Verksamhetsberättelse 2014

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2014 Denna VB avser Regionbibliotek Stockholm - KB:s partner i uppdraget att ha överblick över biblioteksområdet genom statistik, utvärdering och kvalitetsutveckling. Utöver denna ska en webbanpassad text för vår blogg att skickas in! Återrapportering (ur Rutiner för samråd och styrning ) Utvecklingsinsatser, beskriva och värdera resultat och spridning Kompetensutvecklingsinsatser och stöd till läns-/region-, folk- respektive gymnasiebibliotek (utveckling över 3 år) Samarbeten, beskriva och värdera Verksamhetsberättelsens indelning Verksamhetsberättelsen är indelad i fyra avdelningar, där avdelning A. och C. omfattar hela det nationella uppdraget, medan avdelning B. ska spegla vart och ett av uppdragen för 2014 (ur Rutiner för samråd och styrning ). Som stöd för beskrivningen finns en fast rubriksättning. Avdelning D utgörs av en webbanpassad text för vår blogg 1

2 Avdelning A: Omvä rldsänälys På Regionbibliotek Stockholm har vi under flera år arbetat med att stödja folkbiblioteken med att reflektera över sin verksamhet. På olika sätt har vi genom fortbildning, utvecklingsprojekt och omvärldsinformation gett biblioteken underlag för utvecklingsinsatser. Behovet av stöd och verktyg för att planera sin verksamhet ökar över tid när folkbiblioteken förändras alltmer från att vara ett distributionsbibliotek till en arena för information, debatt och skapande både i det fysiska och digitala biblioteket. Detta ställer naturligtvis krav på bibliotekens personal för att kunna möta användare med andra förväntningar och behov än tidigare. Denna förändring framträder tydligt i bibliotekslagen och ger oss på Regionbibliotek Stockholm stöd i arbetet med metodutveckling och kvalitetsarbete. Ambitionen är att stärka bibliotekens förmåga att hantera en föränderlig omvärld. Regionbibliotek Stockholm är KB:s partner i uppdraget att ha nationell överblick över biblioteksområdet främst när det gäller biblioteksstatistik och kvalitet. Tillsammans med KB identifiera områden som inte kan täckas in av den nationella biblioteksstatistiken samt ta fram och testa metoder som kompletterar statistiken, exempelvis kvalitetskriterier. (Rutiner för samråd och styrning ). En del av detta uppdrag är att testa KB:s kvalitetsmodell på de referenssamtal som görs vid de fysiska biblioteken, på virtuella referenssamtal och på bibliotekens sagostunder. Att testa en kvalitetsmodell och ta fram kvalitetskriterier som biblioteken kan använda för att mäta kvaliteten på sina aktiviteter, kan vara ett sätt att komplettera statistik som mätinstrument. Ett sätt att gå från en kvantitativ syn på referensfrågor till en mer kvalitativ syn på hela referenssamtalet, hur det upplevs och vad det leder till för biblioteksanvändaren. Uppdraget är också att testa om det är relevant och fruktbart att använda modellen för att bedöma kvalitet i sagostunden. Denna del har ingått som en del i ett större projekt kring bibliotekens sagostundsarbete. Detta grundforskningsarbete sprids nu över landet både vid informationsträffar och vid fortbildningar. Tanken är att kunna använda modellen inom flera verksamheter. Som en del av KB-uppdraget har Regionbiblioteket genomfört omfattande observationsstudier, dels i egen regi men även med hjälp av studenter samt personal på de lokala biblioteken. Arbetet har resulterat i ett antal observationsstudier och en sammanfattning har getts ut i Regionbibliotekets skriftserie med titeln: Från Kalix till Ystad - 2

3 observationer på folkbibliotek. Arbetet fortsätter utifrån slutsatser och frågeställningar i rapporten. Regionbiblioteket vill genom sitt metodutvecklingsarbete ge folkbiblioteken verktyg att analysera och utveckla sin verksamhet. Det har varit särskilt tydligt i ovan nämnda observationsstudier men även i arbetet med taxonomier. Vi vill att biblioteken tar över de verktyg som vi testat och gör till sina egna för att utvecklingsarbetet bättre ska anpassas till den verklighet som gäller just för det biblioteket eller den kommunen. Detta ger ett forskande arbetssätt som sträcker sig från den mycket lokala verksamheten till den verksamhetsövergripande med giltighet över kommun- och länsgränser. Praktisk kunskap Under bedrev Regionbibliotek Stockholm ett projekt med namnet Kompetensen. Projektet handlade om bibliotekets roll i samhället och vilka kompetenser och kunskaper som behövs nu och för framtidens bibliotek. Till projektet knöts Pamela Schultz Nybacka, doktor i företagsekonomi vid Södertörns högskola, som efter projektets slut skrev rapporten Att hantera den dynamiska kontrasten mellan tradition och förnyelse : en studie av Projekt Kompetensen inom Regionbibliotek Stockholm (2013). Arbetet med att testa KBs kvalitetsmodell på referenssamtalet i den fysiska biblioteksmiljön är en naturlig fortsättning på Projekt Kompetensen och Pamelas rapport. I rapportens avslutande diskussion för Pamela in begreppet klokskap som bibliotekens kompetens. Begreppet härleder hon till Aristoteles term fronesis, som betyder klokhet och är ett kunskapsbegrepp grundat i praktisk förståelse, beprövad erfarenhet och reflektion som också ser till situationen i sin helhet och i sitt sammanhang. Klokheten, den praktiska erfarenheten, tillför ytterligare en kvalitetsdimension till modellen, modellen blir ett mynt med två sidor där den ena sidan är modellen med effektkedjan, parametrarna och markörerna, den andra är bibliotekariernas praktiska kunskap. Möten mellan människor är grundläggande inom många yrkesområden. Många av yrkena inom offentlig förvaltning är sådana där mellanmänskliga möten utgör en kärna i yrkeskompetensen. De kan benämnas mellanmänskliga yrken. Här avses relationsbaserade yrken där förmågan att möta andra människor är avgörande för yrkeskunnandet. Välfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli mer vägledande. De senaste decenniernas styrning, som inspirerats av det som brukar kallas New Public Management, har lett till en ökad administrativ börda och att yrkesprofessionernas roll försvagats. Denna utveckling vill regeringen vända, säger civilminister Ardalan Shekarabi. (PM från Regeringen den 24 oktober 2014) 3

4 Det här möter vi genom en kurs som syftar till att utveckla bibliotekariernas praktiska kunskap i mellanmänskliga möten. Särskilt fokus på etik, människosyn, bildning och bibliotekens idéhistoria. Deltagarna skriver under kursen en essä där de utgår ifrån sina egna yrkesverksamma erfarenheter. Berättelserna/reflektionerna rymmer fallbeskrivningar som levandegör och fördjupar det praktiska kunnandet i mellanmänskliga yrken. Med dessa kan man genom dialog närma sig sitt eget yrkeskunnande. Kursen genomförs av Regionbiblioteket och Centrum för Praktisk kunskap vid Södertörns högskola. Essäer och teoritexter publiceras i Regionbibliotekets skriftserie och ligger till grund för seminarier med bibliotekspersonal. Tanken är att dessa texter ska användas i lokalt, regionalt och nationellt utvecklingsarbete. 4

5 Avdelning B: Aktiviteter 1. Genomförda aktiviteter inom det Nationella uppdraget Kvalitet i referenssamtalet i den fysiska biblioteksmiljön Sammanställning av resultat samt test Under 2014 sammanställdes resultatet av arbetet med att samla in markörer för kvalitetsmodellens olika parametrar till ett utkast till checklista. Checklistan presenterades vid ett antal nätverksmöten med bibliotekarier i Stockholms län samt vid chefsmöten och testades sedan i skarpt läge på Norrtälje stadsbibliotek. Checklistan stämdes också av med vårt testbibliotek i Lindesberg. Virtuella referenssamtalet Under 2014 har arbetet fortsatt med att testa kvalitetsmodellen på bibliotekens virtuella referenssamtal. Kvalitetsmodellens elva parametrar har testats på Bibblan svarars referenssamtal på Twitter, för att hitta markörer för vad som kännetecknar kvalitet. De bibliotekarier som arbetar med Bibblan svarar i sociala medier, sociala specialstyrkan, används som samtalspartner och informanter. Även samordnarna på Malmö stadsbibliotek har varit viktiga samtalspartners i arbetet. Under 2014 har enskilda samtal förts med bibliotekarier i specialstyrkan. Intervjupersonerna har resonerat kring kvalitetsparametrarna utifrån Bibblan svarars twitterdialoger. Intervjumaterialet har bearbetats och i november hölls en arbetsdag med specialstyrkan i Stockholm. Då diskuterades och bearbetades intervjumaterialet ytterligare tillsammans med deltagarna. Bloggen Samtal pågår I februari startade vi bloggen Samtal pågår, där arbetet med referenssamtalet och kvalitetsmodellen beskrivs fortlöpande. På bloggen läggs också en del av de presentationer vi hållit. Sagostunden Under 2014 har vi testat kvalitetsmodellen på sagostunden genom samtal med utövare av sagostund på bibliotek i Stockholms län. Vi såg till att fördela samtalen så att flera varianter av sagostundserbjudanden skulle täckas in. Arbetet resulterade i en checklista som sedan testats av sagostundsutövare som tyckte att den är användbar och enkel att använda. Arbetsprocessen och resultatet är dokumenterat i boken Leonards plåster om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund av Pia Borrman, utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm, och Åse Hedemark, lektor på institutionen för ABM på Uppsala universitet. Praktisk kunskap Diskussioner fördes med Södertörns högskola/centrum för praktisk kunskap i avsikt att tillsammans arrangera en kurs i praktisk kunskap för bibliotekarier i Stockholms län. Kursen tidsbestämdes till att 5

6 genomföras under våren 2015, med start i februari. Kursen är tänkt som ett komplement till eller en vidareutveckling av kvalitetsmodellen. Observationer Regionbibliotek Stockholm har under flera år använt metoden observation för att bistå länets bibliotek med relevant underlag så att de på goda grunder kan besluta om förändringar av bibliotekslokal, öppettider eller arbetssätt. Vi säger att vi observerar men använder i praktiken flera olika observationsmetoder. I studien som resulterade i skriften, Från Kalix till Ystad, har vi genomgående använt metoden TTT för att kartlägga hur biblioteksrummet tas i bruk och av vem. Metoden visar vilka aktiviteter som utförs mycket och vilka aktiviteter som utförs lite, när de utförs. Och av vem de utförs. Syftet är att utveckla en metod som kan användas i ett strategiskt utvecklingsarbete lokalt på varje bibliotek. I studien har observationer gjorts på 17 bibliotek i 16 kommuner. Observationer har gjorts på stora, mellanstora, små och mycket små bibliotek. De har gjorts under hela året; Varje bibliotek av de sjutton som deltagit med en observation till denna studie har fått sina resultat sammanställda i en tabell. Alla dessa resultat har sedan lagts in till en gemensam tabell. Sammantaget har aktiviteter noterats. 2. Spridning (ex: webbinarier, föredrag, konferenser etc.) Referenssamtalet Utkastet till checklista och arbetet med att ta fram den presenterades och diskuterades vid ett flertal tillfällen under 2014: nätverksmöten med bibliotekarier i Stockholms län, chefsmöten för bibliotekschefer i Stockholms län, avstämning och diskussion med bibliotekarier på Lindesbergs bibliotek, presentation på Bok- och biblioteksmässan, presentation på dialogmöte på Kungliga biblioteket samt på Kungliga bibliotekets bibliotekschefsmöte. I april presenterades arbetet med kvalitet i referenssamtal på ett möte med länets bibliotekschefer. Deltagarna fick bakgrund och en lägesrapport samt en beskrivning av det fortsatta arbetet. Några exempel lyftes från de samtal som gjorts på biblioteken och på markörer och tendenser som kommit fram. I september på Bok och Bibliotek fördes ett montersamtal mellan Regionbiblioteket och KB om kvalitetsuppdraget. Samtalet gav en bra introduktion till modellen och själva arbetsprocessen med att hitta markörer för kvalitet inom respektive område. I november presenterades även arbetet med kvalitetsmodellen på Kungliga bibliotekets dialogmöte för nätverket Kvalitetsdialog, då handläggare från KB, bibliotekschefer och representanter från den regionala biblioteksverksamheten deltog. 6

7 Arbetet med kvalitet i virtuella referenssamtal presenterades på en konferensdag för Bibblan svarars operatörer i november. Då lyftes exempel från samtalen om kvalitetsmarkörerna. Föreläsningen filmades och ligger ute på Bibblan svarars operatörsblogg så samtliga svarsoperatörer och andra kan ta del av den. Under året har intresserade kunnat följa kvalitetsarbetet på referensbloggen Samtal pågår, där även presentationer från olika konferenser publicerats. Vidare har lägesrapporter spridits via Regionbibliotekets egna kanaler, webbplats, Facebook och tidskriften Länsnytt. En beskrivning av arbetsprocessen med modellen lades fortlöpande ut på Samtal pågår, liksom en del av de presentationer som gjorts. Bloggen ses som ett verktyg för att nå ut till alla intresserade. Sagostunden Förutom att boken ska skickas ut till samtliga kommuner i landet har arbetet börjat spridas genom föreläsningar på KB:s möte för Kvalitetsdialog i november 2014, för chefer och barnbibliotekarier i Stockholms län samt på Regionbibliotekets konferens om barnbibliotek och forskning i februari Dessutom är flera resor inbokade under våren för föreläsningar och workshops i Luleå, Västerås samt på marskonferensen i Umeå. Flera länsbibliotek har anmält intresse för att bjuda in till sina län. Observationer Observationsstudien har redovisas i skriften Från Kalix till Ystad observationer på folkbibliotek. I studien ingår 16 kommuner och 17 bibliotek över hela landet där 1000-tals rumsliga ögonblicksbilder berättar vad som sker på våra folkbibliotek. Observationerna fungerar som ett bra komplement till den officiella folkbiblioteksstatistiken. Skriften har spridits till samtliga kommuner i landet. Samtidigt har samtliga kommunobservationer som ingår i den större studien redovisats separat och finns att tillgå via Regionbibliotekets webbplats. Studien har redovisats och diskuterats vid ett flertal tillfällen och runt om i landet. 3. Uppnådda resultat Ett växande intresse för kvalitetsmodellen hos bibliotekarier, vilket kommit till uttryck i de möten och diskussioner vi haft med bibliotekspersonal. Ett växande intresse för kvalitetsmodellen hos chefer, efter de presentationer vi hållit på chefsmöten och konferenser, vilket fått som resultat att vi blivit inbjudna till fler konferenser och chefsmöten över landet. Ett växande intresse för att hitta kvalitativa metoder att värdera verksamheten, som kan komplettera de mer kvantitativa sätt vi redan har. Samtalen med specialstyrkan, enskilda och i grupp, har väckt ett tydligt intresse för kvalitetsmodellen och vad som kännetecknar kvalitet i virtuella referenssamtal 7

8 Presentationer för biblioteksmedarbetare, chefer och konsulenter har gett upphov till frågor, nyfikenhet och nya föreläsningsförfrågningar. Att intresset för arbetet med kvalitet i referenssamtal sprider sig till flera olika bibliotekstyper, är ett gott resultat. Samarbetet med Södertörns högskola kring praktisk kunskap ger oss möjlighet att utforska ett nytt kunskapsområde i en lyckosam kombination av praktiker och forskare. Observationsstudien Från Kalix till Ystad har resulterat i nya observationsuppdrag till Regionbiblioteket, men även möjligheter att sprida metoden till länsbibliotek och folkbibliotek. 4. Uppföljning Avstämning med intervjupersonerna på biblioteken, tester och revidering av checklistan. Avstämning med Bibblan svarars specialstyrka och samordnare Avstämning av checklistan med några bibliotek utanför Stockholms län. Avstämning av checklistan på chefsmöten. Presentationer på konferenser. Sondering av intresset kring praktisk kunskap på nätverksmöten med bibliotekarier, samt chefsmöten med länets chefer. Presentation av ämnet praktisk kunskap på chefskonferens för Stockholms län, av lektor Eva Schwarz från Södertörns högskola/centrum för praktisk kunskap. Avstämning med deltagande bibliotek i observationsstudien. 8

9 Avdelning C: Tänkär om främtidä utveckling: Under 2015 ska checklistor utformas även för referenssamtalet. Checklistorna ska ses som verktyg för självvärdering, som underlag att själv gå vidare ifrån och som ett sätt att skapa samsyn kring hur man kan arbeta med sagostunder och referenssamtal på biblioteken. Men vi vill också utforma en mer allmän verktygslåda för den som vill börja testa kvalitetsmodellen på andra verksamheter. Denna kan med föregås av en mer teoretisk del och kan med fördel ges ut i Regionbibliotekets skriftserie. För att sprida användandet och tänkandet kring kvalitetsmodellen men även kvalitetsarbete allmänt vill vi sprida det praktiska arbetet till övriga länsbibliotek som i sin tur kan utveckla kvalitetsarbetet inom andra områden i sina regioner. Vi tycker nämligen att vi har mött ett stort intresse för kvalitetsmodellen och resonemangen kring den när vi har varit ute och träffat bibliotekspersonal och chefer, och vår uppfattning är att modellen går att använda på en lång rad av bibliotekens verksamheter. Vi ser fram emot att höra hur kvalitetsmodellen kommer till användning inom många olika områden på bibliotek i landet, och hur arbetet väcker frågor, insikter och reflektion hos biblioteksmedarbetarna! Det är också möjligt att i undersökande form testa annan del av modellen. Kursen i Praktisk kunskap pågår under vårterminen 2015 med 15 deltagare från Stockholms län. Vi har som ambition att ge ut texter kring som kommit fram i deltagarnas arbete varvat med texter från lärare och forskare. Förhoppningsvis kan denna skrift fungera som underlag för diskussioner i olika fora. Vi för diskussioner med Södertörns högskola om ytterligare en utbildning som då ska ha ambitionen att nå bibliotekarier i övriga län. En tanke är att tillsammans med Centrum för kunskap vid Södertörns högskola skräddarsy en utbildning för även länsbibliotekens utvecklingsledare med en mer handledande inriktning. Det finns ett stort intresse för att studera de mellanmänskliga mötena. Vi kommer också att fortsätta att skapa möten mellan praktik och teori och ha olika forskarkontakter kring detta. I Regionbibliotekets arbete med observationsmetoden TTT har många intressanta frågor väckts som rör barn- och ungdomsverksamheten och biblioteksrummet. Är det så många barn på biblioteken som vi tror? Hur ska rummet utformas för att barnen ska vilja vistas där? Vilket arbetssätt stimulerar detta? Hur kan biblioteket innebära mer än enbart distribution av medier? Vilket värde ska biblioteksbesöket ge barnen? Detta är frågor vi går vidare med. 9

10 10

11 Avdelning D: Bloggtext Statistik används ofta som ett verktyg för att mäta kvantitet inom våra verksamheter på biblioteken. Men hur gör vi för att mäta kvalitet i mötena mellan besökare och personal? Vad är det egentligen som sker som gör att det känns som bra möten, där vi på biblioteket upplever att vi gör ett bra jobb och besökarna går hem nöjda? Kungliga biblioteket har tagit fram en kvalitetsmodell och vårt uppdrag under är att testa den. Vi har valt att testa modellen på referenssamtalet, både i fysisk och virtuell biblioteksmiljö, samt på sagostunden. Enligt modellen finns det elva olika kvalitetsparametrar som tillsammans ska kunna sägas utgöra kvalitet: pålitlighet, lyhördhet, kompetens, tillgänglighet, tillmötesgående, kommunikation, trovärdighet, trygghet, rättelse, förståelse/kunskap om kunden, påtagliga faktorer. Om parametrarna finns med i referenssamtalet eller sagostunden, så håller de god kvalitet enligt modellen. Men hur får vi in dessa parametrar i samtalet och sagostunden? Hur gör vi rent konkret för att uttrycka dem? Går det att hitta markörer för tillmötesgående, kompetens och trygghet så vi vet att vi uppfyller parametrarna? Under 2013 och 2014 har vi haft många samtal med bibliotekspersonal och diskuterat parametrar och markörer. Framför allt inom Stockholms län, men när det gäller det virtuella referenssamtalet så har samtalen förts med bibliotekarier även i Västerås, Malmö och Göteborg. För referenssamtalet i den fysiska biblioteksmiljön har samtalen resulterat i en checklista där varje parameter har fått en uppsättning markörer som tillsammans kan sägas omfatta kvalitet. Samtalen med bibliotekspersonal har också resulterat i en vidareutveckling av eller ett komplement till modellen, eftersom kvaliteten i ett /referens/samtal mellan två personer inte så lätt låter sig fångas enbart i ett mönster av parametrar och markörer. Därför tänker vi oss att man skulle kunna se modellen som ett mynt med två sidor, där vi på den ena sidan har effektkedjan, parametrarna och markörerna och på den andra en mer praktisk kunskap. Praktisk kunskap har sin grund i en praktisk förståelse, beprövad erfarenhet och reflektion ett slags klokskap som ser till situationen i sin helhet och i sitt sammanhang. För det virtuella referenssamtalet har kvalitetsmodellen testats på Bibblan svarars referenssamtal på Twitter. Den sociala specialstyrkan som arbetar med Bibblan svarar i sociala medier, har använts 11

12 som samtalspartners. Enskilda samtal har förts med bibliotekarier i specialstyrkan, då dessa resonerat kring kvalitetsparametrarna utifrån Bibblan svarars twitterdialoger och gett förslag på markörer för varje parameter. Intervjumaterialet har bearbetats till ett stort antal markörer och rymmer även djupare resonemang kring kvalitet i virtuella referenssamtal. Under en arbetsdag med specialstyrkan i november 2014 diskuterades och bearbetades detta underlag ytterligare. Arbetet med kvalitet inom virtuella referenssamtal presenterades även på en konferensdag för Bibblan svarars operatörer i höstas. Samtalen med specialstyrkan har visat att det finns flera likheter mellan bibliotekens virtuella och fysiska referenssamtal när vi pratar om vad som står för kvalitet. Sådant som handlar om bemötande, att skapa förtroende och vikten av olika kompetenser. I arbetet har det även framkommit hur viktiga människorna bakom en virtuell referenstjänst är. Det är det mänskliga i mötet som skapar kvalitet, förmågan att ta reda på vad frågeställaren vill veta, att anpassa tonläge efter samtalet och bygga relationer över nätet. För sagostunden ingick kvalitetsarbetet i ett större projekt om sagostunder på bibliotek, ett samarbete med Åse Hedemark, lektor på inst. för ABM på Uppsala universitet. Hela projektet har resulterat i en bok i Regionbibliotek Stockholms skriftserie. Boken heter Leonards plåster om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund och kommer att skickas ut till alla kommunbibliotek i landet. Den finns också att ladda ner på 12

13 I boken finns en checklista för sagostund med kommentarer, men hela arbetsprocessen finns också beskriven samt en kortare diskussion. För sagostunden befann sig markörerna på olika nivåer, både ansvars- och tidsmässigt. En del aktiviteter står hela biblioteket eller ledningen för, medan annat är sagoläsarens ansvar. Några aktiviteter sker varje gång sagostunden utförs, medan andra checkas av någon gång per år. Resultatet kan presenteras som en fyrfältstabell men finns också i löpande text i boken. De sagoläsare som har testat checklistan har funnit den användbar som ett sätt att skapa samsyn i en arbetsgrupp, att påminna sig om hur sagostunden ska gå till och som ett verktyg för förbättring. De tycker också att den är lätt och snabb att använda, vilket är viktigt om den ska bli använd överhuvudtaget! Under 2015 ska vi slutföra vårt arbete med kvalitetsmodellen och också sprida resultaten. Utöver skriften Leonards plåster för sagostunden, ska checklistor utformas även för referenssamtalet. Checklistorna ska ses som verktyg för självvärdering, som underlag att själv gå vidare ifrån och som ett sätt att skapa samsyn kring hur man kan arbeta med sagostunder och referenssamtal på biblioteken. Dessutom har vi tankar på att utforma en mer allmän verktygslåda för den som vill börja testa kvalitetsmodellen på andra verksamheter. Under 2015 genomförs också en kurs i praktisk kunskap i samarbete med Södertörns högskola/centrum för praktisk kunskap, som ett sätt att testa om vi kan ge modellen en baksida. Kursen är tänkt att resultera i en skrift som sedan sprids. Vi har redan nu föreläst om vårt arbete i olika sammanhang, och har ytterligare föreläsningar och workshops inbokade under våren. Vi kommer bland annat att träffa bibliotekspersonal i Luleå, Malmö, Västerås, på sjukhusbiblioteken i Stockholms län samt vid marskonferensen i Umeå. I Umeå kommer vi också att ha workshops med bibliotekspersonal från Västerbottens län. Ytterligare län har anmält intresse för att vi ska komma till dem. Vi avser att skicka ut en enkät i slutet av 2015 för att se vilken effekt vår spridning haft. Har kvalitetsmodellen blivit känd och använd på biblioteken i landet? 13

14 Vi tycker att vi har mött ett stort intresse för kvalitetsmodellen och resonemangen kring den när vi har varit ute och träffat bibliotekspersonal och chefer, och vår uppfattning är att modellen går att använda på en lång rad av bibliotekens verksamheter. Vi ser fram emot att höra hur kvalitetsmodellen kommer till användning inom många olika områden på bibliotek i landet, och hur arbetet väcker frågor, insikter och reflektion hos biblioteksmedarbetarna! Pia Borrman Hanna Johansson Britt Löfdahl Regionbibliotek Stockholm 14