Utredningsbeslut som avser ny färjeterminal för Djurgårdsfärjan vid Skeppsbrokajen

Transkript

1 1(4) Karin Svingby Trafiknämnden , punkt 14 SL Utredningsbeslut som avser ny färjeterminal för Djurgårdsfärjan vid Skeppsbrokajen beskrivning t avser utredningsbeslut för det ospecificerade investeringsobjektet Ny färjeterminal för Djurgårdsfärjan vid Skeppsbron. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag: Investeringskalkyl Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås dels besluta att fatta utredningsbeslut avseende ny färjeterminal för Djurgårdsfärjan vid Skeppsbrokajen till en totalutgift om 4,88 mnkr inklusive index dels besluta, under förutsättning av trafiknämndens beslut, att uppdra åt förvaltningschefen att att genomföra utredningsfasen avseende ny färjeterminal för Djurgårdsfärjan vid Skeppsbrokajen återkomma till trafiknämnden för redovisning och förslag till inriktningsbeslut

2 Investe rin gsp rojekt 2(4) SL Förslag och motivering Sammanfattning Stockholms läns landsting (SLL) genom trafikförvaltningen (TF) samverkar med Stockholms stad vid ny- och ombyggnation i och kring Slussen. I samband med ombyggnationen av Slussen ska en ny färjeterminal för AB SL:s trafik uppföras längs Skeppsbrokajen. Istället för att hyra terminalbyggnaden av Stockholms Hamnar AB vill trafikförvaltningens sektion Sjötrafik äga terminalbyggnaden och inneha arrende för marken och vattenområdet vilket går i linje med trafikförvaltningens strategiska överväganden om att äga viktiga anläggningar. Bakgrund Projekt Slussen är ett samhällsbyggnadsprojekt som drivs av Stockholms stad. Projektet medför en förändring av Slussen som plats och bytespunkt för kollektivtrafikresenärerna. AB SL:s anläggningar blir berörda genom förändringar av anslutningar till tunnelbanan och genom en ny bussterminal för Nacka/Värmdöbussarna. Dessutom anpassas slutstationen för Saltsjöbanan, nya hållplatser för innerstadsbussarna och sjötrafiken. SLL driver totalt fyra sjötrafikslinjer varav linje 82 Djurgårdsfärjan, vilken trafikerar Slussen Skeppsholmen Allmänna gränd, har absolut störst resenärsvolymer. Cirka 3 miljoner resenärer trafikerade sträckan under år 216. Den 21 december 216 undertecknade Stockholms stad och SLL Genomförandeavtal för ny- och ombyggnadsarbeten i anslutning till Slussen (TJUT SL ). Inom SLL ansvarar trafikförvaltningen (TF) för arbetena. Genom detaljplan för nya Slussen (dp , ) har beslut fattats om att Djurgårdsfärjans terminal ska flyttas till nytt läge på Skeppsbrokajen. I genomförandeavtalet ( 8) framgår att terminalen för Djurgårdsfärjan ska byggas av Stockholms hamnar AB med Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB) som tilltänkt hyresgäst. Efter att genomförandeavtalet tecknandes år 216, har fortsatt dialog ägt rum mellan TF (där WÅAB numera ingår i trafikförvaltningen, Sektion Sjötrafik), Stockholms stad och Stockholms hamnar AB. Sektion Sjötrafik har i den

3 Investe rin gsp rojekt 3(4) SL dialogen uttryckt en vilja att själva äga Djurgårdsfärjans terminal, vilket går i linje med TF:s strategier om att äga terminaler i strategiska lägen. Dock innebär detta en förändring av genomförandeavtalet. Ytan för terminalen (mark- och vattenarrende) samt terminalbyggnaden och tillhörande ponton upplåts samt ägs av SLL eller av SLL anvisat bolag. Arrendeavtalsförhandlingar har inletts. Överväganden och motivering En optimal färjeterminal främjar ett ökat kollektivt resande med båt. Genom att TF ansvarar för och bygger terminalen har TF möjlighet att ta höjd för framtida planering och utveckling av den kollektiva båttrafiken med planeringshorisont år 25. Genom att TF själva står som beställare av terminalbyggnad och ponton finns möjligheter att anpassa terminalens standard mot tillgängligt budgetutrymme samt ha kontroll över samtliga kostnader för byggnationen. Om TF hyr terminalbyggnaden av Stockholms hamnar AB kommer investeringsutgiften att speglas i den hyresavgift TF får betala till Stockholms hamnar AB. I och med att Stockholms stad, inom ramen för sitt slussenprojekt, utför ombyggnadsarbeten på Skeppsbrokajen kan arbeten med en kommande färjeterminal samordnas, vilket för resenärer och boende i närområdet innebär en kortare påverkanstid av byggnationerna. Ekonomiska konsekvenser Beslutet innebär att SLL står för investeringsutgiften. Samtidigt kan TF styra över processen samt samordna arbeten och resurser så att effektivitetsvinster möjliggörs. De tidiga bedömningarna av investeringsutgiften för färjeterminalen uppskattas till ca 95 mnkr. Under utredningsstadiet kommer kalkyler att tas fram som förtydligar och fördjupar uppskattad investeringsutgift. Investeringsutgiften kommer att redovisas i kommande inriktningsbeslut, planerat till kvartal fyra år 218. Genom att TF själva råder över helheten kan TF bygga en terminal som är anpassad för framtida drift och båttrafikföring. Utgiften under år 218 ska inarbetas inom ramen för ospecificerade objektet i budget 218.

4 Investe rin gsp rojekt 4(4) SL Riskbedömning Det finns risk för att TF inte samordnat kan utföra de arbeten som krävs i Slussen med Stockholms stad då Stockholms stad ligger före i sin tidplanering. Detta innebär kostnadsökningar och resenärspåverkan vilket kan undvikas genom att trafiknämnden fattar beslut om utredning för färjeterminal på Skeppsbrokajen enligt förslag i detta tjänsteutlåtande. Konsekvenser för miljön Beslutet att bygga en ny terminal för Djurgårdsfärjan på ny plats togs i samband med detaljplanen för Slussen. Att bygga en ny terminal och ponton innebär vissa konsekvenser för miljön. I fall TF får möjlighet att bygga terminalen själva ges möjlighet att bygga terminalen enligt TF:s riktlinjer och bästa miljömässiga standard. Sociala konsekvenser Ett helhetsgrepp om bytespunkten Slussen inklusive ny terminalbyggnad på Skeppsbrokajen kan förväntas ha en positiv effekt på antalet kollektivtrafikresenärer samt stärka SL:s varumärke. Genom att genomföra detta samordnat med Stockholms stads ombyggnad av Slussen minskar de negativa konsekvenserna för kollektivtrafikresenärerna och boende och störningstiden kan minskas. En optimalt utformad färjeterminal främjar den kollektiva båttrafiken och ger TF möjlighet att stödja ett ökat resande med kollektivtrafik till sjöss. Caroline Ottosson Förvaltningschef Karin Svingby Chef

5 3. Utredning (Fas 1) Program: Huvudprojekt: Projekt: Färjeterminal på Skeppsbrokajen Kalkylår 218 nr: Investeringar exkl. index (tkr) Totalt [Utgiftspost] BH kostnader (admin, avtal, intrång, beställargrupp, tredjepartgranskare, mm) Ledning och styrning Arkitekt och Cadsamordnare Konstruktion Brand VVS El & Tele Styr och övervakning 5 5 Kalkyl Total exkl. index Indexprognos 3% 3% 3% 3% 3% 3% 3% 3% 3% 3% Totalt indexpåslag (%) 1% 13% 16% 19% 113% 116% 119% 123% 127% 13% Total investeringar inkl. index Kostnader exkl. index (tkr) Totalt [Kostnadspost] Total exkl. index Indexprognos 3% 3% 3% 3% 3% 3% 3% 3% 3% 3% Totalt indexpåslag (%) 1% 13% 16% 19% 113% 116% 119% 123% 127% 13% Total kostnader inkl. index

6 Total beslut inkl. index Kalkyl utförd av: Kent Hietala / Yemane Guadad Kommentarer