BLOWIN IN THE. Grön Rehabilitering på landsbygden utmaning och möjlighet Skåne. Utvärderingsrapport (BOB DYLAN 1971) Sören Augustinsson
|
|
- Ann-Sofie Eriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 BLOWIN IN THE (BOB DYLAN 1971) Grön Rehabilitering på landsbygden utmaning och möjlighet Skåne Utvärderingsrapport Sören Augustinsson
2 2 Förord Det har varit en stor förmån för mig att i projektet haft uppdraget som utvärderare/ följeforskare. När de sista raderna skall skrivas uppstår en reflektion över den tid som varit. Konstaterar att för mig har det varit en mycket lärorik resa från den trevande starten och alla frågor som hos mig dök upp i ett tidigt skede. Sedan avslutningen och dess problematik med, vad händer sen då? Alla dessa frågor och människor som jag träffat har bidragit till en lärorik period för mig som forskare. Ägarna till gårdarna samt dess personal, vårdcentralen med dess personal, projektledare, styrgrupp och inte minst deltagarna har bidragit till innehållet i rapporten genom öppenhjärtiga samtal och intervjuer. Tack alla! Karlshamn i maj 2009 Sören Augustinsson Ph D Arbetsvetenskap
3 3 Sammanfattning Bidrar vistelse på lantgård till individers rehabilitering och återskapande av människans resurser? Är det möjligt att designa och organisera för vistelse på lantgård som sker i samarbete med en vårdcentral? I rapporten diskuterar och redovisar författaren ett antal lärdomar om hur en sådan verksamhet kan designas. Tar också upp frågan om vilken potential som en vistelse på lantgård kan ha för återskapande av människans resurser för att hantera livet i övrigt. Under 10 månader har i Skåne ett samarbete mellan två lantgårdar och en vårdcentral testat och utvecklat möjligheter att låta personer på remiss från vårdcentralen vistas på en lantgård under 6-8 veckor. Den ena är en fårgård och den andra är en hästgård. På hästgården har sysslorna för deltagarna varit något mer inriktade mot sådana aktiviteter som bara gällde för deltagarna. På fårgården har deltagarnas aktiviteter i något större utsträckning varit relaterad mot främst arbete med fåren där deltagarna, utifrån deras individuella mål med rehabiliteringen, varit med på deras egna villkor. Även Qi Gong, lagarbete och coaching i form av spontana samtal har ingått. Två syften har funnits med denna utvärdering/följeforskning. För det första att redogöra för och leverera en förståelse för innehållet i de komplexa processer som sker på landsbygdsgården med deltagarna och mellan företagare, vårdcentralen samt andra aktörer. Det andra syftet har varit att föreslå en lämplig design för affärskoncept Grön Rehab. 1 Dessa två syften var preciserade i tre frågeställningar: Hur och på vilka grunder utifrån vardagens komplexitet kan Grön Rehab organiseras som effektivast? Hur kan organisering av verksamheten och mötet med djur, natur och människor i landsbygdsmiljö påverka deltagarnas rehabilitering? Vilken design är lämplig för genomförande av ett affärskoncept med Grön Rehab? I utvärderingsarbetet, som haft inslag av följeforskning, har kvalitativa forskningsmetoder använts. Aktiva observationer, spontana samtal med deltagare under deras vistelse på gårdarna och intervjuer med dessa har syftat till att konstruera förståelse för de processer som deltagare och andra varit involverade i på gårdarna. Inspelningar av möten, intervjuer med ägarna till gårdarna, anställda och personal på vårdcentralen samt analys av dokument, protokoll och anteckningar från möten är de huvudsakliga metoderna som använts för att förstå processerna. På så sätt har fokus funnits på två huvudprocesser; den ena är deltagarnas vistelse på gårdarna och den andra är relationen mellan gårdarna och vårdcentralen inklusive organiseringen av projektet som helhet. Deltagarnas vistelse på gårdarna ska också sättas i relation till att vi befinner oss i en mångfald av miljöer och sammanhang som har olika effekter på välmående och hälsa. I sämsta fall är det miljöer och sammanhang som innebär att vi dräneras på resurser i form av arbetskapacitet och välmående, eller t o m blir fysiskt sjuka av. Arbetet, dess organisering och arbetsmiljö i form av fysisk och social sådan, social tillhörighet som familj och vänner liksom bostadsmiljöer är några sammanhang som påverkar våra 1 Grön Rehab används i rapporten för att beteckna projektet, medan grön rehabilitering är ett vidare begrepp som inkluderar även andra former av rehabilitering där djur, natur och trädgårdar ingår.
4 4 resurser i dess vida betydelser. Utbildningsbakgrund är ett annat. Infrastrukturer som vägar, järnvägar och busslinjer påverkar även dessa resurser, välmående och hälsa. Tillsammans utgör en rad miljöer och sammanhang som individen befinner sig i en möjlig utgångspunkt för att förstå hur resurser, välmående och hälsa påverkas. När det samlade resultatet av påverkan från olika miljöer är negativt och leder till ohälsa i form av sjukdom behövs ibland olika insatser från sjukvården med dess läkare och sjuksköterskor. Andra roller inom sjukvården är psykiatri, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och andra specialister som finns till när behov uppstår. Detta innebär att experter går in i olika roller som fokuserar på ganska exakt vilken detalj det är fråga om och vilka åtgärder som behöver sättas in för att om möjligt kunna återställa hälsan. Även insatser som är mer förebyggande finns inom den vita vården. Dock är det inte vad den huvudsakliga verksamheten är inriktad på. Orden integration respektive differentiering kan utgöra ett ytterligare sätt att beskriva skillnaden mellan grön rehab och sjukvården. Grön rehab innebär integration i form av hela människan. Differentiering kännetecknar vården genom dess uppdelning i experter och typ av sjukdom. Det är här som grön rehabilitering på lantgård kommer in som komplementär till den vita vården med dess många gånger fragmenterade och därmed differentierade syn på individen och fokus på sjukdom och ohälsa. Detta är en av poängerna att se grön rehab som en komplementär, inte som ersättning till den vita vården. För att markera denna åtskillnad har de personer som varit på lantgårdarna just kommit att kallas för deltagare istället för patienter. I intervjuer med deltagarna framträder integration, att se hela individen, som en viktig del av upplevelsen av att vara på lantgård. Detta gäller för båda lantgårdarna. Deltagarnas berättelser handlar om att de känt sig bekräftade och fått en känsla av sammanhang när de befunnit sig på gårdarna tillsammans med andra, djuren och naturen. Berättelserna handlar om att de känner att de har växt, ett ökat självförtroende, under deras vistelse på gårdarna. Detta har också i flera fall påverkat deras bild av dem själva, personlig identitet, och livet i övrigt, under vistelsen på gårdarna. Deltagarna har inte bara tränat på relationen mellan djuren och de själva. Inte minst har också den sociala samvaron med andra personer som med olika anledningar befunnit sig på gårdarna varit ett markant inslag, mottogs ibland problematiskt och ibland betydligt mer stimulerande. Vikten av att som individ utsättas för utmaningar ingår också implicit i dessa berättelser. Utmaningar har också skett i de uppföljningssamtal som skett med personal från försäkringskassan, arbetsförmedling, vårdcentral och arbetsgivare. Tyvärr finns flera fall där dessa samtal med samtliga inblandade har varit alltför utmanande och kommit att reducera åtminstone delar av vad som uppnåtts i form av självförtroende genom vistelsen på gårdarna. De har återigen på ett sätt kommit att vara föremål för bedömning av myndigheten, försäkringskassan, arbetsgivaren utifrån differentieringsprincipen och om återgång till arbetet. Central betydelse för projektets framgång i dess resultat och genomförande har varit hur arbetet mellan vårdcentralen och gårdarna har organiserats och fortskridit, dvs hur relationen mellan gårdarna och vårdcentralen etablerades och utvecklades under projektets genomförande. Täta kontakter har varit en framgångsfaktor. Också den samsyn som etablerades i förarbetet till projektet bör noteras. Utan en sådan hade
5 5 projektet troligen inte kunnat genomföras med det relativt goda resultat som projektet ändå uppvisar. Även om det uppstått problem under resans gång har en samsyn funnits som har varit resultatet av förhandlingsarenor i form av olika kommunikationskanaler som etablerades i projektets start. Detta har bidragit till att de problem som uppstått snabbt har kunnat hanteras. Även om de flesta frågor som har dykt upp hanterats direkt mellan gårdarna och vårdcentralen har projektledarens roll varit värdefull. Speciellt etablering och upprätthållande av innehållet i relationen mellan gårdarna och vårdcentralen, genom att hantera uppkomna småproblem, har projektledaren spelat en viktig roll för. Ägarna av gårdarna har tillsammans med projektledaren haft återkommande planeringsträffar vars innehåll där stöttning och handledning varit viktigt för att utbyta erfarenheter och utveckla kunskaper om konkreta skeenden och hur de skulle hanteras i projektet. Koordinator på vårdcentralen har varje måndag haft kontakt med respektive gård. I korta samtal utbyttes information som varit värdefulla för både gårdarna och vårdcentralen. På så sätt har också projektet kommit att forma sig efterhand som det har framskridit, vilket är viktigt att påpeka. Det är i dessa processer som organisering sker och ramarna för innehållet i verksamheten blir till. I en framtida verksamhet måste denna koordineringsroll finnas för att rehabilitering på lantgård skall vara möjlig. Detta skiljer sig från traditionell upphandling eller remissverksamhet där patienten remiteras till en specialist. Det unika i detta projekt är kommunikation som kontinuerligt har skett över tiden. Koordineringsrollen som sjukgymnasten på vårdcentralen har haft spelar en avgörande betydelse för informationen där avstämningar under veckorna varit ett stöd för framåtskidandet i projektet. Även om informationen i än högre grad skulle varit möjlig att använda genom en mer effektivt involvering av vårdcentralens personal i den information som erhållits under projektets gång. En sådan utvidgning skulle i än högre grad bidra till grön rehabilitering som en tillgång. Genom Grön Rehab har vårdcentralens personal ibland fått nya perspektiv på patienten och dennes tillstånd genom vad som hänt på gårdarna. Integrationen på lantgårdarna har inneburit större förståelse för delar i differentieringen, vilket pekar på grön reab som en möjlig komplementär till den vita vården. Speciellt läkaren ger flera exempel på dessa processer genom att relationen, och dess innehåll, har förändrats i flera fall mellan patient och läkare. Informationen har lett till nya perspektiv och aspekter för hur rehabiliteringen för en patient bör fortskrida. En sådan dynamik är knappast vad som framträder i förhållandet mellan projektet och försäkringskassan som i högre grad agerat myndighet i förhållande till deltagarna. Flera exempel finns på hur deltagare har kommit att hamna i kläm mellan försäkringskassan och arbetsgivare. Därigenom har delar i innehållet av den dynamik som man utvecklade mellan gårdarna och vårdcentralen gått förlorad. Tillskottet av information och framgångar inom grön rehab har genom dåligt fungerande logistik reducerat effekten av projektet. Dynamiken mellan vårdcentralen och gårdarna, en löpande verksamhet och relation, har under utvärderingens gång kommit att anta en allt viktigare roll och därmed en av de viktigaste utgångspunkterna för en framtida design av en liknande verksamhet. Andra fördelar i projektet som jag vill lyfta fram är en förenklad hantering och begränsning av antalet dokument. Vilka dokumenten är bör diskuteras fram utifrån den aktuella vårdcentralen och dess behov av hantering av deltagare som patienter,
6 6 samt vilken information och utvärdering som kan bidra till att ytterligare kunna förbättra rehabiliteringsprocessen. Poängen är att i processen med att ta fram dokument och diskutera vilka som man har behov av att använda så konstrueras en gemensam bild och kunskap hos personalen på vårdcentralen. En sekundär, men viktig, slutsats är att processen med framtagning av dokument är i sig en förhandlingsarena där möjligheterna är stora att konstruera gemensam mening kring vad som bör ske i relationen mellan gårdarna och vårdcentralen. En framgångsfaktor i projektet har varit det engagemang för konceptet grön rehab som personalen på gårdarna och dess ägare har visat i projektet. Engagemang har varit viktigt samtidigt som detta till viss del setts skeptiskt från viss personal på vårdcentralen. Denna ifrågasättande attityd av projektet, i dess slutskede, är en rimlig reaktion som i framtida projekt kan bli till en styrka genom att bättre involvera personalen i själva aktiviteterna på gårdarna. Projektet har genomförts under väderförhållanden som varit relativt goda. Men det har funnits problem som hanterats genom att kläder funnits att låna. Vintertid kan emellertid verksamheten vara något svårare att genomföra. Konsekvensen är att vintertid måste en än större uppmärksamhet ske på deltagarnas utrustning och deltagarnas förutsättningar att delta beroende på väderförhållanden. Det tillskott av information och kunskap som har konstruerats genom sättet att organisera Grön rehab har visat att man i framtiden kan öka effektiviteten i rehabilitering. Detta sker genom att man mer systematiskt tar tillvara den ökade informationen och kunskapen som verksamheten genererar. En design av grön rehabilitering på lantgård bör utgå ifrån att det är en komplementär verksamhet som representerar integration i förhållande till den vita vårdens differentiering. Poängen är att i mötet mellan integration och differentiering kan informationen öka och därigenom kan en bättre rehabiliteringsprocess konstrueras för den enskilde. För att ytterligare förstärka denna effekt krävs en än bättre relation och involvering till övriga professionella på vårdcentralen, än läkare och koordinator. Genom projektet har en mängd kunskaper vunnits som bearbetats in i relationerna mellan olika aktörer i projektet. Dessa kunskaper går till spillo om en fortsättning på något sätt inte sker. Detta är den ena slutsatsen. Den andra är om nya relationer skall etableras måste dessa följas och bearbetas utifrån dess unika situation, sammanhang och vilka personer som är involverade. En sådan etablering av nya processer kan stödjas och bör göras så genom kunskaper från projektet och LRF som samordnare. Aktiva personer i detta Grön Rehabprojekt bör engageras som mentorer i utveckling av en mer etablerad verksamhet där integration på gårdarna möter den vita vårdens differentiering. På så sätt som grön rehabilitering föreslås utformas så ger denna ett vitalt bidrag till kunskapsutveckling genom att vara en komplementär rehabiliteringsinsats som kan stödja effektivare rehabilitering till en relativt billig peng.
7 7 Innehåll Inledning... 8 Syfte med Grön Rehab och utvärdering... 8 Disposition... 9 Metod En kort beskrivning av verksamheten Några aspekter på grön rehabilitering Deltagarnas berättelser Hästgården Vi närmar oss gården En ny dag gryr Fårgård Vi närmar oss gården En ny dag gryr En modell för vad som hänt på gårdarna Gårdarna och vårdcentralen med inslag av andra aktörer Utkikspunkter komplexitet, meningsskapande och design Komplexitet Hur mening konstrueras? Design Sammanfattning av analys och några slutsatser Litteraturlista... 40
8 8 Inledning Människor befinner sig i olika miljöer och sammanhang som har effekter på välmående och hälsa. I sämsta fall är det miljöer och sammanhang som innebär att vi dräneras på resurser i form av arbetskapacitet och välmående, eller t o m blir fysiskt sjuka av. Arbetet, dess organisering och arbetsmiljö i form av fysisk och social sådan, social tillhörighet som familj och vänner liksom bostadsmiljöer är några sammanhang som påverkar våra resurser i dess vida betydelse. Utbildningsbakgrund är ett annat. Infrastrukturer som vägar, järnvägar och busslinjer har också en påverkan på resurser, välmående och hälsa. Dessa tillsammans med en rad andra miljöer och sammanhang som individen befinner sig i utgör en möjlig utgångspunkt för att förstå hur individers resurser, välmående och hälsa påverkas. Emellertid, är detta inte tillräckligt. Som individer responderar vi på och ständigt konstruerar mening i de miljöer och sammanhang som vi befinner oss i. Dessa konstruktioner innehåller alltid fysiska, sociala och känslomässiga delar. Går vi upp ytterligare en nivå så är det relationer mellan biologiska, fysiologiska, sociala och känslomässiga delar som utgör basen i kommunikationsprocesserna som konstruerar vår sk livsvärld vars innehåll är unikt till dess detaljer. Människan befinner sig alltid i relationer till andra och sin omgivande miljö och kommunicerar (interagerar) med denna på olika sätt. Denna mångfald av miljöer som vi kommunicerar med bidrar till att våra resurser, välmående och hälsa påverkas antingen i en positivt eller i en negativ riktning. När det är som bäst är det samlade resultatet positivt. Men när det samlade resultatet är negativt behövs stöd på olika sätt från sjukvård med dess läkare och sjuksköterskor. Andra roller inom sjukvården är psykiatri, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och andra specialister som finns till vårt stöd när behov uppstår. Experter går in i sina olika roller och fokuserar ganska exakt på en enskild del och sätter in lämpliga åtgärder som behövs för att om möjligt kunna återskapa välmående och hälsa. Det finns emellertid åtgärder som är komplementära till den vita vården och dess ofta fragmenterade syn på individen. Att rekommendera patienter att motionerna är en komplementär åtgärd. En annan är att rekommendera patienter till vistelse på lantgård. På en lantgård, med dess natur, djur och utrustning, möter personen en mångfald av miljöer som är komplexa och triggar användning av de flesta sinnena, vilket kan bidra till att återskapa individens resurser för att åstadkomma positiva effekter på rehabiliteringskedjan. Denna rapport handlar om grön rehabilitering som en resurs till den vita vården för att stödja rehabiliteringsprocessen hos patienter. Mer exakt behandlar denna rapport grön rehabilitering på två lantgårdar som samverkat med en vårdcentral. I rapporten visas på verksamhetens genomförande, deltagares upplevelser och vad man behöver tänka på vid design av grön rehabilitering på lantgård. Grön Rehab används som signum för den verksamhet som penetreras i föreliggande rapport. Syfte med Grön Rehab och utvärdering Syftet med Grön Rehab har varit att utifrån patienternas behov driva ett pilotprojekt för att förkorta sjukskrivningstiderna. Med stöd i detta utveckla affärskoncept och
9 9 modell som kan användas av vårdsektor och landsbygdsföretagare över hela landet. Målgruppen för deltagare i projektet har varit sjukskrivna personer med psykiska stressrelaterade symtom och/eller långvarig smärta. Målen har varit att: finna en samarbetsform mellan landsbygdsföretagare och Region Skåne, som gör det möjligt att erbjuda patienter rehabilitering med hjälp av djur och natur åtta till tio patienter ska ha givits möjlighet att vistas på landsbygden som ett led i sin rehabilitering deltagarna ska ha förbättrat sitt välbefinnande, såväl fysiskt som psykiskt, efter att ha deltagit i rehabiliteringen jämfört med ingångsvärdena minst 75 % av patienterna ska kunna arbeta minst 50 % av sin tjänstgöringsgrad efter att ha deltagit i rehabiliteringen utveckla ett kostnadseffektivt och lönsamt affärskoncept för landsbygdsföretagare i samverkan med vårdsektorn inom Grön rehabilitering. utvärdera den utvecklade pilotmodellen med avseende på patientens hälsostatus, landsbygdsföretagarens förutsättningar och den utsedda vårdcentralens ändrade arbetsformer. Om ovanstående är projektets egna mål har utvärderingen/följeforskningen haft som syfte att följa projektets process vad gäller deltagare, landsbygdsföretagen och dess relationer till vårdcentralen. Mer preciserat: A/redogöra för och leverera en förståelse för innehållet i de komplexa processer som sker på landsbygdsgården med deltagarna och mellan företagare, vårdcentralen samt andra aktörer B/föreslå lämplig design för affärskoncept Grön Rehab för landsbygdsföretagare Tre forskningsfrågor har varit vägledande i arbetet: Hur och på vilka grunder utifrån vardagens komplexitet kan Grön Rehab organiseras som effektivast? Hur kan organisering av verksamheten och mötet med djur, natur och människor i landsbygdsmiljö påverka deltagarnas rehabilitering? Vilken design är lämplig för genomförande av ett affärskoncept med Grön Rehab? Disposition Rapportens disposition bygger på hur processen kring utvärderingen/följeforskningen har fortskridit (se figur 1 nedan). I bakgrunden redovisar jag ett antal grundläggande utgångspunkter och syften med projektet och följeforskningen och dess förutsättningar i detta projekt. I metoden framträder också grundsynen på följeforskning och dess genomförande. Kvalitativa metoder ger bilder från verkligheten insatt i ett sammanhang, sk förståelseperspektiv med hermeneutisk
10 10 utgångspunkt. Ett rikt material med många olika aspekter var syftet med följeforskningen. En annan central, men närliggande syn, är berättelsers funktion för att förmedla kunskap. Detta resulterar i berättelser som ger författaren möjligheter att spegla vardagens komplexitet utifrån individer och grupper av individer. Ur och med bakgrund i dessa berättelser, vars syfte är att visa på mångfald, abstraheras en modell som är statisk. En form av karta. En karta kan vi orientera oss med, få en uppfattning om hur en terräng ser ut i form av höjder, skog och annat, men aldrig upplevelser. För att uppleva måste vi ha varit där, eller allra minst få berättat för oss om upplevelser i terrängen. Bakom modellen, kartan, finns de tidigare redovisade berättelserna och det flöde av handlingar med dess innehåll av känslor. Modellen leder vidare till teoretisk grund för att förstå berättelserna. Den komplexa praktikens grundläggande kännetecken diskuteras först. Därefter tar jag upp sensemaking som är en av de mest essentiella mänskliga processerna. Med stöd i komplexitetsvetenskap och sensemaking diskuterar jag ett förslag till design med centrala begrepp som form och innehåll. Slutligen avslutas rapporten med dess svar på syftet vad är konsekvenserna av det hittills sagda för att designa en fortsättning av grön rehab? Bakgrund Metod Berättelse Modell Komplexitet Sensemaking Design form och innehåll Konsekvenser Figur 1: En processmodell för rapportens innehåll och dess nyckelbegrepp Metod Utvärderingsarbetet har bedrivits med hjälp av olika kvalitativa metoder. Aktiva observationer, intervjuer och spontana samtal med deltagare om deras vistelse på gårdarna har syftat till att förstå processerna kring deltagarnas vistelser på gårdarna. Inspelningar av möten, intervjuer med ägarna till gårdarna, anställda och personal på vårdcentralen samt analys av dokument, protokoll och anteckningar från möten är de huvudsakliga metoderna som jag använt mig av för att förstå organiseringen kring projektet. På så sätt finns fokus på två huvudprocesser, den ena på deltagarnas vistelse på gårdarna och den andra på relationen mellan gårdarna och vårdcentralen inklusive organisering av projektet. Materialet som samlats in och som sedan har analyserats omfattar intervjuer om totalt 35 timmar. Anteckningar och renskrivet material från 30 timmars aktiva observationer samt de dokument som förekommit i projektet har analyserats. Viss videofilmning och fotografier från verksamheten har också använts. Intervjuer och möten har också bandats och dess viktigaste delar har
11 11 skrivits ut för analys. Andra sekvenser av det inspelade materialet har lyssnats igenom vid ett flertal tillfällen. En kort beskrivning av verksamheten Genomförande av projektet har skett i samarbete med Vårdcentralen i Skurup som varit remitterande organisation och två landsbygdsföretagare, fårgården Agnetas Blommor & Bin och hästgården Humlamaden Rehab. Från Vårdcentralen i Skurup har ett multidisciplinärt resursteam ingått som består av läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog och kurator samt handläggare från Försäkringskassan. Humlamadens Rehab som drivs av Lis-Lott Andersson, är en hästgård med ett 15 tal hästar och två hundar. Fårgården Agnetas Blommor & Bin, med 200-talet får, ett lamadjur och fem hundar drivs av fårmor Agneta Jonzon. Båda gårdarna ligger naturskönt i närheten av Veberöd. Omfattningen av rehabiliteringen på gårdarna har varit 8 veckor för varje deltagare, tre dagar i veckan, fyra timmar åt gången. Under projektets genomförande har 11 deltagare, fyra under våren 2008 och sju under hösten, deltagit. Arbetet i projektet har byggt på ett nära samarbete mellan landsbygdsföretagarna och resursteamet. Gårdarna och en koordinator för resursteamet har varje vecka haft telefonmöte för att diskutera eventuella problem eller åtgärder. Tre-fyra gånger per säsong, vår och höst, har läkare och koordinator från resursteamet och landsbygdsföretagarna tillsammans med projektledaren haft arbetsgruppsmöten för att följa processen och göra nödvändiga förändringar/förbättringar. Under rehabiliteringstiden ingick ett halvtidsmöte och ett slutmöte på vårdcentralen för respektive patient/deltagare som tillsammans med gårdens företrädare träffade representanter från resursteamet och vissa fall arbetsgivare och Arbetsförmedling, för individuell planering av framtiden. Varje deltagare hade också satt upp personliga mål. Landsbygdsföretagarna hade ansvar för att konstruera sådana förutsättningar att respektive deltagare kunde uppfylla sin egen målsättning med rehabiliteringen. På vårdcentralen i Skurup är rehabiliteringsarbetet konstruerat kring resursteamet som diskuterar samtliga av vårdcentralens läkare sjukskrivna patienter. I resursteamet sker en samlad bedömning av patientens problem, vilket ger möjlighet till en viss helhetsbedömning av patienten utifrån den vita vårdens resurser. Resursteamet har den medicinska kompetensen och har därmed också haft det medicinska ansvaret för den patient som varit deltagare i Grön Rehab. Landsbygdsföretagarna har haft ansvaret för att vistelsen på gården blivit meningsfull för den enskilda deltagaren som patienten kallats på gården. Den valda diagnosgruppen var patienter med psykiska stressrelaterade symtom och/eller långvarig smärta. Principen för urvalet av patienter var att de kort tid efter sjukskrivningens början skulle kunna påbörja sin vistelse på gården. Emellertid, det har visat sig att flera deltagare har haft lång sjukskrivningstid innan de kom med i Grön Rehab. Utgångspunkten i rehabiliteringen har varit att deltagarna skulle utföra olika aktiviteter tillsammans med personal på gårdarna och djuren. På fårgården har deltagarna följt gårdens vardagliga sysslor med exempelvis utfodring av djuren,
12 12 skötsel, klippning av får och matning av lamm med nappflaska. Det har också varit att gå promenader i de natursköna omgivningarna, ofta tillsammans med hundarna. Qi Gong har varit ett återkommande inslag som personal och deltagare har genomfört tillsammans. Lagarbete, ledarskap och gränssättning är också saker som tränats. Aktiviteterna har varit anpassade till deltagarens förmåga, behov och målsättning. På hästgården har deltagarna, tillsammans med personal, mockat, ryktat, gett hästarna mat, tagit in och ut hästar. Skötsel av utrustning ingick också, allt utifrån deltagarens egen förmåga och behov. Ridning med ledsagare ut i den natursköna skogen har varit ett återkommande inslag. Pauser med fika och samtal om naturen och hästarna har varit avbrott i ridningen. Övningar där hästen varit redskapet har också utförts. Deltagarna har utfört gårdarnas sysslor individualiserat, i mån av ork och förmåga. På den lägsta nivån på fårgården kunde detta innebära att bara vara tillsammans med djuren eller promenera med hundarna på ängarna. På hästgården att fylla på vatten i stallarna, mäta upp hö till hästarna eller ta en skogspromenad. Nästa steg innebar att mocka hos hästen eller att rida där personal ledde hästen. På fårgården bestod aktiviteterna på denna nivå exempelvis av att utfodra djuren, hjälpa till vid öronmärkning och vägning. Några aspekter på grön rehabilitering Grön rehabilitering innebär att natur och djur med dess mångskiftande innehåll och karaktärer utgör en resurs för att stötta sjukskrivna att komma tillbaka till ett hälsosammare liv och arbetslivet. I rapporten kallar jag detta i fortsättningen också för att människans resurser regenereras till skillnad från degenereras. Med regenererande avser jag att människans sociala, psykologiska och fysiska resurser återskapas och i bästa fall utvecklas till en högre nivå. Grön rehabilitering används för att inom LRF beteckna sådana former där naturen utgör en del i behandlingen som syftar till en regenerering av människans resurser. Flertalet exempel finns på verksamheter med inriktning på naturen som rehabiliterande resurs. Exempelvis Alnarps Rehabiliteringsträdgårdar, Haga Hälsoträdgård och Fröja Trädgårdar. Det projekt, Grön Rehab, som denna utvärdering avser skiljer sig från dessa då aktiviteterna är främst utomhusbaserad där gårdar, landskap såväl som djur används som resurser för att återskapa och i bästa fall regenerera människans resurser. Det unika med gårdarna, i förhållande till sjukvården, är att fler sinnen används samtidigt. Komplexiteten i alla våra sinnen utmanas på gårdarna. Lukter skall inte heller förglömmas som ett sätt att påverka människans resurser. Enligt socialstyrelsens definition delas rehabilitering in i medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad sådan. Detta projekt berör de tre sista där det medicinska representeras av den vårdcentral som varit kopplad till projektet. Emellertid, i fokus i rapporten är främst relationen mellan människa, natur och djur där social och psykologisk rehabilitering befinner sig i centrum. En rad forskningsprojekt har studerat relationen mellan människa och natur där positiva effekter har framträtt ur en sådan etablerad relation och kommunikation (Grahn 2005; Johnson och Tenngart 2005).
13 13 Sambandet 2 mellan människan och hennes miljö är basen för ett socialpsykologiskt och ekologiskt närmande till hälsa. Det tycks för människan finnas positiva behov av naturen (WHO, 1986). Det saknas inte forskningsresultat som indikerar att naturplatser och aktiviteter i naturmiljöer är särskilt effektiva för att erhålla en återhämtande effekt (Kaplan, Kaplan & Ryan, 1998) som kan kallas för regenererande. Aktiviteter i naturmiljö kan ge både en mental och fysisk effekt samtidigt. Naturmiljöer med regenererande effekt behöver enligt Kaplan, Kaplan & Ryan (1998) erbjuda aspekter som de definierar som being away, extent, fascination och compatibility. Being away kan förstås som behovet av att behöva omväxling, att besöka en annan plats och se något nytt. Extent innebär behovet av att befinna sig i en helt annan värld i en annan och annorlunda miljö än den vardagliga. Fascination är ett tillstånd som tillåter våra tankar att reflektera och fundera. Naturen erbjuder objekt som ger fascination genom sin flora och fauna, vatten och ljusspel. Tankarna kan vandra iväg, absorberade av vad som ses. Många naturmiljöer kan stimulera till tjuskraft hjälp av vegetation, ljud, rörelser, färger och former liksom olika aktiviteter som utförs. Dessa avger en form av meddelande som ett subjekt har att ta emot och förhålla sig till. Vi kan inte bara ställa oss utanför, utan pressas att respondera eller åtminstone reagera på något sätt, omedvetet känslomässigt eller medvetet och kognitivt. När det gäller compatibility behöver platsen kunna erbjuda det som individen eftersöker. Individens intention med att besöka en plats blir här viktig. En enkel slutsats som jag kan dra av dessa teorier om naturen liknar i hög grad komplexitetsvetenskapens slutsatser om hälsosamma komplexa adaptiva system (Augustinsson & Ericsson 2009). Denna forskning används för att förstå vilka förutsättningar som krävs för lärande, utveckling och välbefinnande i arbetslivet. Likheterna är alltså påtagliga. Anpassningsbarhet och förmåga att hantera en komplex verklighet ingår också. Gårdarna, där alla sinnen krävs för att anpassa sig till det som sker där, uppvisar villkor som liknar de för kreativitet och välbefinnande i arbetslivet. Rasulzada (2007) påvisar i sin avhandling på ett samband mellan kreativitet och välbefinnande. Dessa forskare uppvisar liknande resultat som Csikszentminhalyi (2006) kommit fram till. Han beskriver sammanhang och aktiviteter som är gynnsamma för att människor ska uppleva entusiasm. En ytterligare forskare är Antonovsky (2005), utifrån vad han benämner som KASAM, som menar att positiva händelser och upplevelser kan ge individen en stark känsla av sammanhang, vilket konstrueras när någon upplever tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. Antonovskys tre begrepp stämmer också in på bilden av de övriga refererade forskarnas resultat och deltagarnas vistelse på gårdarna. Slutsatsen är att när en individ tillåts hantera en komplexitet, t ex vid mötet med naturen, framträder goda möjligheter för att känna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. När en individ är kreativ och inriktad på utvecklingslärande sker också dessa utvecklande processer som kan hjälpa till att hantera besvärliga uppfattade hinder. Förmågan är då också på topp för att hantera paradoxer som det kända och okända kontroll och icke-kontroll som är en del av varje människas vardag. Vistelse på lantgård, naturen och djuren kan ge sådana sammanhang som utmanar individens komplexitet i en positiv riktning mot regenerering av människans resurser där ett lärande för att hantera komplexitet sker. 2 Ett tack till Ann Persson som varit behjälplig med litteratur
14 14 Människan har också, enligt vissa miljöpsykologiska teorier en genetisk disposition evolutionärt, en biologiskt förberedd kapacitet, att uppsöka platser i naturen som ger en regenererande effekt (Ulrich, 1993). Positiva naturmiljöupplevelser sägs kunna förbättra det emotionella tillståndet hos betraktaren, och blockera eller reducera oroande tankar och påverka fysiologiska förändringar fördelaktigt. Flera studier har kunnat påvisa minskade stressindikatorer som reducerat blodtryck och hjärtfrekvens, hudkonduktans, muskelspänning, och minskade halter av stresshormoner hos individer som vistats i restorativa naturmiljöer (ibid). Restorativa naturmiljöer i form av avslappning och avstressande, t ex en skogspromenad, är då inte samma sak som en regenerativ miljö. En regenerativ miljö innehåller utmaningar och komplexitet. De aktiviteter som funnits på gårdarna har haft inslag av att både vara avslappnande, t ex en promenad på slätten eller en promenad i skogen, och regenerativ genom arbete med får eller utsläpp av hästar till ängen. Viss forskning som är särskilt inriktad på att studera vistelser i naturmiljöer kommer också fram till att detta kan förbättra vår koncentrationsförmåga och möjliggöra återhämtning efter mental påfrestning (Ulrich, 1999; Kaplan & Kaplan 1989; Kaplan, Kaplan & Ryan 1998). En förklaring till detta ger Kaplan & Kaplan (1989) genom deras forskning, som har kommit att bli kallad Attention Restoration Theory (ART), som utgår ifrån att människan har två typer av uppmärksamhet. En av dem är soft fascination som kan uppstå när något tilltalar eller intresserar oss och väcker en känsla av lust och spänning. Det är en spontan och ofta kravlös uppmärksamhet som inte kräver vår ansträngning, men som ändå utmanar våra sinnen. Directed attention, kräver istället en hög grad av vår ansträngning när vi behöver agera som sociala, psykologiska och fysiska kompetenta människor. Miljön är då komplex och regenerative. Det är en koncentrerad uppmärksamhet som behövs i vårt arbetsliv eller i andra sammanhang när vi skall prestera, ta beslut och vara alerta. Directed attention kräver också att vi prioriterar och utestänger andra stimuli. Forskning inom pedagogik (Marton och Booth 2000, s 112) och ovan nämnda författare framhåller att för att kunna fokusera behöver vi också en gestalt, någon form av förförståelse av sammanhangen. I nedanstående avsnitt kommer vi att stifta bekantskap med hur ovanstående kan se ut utifrån röster från deltagarna själva. Deltagarnas berättelser Nedanstående berättelser är framtagna ur det material som kvalitativt samlats in genom intervjuer och observationer med deltagare såväl som personal på gårdarna. Vissa aktiviteter och samtliga namn på deltagare är fingerade så att identifikation inte kan göras av någon utomstående person som inte känner till verksamhetens innehåll och dess genomförande i detalj. Min intention med nedanstående berättelser är att redogöra för och leverera en förståelse för innehållet i de komplexa processer som skett på landsbygdsgården med deltagarna och mellan företagare, vårdcentralen samt andra aktörer. Fokus är dock på deltagarna och deras upplevelser. Genom berättelser ges möjligheter att fånga något av de komplexa sammanhang som omger varje individs vistelse på Grön Rehab. Händelser, aktiviteter och upplevelser ges genom berättelser en ram där det faktiska flödet åtminstone tillåts att tona fram, till skillnad från resultat,
15 15 statistik och andra abstraktioner. Syftet med berättelser är att i en text kunna vara så nära den faktiska vardagens processer som det är möjligt. Skall tilläggas att från Hästgården är berättelserna något flera då antalet deltagare där var något fler än på fårgården. Hästgården Vi närmar oss gården Stallet, gården, huset, skogen och hästhagarna är det säregna som möter oss och som samtidigt utgör den fysiska kontexten och sammanhanget för vistelsen på gården. Hundarna kommer springande med viftande svansar när vi närmar oss gårdshuset. När vi kommer till hästgården Humlamadens stallbyggnad stöter vi ihop med människor som ryktar hästar, mockar, bygger stängsel, eller bara står och småpratar och skrattar. I stallet möter vi Karin, en av deltagarna, som borstar sin häst helt självständigt och med en viss känsla för hur det ska göras. Vid en förfrågan om hon tidigare arbetat med hästar visades det sig att hon hade häst när hon var ung, så det är ett mycket kärt återseende, berättar hon. Däremot Madde, som är pratsam och samtidigt lite återhållsam, har inte haft något direkt kontakt med hästar tidigare. Istället berättar hon för mig hur hon försiktigt började med att klappa hästen, med stöd av Ida som är anställd för projektet på gården. Detta är inte de enda aktiviteterna som vi direkt ser. Det tvättas skyltar och brevlåder och Ida och Karin sopar tillsammans också logen, när de var klara fortsätter Karin med att borsta hästen. Det var ett tungt jobb, de fick lägga in små pauser då och då för att orka. Därför bestämde Ida och Karin att alltid avbryta med lugna och sköna pauser när de gjort något extra arbetsamt. En av dagarna kom också Klara, den tredje deltagaren som tillsammans med Madde, Karin, Ida, Pernilla och Lis-Lott hjälptes åt i stallet med mockning, skrubbning av foderspannar och påfyllning av vatten i boxarna. Det var mycket skämt och skön sarkasm i stallet, humöret var ofta på topp hos alla. Den här veckan hade Lis-lott hästterapi-övningar för var och en, vid två tillfällen på loftet med hästen JK. De fick ligga bak och fram på JK s rygg och göra avslappningsövningar. Efteråt fick de varsin ensam stund tillsammans med JK i boxen för att fundera över sin framtid, både på Humlamaden och i kommande yrkesliv. En annan dag fick de ta med sig varsin häst ut i skogen som de själva ledde och på så vis träna sitt ledarskap. En plats i den stora skogen intill gården kallas för Den Stora Boken. Där bands hästarna och deltagarna tillsammans med personalen lade sig ned och vilade på sina liggunderlag. Hästrundan fortsätter efter en timma. Rundan blev lång och fylldes också av att Lis-Lott guidade i en sinnesresa genom kroppen samtidigt som deltagarna rörde sig i naturen tillsammans med hästarna. Efteråt, när de kom tillbaka fick var och en själv pyssla om sin häst i stallet, precis som vid tidigare ritter. Veckan avslutades på terrassen med fika och chokladkaka, efter att alla hade putsat träns och sadlar ute i solskenet blandat med trevligt prat. Karin, Klara och Madde var glada och nöjda när de begav sig hemåt. Alla tre deltagarna uttrycker att
16 16 de växt på tiden de varit på gården. De har inte bara tränat på relationen mellan hästarna och de själva. Inte minst har också den sociala samvaron med andra personer som med olika anledningar befunnit sig på gården har varit ett markant inslag som mottogs ibland problematiskt och ibland betydligt mer stimulerande. Allt har inte fungerat smärtfritt, tvärtom har olika problem ständigt uppstått. En av dagarna då Madde var sjuk, fick Klara och Karin rida självständigt i paddocken. Fast det blev inte så bra av olika skäl, därför togs beslutet att fortsättningsvis skulle hästarna få påverka deltagarna istället för tvärtom. Arbetet gick dock oftast både lätt och snabbt så att även annat kunde göras, till exempel mockning av hagar. Madde och Klara ryktade Zammie och hästarna utfodrades till lunch. De hade också kroppsmedveten ridning där de skulle fokusera på upplevelsen av sin kropp, på likheter och skillnader, spänning och avslappning, andning, värme och kyla både före, under och efter ridning i skritt. Under veckan blev det flera fruktsamma diskussioner, som samtalen om gruppens betydelse på Humlamaden och om arbetsplatsers organisationer generellt och betydelsen av en fungerande ideologi och värdegrund. Klara fick sig en intressant övning, enligt henne själv, då hästarna som var på bete skulle ha kraftfoder. Då gäller det verkligen att vara tydlig i sitt kroppsspråk när man går över betet, för att visa hästarna vad man vill, vilket hon klarade riktigt bra, säger Lis-lott. Dock, framhåller Lis-Lott att det gäller att hålla ett bevakande öga så att arbetsuppgifterna inte tar över och blir påfrestande för deltagarna. En dag, när Anna var mycket positiv och gärna ville mocka. Hon tog två boxar direkt men då sa Ida stopp för hon såg hur trött Anna blev. Anna tyckte själv det var bra att hon stoppades, hon hade hunnit få ganska ont. När en ny deltagare kom till gården, de kom alltså inte alltid samtidigt, tillbringade Ida extra mycket tid tillsammans med dem. De gjorde saker tillsammans samtidigt som de samtalade om vad de gjorde. Exempelvis Annelie och Ida när de tillsammans diskade spannar och fyllde på hö i krubborna. Efter arbetet tog de in hästen Tiara. Ida och andra på gården passade då på att förklara hur man leder en häst i grimma. Därefter var det dags för att rykta och kratsa hovar. Annelie, som i början var mycket rädd, kratsade ändå tre av hovarna. Sara, som också var med när de tog in hästen Tiara hade fått ett samtal på sin mobil. Troligen var det dottern som ringde. En annan, regnig dag, visade Caisa (Lis-Lotts dotter) vad join up innebär. Under 45 minuter gjordes en uppvisning som visade på hästdresyr när den är som bäst (även om inte allt lyckades). Deltagarna, som stod runt hagen var djupt imponerade, men kallfrusna av regnet och det något kylslagna vädret. Därför dukades det upp inne i stugans värme till en långfika med många samtal som följd. Den efterföljande dagen under förmiddagen blev det för alla mer arbete i stallet. På så sätt har personalen på Humlamaden försökt varva lärande om hästar med mer vanligt arbete som att mocka, vilket deltagarna utvecklade en skicklighet i. Gunnel, som nyligen påbörjat sin tid på gården, tillsammans med en deltagare från i våras arbetade en stund i stallet, mockade, sopade och fyllde på vatten. Sedan ryktade hon Betty och fick också en liten lektion i att leda hästar för att träna ledarskap. Detta flöde av handlingar hade hon inte gjort tidigare på gården. Även andra aktiviteter pågick, t ex när skolornas Resurscentrum kom blev det lite för mycket för några av deltagarna och arbetet avbröts för fikapaus och samtal. Efter pausen hjälptes alla på gården åt att rulla in en stor bal ensilage på logen. Mot slutet av dagen togs en skogstur, till det stora bokträdet för fika och ytterligare småprat. Alla lade sig ner på rygg på sina
17 17 liggunderlag, lyssnade på björkarna och såg löven dala mot marken. Pratet kom att handla om duktighetssyndrom. En dag var bara Sara och Anna på gården. Gunnel hade åkt på semester med sin familj och Annelie hade förhinder. Tillsammans med en praktikant som var på Humlamaden fick alla rida ut i skogen med ledare. Hästarna sadlades med barbackapad för att deltagarna tydligt skulle få uppleva hästens rörelser. Tyglarna bands upp så att hästen endast kunde ledas och kontrolleras av en ledare, meningen var att hästen skulle inverka på ryttaren och inte tvärtom. Det blev en härlig tur i solskenet som trängde igenom trädens höstlöv med alla dess färger! Vid fikat och strax innan tillbakakomst fick alla göra kroppsresan, en övning i kroppsmedvetenhet. Denna utfärd, som även andra deltagare tidigare hade gjort, upplevde även Sara och Anna färden som mycket positiv. Anna hade mycket känslor och lite kallfrossa. Hon sa att det kunde bero på att hon så sällan slappnade av så här. Sara hade fått ett genombrott, tyckte personalen. Hon släppte på mycket, blev hjälpsökande och mer insiktsfull om sina brister och förtjänster. Vid en annan sådan liknande utflykt som varit något mer arbetssam för deltagarna så väl tillbakakomna dracks det kaffe och pratades en del om framtiden. Därefter hade deltagarna tid för egen reflektion i varsin box hos hästarna. Dagen fick ändå ett ganska bra slut, men personalen var också helt slut! Efter kaffet, en annan dag, togs Nickolina, Brossan och Sheila in för ryktning och deras svansar tvättades. Sedan tömkördes Nickolina och Brossan. Men då blev det lite för mycket för Gunnel som blev illamående och fick gå och sätta sig. Anna och Sara fortsatte tömköra, tyckte det var roligt och det gick bra. En dag så utförde Anna en avslappningsövning på JK (en av hästarna på gården), de andra satt i boxen hos varsin häst och deltog i avslappningen. Under tiden fick de tänka sig in i framtiden, därefter en lugn stunds reflektion framme vid hästens huvud. Alla gick därefter en lång promenad till Stora Bokträdet i skogen. Annelie plockade svamp och orkade med den långa promenaden rysligt bra. Hon sa att hon ville ta stunden med sig i en liten burk. Hon pratade ivrigt och omfattande om framtiden och visade på stor vilja att komma vidare i livet. Efteråt blev det filmvisning från Hästens Dag med fika. Christel, en av föreläsarna och som själv tidigare rehabiliterats på Humlamaden, pratade tillsammans med deltagarna om vägen tillbaka till livet och arbetslivet. Denna dag liksom, de flesta andra, fick gruppen tid till att reflektera över dagen och skriva ned sina tankar i sin dagbok. Karin ansåg däremot att hennes möte varit jättebra och att det kändes bra att hon skulle få pröva på olika arbeten innan hon bestämde sig. Klara var fortsatt glad och på gång. Hon sa att hon kände sig trygg med vart hon var på väg. Karin menar att delaktigheten på gården inneburit att hon blivit mer accepterande mot sig själv och lättare kunde släppa fram sina känslor. Hon behövde inte vara duktig och prestera på samma sätt som tidigare och använde inte heller ordet duktig om sig själv, som hon frekvent hade gjort tidigare. Enligt Lis-lott arbetade Klara lika mycket som hon själv och tyckte att Klara nu var tillbaka till full arbetskapacitet. En av dagarna red Klara och Lis-Lott ut tillsammans en runda i skogen, på varsin häst. Det blev trevligt småpratande och de njöt lika mycket båda två av turen. Klara hade ridit mycket i sin ungdom och var helt trygg till häst. Vid ett senare tillfälle berättade hon att det som Grön Rehab gett henne mest, var att hon började förstå hur sjuk hon egentligen var.
18 18 En ny insikt som hon beskrev som ett stort framsteg och som gjorde att hon själv kunde ta itu med en del frågor på nya sätt. Klara hade blivit peppad av personalen på Humlamaden inför sin arbetsträning, vilken hon nu var mycket glad för. Hon skulle få börja arbetsträna två timmar i veckan på en arbetsplats. Sara pratade synnerligen om sina tankar inför framtiden och letade lösningar på olika problem. Hon upplevde att på Humlamaden fanns de som förstod henne. Denna dag mockade alla deltagarna i flera timmar, men utifrån var och ens förmåga, vilket innebar också pauser och vila då de mest stod och höll i verktygen och pratade om ditt och datt. Sara och Gunnel pratade mycket om livet, barn, arbete, ambitioner, framtid, relationer och hade nog ut mycket av det båda två. Anna anslöt sig och flöt in i diskussionen. Senare under dagen satt Annelie, en av de andra deltagarna, som hade svårt för lastbilar satt tillsammans med Gunnel på en stock och tittade på när bilarna kom och körde. Hon övade sig att vara nära lastbilarna, och det gick bra. Emellertid, om ovanstående är den lyckliga berättelsen med deltagarna och deras aktivitet på gården finns en annan berättelse som är mer tragisk. Två av deltagarna har kommit att må betydligt sämre under projektets gång. Det var inte så att den utlösande faktorer fanns bland aktiviteterna på gården, utan i deltagarnas bakgrund och sociala sammanhang samt relationer till försäkringskassa och arbetsgivare. En arbetsgivare hade innan halvtidsmötet varit klar och tydlig, enligt deltagaren, med att de skulle hjälpa henne tillbaks till arbetet. Men, på mötet var dessa löften som bortblåsta. Arbetsgivaren hävdade nu en motsatt ståndpunkt. Efter mötet kände sig deltagaren både sviken och besviken på arbetsgivaren. En annan deltagare hade ett jobbigt förhållande till sina barn och till sin roll som förälder och ensamstående. En tredje deltagare, under tiden projektet varade, hade en man som var oförstående för hennes problem och det kan också ha förekommit misshandel i familjen. En annan deltagare berättar i intervjuer hur arbetsgivaren ständigt svikigt och sagt en sak till henne och en helt annan till FK och AF. Förhållandet mellan henne och arbetsgivaren hade långsamt blivit allt sämre. Sviken var ordet som sammanfattade även hennes relation till FK och arbetsgivare. I bakgrunden hos några av deltagarna finns problem som ätstörningar i tonåren. Andra berättar om vilka ansträngningar som krävdes för att träffa andra människor. En deltagare berättar ingående om hur hon medvetet har börjat träna sig på och lära sig att vara tillsammans med andra människor. En ny dag gryr En av dagarna på gården när två av deltagarna var sjuka, fick Klara och Karin rida självständigt i paddocken. Fast det blev inte så bra av olika skäl, därför togs beslutet att fortsättningsvis skulle hästarna få påverka deltagarna istället för tvärtom. Sista dagen under veckan var en av deltagarna mycket orolig under morgonen, nästan som i början av rehabiliteringen. Hon berättade att hon varit väldigt nervös inför möte föregående dag (planerat möte för halvtidsutvärdering) och att det var skälet till att hon stannat hemma. Själv minns hon inte så mycket av mötet. Hade blivit otroligt störd av att inte informerats om att med på mötet var tre personer som hon inte kände till sedan tidigare.
GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne
GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne 1 Grön Rehabilitering på landsbygden Skåne är ett projekt som gemensamt ägs, drivs
Läs merNÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur
MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa
Läs merASTRAKAN Arbete med människor i natur och trädgård
ASTRAKAN Arbete med människor i natur och trädgård Meningsfullhet, återhämtning och framtidstro Leila pratar gärna svenska och tror på framtiden Efter 10 år i Sverige kände sig Leila fortfarande utsatt
Läs merGrön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium
Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig
Läs merStall Flitige Lise. Resan. Boende
Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merUtvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015
Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse
Läs merPsykisk ohälsa. Förhindra Förebygga Förkorta Värmland Tillfälle 1. KUPO Kompetensutveckling om psykisk ohälsa för offentliga arbetsgivare
Psykisk ohälsa Tillfälle 1 Förhindra Förebygga Förkorta Värmland 2017 Tillfälle 1 Block 1: Annas resa Block 2: Självinsikt Tillfälle 2 Block 3: Filmer om chefens roll Block 4: Samtalsövningar Block 1:
Läs merTILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10
Läs merGrön rehabilitering på landsbygden Skåne
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2009-06-30 PROJEKRAPPORT Grön rehabilitering på landsbygden Skåne 1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2009-06-30 PROJEKRAPPORT Grön rehabilitering på landsbygden Skåne 1. SAMMANFATTNING
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merGrön förrehabilitering Landstinget Dalarna i samarbete med Samordningsförbundet Finsam-Falun
Grön förrehabilitering Landstinget Dalarna i samarbete med Samordningsförbundet Finsam-Falun Avdelning för hälsofrämjande 2014-09-02 Bärande idé För grön förrehabilitering Naturen som hälsoresurs Naturmiljöers
Läs merDokumentera och följa upp
Matematik Förskola Modul: Förskolans matematik Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö universitet,
Läs merDokumentera och följa upp
Modul: Förskola Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet,
Läs merHälsoträdgård i Malmö
Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska
Läs merVem är kunden? vi möter Anna
Vem är kunden? vi möter Anna Pliktrogen Glad & positiv Ogillar orättvisa Social Projektledare Ålder: Familj: Boende: Arbete: 36 år Sambo och 2 barn Villa utanför Karlstad Sjuksköterska (drivs av att ta
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merAtt utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete
Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merMindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1
Handledare: Bengt Rundquist 1 Vad är Mindfulness? Att vara närvarande i nuet (ha tålamod) Att vara medveten om vad som pågår Att rikta uppmärksamheten på din avsikt Att acceptera din situation utan att
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merGrön Rehabilitering på Landsbygd
Grön Rehabilitering på Landsbygd Samarbetsprojekt mellan LRF Samordningsförbundet i Norrköping Försäkringskassan Vikbolandets Naturhälsogård Rehabilitering i gårdsmiljö med inriktning natur, djur och trädgård.
Läs merATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN
En presentation från Lunds Fontänhus som sedan 2012 arbetat med SEd (Supported education) riktat till studenter och sedan 2017 med IPS (individual placement and support) kombinerat med Fontänhusmodellen.
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merVem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?
KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och
Läs merUtmattningssyndrom Information till dig som närstående
Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merHållbar utveckling A, Ht. 2014
Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merF sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa
F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Läs merPEDAGOGMATERIAL - SKA VI VA?
Illustration Pija Lindenbaum Syftet med det här materialet är att på ett enkelt sätt inspirera dig som pedagog att arbeta mer med dina och barnens teaterupplevelser. Du delar barnens upplevelse av föreställningen
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merPassage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå
Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.
Läs merEventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.
Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter
Läs merInformation ST-läkare 29 September Anette Svenningsson
Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Läs merDaglig verksamhet. Garvaregatan 4, Teckomatorp
Daglig verksamhet Garvaregatan 4, Teckomatorp INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. För vem är daglig verksamhet och vad är det? 2-3 2. Arbetsgrupper på daglig verksamhet Djur- och friluftsgruppen 4-5 Upplevelsegruppen
Läs merKvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och
Läs merHundassisterad terapi. För unga med flerfunktionsnedsättningar Metoder och effekter
Hundassisterad terapi För unga med flerfunktionsnedsättningar Metoder och effekter Bräcke diakoni Non-profit - Äldreomsorg & Hospice - Rehab & Funktionshinder - Hälsa & Vård 50 verksamheter 1 200 medarbetare
Läs mer-ett steg på vägen Vad är grön helhet?
- ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8
Läs merArbetslös men inte värdelös
Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Läs merMin forskning handlar om:
Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom
Läs merTvå decenniers perspektiv på förändring och utveckling
Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.
Läs merJämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av:
Jämförelserapport För Christina Jonsson som samarbetar med Andersson 07.09.2018 Denna rapport tillhandahålls av: Lambertson Consulting Riddarvägen 42 184 51 Österskär E-mail: urban@u-lab.se Mobil: +46
Läs merFörlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa
HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad
Läs merBevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten
Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt
Läs merDokumentera och följa upp
Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska
Läs merHitta läkningen i skogen HITTA LÄKNINGEN I SKOGEN. En hjälp ut ur utmattningssyndrom. Elisabeth Magnusson Rune. En hjälp ut ur utmattningssyndrom
Utdrag ur: HITTA LÄKNINGEN I SKOGEN En hjälp ut ur utmattningssyndrom Elisabeth Magnusson Rune Hitta läkningen i skogen En hjälp ut ur utmattningssyndrom Förord Under några decennier har jag träffat ganska
Läs merÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION
ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION I detta dokument finns olika exempel på övningar ni kan göra i gruppen. Det krävs tid och man kan behöva pröva flera gånger för att bli bekväm i en övning.
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merRÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Läs merEn rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet
En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa
Läs merInformation AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson
Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Läs merTid att mötas Ett utvecklingsprojekt med fokus på bemötande inom hemtjänsten i Kumla kommun
Tid att mötas Ett utvecklingsprojekt med fokus på bemötande inom hemtjänsten i Kumla kommun 2016-2017 Kumla kommun har som ambition att stärka hälsan hos sina invånare. Som en del i arbetet beslutades
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merEtt namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro
Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske
Läs merFysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa
Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa Kunskapsstöd för dig som är tonåring eller ung vuxen www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2018 Fysioterapeuterna Omslagsbild: Vera Berggren Wiklund
Läs mer9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -
Namn: Peggy norman Resa: Transylvanien Datum: 7 juli 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: mycket bra Kommentar
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merOpalens måldokument 2010/2011
Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merChefer som översättare i vardagen
Chefer som översättare i vardagen Avdelningschef avd. Beta: Ja, du frågade mig vad jag tar med mig tillbaka från alla möten till avdelningen egentligen inte mycket. Nä, för att jag vet ju inte, har vi
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta
Läs merUtbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska
Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen
Läs merVINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill
VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats
Läs merÖresund: olycksfallsskador i betongelementfabrikerna Sverige
Skador/10 000 arbetsår 2013-09-03 Tar man risker - eller får man dem? Om individ, organisationsklimat och säkerhet Marianne Törner Forskningsledare Säkerhet, organisation och ledarskap, Arbets- och miljömedicin,
Läs merAtt hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?
Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Vad vet vi om aktivitet och välbefinnande hos personer med psykisk ohälsa? Tydligt samband mellan tillfredsställande
Läs merFÖRSTEGET. Delrapport
FÖRSTEGET Delrapport 2016-01-01 2016-06-30 Rapportförfattare: Sara Svensson 2016-06-20 Lägesrapport Projektet Försteget har nu verkat aktivt i 10 månader mot målgruppen unga vuxna som har ett omfattande
Läs merTränarskap och ledarskap
Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför
Läs merKÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro
KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?
Läs merSammanställning 2. Bakgrund
Sammanställning 2 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 8 november 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merUppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Läs merHÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Läs merPedagogisk Verksamhetsidé
20180531 Pedagogisk Verksamhetsidé för nya Vikstaskolan (Fritidshem, förskoleklass och grundskola) KIL1000, v1.1, 2014-01-31 En trygg och utvecklande mötesplats där alla elever lyckas! Vår verksamhetsidé
Läs merDen lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16
Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merEnligt metod av Segal, Williams och Teasdale
REGISTRERING AV HEMUPPGIFTER VECKA 1 NAMN: I det här formuläret registrerar du hemuppgifterna under veckan. Under rubriken Övning skriver du en förkortning för övningen och under Kommentarer noterar du
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs mer2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Läs merJUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!
JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merVad kommer du att minnas? Förverkligade drömmar!
Förverkligade drömmar! I våra kontakter med områdena och i intervjuer och deltagarenkäter kommer det fram både stort och smått, som att få rätt medicin och behandling och må bättre, försörja sig själv
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merAvslutning Att leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron?
Avslutning Att leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron? Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt Göteborg 11 Arbetsgruppens målsm lsättning Att nationellt skapa möjligheter m för f r sjuksköterskor,
Läs merKarolinska Exhaustion Scale
Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad
Läs merMOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.
Karaktärsstyrkor MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början. Vågar göra saker, även om det är nervöst. Vågar visa sina känslor och berätta hur det känns. Vågar försvara andra
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merProjekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018
Projekt sinneslabyrinten Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Vad ville vi? Vi önskade göra ett större projekt i trädgården som kunde berika vår utemiljö. Målet var att göra något tillsammans
Läs merMEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE
Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden
Läs mer1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7
KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och
Läs merFörskolan Garnets pedagogiska grundsyn
Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Vår pedagogiska grundsyn går som en röd tråd genom vår verksamhet G emenskap A nsvar R eflektion N yfikenhet E mpati T illtro Gemenskap En förutsättning för barns
Läs merGläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.
Gläntans förskola Gläntans förskola är en del av intraprenaden Emiliaförskolorna 1 12 år. Vi består av två avdelningar, Häggen och Syrenen, med barn i åldrarna 1 5 år. För att främja varje barns lärande
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merUTVÄRDERING AV STEGEN
UTVÄRDERING AV STEGEN Delrapport 2, januari 2010 Rebecka Forssell FINSAM I MALMÖ Delrapport 2 Stegen Malmö högskola genomför på uppdrag av Finsam Malmö en utvärdering av Stegen. Utvärderingen är en processutvärdering
Läs mer