Krisberedskapsmyndighetens delårsrapport för 2006

Transkript

1 Krisberedskapsmyndighetens delårsrapport för /2006

2 Titel: Krisberedskapsmyndighetens delårsrapport för 2006 Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) ISSN: ISBN: KBM:s dnr: 0928/2006 Skriften kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens webbplats

3 Innehåll 1 Sammanfattning av genomförd verksamhet 5 2 Särskild återrapportering Redovisning av återrapportering 3 i KBM:s regleringsbrev Uppdrag 24 i KBM:s regleringsbrev Finansiell redovisning Resultaträkning (tkr) Balansräkning (tkr) Anslagsredovisning (tkr) Tilläggsupplysningar och noter Beslut och påskrift 28 3

4

5 1 Sammanfattning av genomförd verksamhet Krisberedskapsmyndighetens (KBM) verksamhet under första halvåret 2006 har präglats av det omfattande utvecklingsarbete som pågår inom krisberedskapsområdet. Inriktningen mot att förbättra samhällets förmåga att hantera kriser har varit vägledande för myndighetens arbete. Under våren fick först Europa och sedan Sverige de första bekräftade fallen av fågelinfluensan H5N1. Arbetet med att förbereda samhället på att detta förväntades ske och därefter det gemensamma arbetet med att hantera kommunikationsaspekterna av denna epizooti har prioriterats. Andra viktiga områden som KBM arbetat med under första halvåret är t.ex. planeringen för att kunna möta en pandemi, förberedelser inför den stora samverkansövning som skall genomföras 2007 (SAMÖ 2007), det påbörjade arbetet inom säkerhetsforskningsområdet och utbyggnaden av RAKELsystemet. I arbetet med att hantera konsekvenserna av fågelinfluensan har KBM bland annat, i samverkan med Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Statens veterinärmedicinska anstalt och samtliga länsstyrelser, inrättat en myndighetsgemensam informationstjänst om fågelinfluensa. Informationstjänsten består av dels en telefontjänst ( ) dit allmänheten har kunnat ringa och dels en webbplats (fagelinfluensa.info). Telefontjänsten togs i bruk den 3 mars och webbplatsen upprättades den 31 mars, kort efter det att de första fallen av fågelinfluensa av typen H5N1 upptäckts i Sverige. Under hela perioden har KBM:s WIS-system (Skyddat webbaserat informationssystem) använts för kommunikation mellan berörda myndigheter. Detta arbete har givit myndigheterna i allmänhet och KBM i synnerhet mycket värdefulla erfarenheter kring hur man metodmässigt samordnar informationen mellan myndigheter och i förhållande till allmänheten. Denna kunskap kommer att vara värdefull i det fortsatta arbetet med att utveckla samhällets förmåga att hantera kriser. I samband med fågelinfluensan aktiverade KBM delar av myndighetens beredskapsfunktion, bland annat lägescentralen. KBM beslutade den 2 mars att höja myndighetens beredskap enligt en intern beredskapsplan och inleda förstärkt och strategisk omvärldsbevakning, kontinuerligt följa läget samt inleda ett aktivt informationsarbete i frågor rörande fågelinfluensan. KBM begärde in veckovisa lägesrapporter från länsstyrelser och berörda myndigheter och sammanställde dessa till nationella lägesrapporter som lämnades vidare till Regeringskansliet och andra myndigheter veckovis. Den 27 april beslutade KBM att återgå till normala rutiner i hanteringen av fågelinfluensan. I samband med andra händelser under första halvåret har KBM vid behov intensifierat omvärldsbevakningen. Inga andra händelser än fågelinfluensan har dock föranlett att lägescentralen har behövt bemannas. 5

6 KBM har även medverkat i den svenska planeringen för att kunna möta en eventuell pandemi, det vill säga en världsomspännande epidemi. KBM har bland annat tagit fram en vägledning för kommuners, myndigheters och företags arbete med att identifiera och prioritera verksamhet som måste kunna upprätthållas under en pandemi. Vägledningen vänder sig till alla verksamhetsansvariga som själva anser sig ha ett behov av en särskild planering inför en pandemi, men i synnerhet till dem som kan anses bedriva samhällsviktig verksamhet utifrån ett pandemi- och krisberedskapsperspektiv. KBM ingår också i den nationella pandemigruppen som leds av Socialstyrelsen. Utöver dessa satsningar har KBM påbörjat ett mer långsiktigt arbete med att kartlägga kritiska beroenden mellan samhällsviktiga verksamheter. Detta arbete genomförs bland annat utifrån ett pandemiscenario där många människor insjuknar. KBM:s bedömning är att resultaten av beroendeprojektet, utöver det övergripande syftet att kartlägga kritiska beroenden och föreslå åtgärder för att hantera dessa, kommer att vara värdefullt för det fortsatta arbetet med att förbereda samhället på en eventuell pandemi. Under första halvåret har KBM vidareutvecklat den grundläggande inriktningen för SAMÖ 2007 till en mer specifik övningsplan och övningsbestämmelser. KBM har också tillsammans med berörda aktörer etablerat den arbetsstruktur som behövs för att genomföra den detaljerade planeringen. Särskild vikt har lagts vid att skapa förutsättningar för att Regeringskansliet skall kunna delta i övningen. SAMÖ 2007 har som övergripande mål att de övade skall få en ökad förmåga, särskilt avseende gemensam lägesuppfattning, samordnad kommunikation med media och allmänhet, alarmering nationellt och internationellt samt begäran och mottagande av internationellt stöd. De två förstnämnda målen innebär en betoning av de övergripande förmågorna som ingår i den generella krishanteringsförmågan. Enligt alla sentida utvärderingar av skarpa kriser är det också i dessa förmågor som krishanteringssystemet uppvisar de största bristerna. Som ett led i arbetet mot dessa mål skall de nya system och rutiner som utvecklas på uppdrag av regeringen för att stärka krishanteringssystemet prövas. Dessa system och rutiner inkluderar bland annat WIS, den Nationella portalen (webbplats med krisinformation till allmänheten om hur samhället hanterar kriser) samt nya former för rapportering. KBM har även tagit fram en långsiktig inriktning för samverkansövningarna Inriktningen är att dessa tre övningar skall bygga på följande scenarios: ett IT/tele-haveri alternativt en attack mot Sveriges finansiella system, en pandemisituation i södra Sverige respektive en naturhändelse av stor omfattning som drabbar norra Sverige. KBM har fortsatt det samarbete med Lindholmen Science Park som startade under 2005 i syfte att studera möjligheterna att skapa en gemensam lägesuppfattning vid kriser. KBM har även, tillsammans med VINNOVA och Försvarets materielverk, bjudit in till ansökan om medel för förstudier inom 6

7 säkerhetsforskningsområdet. Inbjudan vänder sig till universitet, högskolor, forskningsinstitut och näringsliv som bedriver behovsinriktad forskning och teknikutveckling. Dessa projekt kommer att vara viktiga för det fortsatta arbetet med att utveckla teknik och metoder som stöd för vår förmåga att hantera kriser. Den säkerhetsforskning som nu påbörjas i liten skala kommer att vara ett viktigt ingångsvärde i utvecklingen av framtida satsningar inom krishanteringsområdet. KBM har påbörjat ett arbete för att under 2007 genomföra en tematisk utlysning med inriktning mot informationssäkerhetsområdet. I samverkan med Säkerhetspolisen och Försvarets radioanstalt har KBM genomfört seminarier för att diskutera informationssäkerhetsfrågor på strategisk nivå med verksledningar från centrala myndigheter samt med representanter från länsstyrelser och Regeringskansliet. Målet har varit att öka förståelsen för att tillgång till korrekt information är en strategisk fråga och en förutsättning för att kunna bedriva verksamhet. Med den snabba utvecklingstakt som råder är det av största vikt att varje organisation har fastställda rutiner för administrativ och teknisk säkerhet. KBM bedömer att genomförd verksamhet under första halvåret i stort följer uppsatt plan och ser för närvarande inga avvikelser i utfallet i förhållande till verksamhetsmålen. 7

8 2 Särskild återrapportering 2.1 Redovisning av återrapportering 3 i KBM:s regleringsbrev Verksamhetsgren Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet Mål: Målet är att bygga, förvalta och vidareutveckla det gemensamma radiokommunikationssystemet RAKEL för att öka samhällets samlade effektivitet i arbetet med skydd, säkerhet och beredskap. Systemet skall uppfylla höga krav på integritet, tillförlitlighet och säkerhet. Återrapportering: Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa arbetsläget avseende utbyggnad av systemet, kostnader för drift och investeringar samt användaranslutning. Redovisningen skall ske såväl i delårsrapporten som i årsredovisningen. (Återrapportering 3 i KBM:s regleringsbrev för 2006) Utbyggnad av systemet Den första av sju etapper levererades av konsortiet den 4 april Det innebär att det finns ett fungerande radiokommunikationssystem i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Driftcentralen övervakar systemet dygnet runt sedan leveransdagen den 4 april. För att säkerställa systemets kvalitet samt för att kontrollera uppgjorda rutiner och processer genomförs en pilottest med de första anslutna användarorganisationerna. Pilottesten beräknas vara avslutad den 1 september Planeringen för etapp 2 är till största delen genomförd. KBM har fortsatt fokus på att använda användarorganisationernas mastplatser maximalt. Etapp 2 beräknas finnas tillgänglig för anslutning för användarorganisationerna under kvartal 2, Planeringen för etapp 3 är påbörjad. En första preliminär bedömning visar på att etapp 3 beräknas finnas tillgänglig för anslutning av användarorganisationer tidigast under kvartal 4, För de aktuella etapperna pågår arbetet med att utforma och bygga lösningar för radiotäckning i särskilda utrymmen som t.ex. gallerior, flygplatser, vägtunnlar, tågtunnlar, tunnelbanan och andra privata eller offentliga platser som begagnas av allmänheten och där användarorganisationerna bedriver sin verksamhet. Användarorganisationerna har redan idag täckning i många av dessa särskilda utrymmen och omfattas således i stor utsträckning av den kommittéformulering (SOU 2003:10) som garanterade användarna radiotäckning i minst samma omfattning som de har i sina befintliga radiokommunikationssystem. Frågan om ägarskap och ekonomiskt ansvar återstår dock att lösa, se vidare under rubriken Kostnader för drift och investering. 8

9 Som alltid då stora och komplexa system skall uppföras under en kort tidsperiod har vissa förseningar uppstått. En erfarenhet är att den tid som avsätts för inplaceringsförfrågningar till infrastrukturägare och därtill kommande avtalstecknande ofta underskattas. Det medför som regel att leverantören får problem med att leverera inom utsatt tid. Problemet är vanligt och har funnits inom samtliga europeiska etableringar av nationella radiosystem för hantering av allmän ordning och säkerhet. Vid utbyggnaden av RAKEL-systemet prioriterar KBM kvalitet och kostnad före leveranstid. I början av juli meddelade konsortiet att leveransen av etapp 2 är ytterligare försenad och att leverans sker tidigt kvartal Kostnader för drift och investering Orderläggning infrastruktur Det totala ordervärdet för investering i infrastrukturen till RAKEL-systemet uppgår den 30 juni till tkr. Av detta utgör tkr investeringar i etapp 1, tkr investeringar i etapp 2 och tkr investeringar i etapp 3. Utöver de etappbundna investeringarna har även order till ett värde av tkr lagts på etappobundna investeringar såsom växlar och licenser. Av det totala ordervärdet för investering i infrastruktur har ungefär en femtedel, tkr godkänts för fakturering. Betalningsvillkoren medger fakturering efter godkänd prestation och före utgången av 2006 torde ca 80 procent av samtliga order för investering i infrastruktur för etapp 1 vara fakturerade, motsvarande procentsats för etapp 2 torde vara ca 10 procent och för etapp 3 ett par procent. Investering i infrastruktur för etapperna 1, 2 och 3 finansieras med anslag medan investering i etappövergripande infrastruktur finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Orderläggning drift Det totala ordervärdet för fem års drift av etapp 1 uppgår den 30 juni till tkr och utgörs främst av order av drift, service och underhåll. Ordervärdet för tjänster som berör RAKEL-systemet som helhet uppgår till tkr. När det gäller kostnader för drift av de enskilda anläggningarna har KBM ingått avtal med mastägare, markägare, elleverantörer m.fl. till ett uppskattat värde av tkr. Kostnader och intäkter under första halvåret Kostnaderna för RAKEL uppgår till tkr under det första halvåret Av dessa är tkr hänförbara till utbyggnaden av systemet. Kostnaden för drift uppgår till tkr varav tkr är hänförbara till förvaltning och tkr hänförbara till åtgärder för användaranslutning. I kostnaderna ingår avskrivningskostnader om totalt tkr varav tkr avser utbyggnad av infrastruktur. Intäkterna för samma period uppgår till 553 tkr och avser ränteintäkter på KBM:s räntekonto. Kostnader RAKEL (tkr) Kostnad Intäkt Summa RAKEL Drift Investeringar utbyggnad infrastruktur Totalt RAKEL

10 I och med att KBM under utbyggnaden av de första tre etapperna har beviljats undantag från kravet att anläggningstillgångar som används i verksamheten skall finansieras med lån i Riksgäldskontoret, belastar dessa investeringar anslagen 37:6 och 7:6. Totalt uppgår anslagsbelastningen för de anslagsfinansierade investeringarna till tkr under första halvåret. Konsekvenser av försenade leveranser av de tidiga etapperna Till följd av att utbyggnadsprojektet dras med en viss försening befaras intäkterna bli lägre än tidigare beräknat. KBM bedömer att det finns en risk att framför allt de större användarorganisationerna i etapp 2 ansluter först efter sommaren 2007, och efter en period av utbildning i RAKEL-systemet. Den försening av avgiftsintäkterna som detta innebär medför att den buffert som skulle byggas upp under de tidiga utbyggnadsåren, för att sedan användas till att hålla nere avgiftsnivån under resterande del av utbyggnadstiden, i så fall blir mindre än vad som tidigare beräknats. Den nyligen meddelade förseningen av etapp 2 befaras medföra att avgiftsintäkterna under 2007 minskar med ca tkr, förutsatt att avgiftsnivån sätts till kr per abonnemang och år även under Den anslagspost som avser att finansiera de tidiga utbyggnadsårens drift och förvaltning beräknas vara förbrukad före halvårsskiftet 2007, vilket i kombination med de eventuellt minskade avgiftsintäkterna beräknas medföra ett negativt resultat för Faktorer som har stor påverkan på resultatet 2007 och även på resultatet kommande år är antalet anslutande användare och vald avgiftsnivå. I beräkningarna ovan ingår inte den utvidgade användarkrets som föreslås i propositionen 2005/06:133. En del kostnader skjuts framåt till följd av den försenade leveransen av etapp 2, men i huvudsak beräknas inte kostnaderna påverkas i samma utsträckning som intäkterna. Radiotäckning i särskilda utrymmen I den ursprungliga kalkylen för RAKEL-systemet inräknades inte kostnader för radiotäckning i särskilda utrymmen. Kostnader kommer att uppstå för investeringar vid nybyggnation, investeringar i befintliga byggnationer samt för drift och underhåll. Arbetet har hittills bedrivits i samarbete med berörda statliga myndigheter, landsting och privata konsortier. I samband med arbetet har också frågan om ägarskap efter genomförd investering aktualiserats. Ofta är berörd aktör intresserad av en lösning även för andra system än RAKEL. Även om det många gånger råder stor enighet om RAKEL-systemets nytta har det under det pågående arbetet framkommit att de berörda aktörerna inte heller har budgeterat för dessa kostnader. Arbetet med att finna och bygga de tekniska lösningarna fortskrider. Vem som skall bära det ekonomiska ansvaret för de kostnader som uppkommer då radiotäckning etableras i dessa utrymmen samt frågan om ägarskap måste dock snarast få sin lösning. KBM avser att återkomma till regeringen om detta under hösten. 10

11 Användaranslutning Arbetet med användaranslutning har intensifierats jämfört med tidigare år. Under april beslutade KBM om RAKEL-systemets anslutningsvillkor. För att möta kraven från användarorganisationerna på mer information och stöd tillförs ytterligare resurser inom området. Under det första halvåret 2006 har verksamhet bedrivits inom fyra olika delområden: - etappkontor, - utbildning, - information och - internationellt samarbete. Etappkontorsverksamhet Inom ramen för etappkontorets verksamhet i etapp 1 har ett utökat samarbete med länsstyrelserna bedrivits för att medvetandegöra olika aktörer på regional och lokal nivå om RAKEL-systemet och dess mervärde. Arbete har också bedrivits med etappkontoren i etapperna två och tre. Fokus har legat på att hitta väl fungerande samarbetsformer och på att få ut budskapet om RAKEL till aktörer i respektive region. KBM har märkt av ett generellt ökat intresse vad gäller RAKEL-systemet och dess möjligheter. Det ökade intresset märks inte bara i de tidiga etapperna där etappkontor nu finns utan även i de områden i övriga Sverige där etappkontor ännu inte etablerats. Utbildningsinsatser I syfte att stödja användarorganisationerna i samband med utbyggnaden har utbildningsinsatser genomförts. Under första halvåret har utbildningen av 14 riksinstruktörer avslutats och under hösten kommer ytterligare sex att genomgå utbildning. Tanken med riksinstruktörerna är att dessa skall föra sina kunskaper vidare inom respektive organisation. Informationsinsatser Många presentationer av RAKEL-systemet har genomförts i form av informationsmöten och mässdeltagande. Målgruppen har varit både beslutsfattare och användare av systemet. KBM har sedan tidigare en webbplats för RAKEL-systemet. Ett generellt utvecklingsarbete av webbplatsen pågår för att bättre kunna tillgodose användarorganisationernas behov av information som uppkommit i och med att RAKEL-projektet gått in i en mer konkret fas. Ett exempel är arbetet med att kunna tillhandahålla den senaste informationen om t.ex. underhåll av nätet och eventuella driftstörningar. För att underlätta informationsspridningen mellan de länsstyrelser som håller samman arbetet med etappkontoren och de användarorganisationer som ingår i etappkontoren pågår ett införande av ett webbaserat dokumentdatabassystem med nyhetsfunktion. 11

12 Internationell verksamhet KBM har under det första halvåret deltagit i flera internationella möten med länder som redan har ett digitalt radiokommunikationssystem såsom Finland, Nederländerna, Belgien, Storbritannien och Österrike. Ett utökat samarbete har inletts med Norge inför deras införande av ett Nödnett. 2.2 Uppdrag 24 i KBM:s regleringsbrev En bedömning av kunskapsläge, efterfrågan och framtida anslutning till RAKEL-systemet samt en redovisning och bedömning av den verksamhet som är lokaliserad till Sollefteå redovisas separat i samband med delårsrapporten (KBM:s dnr 1151/2006 och 1265/2006) i enlighet med uppdrag 24 i KBM:s regleringsbrev. 12

13 3 Finansiell redovisning 3.1 Resultaträkning (tkr) Verksamhetens intäkter Prognos Not Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Finansiella intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa verksamhetens kostnader Summa verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo transfereringar Årets kapitalförändring Kommentar till utfall och prognos, resultaträkningen Skillnaden mellan intäkter och kostnader, dvs. årets kapitalförändring, beror främst på avskrivningar på de anslagsfinansierade anläggningstillgångarna (regionala ledningsplatser, signalskyddsutrustning och etappbundna investeringar för RAKEL i etapperna 1-3). Kostnaden för andra halvåret bedöms bli högre än första i likhet med tidigare år. Detta beror främst på att många beställningar som görs under första halvåret levereras och faktureras under slutet av året. Verksamhetens kostnader kommer att öka totalt sett jämfört med tidigare år. Den främsta anledningen till detta är RAKEL som påverkar såväl driftskostnaderna som kostnaderna för personal och avskrivningar. Även lämnade bidrag kommer att öka jämfört med Detta beror främst på den kraftiga utgiftsbegränsning som regeringen fattade beslut om för 2005 och på att ersättningen till kommunerna höjts jämfört med tidigare år (se not 7). Intäkterna av anslag kommer också att öka då KBM disponerar anslag för att finansiera RAKEL under de första åren. Intäkter av avgifter bedöms också öka jämfört med tidigare år då etapp 1 av RAKEL tagits i drift. 13

14 3.2 Balansräkning (tkr) Not TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra Immateriella anläggningstillgångar Summa Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Beredskapstillgångar Summa Materiella anläggningstillgångar Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar 1 29 Summa Fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Summa Periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Summa Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkning Summa Myndighetskapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Summa Avsättningar Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Summa Skulder m.m Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Summa Periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Inga Inga 14

15 3.3 Anslagsredovisning (tkr) Anslag Utgiftsområde 06 n e g n v e n i l r e b d s ll g i n t ri s e e g r e Å r t l Omdisponerat a n s la g s b e lo p p Försvar samt beredskap mot sårbarhet 6:3 Krisberedskapsmyndigheten (ram) ap1 Krisberedskapsmyndigheten (ram) 6:9 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret (ram) ap2 Krisberedskapsmyndigheten (ram) 7:5 Krisberedskap (ram) ap1 Svåra påfrestningar på samhället i fred (ram) av medgivet e l d e n d a d d a i j r t k t s y r n e t v U ö g n ni g a r d n I belopp onibelt p s di t l a t o T r te if g t U ter s m o k n I Ingående överförings- b e lo p p / r e s e r v a ti o n ligt Utgående överföringsb el opp/reservation ap12 Civilt försvar (ram) :6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (ram) ap1 Driftskostnader (ram) ap2 Investering i infrastruktur (ram) Utgiftsområde 22 Kommunikationer 37:6 (2004) Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (ram) ap1 Driftskostnader (ram) ap2 Investering i infrastruktur (ram) Summa t o N 15

16 3.4 Tilläggsupplysningar och noter Kommentarer till noter Belopp anges i tkr där annat ej anges Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Delårsrapporten är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Ändrade redovisningsprinciper I Regeringsbeslut 17 ( ) Fö2005/2337/CIV regleras det att utbetalning av medel till kommunerna skall utbetalas senast den 30 juni 2006 och avses gälla för hela den verksamhet som kommunerna förväntas bedriva under året. Tidigare utbetalades dessa bidrag två gånger per år i mars och september. Undantag från EA-regler 1. Krisberedskapsmyndigheten beviljas undantag från kravet att anläggningstillgångar som används i verksamheten skall finansieras med lån i Riksgäldskontoret enligt 5 kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Undantaget gäller för utbyggnaden av de tre första etapperna av RAKEL-systemet som istället finansieras från anslagen 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet och 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet. 2. Krisberedskapsmyndigheten beviljas undantag från kravet på full kostnadstäckning enligt 5 avgiftsförordningen (1992:191). Undantaget gäller kravet på full kostnadstäckning som ekonomiskt mål för det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet, RAKEL. Undantaget medger att avskrivningar på de anslagsfinansierade tillgångarna inte skall ingå i underlaget för beräknande av avgifter för RAKEL. 3. Krisberedskapsmyndigheten beviljas undantag från kravet att lämna förslag till regeringen på hur ett ackumulerat överskott, överstigande 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, skall disponeras enligt 23 kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Ett eventuellt ackumulerat överskott under de tidiga utbyggnadsåren får nyttjas för att hålla avgiftsnivån fortsatt låg under utbyggnaden av RAKEL-systemet. 4. Med undantag från 5 kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) får anläggningstillgångar som används i verksamheten finansieras från anslaget 7:5 Krisberedskap. Detta undantag gäller även för de anläggningstillgångar som övriga myndigheter anskaffar och som finansieras med bidrag från Krisberedskapsmyndigheten. Statens räddningsverks och Socialstyrelsens investeringar i räddningsmateriel respektive beredskapslager skall dock fortsatt lånefinansieras. 16

17 Värdering av fordringar och skulder Fordringar värderas individuellt till det belopp varmed de beräknas inflyta. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag ( ) eller när fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när delårsrapporten upprättas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Övriga händelser tas upp som fordringar respektive skulder. Skulder i utländsk valuta har värderats till bokslutsdagens kurs. Som periodavgränsningspost bokförs händelser med belopp överstigande 10 tkr. Värdering av anläggningstillgångar Som en anläggningstillgång definieras de tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk och som uppfyller följande kriterier: - den ekonomiska livslängden skall uppgå till minst tre år - anskaffningsvärdet skall uppgå till 10 tkr - tillgången skall utgöra en fungerande enhet Krisberedskapsmyndigheten (KBM) aktiverar utgifter för utveckling som immateriell anläggningstillgång när följande kriterier är uppfyllda: - Det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella anläggningstillgången. - KBM:s avsikt är att färdigställa och använda den immateriella anläggningstillgången. - KBM har förutsättningar att använda den immateriella anläggningstillgången. - Den immateriella anläggningstillgången medför att framtida ekonomiska fördelar eller servicepotential för KBM ökar. - KBM har erforderliga resurser att fullfölja utvecklingen och använda den immateriella anläggningstillgången. - KBM kan beräkna de utgifter som kan hänföras till den immateriella anläggningstillgången. De utgifter för utveckling som KBM har innan samtliga ovanstående förhållanden föreligger ingår inte i anskaffningsvärdet. Utgifter för forskning, förstudier eller utbildning ingår inte i anskaffningsvärdet. Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Avskrivningen beräknas utifrån den månad anläggningen tas i bruk. KBM tillämpar följande avskrivningstider: Konst Basstationer och övrig materiell radiokommunikationsutrusning RAKEL Ledningsplatser Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner och andra tekniska anläggningar Övriga inventarier kontorsmöbler Växlar och övrig immateriell radiokommunikationsutrusning RAKEL Sambandsutrustning Bilar och andra transportmedel Övriga inventarier kontorsmaskiner avskrivs ej 15 år 15 år 10 år 10 år 10 år 10 år 5 år 5 år 5 år 17

18 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Licenser och övrig mjukvara RAKEL Mobilstationer, kommunikationscentralsterminaler m.m. RAKEL Datorer och kringutrustning 5 år 5 år 5 år 3 år Brytdag Löpande redovisning och anslagsavräkning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till och med Noter Not 1 Intäkter av anslag :3, Krisberedskapsmyndigheten :5, Krisberedskap :6, Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet :6, Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet Summa Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter som har tagits ut med stöd av 4 avgiftsförordningen -Utbildningar och konferenser Konsultuppdrag Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar Uppdragsverksamhet (eget resultatområde) - Tekniskt stöd åt andra offentliga organisationer Reavinst maskiner och inventarier 7 0 Summa Kommentar: Minskningen beror mindre avgiftsintäkter för tekniskt stöd åt andra offentliga organisationer, främst från Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen. Not 3 Finansiella intäkter Ränteintäkter från räntekonto hos Riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter 18 1 Summa Kommentar: Minskningen beror på mindre tillgodohavanden på KBM:s räntekonto. Not 4 Kostnader för personal Lönekostnader exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal (s-kod 4111 och 4119) Övriga personalkostnader inkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Summa Kommentar: Personalkostnaderna har ökat på grund av nyanställningar, främst kopplat till RAKEL. 18

19 Kostnader för lokaler I beloppet ingår lokalhyra för KBM:s kontorslokaler i Sollefteå och Stockholm samt hyra för vissa av de regionala ledningsplatserna Summa Not 6 Finansiella kostnader Ränta på lån hos Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader Summa Kommentar: Räntekostnaderna har ökat på grund av nyinvesteringar och nyupplåningar under år Not 7 Transfereringar KBM lämnar bidrag till kommuner, frivilliga försvarsorganisationer och myndigheter för att finansiera beredskapsåtgärder samt till olika organisationer för forskning inom KBM:s verksamhetsområde. Lämnade bidrag till statliga myndigheter exkl. affärsverk Lämnade bidrag till affärsverk Lämnade bidrag till kommuner Lämnade bidrag till övriga organisationer och ideella föreningar Lämnade bidrag till övriga länder och internationella organisationer Lämnade bidrag till privata företag och privatägda ekonomiska föreningar Periodisering av lämnade bidrag Summa Kommentar: Kommunbidragen har ökat på grund av att de nya uppgifter som kommuner och landsting får enligt den nya lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap berättigar till en högre ersättning från staten än tidigare år (drygt 67 mnkr mer än för 2005). Ersättningen betalas dessutom fr.o.m ut en gång per år (juni) istället för som tidigare två gånger per år (mars och september). Not 8 Årets kapitalförändring Kapitalförändringen visa skillnaden mellan poster som anslagsavräknats, men inte redovisats som intäkt/kostnad och poster som endast redovisats som intäkt/kostnad, men inte anslagsavräknats. Periodiseringseffekter: Amorteringar Periodiseringar Avskrivningar Resultat avgiftsfinansierad verksamhet Summa Kommentar: Den negativa kapitalförändringen beror främst på avskrivningar avseende anläggningstillgångar som har anslagsfinansierats (beredskapstillgångar samt RAKEL-anläggningar).

20 Not 9 Balanserade utgifter för utveckling Investeringar för balanserade utgifter för utveckling lånefinansieras Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffningar Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Kommentar: Posten avser KBM:s hemsida och planeringsverktyget KRISP. Not 10 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Dataprogram Investeringar i datorprogram lånefinansieras Anskaffningsvärde, IB Anskaffningsvärde, årets utrangeringar Årets anskaffningar Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Avskrivningar, årets utrangeringar - 10 Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Reaförlust 51 Kommentar: Posten avser licenser för programvara, främst för Palasso (PAoch lönesystem). Växlar och övrig immateriell radiokommunikationsutrustning för RAKEL Investering i växlar och övrig immateriell radiokommunikationsutrustning finansieras både av anslag (etappbundna investeringar i etapp 1-3) och lån (etappobundna investeringar och investeringar i etapp 4-7). 163 tkr av årets anskaffningar är anslagsfinansierade och tkr är lånefinansierade. Ytterligare 153 tkr är skuldbokförda anskaffningsvärden som skall anslagsfinansieras. Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffningar Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar - - Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Kommentar: Växlar och övrig immateriell radiokommunikationsutrustning har en avskrivningstid på 10 år, detta p.g.a. att denna mjukvara har bedömts ha en livslängd på ca 10 år samt att omsättningen av mjukvaran inte kommer att göras med tätare intervaller. Teknikutvecklingen för denna speciella mjukvara sker inte heller så fort som inom andra teknikområden. 20

21 Licenser och övrig mjukvara RAKEL Investering i växlar och övrig immateriell radiokommunikationsutrustning finansieras både av anslag (etappbundna investeringar i etapp 1-3) och lån (etappobundna investeringar och investeringar i etapp 4-7) tkr av årets anskaffningar är lånefinansierade Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffningar Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Summa bokfört värde Not 11 Förbättringsutgifter på annans fastighet Investeringar för förbättringsutgifter på annans fastighet lånefinansieras. Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffningar 55 - Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Not 12 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Basstationer och övrig materiell radiokommunikationsutrustning för RAKEL Investering i växlar och övrig immateriell radiokommunikationsutrustning finansieras både av anslag (etappbundna investeringar i etapp 1-3) och lån (etappobundna investeringar och investeringar i etapp 4-7) tkr av årets anskaffningar är anslagsfinansierade och 668 tkr är lånefinansierade. Ytterligare tkr är skuldbokförda anskaffningsvärden som skall anslagsfinansieras. Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffningar Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar - - Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde

22 Mobilstationer, kommunikationscentralsterminaler m.m. för RAKEL Investering i växlar och övrig immateriell radiokommunikationsutrustning finansieras både av anslag (etappbundna investeringar i etapp 1-3) och lån (etappobundna investeringar och investeringar i etapp 4-7). 262 tkr av årets anskaffningar är anslagsfinansierade och 505 tkr är lånefinansierade. Ytterligare 389 tkr är skuldbokförda anskaffningsvärden som skall anslagsfinansieras Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffningar Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Maskiner och andra tekniska anläggningar Investeringar för maskiner och andra tekniska anläggningar lånefinansieras. Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffningar - 62 Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Datorer och kringutrustning Investeringar för datorer och kringutrustning lånefinansieras. Anskaffningsvärde, IB Anskaffningsvärde, årets försäljning Årets anskaffningar Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Avskrivningar, årets försäljning 27 - Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Kommentar: Årets försäljning består av försäljning av servrar till Statens strålskyddsinstitut. Leasingutrustning Denna utrustning finansieras med leasing Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffningar - - Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde

23 Bilar och andra transportmedel Investeringar för bilar och andra transportmedel lånefinansieras Anskaffningsvärde, IB Anskaffningsvärde, årets utrangeringar Årets anskaffningar Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Avskrivningar, årets utrangeringar - 84 Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Reavinst 23 Övriga inventarier Investeringar för övriga inventarier lånefinansieras. Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffningar Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Konst Investeringar i konst finansieras med statskapital. Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffningar Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar - - Årets avskrivningar - - Ackumulerade avskrivningar - - Bokfört värde Summa bokfört värde Not 13 Beredskapstillgångar Sambandsutrustning Investeringar i sambandsutrustning finansieras med statskapital. Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffningar - - Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde

24 Ledningsplatser Investeringar i ledningsplatser finansieras med statskapital Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffningar - - Tillgångar under uppförande - - Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Summa bokfört värde Not 14 Fordringar hos andra myndigheter Skatteverket (mervärdesskattefordran) Riksgäldskontoret (ränta på räntekontot) Övriga fordringar hos andra myndigheter UB Kommentar: Ökningen av övriga fordringar hos andra myndigheter beror främst på ökningen av mervärdesskattefordran som är en följd av stora utbetalningar under juni 2006 kopplat till RAKEL. Not 15 Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader UB Not 16 Avräkning med statsverket IB Avräknat mot statsbudgeten - Anslag Avräknat mot statsverkets checkräkning - Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återföring av anslagsmedel till räntekonto Återbetalda transfereringar, ingående mervärdesskatt m.m Transfereringar m.m UB Kommentar: Den stora förändringen av saldot beror främst på en återbetalning år 2005 av utgående överföringsbelopp år 2004 avseende anslag 6:3 i ränteflödet. 24

25 Not 17 Behållning räntekonto hos Riksgäldskontoret Beviljad räntekontokredit Behållning räntekonto - Anslagsmedel Ej utbetalda investeringar i lånefinansierade RAKEL anl Summa behållning på räntekonto Kommentar: Etapp 1 av RAKEL driftsattes i april 2006 och de anläggningstillgångar som togs i drift i samband med detta är aktiverade fr.o.m. samma månad. Slutbetalningarna för investeringarna är dock inte gjorda men de är aktiverade i anskaffningsvärdet för anläggningarna. I de fall investeringarna avser etappobundna investeringar som skall lånefinansieras har lån tagits upp för hela anskaffningsvärdet. Not 18 Statskapital IB Investering i Växlar och övrig immateriell radiokommunikationsutrustning Investering i Basstationer och övrig materiell radiokommunikationsutrustning Investering i Mobilstationer, kommunikationsutrustning m.m. för RAKEL Investering i licenser och övrig mjukvara RAKEL - - Investering i sambandsutrustning - - Investering konst Investering i ledningsplatser - - Föregående års avskrivningar sambandsutrustning Föregående års utrangering restvärde sambandsutrustning Föregående års avskrivningar RAKEL -14 Föregående års avskrivningar ledningsplatser UB Not 19 Balanserad kapitalförändring IB Föregående års kapitalförändring enligt resultaträkningen Avgår kapitalförändring avseende avskrivningar och reaförluster för beredskapstillgångar som förts till statskapital UB Kommentar: Balanserad kapitalförändring består av periodiseringseffekter i anslagsfinansierad verksamhet. Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets pensionskostnad -2 - Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning Kommentar: Avser delpension enligt med det nya pensionsavtalet PA03 för statligt anställda som trädde i kraft den 1 januari

26 Not 21 Lån i Riksgäldskontoret Beviljad låneram IB Nyupptagna lån Årets amorteringar UB Kommentar: Investeringar för 764 tkr gjorda i juni lånefinansieras under andra halvåret Den stora ökningen av lånet beror på gjorda investeringar för RAKEL-systemet (etappobundna investeringar). Not 22 Skulder till andra myndigheter Totalförsvarets Forskningsinstitut (leverantörsskuld) Försvarshögskolan (leverantörsskuld) Övriga skulder till andra myndigheter SKV/SPV (lagstadgade avgifter) UB Not 23 Övriga skulder Personalens källskatt Stoppad lön - 37 Skuld till leasingbolag Ingående balans Årets nya skulder - - Årets amorteringar UB Not 24 Upplupna kostnader Semester- och löneskuld inkl. sociala avgifter Övriga upplupna kostnader UB Kommentar: Ökningen av upplupna kostnader beror på periodiserade upparbetade kostnader avseende de anläggningstillgångar för RAKELsystemet som tagits i drift. Slutbetalningarna för investeringarna är inte gjorda men hela värdet är aktiverade i anskaffningsvärdet för anläggningarna och de ofakturerade beloppen är bokförda som en upplupen kostnad. Not 25 6:3 Krisberedskapsmyndigheten (ram) ap1 Krisberedskapsmyndigheten (ram) Ingående överföringsbelopp Omdisponerat anslagsbelopp Indragning Regeringsbeslut 17 Fö2005/2337/CIV Totalt disponibelt Kommentar: Enligt regeringsbeslut Fö2005/2337/CIV har ap2 (2005, till regeringens disposition) omfördelats till ap 1 vilket redovisas som omdisponerat anslagsbelopp. Enligt samma beslut disponerar KBM tre procent av disponibelt anslag Det belopp som överstiger dessa tre procent redovisas som en indragning. 26

27 Not 26 6:9 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret (ram) ap2 Krisberedskapsmyndigheten (ram) Regeringsbeslut 17 Fö2005/2337/CIV Totalt disponibelt Not 27 7:5 Krisberedskap (ram) ap1 Svåra påfrestningar på samhället i fred (ram) Ingående överföringsbelopp Omdisponerat anslagsbelopp Regeringsbeslut 17 Fö2005/2337/CIV Regeringsbeslut 2 Fö2006/1562/EPS Totalt disponibelt Kommentar: Enligt regeringsbeslut Fö2005/2337/CIV disponerar KBM hela anslagssparandet från Enligt samma beslut har ap13 (2005, till regeringens disposition) omfördelats till ap 1 vilket redovisas som omdisponerat anslagsbelopp. Not 28 7:5 Krisberedskap (ram) ap12 Civilt försvar (ram) Ingående överföringsbelopp Regeringsbeslut 17 Fö2005/2337/CIV Totalt disponibelt Kommentar: Enligt regeringsbeslut Fö2005/2337/CIV disponerar KBM hela anslagssparandet från Not 29 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (ram) ap1 Driftskostnader (ram) Ingående överföringsbelopp Regeringsbeslut 17 Fö2005/2337/CIV Totalt disponibelt Kommentar: Enligt regeringsbeslut Fö2005/2337/CIV disponerar KBM hela anslagssparandet från Anslagsposten får inte användas förrän anslagsposter med motsvarande ändamål under anslaget 37:6 har förbrukats, se not 31. Not 30 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (ram) ap2 Investeringar i infrastruktur (ram) Ingående överföringsbelopp Regeringsbeslut 17 Fö2005/2337/CIV Totalt disponibelt Kommentar: Enligt regeringsbeslut Fö2005/2337/CIV disponerar KBM hela anslagssparandet från Anslagsposten får inte användas förrän anslagsposter med motsvarande ändamål under anslaget 37:6 har förbrukats, se not 31. Not 31 37:6 (2004) Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (ram) Ingående överföringsbelopp Totalt disponibelt Kommentar: Enligt regeringsbeslut Fö2005/2337/CIV disponerar KBM hela anslagssparandet. Anslaget skall förbrukas innan motsvarande anslagsposter under anslag 7:6 får användas, se not 29 och 30. Under första halvåret 2006 har ap 1 förbrukats. 27

28 Not 32 Övriga driftskostnader Reparationer och underhåll m.m Reaförluster vid avyttring av anläggningstillgångar Offentligrättsliga avgifter, skatter m.m. 6 5 Resor, representation, information m.m Inköp av varor Köp av tjänster Summa Kommentar: Ökningen av övriga driftskostnader beror främst på utbyggnaden av RAKEL. Av saldot för avser tkr övriga driftskostnader kopplade till RAKEL verksamheten, att jämföra med tkr för motsvarande period Beslut och påskrift Beslut om denna delårsrapport har fattats av KBM:s styrelse vid sammanträde den 14 augusti Stockholm Ann-Louise Eksborg 28