Samlad värdering av Coachinsatsen

Transkript

1 Samlad värdering av Coachinsatsen 1. Bakgrund Projekt Coachinsatsen har bedrivits sedan augusti 2008 och har beviljats medel tom. december Samordningsförbundet i Huddinge har beslutat att göra en samlad värdering av Coachinsatsen. Värderingen ska leda fram till förslag för framtiden och eventuell implementering i ordinarie verksamhet. Coachinsatsen har bildats med utgångspunkt i att möta individer som har en sjukidentitet. Coachinsatsen består av en coach (75 %) och en friskvårdskonsulent (50 %) som stödjer individer till aktivitet och i riktning arbete. Coachinsatsen är en del av Husamrådet, som remitterar in deltagare och följer upp dem som avslutats. 2. Tillvägagångssätt Samordnaren för förbundet har fått uppdraget att genomföra den samlade värderingen. Utgångspunkten för värderingen är att besvara de övergripande frågeställningarna: Hur har det gått för Coachinsatsen? Vilket är det fortsatta behovet av en Coachinsats? Hur kan framtiden för Coachinsatsen se ut? I värderingen samlas en underlag in i form av statistik, intervjuer med medarbetare i Coachinsatsen och relevanta strategidokument i HUSAM. 3. Metod och lärande Förutom de rena resultaten är det viktigt att undersöka Coachinsatsens metoder och arbetssätt. 3.1 Arbetssätt och utvecklingsprocess Coachinsatsen är en tvådelad insats för individer med viss arbetsförmåga, men som själva upplever att de är för sjuka för att arbeta. Den första delen består av gruppcoachning och friskvård enligt en strukturerad metod som ska stärka individens egen drivkraft till arbete. Den andra delen är arbetslivsinriktad och består av coachning varvat med praktik. Deltagarens egna drivkrafter till att formulera och uppnå sitt mål ska frigöras. Coachprogrammet innehåller olika teman med frågeställningar som diskuteras i grupp under ledning av en certifierad coach och en friskvårdskonsulent. I programmet ingår även övningar och hemuppgifter som får deltagaren att tydliggöra sina hinder, möjligheter och resurser. Fas 1 Fas 2 Fas 3 Pågår ca 1,5 månad Pågår ca 1 månad Pågår ca 2,5 månad Träffas 2 ggr i veckan a 2,5 timmar Träffas 3 ggr i veckan a 2,5 timmar 1,5 månad träffas 4 ggr i veckan a 2,5 timmar med nedtrappning sista månaden då nästa insats 1

2 Kartläggning individuellt av deltagarens nuläge och förhoppningar på framtiden. Skapa trygghet i gruppen, träna på att tala inför grupp, introducerar friskvård. Coachning och friskvård enligt en strukturerad form, med olika teman och fokus inställt mot arbetslivet och individens möjligheter. varas Fortsatt coachning och friskvård, med individuell planering av arbetsträning i samråd med Husamrådets lotsar. Stegvis övergång till nästa insats. Enskilda samtal hålls utifrån var deltagaren befinner sig i förändringsprocessen. Programmet innehåller också inslag av gemensam friskvård med anpassade aktiviteter och föreläsningar, arbetsplatsbesök samt utvidgade hemuppgifter. Efter programmet kan nästa steg, arbetsträning/praktik, pågå i högst 12 månader. Tiden varierar från deltagare till deltagare. Under pågående arbetsträning/praktik söker deltagarna arbete. Målet är arbete med eller utan anställningsstöd. Coachinsatsen har haft svårigheter att fylla grupperna med deltagare från Husamrådet. Det har lett till mindre grupper än avsett och att grupperna fått försenad start. I och med att det i varje grupp finns deltagare som avbryter p.g.a. ohälsa, akut kris mm har antalet sjunkit ytterligare. För att motverka detta har Coachinsatsen 2010 provat att utvidga inflödet till att även ha direktintag från Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion. Genom ett större urval kan en mer stabil och motiverad grupp väljas ut. På samma linje har en reservlista upprättats för att ta in ersättare om en deltagare avbryter. Utvecklat samarbete med Husamrådet har förenklat uttagningen av deltagare och stabiliserat övergången till nästa insats. En annan lärdom är vikten av god planering före start, övergång till nästa insats och avslut i gruppcoachningen. Det är i sammanhanget viktigt att komma ihåg att projekt är en innovativ verksamhet. Genom att något nytt prövas, finns inga givna metoder och rutiner på förhand. Det gäller att undersöka vad som fungerar och anpassa verksamheten efterhand. Blickpunkten ligger i framtiden. Handlandet baseras därför på experiment, risktagande, alternativtänkande och reflektion. Se bl.a. Utvecklingskraften i nätverk, 2007, av Svensson, Jakobsson och Åberg. Samtidigt måste projektet förhålla sig till att det är tidsbegränsat och att dokumenterat lyckade resultat/ metoder är en förutsättning för långsiktighet Status enligt projektmedarbetarna I intervju med arbetsgruppen och projektledaren anges att projektet i stort fungerar bra. Arbetssättet präglas av stegvis aktivering, förstärkning av de resurser som finns hos deltagaren och att göra bra övergångar till praktik och Husamrådets lotsar. Under projektets gång har programmet finslipats, bl.a. motivationsdelen, i vad som fungerar för just denna behovsgrupp. För att lyckas behövs tillräckligt med tid för att bygga självkänsla, målbild och en realistisk plan framåt. Samspelet mellan gruppcoachning och friskvård frigör energi och ger goda samtal. Erfarenheten visar att det är timing som avgör om övningar/samtal fungerar, vilket kräver både lyhördhet och flexibilitet av coacherna. I botten för coachningen ligger Life@Career metoden, som kompletteras med lösningsfokus och Motivational Interviewing (MI). På detta sätt har individernas egen lust manats fram och drivkraften till förändring stärkts. 2

3 Samarbetet med Husamrådet har utvecklats med en ömsesidig tillgänglighet och planering. För en bra rekrytering av deltagare behövs cirka dubbla antalet av vad som sedermera ingår i gruppen. Detta för att hitta personer som är mottagliga för coachning. Exklusionskriterier kan identifieras i form av akuta kriser, missbruk, djupa depressioner och grava neurologiska funktionshinder. Lotsarna i Husamrådet och coacher informerar om regler från start, bl.a. vad som gäller vid frånvaro. Likaså larmas lotsarna vid upprepad frånvaro, vilket ofta mynnar ut i trepartssamtal. En medarbetare i projektet menar att de tre första grupperna inte kan nå uppsatta resultatmål p.g.a. brister i rekryteringsförfarandet. Ytterligare en utmaning är frågan om hur deltagaren kan hålla kvar det han/hon åstadkommit under gruppcoachningen. En deltagare uttryckte att här är jag stark, men ute rinner allt av. Inte sällan är omgivningens inverkan negativ och hjälper till att hålla kvar sjukidentiteten. Genom speciella övningar coachas deltagarna till medvetenhet om omgivningens reaktion på deras förändringsprocess. Uppföljningsträffarna fungerar som stärkande boosters. Coachningen är en framgångsrik metod för förändring oavsett hur lång väg man har att gå. Det tar bara olika lång tid att nå målet. Det finns lite olika bilder av vad som är en optimal gruppstorlek och med vilken intensitet gruppen kan sättas igång. Svaren på lämplig gruppstorlek varierar mellan 6 och 10 deltagare. Att inte överstiga 10 deltagare är viktigt för att alla ska få tillräckligt utrymme i samtalet. Tankar finns om att antalet träffar kunde vara högre, framför allt i fas 1, bl.a. i form av friskvård. Detta enligt synsättet att aktivitet föder aktivitet. Mot detta står uppfattningen att det är viktigt att kunna avsätta tillräckligt med tid för individuella samtal, rekrytering, planering, genomförande samt reflektion/ dokumentation. Samarbetet med Arbetsförmedlingen har löpt på väl både med kontaktpersonen och de deltagare (3 stycken) som kommit in. Fördelen med att merparten av deltagarna kommer från Husamrådet är att planeringen före och efter insatsen är väl inarbetad. Friskvården sker bl.a. i form av promenader, studiebesök på Huddinge hallen och Friskis och svettis, Qi Gong, teori och praktik i kroppskännedom. Hälsoprofilbedömning sker nu på alla deltagare vid start och avslut. Deltagaren får svara på ett antal livsstilsfrågor kring bl.a. matvanor och motion. Syftet är att motivera till förändring av osunda vanor. Detta genom att skapa medvetenhet om sambandet mellan hälsovanor och hälsoupplevelser. Ambitioner kan sedan uttryckas i form av ett skriftligt förändringskontrakt min framtida hälsoprofil. Bedömningen skulle framgent kunna kompletteras med motionstest och blodtrycksmätning för att få större helhetsbild. Projektmedarbetarna tror att det finns ett fortsatt behov av Coachinsatsen, vilket också anges av lotsarna i Husamrådet. Alla deltagare i Husamrådet passar dock inte i gruppinsats, vilket kan vara en delförklaring till svårigheten i rekrytering. Några utvecklingsområden för framtiden som projektgruppen ser är: * gruppcoachningen bör i högre grad överlappa med arbetspraktiken (här uppstår ibland ett glapp idag) * planering så att grupperna kommer igång i tid 3

4 * lokalen är trång för grupper om 10, då många har fobier av olika slag. Samtidigt bra att sitta tillsammans med Husamrådet. * tips om motion på recept (fyss) på regelbunden basis. * många nödvändiga (hinderröjande) samtal kan inte föras i grupp. Därför är det viktigt att ha möjlighet till individuella samtal i större utsträckning än nu. Vid sidan om resultaten kring deltagare som når arbete/ studier lyfter projektgruppen upp flera positiva bieffekter av Coachinsatsen: * för många individer har den bakomliggande, tidigare oklara problematiken synliggjorts * genom att bakomliggande problemet identifierats har fler individer får rätt insatser, liksom att de själva genom stärkt självkänsla tar tag i delar av sina liv de vill förändra (exvis skuldsanering) * deltagarnas sociala isolering bryts, där de blir mer aktiva och tillitsfulla, vilket även påverkar övriga familjen * friskvården ger välbehövlig ångestreducering och kan med enkla medel behållas långsiktigt 3.3 Ett lyckat exempel För att levandegöra Coachinsatsens arbete i praktiken presenteras ett exempel på lyckad rehabilitering. Åke Bakgrund: Åke är omkring 45 år, har varit arbetslös ca 10 år och fått ett antal arbetsmarknadsinsatser. Åke hade halv sjukersättning under några år, p.g.a. ryggbesvär. Han har grundskoleutbildning och tidigare erfarenhet av lagerarbete. Åke har länge haft problem med myndigheter och uppfattas på vissa håll som rättshaverist. Insats: Efter kartläggning, motiverande samtal och planering i samverkansteamet erbjuds Åke gruppcoachning. Fokus läggs på att hitta en framtidsbild och stimulera hälsa genom friskvård. Det framkommer att Åkes stora drivkraft är att få rå sig själv och slippa myndighetskontakter. Beräkningar görs på hur mycket Åke behöver tjäna för att klara sig själv. Åke övergick till praktik som chaufför där han nu har en halvtidsanställning och är självförsörjande. Nycklar till framgång: sätta sig in i hela individens situation och drivkrafter flera kompetenser samlade, bl.a. coach och arbetsförmedlare/lots en längre rehabprocess och parallella insatser där Åkes framsteg uppmärksammades och förstärktes. 4. Resultat För att kunna uttala sig om ett resultat behövs jämförelsepunkter. I Coachinsatsens fall bör följande undersökas: hur lång tid har deltagarna varit i utanförskap innan de fick insatsen? har projektmålen uppfyllts? vad innebär resultatet ur ett myndighetsfinansiellt perspektiv? hur upplever deltagarna insatsen jämfört med deltagare i andra insatser? 4.1 Samlad behovsbild och tid i utanförskap 4

5 Behovsbilden hos deltagarna i projektet präglas av blandad ohälsa, arbetslöshet och sociala behov. Upp mot 50 % av alla deltagare har pågående kontakt med öppenvårdspsykiatrin. Över hälften av individerna har grundskola som högsta avslutade utbildning. Majoriteten av deltagarna är födda utomlands. Deltagarna består till 65 % av kvinnor och medianen för deltagarnas födelsedecenium är Deltagarna bedöms i stort stämma överens med tänkt behovsgrupp. Eftersom deltagarna kommer från Husamrådet är tiden i utanförskap likvärdig. Det betyder att Coachinsatsens deltagare i genomsnitt inte varit självförsörjande på runt 6 år. Ett långt utanförskap står ofta för omfattande behov, vilka i sig tenderar att eskalera med tiden. För Coachinsatsens del betyder detta att deltagarna inledningsvis står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Som en konsekvens ska Coachinsatsens resultat värderas i relation till detta. 4.2 Uppfyllelse av projektmålen Projektmål Utfall 70% av deltagarna ska efter 13 av 22 deltagare har gått vidare till arbetsträning/ praktik, vilket gruppcoachningen fortsätta motsvarar 59 %. Målet är inte uppnått. med arbetsträning/ praktik Förväntad ärendetid: 6 mån. 35% av deltagarna ska nå lönearbete på hel- eller deltid, med eller utan stöd Förväntad ärendetid: 15 mån. De två första grupperna har nu nått denna mätstation. Av deltagarna har 6 av 15 gått vidare ut i arbete, d.v.s. 40 %. Målet är uppfyllt. Volymförväntningar * Coachinsatsen ska ta in och avsluta 20 deltagare per år. Utfall Coachinsatsens in- och utflöde uppgår till 33 deltagare. Resultatet är något lägre än förväntat (40 stycken). 4.3 Myndighetsfinansiell kalkyl Med en myndighetsfinansiell kalkyl fångas kostnader och intäkter kring ett utanförskap respektive innanförskap in, varpå konsekvenserna beskrivs. Tanken är att se de ekonomiska effekterna av en insats, vilket ger en möjlighet att uppskatta lönsamheten. En utgångspunkt i bedömningen av potentialen i projekten är att myndighetskostnaderna på fem års sikt ska ha minskat med 30 procent mer än investeringskostnaden (projektbidraget). Detta ger en marginal för att verksamheten har räknats hem med vinst. Basen för beräkningarna utgår från ekonomiska schabloner kring utanför- och innanförskap, samt data kring Coachinsatsens volymer, resultat och kostnader. I sammanhanget kan det lyftas fram att en genomsnittsindivid under ett år av utanförskap kostar ca kr i bidrag och administration. I motsats ger en genomsnittsindivid under ett år av arbete en intäkt i form av skatter på drygt kr. För mer information om den myndighetsfinansiella kalkylen, se ärende 2009/13. Coachinsatsens ekonomiska resultat utifrån den myndighetsfinansiella kalkylen framgår i kalkylen nedan. Tabell: Konsekvenser år 5 med ordinarie verksamhet kontra Coachinsatsen Fem år med fortsatt ordinarie verksamhet Fem år med Coachinsatsen Projektkostnad 0 mkr Projektkostnad -1,2 mkr Administrativ kostnad -11,7 mkr Administrativ kostnad -10,9 mkr 5

6 Finansiell kostnad -30,1 mkr Finansiell kostnad -28,3 mkr Myndighetsintäkt +7,1 mkr Myndighetsintäkt +7,8 mkr Myndighetskostnad -34,7 mkr Myndighetskostnad -32,6 mkr Tabellen visar att kostnaderna, sett till hela perioden, minskar något (ca 2 mkr) med Coachinsatsen jämfört med allt fortsatt som vanligt i ordinarie verksamhet. En så liten marginal ligger inte i linje med förväntningarna. Framför allt är det Coachinsatsens genomströmning av deltagare som avviker från målsättningen. Varje avslutad deltagare kostar kr. Sammantaget finns på fem års sikt en viss lönsamhet i Coachinsatsen jämfört med ordinarie verksamhet. Marginalerna är dock små, vilket tyder på att effektiviseringspotential finns. 4.4 Deltagarupplevelser Alla Coachinsatsens deltagare ska fylla i en deltagarenkät vid uppstart respektive avslut i insatsen. Att leva upp till eller överträffa en kunds förväntningar är själva definitionen av kvalitet enligt Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ). I tabellen nedan framgår hur Coachinsatsens deltagare/ kunder upplevt insatsen. Som en jämförelse ligger i sista kolumnen resultatet för HUSAM:s övriga insatser. Inom parantes framgår antalet svaranden. Nyckeltal Coachinsatsen hela perioden Samtliga HUSAM-insatser hela perioden Andel som upplever god effekt av insatsen 31 %,(16 svaranden) 57 %,(79 svaranden) Andel som upplever god kvalitet i insatsen 61 %,(16 svaranden) 76 %,(79 svaranden) Upplever ohälsa före insats 70 %,(27 svaranden) 51 %,(192 svaranden) Upplever ohälsa efter insats 61 %,(16 svaranden) 51 %,(79 svaranden) Som framgår av tabellen är svarsfrekvensen relativt god. Samtidigt är underlaget litet, vilket gör att slutsatser ska dras med försiktighet. Tendensen är att de av Coachinsatsen deltagare som svarat på enkäten är tämligen nöjda med kvaliteten på insatsen, men inte så många upplever god effekt. I jämförelse med övriga Husam-insatser är nöjdheten hos deltagarna i Coachinsatsen lägre. Coachinsatsens deltagare upplever i högre grad än övriga Husaminsatser ohälsa innan insatsen, viss förbättring kan skönjas efter insatsen. Enligt projektmedarbetarna i Coachinsatsen avspeglas inte den ofta upplevda förbättrade fysiska och mentala hälsan i de svar som framkommer i deltagarenkäten. 5. Förutsättningar och fortsatta behov 5.1 Fortsatta behov Via Husamrådet (med undantag för Arbetsförmedlingen sista gruppen) har följande deltagare tagits in i Coachinsatsen: REMITTENT (halvår) Totalt Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Psykiatrin Socialtjänsten

7 Totalt Samlat framgår att Socialtjänsten och Försäkringskassan haft klart flest deltagare. Samtidigt kommer inflöde från alla fyra aktörer. Efterfrågan tycks totalt sett vara på en jämn nivå, d.v.s. Husamrådet har svårt att välja ut ca 40 lämpliga kandidater per år (dubbla antalet av vad som sedan tas in). Såvida inte Husamrådet kraftigt ökar sitt eget inflöde är det troligt att vissa lediga platser kan frigöras för direktremittering från enskilda myndigheter. Hur en sådan efterfrågan ser ut vet respektive myndighet själv bäst svaret på. 5.2 Andra möjliga utvecklingslinjer Ett alternativ är att årligen bara köra en gruppcoachning av nuvarande modell. Som komplement kan tänkas att en mer lågintensiv men regelbunden aktivitet för alla deltagare som börjar i Husamrådet. Fokus skulle i en sådan grupp kunna ligga på friskvård och avgränsade coachningsinslag. Flera insatser i HUSAM har friskvård som en del i sitt program. Likaså har diskussioner funnits i styrelsen för HUSAM om att i bredare sammanhang erbjuda friskvårdsinsatser för individer som uppbär ersättning/ bidrag. Möjligen skulle Coachinsatsens friskvård kunna bli en generell resurs för myndigheterna i Huddinge. Detta skulle i så fall kräva en resursförstärkning/omfördelning. I och med att Coachinsatsen är en ren insats (utan myndighetsutövning) finns möjligheten att köpa in den av privat aktör. Fördelen med en sådan lösning är att avrop kan ske efter behov, där de fasta kostnaderna för HUSAM/ ägande myndigheter sjunker. I kölvattnet av Arbetsförmedlingens förändrade uppdrag bör det finnas flera företag som kan erbjuda en likvärdig tjänst. Om Arbetsförmedlingen har ramavtal behöver ingen upphandling genomföras. Nackdelen är att en av dagens framgångsfaktorer går förlorad, d.v.s. samsyn och nära samarbete mellan coacher och lotsar i Husamrådet. Centralt vid beslut kring de olika alternativen är vilken bedömning inblandade parter gör. I en implementeringsfas förväntas inblandande myndigheter själva bära åtminstone en del av kostnaderna. 6. Samlad analys Det är nu dags att summera Coachinsatsen. Genom att väga samman de olika delarna ges en samlad bedömning för framtiden. Precis som all innovativ verksamhet har Coachinsatsen haft en startsträcka. Styrkan i Coachinsatsen är att den erbjuder en stegvis aktivering och förstärkning av individer som har en stark sjukidentitet och varit borta länge från arbetsmarknaden. En rad framgångsfaktorer har under projektperioden utmejslats, som avvägningen mellan coachning och friskvård, samspel med uppdragsgivare, att hitta deltagarnas innersta drivkrafter. Coachinsatsen skulle samtidigt än mer intensivt marknadsföra sig mot Husamrådet och säkerställa att tillräckligt många deltagare fullföljer insatsen. Likaså tycks det finnas ett utrymme för att under Coachinsatsens första fas utöka antalet träffar med deltagarna, för att snabbare nå en högre aktivitetsgrad. 7

8 Andelen deltagare som når arbete/studier är 40 %, ett bra resultat. En svaghet är dock det något låga utflödet, vilket medför att varje avslutad deltagare kostar kr. Den myndighetsfinansiella kalkylen visar att det på fem års sikt finns en viss lönsamhet i Coachinsatsen jämfört med ordinarie verksamhet. Marginalerna är dock små, vilket tyder på att effektiviseringspotential finns. Samtidigt arbetar Coachinsatsen med individer som initialt står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden, vilket ska vägas in i förväntningarna på resultat. Deltagarenkäten visar på ganska nöjda deltagare, men som i liten utsträckning upplever någon effekt av insatsen. Resultatet ska tolkas med försiktighet p.g.a. litet underlag. Enligt projektmedarbetarna uppger många deltagare att effekten kommer i efterhand, då de har perspektiv på tillvaron. Coachinsatsen har synliggjort det bakomliggande problemet för många deltagare, varpå mer ändamålsenliga insatser kunnat sättas in. Coachinsatsen har bidragit till att många individer startat förändringsprocesser i sina liv och på så sätt blivit mer självständiga, flera av dessa har dessutom kommit i egen försörjning. Det finns ett visst fortsatt behov av Coachinsats för individer med stark sjukidentitet, men det förutsätter sannolikt komplettering av deltagare från enskilda myndigheter, alternativt att verksamheten kompletteras med en aktivitet som är mer lågintensiv och friskvårdsinriktad. Summering: Metod och lärande: * Coachinsatsen har etablerat sig och utvunnit många erfarenheter på hur gruppcoachning för målgruppen blir verksam. Resultat: * Resultatet är någorlunda gott, särskilt med tanke på att behovsgruppen är svår. Genomströmningen är för låg. Behov och förutsättningar: *Behov av coachning för målgruppen finns framgent, omfattningen är dock osäker. Friskvård är efterfrågat i bredare sammananhang. SAMLAD BEDÖMNING FÖR FRAMTIDEN: En coachinsats för personer med stark sjukidentitet bör finnas i Huddinge. Resultaten är relativt goda och engagemanget är stort i projektgruppen. Samtidigt är efterfrågan och antalet som fullföljer insatsen något lågt. Här finns olika alternativ: * vidga intaget i insatsen till fler remittenter, * rikta om delar av insatsen till att arbeta bredare med motivation och friskvård, * köp behövligt antal platser av extern aktör. Betalningsviljan hos inblandade aktörer blir troligtvis 7. Förslag Bedömningen är att en Coachinsats med friskvård bör finnas i Huddinge. Efter två och ett halvt år i projektform är det läge att föra över hela eller delar av insatsen till ordinarie verksamhet, för att frigöra utvecklingsresurser i HUSAM. Grundläggande för en lyckad implementering är att inblandade parter vill, kan och förstår beslutet och dess innebörd. 1 I och med att Coachinsatsen numera är inarbetad finns redan en förståelse för verksamheten. Viss osäkerhet kring myndigheternas vilja att behålla Coachinsatsen finns kopplat, dels till kunnandet i form av resurser, dels till låg efterfrågan/ små volymer. 1 Lennart Lundqvist, Förvaltning, stat, samhälle,

9 För att underlätta kunnandet föreslås Coachinsatsen i första skedet endast delvis implementeras i ordinarie drift. Genom en stegvis övergång till ordinarie verksamhet blir den ekonomiska belastningen för myndigheterna mindre tung och HUSAM kan utgöra tak för insatsen. Styrningen av insatsen fortsätter därför ligga i HUSAM. HUSAM:s revisorer har uttalat sig positiva till stegvis implementering av projekten. Förslagsvis bekostar HUSAM projektledare och lokal under två års tid. Vid vidgat uppdrag för friskvårdskonsulent (idag 60 % av en heltidstjänst) kan även del av den tjänsten kvarstå under HUSAM. Berörda myndigheter å sin sida bekostar en gruppcoach (motsvarande 75 % av en heltidstjänst). Kommunen kvarstår som huvudman för insatsen. 9