Verksamhetsplan 2016

Transkript

1 Verksamhetsplan 2016

2 VERKSAMHETSPLAN FÖR DEN REGIONALA BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN Regionbibliotekets verksamhet allmänna förutsättningar På uppdrag av Stockholms läns landsting och staten är Stockholms stadsbibliotek regionbibliotek för Stockholms län. Stockholms kulturnämnd är administrativ huvudman för verksamheten. Ett nytt avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholms kulturförvaltning tecknades i februari Regionbiblioteket, finansieras förutom av landstinget även av staten. Avtalet utgår från bibliotekslagen där det framgår att varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet (11 ). Stockholms stadsbibliotek (SSB) ansvarar för driften av den regionala biblioteksverksamheten i Stockholms län och har det övergripande ansvaret för verksamheten som bedrivs genom SSB:s enhet Regionbibliotek Stockholm. Föreliggande avtal gäller till med en ömsesidig uppsägning om 18 månader. Stockholms kulturförvaltning sade upp avtalet med Stockholms landstings kulturförvaltning gällande driften av Regionbibliotek Stockholm. Därmed upphör föreliggande avtal Regionbibliotekets inriktning Regionbiblioteket ska bidra till utvecklingen av biblioteksverksamheten i länet och i samverkan med Statens kulturråd, Kungliga biblioteket och övriga regionbibliotek vara en ledande aktör gällande folkbiblioteksutvecklingen i landet. Regionbibliotekets verksamhet ska följa bibliotekslagen, nationella styrdokument och överenskommelser inom biblioteksområdet samt Stockholms läns landstings kulturpolitiska mål. De senare innebär bl. a. att Regionbiblioteket ska medverka till att kulturen får en geografisk och social spridning i länet samt för jämställdhet och mångfald i kulturlivet. Regionbiblioteket ska arbeta i nära samråd med länets folkbibliotek och komplettera, stödja och utveckla kommunernas biblioteksverksamhet. Regionbiblioteket ska fungera som regional samarbetspartner inom biblioteks-, informations- och kulturområdet. Regionbiblioteket ska utgöra en förbindelselänk mellan forskningen inom biblioteks- och informationsvetenskap och folkbiblioteken. Tillsammans med högskole-, universitets-, special- och folkbiblioteken ska Regionbiblioteket skapa nätverk som garanterar alla medborgare tillgång till kvalificerad biblioteksverksamhet på varje nivå. Biblioteksrådet, med ledamöter från samtliga bibliotekstyper, har till uppgift att skapa verksamhet och utveckling för de flesta bibliotek i länet. Biblioteksrådets form och inriktning beslutas av Landstingets kulturnämnd. Regionbibliotekets vision är att vara en arena för utveckling. 1

3 Verksamheten ska bedrivas genom: Mediearbete Omvärldsorientering Utvecklingsprojekt Utbildning och fortbildning inom biblioteksspecifika områden Information till biblioteken Gemensam marknadsföring Handledning Rådgivning Samordning Utredningar Utvärdering Utveckling av statistik Metodutveckling Kvalitetsarbete 1.2 Regionbibliotekets uppdrag Verksamhetens uppdrag specificeras årligen i ett villkorsdokument som godkänns av Landstingets kulturnämnd i samband med verksamhetsansökan. I villkorsdokumentet framgår att Regionbibliotekets övergripande verksamhet är att bistå de kommunala biblioteken i Stockholms län och verka för en utveckling av länets samlade biblioteksverksamhet. Regionbiblioteket ska därför: - vara en aktiv samverkande part i nationella, regionala och lokala nätverk och sammanhang av betydelse för länets biblioteksutveckling, - driva Regionalt Biblioteksråd med av landstingets kulturnämnd utsedda ledamöter, - säkerställa att Biblioteksrådet arbetar efter den regionala biblioteksplanen för vilken beslutades av landstingets kulturnämnd , - initiera, driva och stödja utvecklingsprojekt inom biblioteksspecifika områden inklusive läsfrämjande insatser, gärna i samråd med Biblioteksrådet, - driva metodutveckling och kvalitetsarbete inom biblioteksområdet genom ett forskningsanknutet arbetssätt, - prioritera strategisk utveckling av det mångspråkiga biblioteket, inklusive nationella minoritetsspråk, - främja utvecklingen av skolbibliotek, - verka för att öka den digitala delaktigheten, - samverka med skärgårdsorganisationer om Bokbåtens verksamhet. I varje verksamhetsårs villkorsdokument beskrivs utvecklingsarbetet mer i detalj. Regionbiblioteket kan åta sig andra finansierade uppdrag som inte påverkar här avtalat uppdrag. Landstingets uppdrag till Regionbibliotek Stockholm och Internationella Biblioteket har utretts och bereds vidare inom förvaltningen. Den regionala biblioteksverksamheten har tidigare varit integrerad med Informations- och lånecentralen vid Stockholms stadsbibliotek. 1 januari 2013 lades Informations- och lånecentralen formellt ned och Regionbiblioteket fick ett utvecklingsuppdrag från Kungliga biblioteket som partner med inriktning mot kvalitet och statistik gällande Även fortsättningsvis kommer uppdraget från landsting och stat att integreras för att bli så effektivt som möjlig. Personalen består 2016 av enhetschef, en enhetsassistent, sju 2

4 utvecklingsledare och en bibliotekarie. Till personalen knyts projektledare med olika inriktning. 1.3 Stockholms län och folkbiblioteksverksamheten Antalet invånare i Stockholms län den 31 december 2014 var , vilket motsvarar drygt en femtedel av hela landets befolkning. Länet har 26 kommuner. Åldersfördelningen i länet är nästan 18 % barn 0 15 år och 15 % över 65 år. Antalet personer med utländsk bakgrund är 27 % i Stockholms län. I länets 26 kommuner finns 136 bemannade bibliotek samt 6 kommuner med bokbuss. Antalet besök vid länets folkbibliotek 2014 uppgår till 14,5 miljoner. Antalet lån är 10,3 miljoner. 1.4 Bibliotekens nätverk Biblioteksverksamheten i Sverige bygger på nätverksidén och för mer än hundra år sedan lanserades begreppet det svenska sambiblioteket. Biblioteken fördelar ansvarsområden och målgrupper mellan sig och samarbetar, d.v.s. lånar medier av varandra. Samtliga offentliga biblioteks mediebestånd ses som en samlad resurs. Resurserna utnyttjas därför på bästa sätt och god service kan erbjudas. Regionbiblioteket har en samordnande funktion i detta arbete och erbjuder t.ex. ett transportnät mellan länets kommuner. Ett fungerande nätverk förutsätter avgiftsfrihet vid fjärrlån, vilket fastslås i bibliotekslagen. Regionbiblioteket har också en nyckelposition ifråga om utvecklingsarbete, utbildning/ fortbildning, rådgivning, information och samordning i regionen. Detta sker genom ett samarbete med länsbiblioteken i Mälardalen, inom LIM (Länsbiblioteken i Mellansverige), med Kultur i Väst, men även med övriga länsbibliotek i landet genom Föreningen Sveriges Länsbibliotekarier(SLB). Regionbiblioteket samverkar nära med andra viktiga organisationer. 2 Omvärldsorientering 2.1 Samverkan Som nämnts ovan samverkar Regionbiblioteket med läns- och folkbibliotek över hela landet. Vi samverkar även med forsknings- och specialbibliotek, bl.a. bl.a. med Södertörns högskolebibliotek och Nobelbiblioteket. Dessutom finns kontakter med forskare både inom B & I och andra inriktningar både i Sverige och också i de övriga nordiska länderna. En hel del samverkan med forsknings- och specialbiblioteken utmynnar från det Biblioteksråd som har beslutats av Landstingets kulturnämnd. Regionbiblioteket samverkar med övriga länskulturfunktioner i projekt och andra gemensamma uppdrag. 2.2 Biblioteksområdet Länsbibliotekens arbete har successivt inriktats mot ett mer handledande förhållningssätt gentemot personalen på kommunbiblioteken. Det har bl.a. resulterat i ett antal lokala utvecklingsprojekt som utgår från bibliotekens behov och där det direkta utvecklingsarbetet sker i direkt dialog med biblioteken. Men även stödjande handledningsarbete på direkt förfrågan från kommunbiblioteken förekommer. Inom några områden drivs så kallade lokala utvecklingsprojekt som syftar till att fånga upp behov som kommunens bibliotekarier uppfattar i det dagliga arbetet. De lokala utvecklingsprojekten och det handledande arbetssättet kommer att utvecklas ytterligare. 3

5 Den akademisering som skett inom biblioteksområdet har varit positiv för folkbiblioteksutvecklingen. En viktig uppgift är att se hur vi bäst kan applicera forskningsresultat i praktiken. Detta är fokus för Regionbibliotekets arbete framöver. Regionbiblioteket samarbetar både med Borås högskola och Uppsala universitet och deras Biblioteks- och informationsvetenskapliga institutioner. På folkbiblioteken behövs skräddarsydda pedagogiska insatser gentemot olika målgrupper. Samarbete bör sökas med externa organisationer i kommunerna och internt inom kommunerna. Olika grupper av studerande är förhållandevis lätta att nå, men hur når vi den s.k. allmänheten med satsningar som har pedagogiska inslag? Det är viktigt att biblioteken gör omvärlds- och målgruppsanalyser. Regionbiblioteket kan ge biblioteken stöd i ett sådant arbete. 2.3 Lokaler och teknik Den ekonomiska situationen för folkbiblioteken är en viktig framtidsfråga. Nya bibliotekslokaler, ny teknik och nya medieformer påverkar budgeten. Biblioteken ser sig om efter samverkansparter men även nya finansieringsmöjligheter. Det blir en fråga om bibliotekets inriktning och funktion i lokalsamhället. Utveckling av biblioteksrummet är också en framtidsfråga. Det fysiska rummet, den offentliga och öppna mötesplatsen, måste vara inspirerande och tillgänglig för alla. Trenden mot allt mer individualiserade erbjudanden och tilltal är tydlig i dag. Det är viktigt för biblioteken att förhålla sig aktivt till detta. Det är även tydligt att bibliotekens arbete utanför den egna lokalen kommer att öka i betydelse. Vi får bl.a. se fler varianter på mobila lösningar för biblioteksservice vid olika mötesplatser och knutpunkter. Nu erbjuder biblioteken mervärden men biblioteken kan också vara själva mervärdet i ett samarbete eller vid en etablering. Nya samverkansparter är därför viktigt. Forskare menar att den stora utmaningen framöver för biblioteken är att vara öppna för att upplåta fysiska eller digitala platser, eller att genom sin verksamhet skapa utrymme för lärande, upplevelser, engagerande möten och möjligheter att utrycka sig kreativt. Folkbibliotekets roll i ett demokratiskt samhälle ökar och alltfler bibliotek blir viktiga som lokala debattarenor. Bibliotekets roll i lokalsamhället förändras och blir mer delaktig. Biblioteket får en aktivare roll i lokalsamhället genom att inspirera till och stärka kreativitet och innovation i kunskapssamhället. Därigenom får biblioteket en allt viktigare roll för det lokala föreningslivet. Vi ser en kraftig ökning av de meröppna biblioteken och allt talar för att dessa ökar ytterligare framöver. Även större bibliotek kommer på sikt att få meröppet under viss del av dygnet. 3 Utveckling Det har blivit allt viktigare med en aktiv koppling mellan forskning och praktik. Regionbiblioteket har sedan några år aktivt arbetat upp sina kontakter utifrån detta perspektiv. Vi har under årens lopp knutit kontakt med flera forskare vid lärosäten i Sverige och övriga Norden. 4

6 En forskare, Pamela Schultz Nybacka, från Södertörns högskola följde vårt arbete med projekt Kompetensen. Arbetet avslutades i och med den rapport som gavs ut i Regionbibliotekets skriftserie i slutet av Den rapporten utgpör en plattform för vårt fortsatta utvecklingsarbete. Samarbetet med Södertörns högskola har fortsatt i ett projekt med Södertörns högskolebibliotek och biblioteken i Huddinge och Flemingsberg. Studien gäller betydelsen av biblioteksrummets utformning för användningen av biblioteket. För insamlingsarbetet användes studenter vid Södertörns högskola och i analysarbetet forskare. I Projekt Sagostunden, samarbetade vi med Åse Hedemark från Institutionen för ABM vid Uppsala universitet. Hon gjorde en observationsstudie av sagostundsaktiviteter vid bibliotek i Stockholms län, vilket utgör ena delen i projektet. Hela projektet redovisades i en bok i Regionbibliotekets skriftserie under Projektets resultat sprids vidare även under Som en fortsättning på det arbete som utförts inom ramen för partnerskapet med Kungliga biblioteket, kring kvalitet i referensservicen i den fysiska biblioteksmiljön, gick Regionbiblioteket vidare med en inriktning kring kvalitet och den praktiska kunskapens teori. I samarbete med Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola genomförde Regionbiblioteket under våren 2015 en kurs i ämnet praktisk kunskap. 15 bibliotekarier från länets folkbibliotek gick kursen som leddes av lärare från högskolan. Kursen upprepas under hösten 2015 och under 2016 utkommer en skrift med bidrag från kursdeltagarna och lärare/forskare. En genomgående tanke med Regionbibliotekets utvecklingsarbete är att testa teorier, ideer och metoder för att skapa verktyg och modeller som kommunbiblioteken enkelt kan använda i sitt eget utvecklingsarbete. Exempel på sådant är bl.a. statistikverktyg, förslag på taxonomier och checklistor. Ett arbete med lokala utvecklingsprocesser med fokus på tradition och förnyelse pågår bland biblioteksmedarbetare som arbetar med olika områden till exempel social- och uppsökande verksamhet och ungdomar och bibliotek. Genom träffar i mindre grupper ges möjlighet till gemensamma reflektioner, erfarenhetsutbyten och nätverkande. Regionbibliotek stödjer projekten på olika sätt till exempel med projektplanering, handledning och samordning. 4 Verksamhetsinriktning Inledning, prioriterade grupper Bibliotekslagens 2, ändamålsparagrafen, ger biblioteken en tydlig riktning på sin verksamhet och är tydlig med att biblioteken är till för alla. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Lagen lyfter också fram de grupper som särskilt ska prioriteras av biblioteken, Barn och unga, Personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska. Eftersom den regionala biblioteksverksamheten ska främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek 5

7 som är verksamma i länet så prioriterar Reginbiblioteket verksamhet med inriktning på de prioriterade grupperna. Barn och unga utgör en stor andel av bibliotekets användare, och har vitt skilda behov sinsemellan. Alltifrån de allra minsta barnen där verksamheten mest vänder sig till föräldrarna med information om hur de kan stötta sina barns språkutveckling, till ungdomarnas behov av en mötesplats, skrivarklubb och samtal om det lästa. Barn och unga finns också inom de andra prioriterade grupperna. Barn med funktionsnedsättning och barn med annat modersmål än svenska har särskilda behov av bibliotekets verksamhet och rum. Allt detta ställer stora krav på barnbiblioteken vad gäller kompetens, medier och lokaler. Var biblioteket är placerat i kommunen spelar också stor roll för barnen som inte kan ta sig till biblioteket själva på samma sätt som vuxna. Personer med funktionsnedsättningar är en av de grupper som tydligt lyfts fram som prioriterade i bibliotekslagen. Olika funktionshinder kan uppstå beroende på hur tillgängligt biblioteket är inom olika områden. För att en person i rullstol ska kunna komma in och använda biblioteket ställs särskilda krav på bland annat entré, toaletter och framkomlighet mellan hyllorna. För en dyslektiker behövs medier som fungerar (till exempel talböcker) och lättläst information, medan tekniska hjälpmedel och en tillgänglig webbplats kan vara avgörande för en synskadad person. Många personer med funktionsnedsättningar, inte minst bland de äldre äldre, har i praktiken mycket små möjligheter att komma till biblioteket. Här krävs uppsökande verksamhet och samverkan utanför biblioteket för att nå fram. Sveriges fem erkända nationella minoriteter är: Sverigefinnar, romer, tornedalingar, samer och judar. De fem nationella minoriteterna är inte homogena grupper utan mycket heterogena. Bakgrunden till Sveriges minoritetspolitik är Europarådets arbete med mänskliga rättigheter och minoritetsfrågor. Bibliotekens uppdrag handlar om att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken. Bibliotek kan även vara en arena för att höja kunskapen om våra nationella minoriteter och minoritetsspråk och bidra till revitalisering av minoritetsspråk med mera. Personer som har annat modersmål än svenska är en stor och heterogen grupp. Nyanlända och asylsökande har andra behov av biblioteksservice jämfört med personer som kan svenska har bott här i många år. Biblioteket är ett av få gratis offentliga rum i vårt samhälle och kan därmed spela en avgörande roll i delaktighets- och integrationsprocesser genom tillgång till medier på modersmål, information genom tillhandahållandet av tidningar och Internet, möjlighet att lära sig svenska och information och stöd in i det nya samhället 4.2 Läsfrämjande Barn och unga De flesta av länets kommuner delar ut en bokgåva till alla nyfödda barn. Utdelningen sker i samarbete med landstingets barnhälsovård och presentkort framställs av Regionbiblioteket. Sedan 2009 finns en överenskommelse mellan Regionbiblioteket och vårdutvecklarna för BVC inom landstinget om en basnivå för samarbete mellan BVC och biblioteken. Gemensamma fortbildningstillfällen för BVC-sjuksköterskor och bibliotekspersonal arrangeras ungefär vartannat år. En tanke om att fördjupa och utvidga samarbetet finns. Det skulle kunna vara ett samarbete på regional nivå mellan utvecklarna för BVC och logopedi samt Regionbiblioteket. På kommunal nivå skulle 6

8 det kunna resultera i early childhood-grupper där olika yrkesgrupper samarbetar kring barns språkutveckling: bibliotek, BVC, logopeder och förskola. I Storbritannien finns Bookstart, en mycket framgångsrik verksamhet som innebär uppsökande verksamhet med böcker till barn i familjer i socioekonomiskt utsatta områden. Bookstart har spridits till flera länder, bland annat Danmark. Kulturrådet i Sverige har initierat pilotprojekt med fokus på storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö, Bokstart Sverige. För Stockholms läns del är det områdena Hovsjö och Ronna i Södertälje som är föremål för projektet. Regionbiblioteket står för det regionala stödet i projektet som sträcker sig över 2015 och På senare år har vikten av att samtala om det lästa för att stärka läsutvecklingen kommit i fokus. Regionbiblioteket har arrangerat föreläsningar med forskare på området, samt kurs i att hålla läseklubbar och bokcirklar för barn och unga. Detta har varit mycket uppskattat och ett spår vi vill fortsätta på. Resultatet från Projekt Sagostunden kommer vi att gå vidare med i tematräffar och reflekterande samtal med barnbibliotekarier. Vi tror att båda delarna av projektet, observationsstudien och kvalitetsarbetet, passar bra att ha som underlag för verksamhetsutveckling. Detsamma gäller Regionbibliotekets arbete med observationsmetoden TTT som har väckt många intressanta frågor som rör barn- och ungdomsverksamheten och biblioteksrummet. Är det så många barn på biblioteken som vi tror? Hur ska rummet utformas för att barnen ska vilja vistas där? Vilket arbetssätt stimulerar detta? Hur kan biblioteket innebära mer än enbart distribution av medier? Vilket värde ska biblioteksbesöket ge barnen? Detta är frågor vi också vill gå vidare med. De senaste åren har Regionbiblioteket gjort satsningar på ungdomar och skrivande. Dessa har varit en kurs för bibliotekarier i länet i egen regi, en metodbok om att arbeta med skrivande och ungdomar på bibliotek och hösten 2014 var Regionbiblioteket en av arrangörerna till Skrivlustkonferensen, som var ett samarbete mellan flera län. Vi ska följa upp detta arbete genom att bjuda in länets ungdomsbibliotekarier till träffar med temat skrivande på bibliotek. Regionbiblioteket stöder även utgivningen av kulturtidskriften Ponton, som startades för att ge unga skrivare möjlighet att bli publicerade Läsfrämjande för vuxna Läsning har många olika betydelser och innebörder för människor. I vissa sammanhang lyfts litteraturen och kulturens betydelser och påverkan för hälsan. Ett sådant område är biblioterapi. En definition av biblioterapi är att det innebär användning av litteratur för att förbättra människors psykiska hälsa. Som forskningsområden finns det en del skrivet men inte så mycket från Sverige och inte ur biblioteksperspektiv. Under 2016 kommer Regionbibliotek Stockholm att genomföra ett mindre arrangemang kring området för länet bibliotek med syftet att öka kunskapen och förståelsen kring detta. Arbetet med att stödja biblioteken i deras insatser för barn och vuxna med språk- och läshinder fortsätter genom omvärldsbevakning, projekt, fortbildning och handledning. Regionbiblioteket har möjlighet att bistå intresserade kommuner med produktion av lokala talböcker. Kostnaden ligger hos beställande kommunbibliotek, som sedan själva äger och sprider respektive talbok. Idag har i princip samtliga kommunbibliotek möjlighet att ladda ned talboksfiler från MTM:s digitala arkiv. Utöver de etablerade cdromskivorna prövas distribution av talböcker på minneskort och via små mp3-spelare. Numera har också de låntagare som vill och kan möjlighet att själva ladda ner talböcker, vilket framför allt yngre personer med läs- och skrivsvårigheter registrerat sig för. Ett 7

9 stort antal talböcker distribueras dock fortfarande i fysiskt format hem till personer som inte själva kan komma till biblioteket. Under 2016 kommer regionbiblioteket att göra en fördjupning kring Boken kommer. Bakgrunden är att det finns behov både externt och internt av att vidareutveckla arbetssätten kring Boken kommer. Det finns behov av att nå ut till fler med behov av Boken kommer, att kunna erbjuda Boken kommer på flera språk, och att hitta smarta och strategiska sätt att arbeta på vid urval och distribution. Ett särskilt spår gäller att utnyttjadigital teknik och utveckla e-boken kommer med läsplattor som laddas med beställda e-böcker och distribueras till användarna. Arbetet kommer först att ske internt på regionbiblioteket genom kartläggning och nulägesbeskrivning av Boken kommer. Därefter undersöker regionbiblioteket möjligheten till praktiska tillämpningar i projektform med ett par deltagande bibliotek. Möten med läsning är ett projekt om läsfrämjande speciellt för personer med funktionsnedsättning. Projektet har flera syften: - metodutveckling kring läsfrämjandeaktiviteter - ökad samverkan och kompetensutbyte mellan bibliotek och omsorg - förnyelse av läsombudsverksamhet Projektet avslutas under 2016 och fokus kommer att ligga på genomförande, utvärdering och dokumentation. Deltagarna fortsätter de samarbeten och aktiviteter som planerats. Projektledaren samordnar och har huvudrollen när det gäller att samla erfarenheter och reflektioner till en rapport som kan informera och inspirera fler Digitalt läsfrämjande Regionbiblioteket ansvarar för drift och utveckling av bokcirklar.se, den nationella mötesplatsen för virtuella boksamtal. Under 2016 fortsätter arbetet med att utveckla samarbetsformerna med länsbibliotek, folkbibliotek och andra intressenter. Då webbsidan vänder sig till alla läsare, är marknadsföring och samverkan en viktig del av arbetet med bokcirklar.se för att nå nya läsargrupper. Bokcirklar.se började 2015 med kurser i att leda bokcirklar som riktade sig till bibliotekspersonal och allmänheten i Stockholms län. Då kurserna möttes av stor efterfrågan och intresset för digitala boksamtal ökar, kommer denna kursverksamhet att fortsätta under Bokcirklar.se har ett stort nätverk i bokbranschen med intresse från såväl media, litteraturfestivaler, förlag och författare inleddes ett större samarbetsprojekt med nylanserade Litteraturbanken. Under hösten och fram till våren 2016 drivs en cirkelserie på bokcirklar.se, Klassikercirkel Tidlösa kvinnoöden, som är ett samarbete mellan bokcirklar.se, Litteraturbanken.se och Bokpuffen.se. Varje månad introduceras en ny cirkel kring ett verk som finns fritt tillgängligt som e-bok i Litteraturbanken se. Projektet ligger helt i linje med bokcirklars ambition att lyfta e-böcker och andra format, som talböcker och ljudböcker, för att bredda cirklandet till fler läsformer. Bokcirklar.se blir även en plats där nya läsare kan hitta till klassiker och äldre svensk litteratur såväl som till världslitteraturen. Klassikercirkeln har mötts av ett stort intresse bland bibliotekspersonal och läsare, vilket förhoppningsvis kommer leda till fortsatt samarbete med Litteraturbanken. 8

10 4.3 Lärande Lärande är en central del i folkbibliotekens verksamheter. Såväl för formellt, ickeformellt som för informellt lärande. Teori, forskning, teknik och praktik kring kunskap och lärande påverkar biblioteken, till exempel referenssamtalen. Det senaste årtiondet har Do It Yourself (D.I.Y), makerrörelsen och delningskultur vuxit och tagit sig olika uttryck. Under 2016 vill vi öka vår egen förståelse kring dessa tendenser för att kunna stödja biblioteken kring dessa områden. I Projekt Sagostunden samarbetade Regionbiblioteket med Åse Hedemark, lektor på institutionen för ABM på Uppsala universitet. Det finns planer på fortsatt samarbete men ännu är inget bestämt. Det kan eventuellt komma att handla om vad barn och unga gör på biblioteket på sin fritid och det informella lärandet, barns egna kunskapande. Regionbiblioteket arrangerar varje år en konferens med fokus på barnbibliotek och forskning, Lena-dagen. Här försöker vi fånga upp forskning med relevans för barnbiblioteksverksamhet som annars är ett område som är sparsamt beforskat. Lena-dagen lockar publik även från andra län. Regionbiblioteket är sedan 2015 medarrangör av Barnens kulturdag tillsammans med de andra länskulturfunktionerna. Barn får här möjlighet att både uppleva och prova på olika kulturformer. Regionbiblioteket stöder kommunbiblioteken i strategisk medieplanering och processutveckling av mediearbete och referensarbete. Ny teknik och nya medieformer erbjuder utmaningar men också stora möjligheter. Med hjälp av informationsteknik kan biblioteken erbjuda allmänheten snabbare och mer effektiv informationsservice och även nya möjligheter för lärande. En förutsättning är dock att all bibliotekspersonal får en bred och framåtsyftande kunskap om informationsteknik och elektroniska medier och att verksamhetsansvariga kontinuerligt får påbyggnadsutbildning i takt med IT-utvecklingen. I ett långsiktigt perspektiv är det också viktigt att folkbiblioteken stödjer både vuxenstuderande och högskolestuderande i deras lärande, genom bibliotekstjänster och litteratur, eftersom en höjd utbildningsnivå ger gynnsamma effekter i hela samhället. Regionbiblioteket fortsätter att arbeta med kommunbibliotekens roll i det livslånga lärandet. Tillsammans med folkbildning och Lärcentra har biblioteken en viktig roll för att minska olika former av lärandeklyftor. Det är också viktigt att vidmakthålla och utveckla de nätverk som finns med högskole- och specialbibliotek. I och med kontakten med Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola, påbörjade Regionbiblioteket en resa inom ett nytt kunskapsområde, den praktiska kunskapens teori. Vi ser de två kursomgångarna i bibliotekariens praktiska kunskap under 2015 som början på denna resa och under 2016 vill vi fortsätta att utforska detta kunskapsområde. Syftet är att få till stånd dialoger mellan praktik och forskning, där bibliotekspersonalens tysta kunskap kan lyftas fram och värdesättas men också kritiskt betraktas och utvecklas. Tanken är också att ge bibliotekarierna verktyg för att kunna reflektera över sin förändrade yrkesroll och de kunskapsmässiga, samhällsmässiga och etiska utmaningar de hela tiden ställs inför i dagens samhälle. Vi ska fortsätta uppmärksamma de möten som sker mellan bibliotekspersonal, besökare och biblioteksrummet, vilket tangerar områden som bemötande, olika sorters samspel och normkritik. 9

11 4.4 Demokrati Alla ska ha tillgång till biblioteksservice och tillgängligheten gäller både lokaler, verksamhet och information. En viktig fråga för att servicen ska nå användaren är också att bemötandet är tillgängligt. På initiativ av Kulturrådet ska varje kommunbibliotek ha en handlingsplan för sitt tillgänglighetsarbete. I fortsättningen stödjer regionbiblioteket kommunbiblioteken i deras arbete med att integrera tillgänglighetsfrågor i styrdokument som biblioteksplaner, verksamhetsplaner och liknande. Bokbåtsverksamheten i Stockholms skärgård har bedrivits av Regionbiblioteket sedan 1953 och har under alla år varit mycket uppskattad av skärgårdsbefolkningen. I samverkan med Haninge, Norrtälje, Värmdö och Österåkers bibliotek ges biblioteksservice till ö-befolkningen under en vår- och en höstvecka varje år. Under en bokbåtsvecka angör bokbåten 23 bryggor/hållplatser enligt turlista och vid fyra av dessa bryggor finns det skolor. Besökarna ombord är till stor del barn upp till och med högstadieåldrar samt äldre personer. Bokbåten har alltid rönt stor uppmärksamhet av media, nationellt men även mer och mer internationellt. Bokbåten har under det senaste decenniet haft flera medföljande svenska och utländska Tv-team och ett flertal journalister/fotografer som skildrat bokbåtsverksamheten. Löpa linan ut är ett projekt som drivs tillsamman med länsbiblioteken i Sörmland, Östergötland, Örebro och Gävleborgs län. Det syftar till att implementera barnkonventionen på biblioteken, och en pilotkommun finns i vart och ett av länen, i Stockholms län är det Järfälla. Projektet riktar sig till bibliotekscheferna och löper till att börja med under hösten 2015 och vintern Våren 2016 planeras en heldagskonferens med fokus på unga. Temat är delaktighet och samarbete i lokalsamhället. Vi kommer att följa upp konferensen med träffar med fortsatt fokus på dessa teman. Biblioteken ska enligt bibliotekslagen stödja användare med funktionsnedsättning bland annat genom tekniska hjälpmedel. För att uppmuntra och underlätta detta har regionbiblioteket en idé om att låna ut hjälpmedel som till exempel ljud- och ljusförstärkning till biblioteken på prov. Under 2016 kommer regionbiblioteket att undersöka möjligheterna till samverkan och finansiering av ett sådant projekt. Regionbiblioteket genomför under hösten 2015 en studie med syfte att identifiera vilket behov och vilka förväntningar personer boende på asylboenden har av kommunala bibliotek i Stockholmsregionen, samt hur de använder sig av dessa idag. Studien ska ge svar på asylsökandes kännedom om, användning av och förväntningar på biblioteken i de kommuner där de lever. Dessutom vilka behov de asylsökande tror att biblioteken kan tillfredställa. Folkbiblioteken arbetar på olika sätt för att öka den digitala delaktigheten, genom att hjälpa människor att använda digitala tjänster, erbjuda handledning och internetkurser. Regionbiblioteket fungerar som ett stöd i detta arbete, genom att sprida information om vad som sker på en nationell nivå, olika marknadsföringsinsatser, genom nätverksträffar och fortbildning. Som en fortsättning på kampanjen Digidel har det nationella Digidelnätverket bildats. Digidelnätverket samordnar två nationella kampanjer varje år med syftet att öka människors digitala delaktighet och göra fler offentliga och privata aktörer engagerade i 10

12 arbetet. Dessa är Get Online Week (GOW) på våren och emedborgarveckan/ Dyslexiveckan på hösten. Regionbiblioteket fortsätter arbeta med dessa kampanjveckor, genom att samverka nationellt, sprida information och resurser till länets bibliotek och erbjuda det stöd som behövs. Många människor har idag ett stort behov av medborgarservice för att klara den digitala vardagen. I Stockholms län ser tillgången till medborgarkontor väldigt olika ut mellan kommunerna. Två regionförbund drev under pilotprojektet E- serviceverkstäder för att undersöka möjligheten att bygga E-serviceverkstäder tillsammans med biblioteken. En E-serviceverkstad ska erbjuda utbildningar inom internet och digital teknik, samt hjälp med att använda olika e-tjänster. Regionbibliotek Stockholm ska ta lärdom av projekt E-serviceverkstäder för att arbeta för bättre samarbeten mellan bibliotek och medborgarservice. När Näringsdepartementet presenterade en nationell digital agenda ställde de som krav att även regionala och lokala digitala agendor utarbetas. Länsstyrelsen i Stockholms län och Kommunförbundet i Stockholms län har påbörjat arbetet med en digital agenda för hela Stockholms län. Regionbiblioteket ingår som en av flera regionala aktörer i arbetet och Regionbiblioteket kommer att arbeta vidare med att samla in kunskap och synpunkter från länets folkbibliotek. Folkbiblioteken har varit tidiga med egna webbplatser, och det har länge funnits en medvetenhet om vikten av att göra sina webbplatser tillgängliga för funktionshindrade. Det är angeläget att se över vilka brister de olika resurserna har för personer med funktionsnedsättning och försöka hitta lösningar och metoder för att förbättra deras tillgänglighet. Att synliggöra bibliotekens e-tjänster är en uppgift som hela tiden måste lyftas, särskilt med tanke på den snabba utvecklingen inom detta område. För biblioteken är sociala medier idag en ganska etablerad kommunikationskanal, även om villkoren och arbetssätten förändras över tid. Regionbiblioteket utgör en kunskapsresurs och ett stöd för detta arbete. Regionbiblioteket är sammankallande för en arbetsgrupp som på uppdrag av Biblioteksrådet arbetar med fortbildning inom området sociala medier på biblioteken. Arbetsgruppen har arrangerat fyra konferenser för anställda vid samtliga bibliotekstyper i Stockholms län. Bibliotekens digitala närvaro väcker idag frågor kring integritet, juridik och inkluderande kommunikation, vilket arbetsgruppen fångat upp i senare konferenser. På efterfrågan av Biblioteksrådet kommer arbetsgruppen fortsätta fokusera på integritetsfrågor, initialt genom att omvärldsbevaka och fördjupa de egna kunskaperna inom detta område. Regionbiblioteket planerar att tillsammans med arbetsgruppen arrangera tematräffar under 2016 för biblioteksmedarbetare som vill diskutera frågor kring integritet och människors digitala vardag ur ett biblioteksperspektiv. 5 Spridning Regionbiblioteket verkar på flera plan för att sprida information kring sitt utvecklingsarbete och det material som produceras. Deltagande i mässor och större konferenser på nationell och internationell är en viktig del i marknadsföringsarbetet. Möjligheten att delta i Bok & Biblioteksmässan undersöks från år till år, under 2015 har det till exempel varit ett samarbete med Kultur i Väst kring Biblioteks- och berättarscenen. 11

13 Regionbiblioteket ger ut kvartalstidningen Länsnytt, en viktig kanal för spridning av information kring utvecklingsarbete på folkbiblioteken i Stockholms län. Denna sprids dels i tryckt form till länets bibliotek, landets läns- och regionbibliotek men också till politiker på regional nivå och övriga intressenter. Länsnytt är också tillgänglig för läsning på webben. Flera av Regionbibliotekets projekt har utmynnat i skriftliga rapporter som sedan 2008 har utgivits i en skriftserie. Senaste exempel är Leonards plåster från 2015, nr 15 i skriftserien, en del inom KB-uppdraget gällande kvalitet och uppföljning. I skriftserien ingår såväl projektrapporter som studier av bredare intresse, båda mycket viktiga ur marknadsförings-synpunkt. Regionbibliotekets virtuella närvaro och aktivitet är ständigt ökande, Regionbibliotekets webbplats uppdateras ständigt för att på bästa sätt informera och marknadsföra verksamheten och en kommunikationsstrategi har tagits fram för användandet av sociala medier. Deltagande på andra virtuella arenor är också viktiga för att nå mer specifika målgrupper. Regionbiblioteket samverkar med länskulturfunktionerna och kommer också att sprida information om sin verksamhet via Landstingets webbplats. 12