIG SIKTLINJE FÖR ATT KOPPLA DETTA ÄR EN VIKTIG SIKTLINJE EGENTLIGEN ÄNDA STADSKÄRNAN TILL ÄTRAN OCH SKAPA FRÅN MÖTESPLATS MÖLLE OCH HELA VÄGEN NER GÅNGFLÖDEN MELLAN STRÅKEN. TILL STORGATAN. DÄRFÖR SKULLE DETTA VARA EN STRATEGISK PUNKT ATT SKAPA FÖRBÄTTRINGAR 4. FÖR FOTGÄNGARE PÅ HOLGERSGATAN, VAD HÄR KORSAS TVÅ VIKTIGA CYKELSTRÅK. GÄLLER BREDD PÅ TROTTOAR OCH ANNAN TYP AV ANGÖRING FÖR CYKEL I ANSLUTNING TILL DENNA GESTALTNING. PLATS BLIR DÄRFÖR VIKTIG EN VIKTIG ENTRÉ TILL STADEN, INTE MINST HÄR SKULLE ETT TILLÄGG GESTALTAT SOM EN FÖR CYKLISTER. DÄRFÖR ÄR DET VIKTIGT MED TORGYTA ELLER MÖTESPLATS MED LEKFULLA ANGÖRING FÖR CYKLAR I ANSLUTNING TILL INSLAG KUNNA STÖTTA RÖRELSEN MELLAN DENNA PLATS. KOPPLINGEN MELLAN NYGATAN GÅNGSTRÅKEN OCH RUNT I STADSKÄRNAN. OCH BADHUSPARKEN KAN ÄVEN STÄRKAS. 9. EN VIKTIG ENTRÉ TILL STADEN, OCH EN VIKTIG KOPPLING TILL GAMLA STAN. KOPPLINGARNA TILL ÅSIKTEN OCH BADHUSPARKEN KAN ÄVEN STÄRKAS. 10. EN VIKTIG ENTRÉ TILL STADEN. EN HÖRNSTEN VAD GÄLLER ATT KUNNA LOCKA FOTGÄNGARE GENOM STADSKÄRNAN. TULLBRON ÄR EN SJÄLVKLAR PUNKT FÖR TURISTER. PLATSENS KVALITETER FÖR FOTGÄNGARE OCH KVARDRÖJANDE AKTIVITETER KAN STÄRKAS YTTERLIGARE. 36

37 GODA EXEMPEL GODA EXEMPEL Att utveckla sin stadskärna i en mer fotgängarvänlig riktning är Falkenberg långt ifrån ensamt om. Otaliga är de exempel från såväl mindre som större städer där det centrala stadsrummet iklätts en ny kostym. De element som finns att spela med för att skapa nya och bättre miljöer handlar om rummens väggar och golv, samt dess möblering. Gällande väggar handlar det mycket om fasader, skyltning och belysning. Golvet i en stad utgörs av dess markmaterial där stora möjligheter finns att skapa en behaglig och trygg upplevelse, men även nya spännande uttryck. Handlar det om möblering kan det gälla allt ifrån olika typer av sittplatser, belysningsarmaturer, papperskorgar och inte minst vegetation. Här kan olika zoner skapas, och även möjligheter för såväl stillsam samvaro som lek och fysisk aktivitet. 37

38 GODA EXEMPEL 38

39 GODA EXEMPEL 39