Forskning och innovation För att nå målen för Stockholms läns kollektivtrafik

Transkript

1 Forskning och innovation För att nå målen för Stockholms läns kollektivtrafik 1

2 Innehåll 3 Förord 4 Inriktning för forskning och innovation Trafik 11 Infrastruktur 13 Affärer 15 Hållbar utveckling 19 Kommunikation 21 Kundservice 23 Uppdrag 24 Resurser 25 Ledning och uppföljning 2

3 Förord Kollektivtrafiken för Stockholmsregionen står inför utmaningar och det finns problem som kräver åtgärder. Forskning och innovation är ett verktyg bland flera för att föreslå lösningar och öka kunskapen kring hur kollektivtrafiken i Stockholmsregionen bäst kan utvecklas. Genom denna inriktning har arbetet med att identifiera behov inletts. Allt eftersom resultat från forskning och innovation redovisas och arbetsrutiner etableras behöver inriktningen ses över och revideras. Ett viktigt arbete är att anpassa inriktningen till tillgängliga resurser och ekonomi. Här krävs prioritering som hanteras i landstingets budgetarbete. Trafikförvaltningen behöver också arbeta vidare med samverkan med övriga aktörer regionalt och nationellt för att dra största möjliga nytta av de samlade resurserna av forskning och innovation för att möta målen för kollektivtrafiken. 3

4 Inriktning för forskning och innovation Inriktningen beskriver det behov av forskning och innovation som har identifierats för att nå målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. 1 Inriktningen omfattar också en övergripande beskrivning av uppdrag, resurser och organisation för att möta behovet och nå de resultat som förväntas. Behoven utgår från trafikförvaltningens strategier och ställs mot de mål som fastställts i det regionala trafikförsörjningsprogrammet, se Figur Trafiknämndens beslut , Trafikförvaltningens inriktning för forskning och innovation , TN Stockholms läns landsting, Uppföljning av måltalen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet, april

5 FIGUR 1 Sammanställning av måltal för kollektivtrafiken i Stockholms län. Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem bedömd måluppfyllelse 2030 Attraktiva resor Tillgänglig och sammanhållen region Effektiva resor med låg miljö- och hälso påverkan Färdtjänstresor Sjötrafik Restidskvot, total Restidskvot, regionala stadskärnor Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Utsläpp av partiklar och kväveoxider i vägtrafik Andel förnybar energi för väg och spår Kollektivtrafikandel Färdtjänstmåltal, sammanvägd bedömning Nöjda resenärer Trängsel buss Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, kollektivtrafik på vatten Andel förnybar energi för kollektivtrafik på vatten Energianvändning på väg och spår Trängsel pendeltåg Buller i tunnelbana och lokalbana Trängsel tunnelbana Trängsel pendelbåt Trängsel skärgårdstrafik 5

6 6

7 TRAFIK Identifierade behov enligt trafikstrategin 3 Trafikförvaltningen ska utforma den regionala kollektivtrafiken utifrån resenärernas behov och uppsatta mål för resandet. Det behövs en genomlysning för att fördjupa kunskapen om resenärernas framtida behov, men även om resenärsbeteenden och resenärspåverkan. Frågeställningarna behöver omhänderta olika typer av resenärer såsom rutinåkaren, planeraren, undantagsåkaren och nybörjaren. 4 Det behövs också kunskap om hur såväl antalet som andelen kollektivtrafikresenärer kan öka. Det kan handla om att bättre förstå hur trängselavgifter, regelverk för tjänstebil och hur företagskort i kollektivtrafiken skulle kunna påverka resenärens beteende men även hur attityder kan påverkas utan ekonomiska styrmedel. Det behövs även förslag på åtgärder som förbättrar kollektivtrafiken för de stora arbetspendlingsströmmarna. Dessutom behövs bättre kunskap om de som reser i mellantrafik och för resor som genomförs på fritiden och för transporter till evenemang och nöjesaktiviteter. Utgångspunkten för kollektivtrafiken har traditionellt sett varit arbetsresandet, men en allt större andel resor görs för andra så kallade ärendetyper där bilen ofta är förstahandsval. Det behövs därför kunskap om hur fler ärende typer kan lösas på ett hållbart sätt för individen och samhället. Det finns skäl att undersöka hur länet kan hanteras som ett sammanhållet trafiksystem så att hela länet utvecklas. Slutligen behöver trafikförvaltningen utveckla de samhällsekonomiska utvärderingsmodellerna så att nyttor, kostnader och intäkter för kollektivtrafikåtgärder blir mer fullständiga. 3. Trafikförvaltningen SLL, Trafikstrategi, SL , Kundgrupper enligt kundservicestrategin, se fotnot 9. 7

8 Trafikförvaltningen ska samordna kollektiv trafiken med den övriga trafik- och bebyggelse planeringen. Utveckling av samhällsplanering och trafik karaktäriseras av många parter med gemensamma eller angränsande intressen och ansvar. Avvägningen mellan bil som norm för samhällsplanering och andra sätt att lösa transportbehov för att nå ett hållbart samhälle behöver utvecklas. Nuvarande samverkansmodeller behöver utvecklas och det gäller alla skeden såsom utrednings-, planerings-, genomförande- och driftsskedet. Här ingår även att utveckla hur kostnader, intäkter och ansvar hanteras. En annan typ av relation är kravet på samverkan med och mellan trafikleverantörer, väghållare och ägare av infrastruktur för att få god framkomlighet för kollektivtrafiken i gatu- och vägnätet. Här behövs forskning kring trafikledning och trafikinformation för samtliga trafikslag vid planerade och oplanerade störningar, exempelvis omledning av biltrafik till förmån för busstrafik och ersättningstrafik i form av andra trafikslag. En kollektivtrafikresenär i Stockholmsregionen behöver vanligtvis göra ett eller flera byten mellan färdmedel under sin resa. För att öka trygghet och nöjdhet behöver såväl resan som bytet fungera på ett smidigt och tryggt sätt. Men bytet riskerar att öka känslan av osäkerhet på grund av risk för förseningar, risk för att missa att byta, inte få plats på grund av trängsel, inte hinna gå av eller risk för att inte hitta fram till nästa färdmedel. En optimalt utformad bytespunkt minimerar osäkerheterna och gör resan mer attraktiv. Trafikförvaltningen har riktlinjer för hur stationer och bytesplatser ska vara utformade. I dessa riktlinjer ingår många kända faktorer för en väl fungerande station eller hållplats. Ur ett forskningsperspektiv är det intressant att öka kunskapen kring dessa faktorer och om hur de bidrar till en så effektiv bytespunkt som möjligt sett ur resenärens perspektiv. Trafikförvaltningen ska utveckla tillgängligheten så att fler resenärer har möjlighet att resa med den allmänna kollektivtrafiken. Det behövs kunskap om de socioekonomiska effekterna för samhället vad det gäller resor med allmän kollektivtrafik och hälsopåverkan för personer med funktionsnedsättning. Det finns också behov av att mäta hur möjligheten att resa med allmän kollektivtrafik förbättrar den fysiska och psykiska hälsan för personer med funktionsnedsättning, jämfört med personer med funktionsnedsättning som behöver och vill resa men hindras av fysiska eller psykiska skäl. Särskild uppmärksamhet behövs för de som inte beviljas färdtjänst eftersom de riskerar att bli isolerade hemma när de saknar kunskap om eller förmåga att åka med allmän kollektivtrafik, men inte är berättigade till färdtjänst. När vi förbättrar de funktionsnedsattas tillgänglighet måste även säkerheten förbättras i motsvarande grad, exempelvis behöver funktionshindrades möjligheter att utrymma fungera. Ett specifikt område för forskning och innovation är förmedling av säkerhetsinformation och vägledning. Inriktning Flera behov inom trafikstrategin omhändertas helt eller delvis inom det nationella kunskapscentrumet för kollektivtrafik, K2. Det pågående projektet Kollektivtrafikens roll och plats i resenärens vardagsliv fördjupar kunskaperna om resenärens vardagliga förflyttningar i olika situationer, vilka avvägningar 8

9 och behov som inverkar på valet av färdmedel, vilka olika resmöjligheter som finns för olika situationer och vilka kvaliteter som värderas vid valet av färdsätt. Här behöver trafikförvaltningen fortsätta att medverka för att fördjupa forskningsfrågorna och ta del av resultat efter hand. Trafikförvaltningen ska undersöka möjligheten att fördjupa frågeställningen till att även omfatta hur resenärsbeteenden kan påverkas och hur olika typer av styrmedel kan ha effekt. Kunskap om samordning och samverkan studeras också inom ramen för K2 och de olika projekten inom forskningsområdet samverkan. Trafikförvaltningen deltar i projekten Samverkan vid planering och genomförande av åtgärder för ökat kollektivtrafikresande och Samverkansmodeller för hållbara kollektivtrafiklösningar och ska fortsätta delta, fördjupa frågeställningarna och ta del av resultaten efter hand. Behov av kunskap om trafikinformation och störningar har starka kopplingar till Trafikverkets inriktning för forskning och innovation. Det gäller särskilt Trafikverkets FoI-portfölj 2-Väl fungerande resor och transporter i storstadsregioner som bland annat omfattar åtgärder för förbättrad trafikledning och trafikinformation, att integrera transportfrågor i stads- och regionutveckling och förbättrad kapacitet och tillförlitlighet i kollektivtrafiken. K2:s projekt inom forskningsområdet digitalisering och projektet Informationsbaserad störningshantering för kollektivtrafik är exempel på verksamhet som till del också hanterar dessa problem. Trafikförvaltningen ska se över möjligheten att ta del av resultaten från Trafikverkets FoI-verksamhet och att tillsammans med Trafikverket se över om i första hand K2 och i andra hand andra aktörer kan initiera eller fördjupa projekt inom dessa områden. Trafikförvaltningen ska härutöver undersöka om K2 kan starta upp projekt för att utveckla samhällsekonomiska kalkyler och effektberäkningar, alternativt kan trafikförvaltningen se över möjligheterna att lägga uppdrag på Stockholms universitet eller KTH. Trafikförvaltningen ska arbeta för att K2 tillsammans med Stockholms universitet och KTH kan stödja trafikförvaltningen med kunskap om hur bytespunkter kan förbättras såväl avseende effektivitet som attraktivitet. FÖRVÄNTAT RESULTAT Forskning och innovation utgående från trafikstrategin ska bidra till att nå målen för restidskvoter, kollektivtrafikandel, trängsel, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, nöjda resenärer, färdtjänstmåltal och bidra till kravet på kostnadseffektivitet genom att nå följande förväntat resultat: kunskap om resenärernas behov, beteenden och hur resandet kan påverkas för olika typer av resenärer och för flera ärendetyper, få underlag för måltal för social hållbarhet, metoder och modeller för att mäta och värdera nyttor, intäkter och kostnader för kollektivtrafikåtgärder, kunskap om hur samverkan fungerar och kan förbättras, få underlag för nya stationsutformningar och åtgärdsförslag för att lösa problem med trängsel i befintliga bytespunkter, förstå bättre hur landstingets budget påverkas genom att fler resenärer med funktionsnedsättning kan åka med allmän kollektivtrafik. 9

10 10

11 INFRASTRUKTUR Identifierade behov enligt infrastrukturstrategin 5 Trafikförvaltningen ska välja de infrastrukturlösningar som mest kostnadseffektivt bidrar till att nå uppsatta mål för trafikförsörjningen. Inom infrastrukturområdet har trafikförvaltningen gemensamma behov med andra aktörer, men kollektivtrafikens infrastruktur har några särskilda förutsättningar. Kollektivtrafik i stadsmiljö och i tunnelmiljö har krav på tillgänglighet och robusthet. Trafiken rör sig i kompakta och trånga miljöer med bland annat specifika säkerhetskrav, belastning på spår och beläggningar är hög och miljön, särskilt i tunnlar, innebär påfrestningar på människor och anläggningar. En förutsättning för att kunna göra kloka val är en väl fungerande omvärldsbevakning, särskilt accentuerat inför tekniska skiften där valen handlar om dyrbara förändringar och komplicerade beslut om att införa nya lösningar och avveckla föråldrade. Ett aktuellt exempel är beslut kring övergång till eldriven busstrafik. Ett annat är införandet av allt fler digitala system och tekniker. Det finns också behov av kunskap om dimensioneringsmetoder och beräknings modeller för trafikförvaltningens spåranläggningar. Det är också viktigt att utveckla arbetssätt och stöd för att upphandling av genomförande och drift genomförs på ett sätt som minskar risken för trafikförvaltningen och minskar kostnaderna. Trafikförvaltningen ska genom en robust och tillförlitlig infrastruktur minimera sårbarheten i kollektivtrafiken. Här finns behov av att identifiera och analysera sårbarheter i kollektivtrafiksystemet. Särskilt fokus bör läggas på att hantera risken för ökad sårbarhet med 5. Trafikförvaltningen SLL, Infrastrukturstrategi, SL ,

12 anledning av att allt fler digitala styrsystem ersätter tidigare analoga system och att det införs ny funktionalitet eller nya osäkerheter. Det handlar också om att avväga hur säkert eller motståndskraftigt systemet bör vara i förhållande till kostnaderna. Ytterligare frågeställningar är att utveckla förarstöd till fordon för att detektera hinder samt att ta fram åtgärder för att minska risken för rälsskador och rälsbrott. Inriktning Trafikförvaltningens ska samverka med andra för att gemensamt med dem fokusera på de särskilda behov som kollektivtrafiken har. Under förutsättning att det finns andra parter som finansierar merparten av verksamheten och att trafikförvaltningens behov kan tillgodoses, ska trafikförvaltningens forskning och innovation inom infrastrukturområdet koncentreras till Järnvägsgruppen vid KTH. Avtalet kan i så fall förlängas. Med hänsyn till behov och ekonomi kan därutöver väl avgränsade uppdrag beställas. Möjliga aktörer skulle med hänsyn till tidigare uppdrag kunna vara Luleå tekniska universitet, Lunds tekniska högskola, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut och Chalmers, men även andra. Även här bör trafikförvaltningen samverka med Trafikverket och myndighetens FoI-portfölj 4-Robust och tillförlitlig infrastruktur för att samordna inriktningen för forskning och innovation och ta del av resultat. FÖRVÄNTAT RESULTAT Forskning och innovation utgående från infrastrukturstrategin ska bidra till att nå målen för restidskvoter, energianvändning på vägar och spår, trängsel, nöjda resenärer och bidra till kravet på kostnadseffektivitet genom att nå följande förväntat resultat: Få förslag på åtgärder för att minska antalet rälsbrott och öka robusthet och säkerhet i trafiken. Effektivisera underhåll av hjul och räls genom att få en modell för prognostisering av fel på hjul och räls med oförstörande teknik. Förslag på hur data och information om trafikdriften kan utnyttjas bättre för att nå effektiviseringar genom analys av stora datamängder. Åtgärder för att minska risken för obehörigas tillgång till infrastruktur såsom anläggningar och informations- och styrsystem med hänsyn till allt mer digital teknik och digitala system. Metod och rutiner för att hantera infrastruktur på systemnivå för att ytterligare effektivisera investeringar i ny och befintlig infrastruktur, drift och underhåll. 12

13 Metoder och riktlinjer för hur risker identifieras och hanteras behöver utvecklas för att nå så robusta affärslösningar som möjligt. Trafikförvaltningen har behov av att eftersträva rådighet över strategiskt viktiga tillgångar för att nå resurseffektiva kollektivtrafiklösningar. AFFÄRER Identifierade behov enligt affärsstrategin 6 Trafikförvaltningen behöver få mer kunskap om för- och nackdelar med att äga en tillgång eller om tillgången kan överlåtas eller tillhandahållas av leverantörer. Nuvarande modeller kan behöva omprövas och detta är särskilt aktuellt inför beslut om eldriven busstrafik. Här behöver trafikförvaltningen överväga rådigheten över exempelvis standardiserad koppling för laddning av elfordon och annan infrastruktur. Trafikförvaltningen ska avväga och konstruera alla affärer utifrån en god förståelse för leverantörsmarknaden och utöver ett resenärsperspektiv ha ett leverantörsperspektiv i alla affärer. Inriktning Trafikförvaltningen ska fortsatt inrikta och ta del av resultat inom K2:s forskningsområde finansiering och styrning. Marknaden för kollektivtrafik utvecklas och affärsmodellerna behöver utvärderas återkommande så att kollektivtrafiken fungerar idag och över tiden. Det finns ett behov av att teorier för nya typer av avtal förankras vetenskapligt men också utprovas innan de får en mer bred tillämpning. Det behövs också kunskap om hur marknaden förändras, bland annat med hänsyn till att trafikförvaltningen verkar på en global marknad. Trafikförvaltningen har behov av att minska kostnader genom att fördela risker i varje specifik affär på den part som bäst kan förutse, förebygga och hantera risken. FÖRVÄNTAT RESULTAT Forskning och innovation utgående från infrastrukturstrategin ska bidra till att nå målen för kollektivtrafikandel, restidskvoter, trängsel, nöjda resenärer och bidra till kravet på kostnadseffektivitet genom att nå följande förväntat resultat: Utvärdering av ett eller flera affärsavtal är genomförd. En utvärdering av möjligheter att öka intäkterna i kollektivtrafiken. En modell för riskfördelning i affärer. 6. Trafikförvaltningen SLL, Affärsstrategi, SL ,

14 14

15 HÅLLBAR UTVECKLING Identifierade behov enligt strategin för hållbar utveckling 7 För att trafikförvaltningens målsättningar och krav avseende miljö, hälsa och socialt ansvarstagande ska kunna beaktas i affärsprocessens alla steg behövs kunskap om intäkter och kostnader kring dessa krav. Det finns en risk för att endast kostnader beaktas med suboptimerade lösningar som följd. Ett exempel är att brister i tillgängligheten i kollektivtrafiken inte åtgärdas med följd att resor, och därmed kostnader, för färdtjänst ökar. Här finns också behov av att undersöka om och på vilket sätt kollektivtrafik kan vara ett verktyg i sig för social hållbarhet, samt hur sociala krav på ett effektivt sätt kan ställas i offentlig upphandling. Trafikförvaltningen ska förebygga och minska negativ påverkan på människors hälsa och miljö samt förebygga och minska onödig resurs förbrukning. Trafikförvaltningen behöver kunskap om ekosystemtjänster och hur dessa kan hjälpa oss att nå våra mål lokal och globalt. Bussar och tunnelbanetåg genererar partiklar i luften. Att tungmetaller och partiklar ger hälsoeffekter är känt, men idag saknas riktvärden för luftkvalitet i tunnelmiljö. De miljökvalitetsnormer som finns idag gäller utomhusmiljö. Tunnelbanan kommer att byggas ut och ett flertal stationer ligger djupt under markytan vilket skulle leda till dyrbara åtgärder om luftkvaliteten behöver förbättras ytter ligare. Det behövs därför kunskap, riktvärden om vilka hälsoeffekterna kan vara och förslag på kostnadseffektiva åtgärder. Idag skadas eller dödas omkring människor varje år inom trafikförvaltningens verksamhet, främst genom påkörning av tunnelbanetåg, men även i viss mån av tåg på lokalbanorna. För att nå den nollvision som trafikförvaltningen har när det gäller allvarligt 7. Trafikförvaltningen SLL, Strategi för hållbar utveckling, SL ,

16 skadade och dödade i trafiken behövs ny kunskap och förslag på åtgärder. Trafikförvaltningens krav avseende buller och vibrationer ska följas vid alla beslut om infrastruktur eller trafik. Utöver att befintlig miljö åtgärdas, behövs kunskap om hur nya krav eller nya lösningar kan minska buller och vibrationer. Trafikförvaltningen ska endast använda el från förnybara källor samt ersätta fossila bränslen med förnybara. Det behövs forskning och innovation inom området batterier och lagring av energi för såväl väg som sjötrafik. Olika typer av lösningar har olika för- och nackdelar samt miljöpåverkan vid tillverkning. Ytterligare en viktig fråga är hur avfallet hanteras i ett livscykelperspektiv. Trafikförvaltningen har tidigare föreslagit att en övergång till eldriven busstrafik genomförs med fokus på kostnadseffektivitet, snarare än ett snabbt införande. Det sker även test av ett eldrivet fartyg. Det är viktigt att genomföra beslutade demonstrationsprojekt med ny teknik för att vinna värdefulla erfarenheter. Främst behöver laddinfrastruktur i stadsmiljö och eventuellt nya typer av affärsupplägg för busstrafik utvecklas. Ytterligare en fråga att beakta är att på ett ansvarsfullt sätt omhänderta gjorda investeringar i andra typer av energieffektiva bussar för att hushålla med tillgängliga resurser. Trafikförvaltningens krav och målsättningar på energieffektivitet ska beaktas och beskrivas inför all ny-, om- och tillbyggnad samt vid inköp av nya fordon och fartyg. Energieffektivitet i nuvarande fastigheter behöver kartläggas. Det behövs även ökad kunskap om hur depåer och terminaler för olika trafikslag bör utformas för att vara energieffektiva. Det gäller såväl design av uppställningsområden inomhus och utomhus och hur energikällor som sol, bergvärme/ kyla kan utnyttjas. Trafikförvaltningen ska verka systematiskt för socialt ansvarstagande i enlighet med internationellt vedertagna konventioner. Under det senaste året har efterfrågan på sociala effekter och nyttor ökat, bla genom krav på att redovisa sociala nyttor i Sverigeförhandlingen. Hittills har man inte kunnat beskriva den sociala effekten av att bygga ut kollektivtrafiken med den samhällsekonomiska metod som används. Det finns idag inga exakta parametrar för att fånga exempelvis vinsten av att människor i ett visst område väljer att åka kollektivt istället för att köra bil, trots att man vet att det ofta sker samt att detta har mycket goda effekter, både för miljön men också för integreringen av samhällsklasser i en stad. Utveckling sker för att hitta rätt metoder vilket trafikförvaltningen bör vara en aktiv part i. 16

17 Inriktning Trafikförvaltningen behöver bygga upp kunskap om på vilket sätt kollektivtrafiken kan vara ett verktyg för social hållbarhet. Här ska trafikförvaltningen överväga ett projekt inom K2 eller ett uppdrag till annan forskningsaktör. I många fall är trafikförvaltningens behov inom hållbar utveckling gemensamma med andras varför förvaltningens inriktning och finansiering av detta område ska ske i samverkan med andra parter. Trafikförvaltningen ska beakta behoven inom bullerområdet, om drivmedel och partikelproblematiken i tunnelmiljö i utveckling av samverkan med Järnvägsgruppen vid KTH. Med hänsyn till behov och ekonomi kan därutöver väl avgränsade uppdrag beställas. Möjliga aktörer skulle med hänsyn till tidigare uppdrag kunna vara Lunds tekniska högskola och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, men även andra. FÖRVÄNTAT RESULTAT Forskning och innovation utgående från strategin för hållbar utveckling ska bidra till att nå målen för utsläpp av partiklar och kväveoxider i vägtrafik, buller i tunnelbana och lokalbana, andel förnybar energi för väg, spår och vatten, energianvändning på väg och spår, restidskvoter, färdtjänstmåltal och bidra till kravet på kostnadseffektivitet genom att nå följande förväntat resultat: ZeEUS-projektet är utvärderat och har lämnat rekommendationer till trafikförvaltningen. Försöket av induktiv elväg är utvärderat och har lämnat rekommendationer. Underlag för nya standarder för bullerkrav och tillåtna partikelnivåer har utvecklats. En etablering av forskning om social hållbarhet och sociala konsekvensanalyser har skett. 17

18 18

19 KOMMUNIKATION Identifierade behov enligt kommunikationsstrategin 8 Trafikförvaltningen ska utgöra ett strategiskt stöd i de viktigaste utmaningarna för en växande storstadsregion. Det finns behov av att utveckla hur kommunikation bäst sker till olika målgrupper och vilka kommu ni kationskanaler som bör användas för olika behov. Trafikförvaltningen behöver kunskap om hur människor generellt använder olika kommunikationstjänster och hur de specifikt använder dem som stöd i samband med att de reser kollektivt. Inriktning Trafikförvaltningens behov inom kommunikation omhändertas i inriktningen för trafik, se kap 1.1. FÖRVÄNTAT RESULTAT Forskning och innovation utgående från kommunikationsstrategin ska bidra till att nå målen för nöjda resenärer och bidra till kravet på kostnadseffektivitet genom att nå följande förväntat resultat: Få kunskap om hur resenärer kommer att välja att ta emot information och kommunicera för att lösa sina transportbehov i framtiden. 8. Trafikförvaltningen SLL, Kommunikationsstrategi,

20 20

21 KUNDSERVICE Identifierade behov enligt kundservicestrategin 9 Trafikförvaltningen ska förstå kundernas behov och önskningar, idag och imorgon. Resenären eller kunden har behov och önskningar som påverkas av flera faktorer som högst troligt också förändras över tiden. Trafikförvaltningen behöver därför kunskap om såväl dagens som framtida resenärers attityd till kollektivtrafik och deras beteendemönster. Det behövs även kunskap om hur kollektivtrafiken kan tillmötesgå behov av till exempel trygghet, tillförlitlighet, glädje och meningsfullhet. Här behöver trafikförvaltningen även vidareutveckla kunskap och arbetssätt för kundundersökningar, samråd och inhämtning av kundsynpunkter. Trafikförvaltningen ska översätta kunskapen om kundernas behov och önskningar till relevanta erbjudanden. Det finns behov av kunskap om vad resenären uppfattar underlättar alternativt försvårar att resa kollektivt. Det är också viktigt att effekter av olika åtgärder kan bedömas, dvs. hur mycket lättare eller svårare blir det att resa förutsatt att en åtgärd vidtas. Ett särskilt åtgärdsområde är utvecklingen av bytespunkter i syfte att nå en optimalt utformad bytespunkt, som minimerar resenärens osäkerhet och gör resan mer attraktiv. Ett annat område är att öka kunskap om trängsel och föreslå åtgärder. 9. Trafikförvaltningen SLL, Kundservicestrategi, TN ,

22 Trafikförvaltningen ska alltid erbjuda ett personligt och positivt bemötande. Förvaltningen har behov av att kontinuerligt se över hur väl befintliga metoder och rutiner fungerar och anpassa dem mot nya kunder. Det är angeläget att utveckla samverkan med trafikleverantörerna eftersom det vanligvis är här mötet mellan kollektivtrafiken och resenären sker. Inriktning Trafikförvaltningen bör fortsätta stödja beteendevetenskaplig forskning med fokus på resenärens kollektivtrafikval och bevekelsegrunder. Det pågående projektet Kollektivtrafikens roll och plats i resenärens vardagsliv inom K2 ska omhänderta även kundserviceområdets frågeställningar. Forskning och innovation utgående från kundservicestrategin ska bidra till att nå målen för kollektivtrafikandel, nöjda resenärer, färdtjänsttal och bidra till kravet på kostnadseffektivitet genom att nå följande förväntat resultat: Metoder för att bättre förstå kundens nöjdhet med hela resan, dvs. från dörr till dörr. Kunskap om vad dagens och morgondagens resenär förväntar sig av kollektivtrafiken. Metoder/arbetsrutiner för att förbättra trafikförvaltningens och trafikleverantörernas kund bemötande. 22

23 UPPDRAG Trafikförvaltningen ska ha en aktuell beskrivning av behovet av forskning och innovation, effektiva arbetsformer för att producera forskning och innovation samt god resultatuppföljning så att avsatta resurser utnyttjas på bästa sätt. Former för att efter hand avtappa forsknings- och innovationsresultat behöver etableras. Trafikförvaltningen bör också undersöka hur kunskap och data från kollektivtrafiken kan göras mer tillgängliga för universitet och högskolor och andra parter. Trafikförvaltningens inriktning för forskning och innovation ska uppdateras i samband med att målen för kollektivtrafiken revideras. Landstinget har genom trafiknämndens möte beslutat att stödja K2 som är ett nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafiken för perioden För att få ut den eftersträvade effekten av den nationella centrumbildningen och för att effektivisera trafikförvaltningens produktion av forskning FIGUR 2 En övergripande sammanställning av vilka parter trafikförvaltningen kan samverka med för att bidra till att nå målen för kollektivtrafiken i Stockholmsregionen. Leverantörer av forskning och innovation genom samverkan eller uppdrag Samverkansavtal K2 Lunds universitet Malmö högskola Statens väg- och transportinstitut, VTI Trafikförvaltningens forsknings- och innovationsomgivning för Järnvägsgruppen Näringsliv Institut SP KTH Samverkan för inriktning av behov Stockholms läns landsting Uppdrag Stockholms universitet KTH Trafikverket Västra götalandsregionen Region Skåne Vinnova UITP Universitet och högskolor Luleå tekniska universitet Lunds tekniska högskola Chalmers 23

24 och innovation ska trafikförvaltningens forskningssamverkan och forskningsuppdrag koncentreras till K2. K2 ska också verka för en samordning av trafik förvaltningens övriga forsknings- och innovationsverksamhet. Under förutsättning att det finns andra parter som finansierar merparten av verksamheten och att trafikförvaltningens behov kan tillgodoses ska trafikförvaltningens forskning och innovation inom infrastrukturområdet koncentreras till Järnvägsgruppen vid KTH. Avtalet kan i så fall förlängas. Med hänsyn till behov och ekonomi kan därutöver väl avgränsade uppdrag beställas. Trafikförvaltningen deltar från och med hösten 2015 i styrelserna för samverkansavtalen med KTH respektive Stockholms universitet. De behov som lyfts i denna inriktning ska vara en utgångspunkt för den samverkan och de uppdrag som dessa avtal kan ge möjlighet till. Trafikförvaltningen ska stödja funktionen för forskning och innovation inom landstingsstyrelsens förvaltning för att samordna mål och budget för Stockholms läns landsting, effektivisera handläggningen av forskning och innovation och medverka till att kollektivtrafikens behov av forskning och innovation stärks. Trafikförvaltningen ska samverka med Trafikverket, Vinnova, Västra götalandsregionen och Region Skåne för att samordna behov av och resurser för forskning och innovation. Internationell samverkan kan sökas för innovationsuppdrag genom den inter nationella organisationen UITP. RESURSER Trafikförvaltningens avdelning för strategisk utveckling leder arbetet med trafikförvaltningens inriktning för forskning och innovation. Trafikförvaltningens övriga avdelningar stödjer arbetet. Trafikförvaltningens strateger och experter ska delta och följa upp resultaten i pågående forskningsoch innovationsprojekt. Trafikförvaltningen bör medverka i forsknings- och innovationsprojekt med industridoktorander eller anställda. Detta kan ge trafikförvaltningen bättre möjlighet att styra forskning och innovation och att omhänderta resultat. Trafikförvaltningen ska därför utse kontaktpersoner för varje forsknings- och innovationsprojekt som trafikförvaltningen medverkar i. För samverkan med K2 ska det finnas en utsedd kontaktperson för vartdera forskningsområde. För att starta upp verksamheten med att göra kunskap och data från kollektivtrafiken mer tillgänglig kan särskilda resurser behöva avdelas. Chefen för sektionen trafik- och infrastrukturutveckling representerar trafikförvaltningen i styrgruppen för Järnvägsgruppen vid KTH. Chefen för analyssektionen representerar trafikförvaltningen i styrelsen för Samot, Stockholms universitet och KTH. Chefen för strategisk utveckling representerar trafikförvaltningen i styrelsen för K2. Förvaltningschefen representerar trafikförvaltningen i ledningsgrupper för samverkansavtal med KTH. De ekonomiska medlen för samverkan med K2 och Järnvägsgruppen vid KTH ska bibehållas för perioden , under förutsättning att avtalet med Järnvägsgruppen vid KTH förlängs. 24

25 LEDNING OCH UPPFÖLJNING Chefen för strategisk utveckling leder arbetet med trafikförvaltningens forskning och innovation för föredragning i trafikförvaltningens ledningsgrupp för att därefter vid behov ta fram beslutsunderlag för trafiknämnden. För beredning av trafikförvaltningens forskning och innovation ska ett särskilt råd etableras, se Figur 3. Rådet syftar till att etablera ett proaktivt arbetssätt där trafikförvaltningen arbetar för en planerad och avvägd forsknings- och innovationsproduktion såväl avseende egna resurser som för externa partners. Rådet har i uppgift att ge förslag på hur inriktningen kan verkställas genom uppdrag som underlag för verksamhetsplan och budget. Rådet ansvarar också för att uppföljning och resultatrapportering av den pågående forsknings verksamheten genomförs. Rådet har även i uppgift att uppdatera inriktningen. Rådet möts minst tre gånger per år och därutöver efter behov. Uppgiften för rådet måste utvecklas och anpassas efter hand. I rådet ingår sektionschefer för planering, trafik och infrastrukturutveckling, it-utveckling, hållbar utveckling, fastighetsutveckling, affärsutveckling, infrastruktur, buss, färdtjänst och resenärsservice. Rådet leds av sektionschefen för analys och rapporterar till chefen för strategisk utveckling. FIGUR 3 Arbetsuppgifter för ett råd för beredning av trafikförvaltningens forskning och innovation. Följa upp inriktningen Föreslå inrikting Revidera behov 25

26 Trafikförvaltningen Besöksadress: Lindhagensgatan 100 Postadress: Trafikförvaltningen eller AB Storstockholms Lokaltrafik, Stockholm Telefon: E-post: