Revidering Mål och resursplan , Budget

Transkript

1 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Revidering Mål och resursplan , Bakgrund budgetprocessen Ekonomiska beräkningar och investeringsplan utgår ifrån planeringsförutsättningar (antagna av Kommunfullmäktige november 2014) samt riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Nämndernas ramar kommer att kompenseras med ett ökat kommunbidrag för löneökning, kapitalkostnader och prisuppräkning. Fr.o.m fastställs ramarna för två år. Detta innebär att budgetramar och mål fastställs för 2016 och 2017 vid ett och samma tillfälle. Beslut för 2017 kommer att vara styrande för verksamheten trots att mål och budgetprocessen görs årligen. Inför 2017 kan det bli aktuellt med omprövningar av de olika verksamheternas resurstilldelning beroende på hur förutsättningarna har förändrats vad gäller finansiering, lagstiftning, befolkning, mm. Mål och resursplanen revideras nu pga. förändring av skattesats. Kommunstyrelsens ram ökas med 17,5 mnkr vilka läggs till kommunstyrelsens förfogande, undantag 1,9 mnkr. Handlingen är också uppdaterad med resultatmål och indikatorer för kommunstyrelsen samt ny indikatorer för närproducerade livsmedel. I handlingen finns nu även programförklaringen. Beslutad skattesats samt budget Kommunfullmäktige antog ,44,45 Mål- och resursplan för , budget På samma möte antogs också skattesats för 2016, 22,68 %. Mål Inriktningsmål både för verksamheten och finansiella är styrande för att uppnå god ekonomisk hushållning. Mål för verksamheten Utifrån majoritetens programförklaring har kommunfullmäktige antagit inriktningsmål för verksamheten (nio mål) för planperioden Med dessa mål som utgångspunkt har 39 resultatmål inkl. indikatorer/mått tagits fram och godkänts av kommunstyrelsen, byggnadsnämnd och lönenämnd för perioden På kommunfullmäktiges möte i juni fastställdes resultatmålen för nämnderna. Med anledning av att ramarna fastställdes på junimötet återstod ett antal resultatmål och indikatorer för kommunstyrelsen. Resultatmålen med indikatorer har uppdaterats och kompletterats och antogs på kommunstyrelsens möte På samma möte fick förvaltningen i uppdrag att komplettera målet att öka andelen inköpta närproducerade livsmedel, att det ska målsättas likt ekologiska livsmedel. Förvaltningen fick i uppdrag att se ut ett möjligt mål på lång och kort sikt. MRP är nu uppdaterad med de antagna resultatmålen och indikatorerna samt kompletterad med nya indikatorer för närproducerad mat MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

2 sida 2 Räddningstjänstförbundet mitt Bohuslän har kompletterat sin budgethandling med mål. Finansiella mål Finansiella inriktningsmål är antagna för planeringsperioden. Kommunfullmäktige beslutade om fyra finansiella inriktningsmål. Dessa inriktningsmål är nedbrutna till fyra kortsiktiga finansiella mål. Antagna budgetförutsättningar Det är med utgångspunkt av de finansiella resultatmålen som budgetramarna räknas fram. Det budgeterade resultatet fastställdes i planeringsförutsättningarna till 2 %. Befolkningsantagandet sattes till invånare. Kommunfullmäktige beslutade på mötet om att sänka resultatet till 1 % och befolkningsantagandet ökades till Resultatet ska succesivt återställas till 2 % under planeringsperioden. Succesiv uppbyggnad av resultatet mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr erat resultat % 0,25 % 2,0 % 1,0 % 1,33 % 1,66 % 2,00 % erat resultat -1,400-11,400-5,700-7,807-10,013-12,389 Utlånat resultat -9,600 0,000-5,700-3,900-2,000 0,000 ospecificerad utökning till KS 5,700 3,900 2,000 0 Minska ram 5,700-1,800-1,900-2,000 Beslutade ramar drift KF Kommunstyrelsens kommunbidrag ökar med 4,508 mnkr. Byggnadsnämnd och övriga nämnder har uppdraget varit oförändrad ram. Lönenämnden minskar ramen med 0,160 mnkr varav Munkedals del är 0,046 mnkr Kommunstyrelsens kommunbidrag med en minskning på 1,8 mnkr. Byggnadsnämnd och övriga nämnder har uppdraget varit oförändrad ram. Lönenämnden oförändrad ram. Beslutade ramar investering KF Antagna planeringsförutsättningar fastställer att investeringsvolymen högst ska uppgå till 30 mnkr för budget 2016 och Kommunfullmäktige beslutade att investeringsanslaget skulle uppgå till 40 mnkr år 2016 och 30 mnkr för Den ökade investeringsvolymen för 2016 avser fortsatt satsning på att bygga bort en avdelningsförskolor dvs. fortsatt utbyggnad av Önnebacka förskola (tre nya avdelningar). De ökade kapitalkostnaderna för förskolan finansieras genom att inhyrda lokaler (församlingshemmet) lämnas. Obalanser i verksamheten Kommunstyrelsens verksamheter har en stor obalanser i förhållande till budget. Resultatet för 2014 var ett underskott på -8,7 mnkr. Inför 2015 erhöll kommunstyrelsen ett tillfälligt kommunbidrag motsvarande 9,6 mnkr. Trots detta har nämnden ett prognostiserat underskott på 25 mnkr (okt-15). För 2015 kompenseras detta underskott av överskott på de finansiella posterna. Dessa obalanser har aviserats under året i form av månadsprognoser samt delårsrapporter. Ett antal åtgärdsprogram har antagits och arbetas med inom förvaltningen MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

3 sida 3 Ett negativt resultat måste avbalanseras inom tre år. Den senaste prognosen för hela kommunen visar på ett underskott på ca -8 mnkr. Ett återställande av resultatet inom tre år innebär att verksamheten ska visa på ett överskott motsvarande 2,67 mnkr/år under 2016,2017,2018. Inför 2016 har förvaltningen aviserat om tillkommande verksamhetsförändringar på 13 mnkr, vilka presenterats i rapport på kommunstyrelsens möte samt kommunfullmäktige Kommunstyrelsens totala obalans 2016 beräknas till 13 mnkr samt 2,67 mnkr totalt 15,67 mnkr. Förändring av skattesats Utifrån antagna planeringsförutsättningar ska skattesatsen vara oförändrad. Förvaltningen fick i uppdrag på kommunstyrelsens möte i april att återkomma med vad en skattehöjning med 30 öre skulle innebära. Återrapport gjordes till delårsbokslutet i april. Skattesatsen beslutades vara oförändrad i budgetbeslutet juni På kommunstyrelsens möte i oktober lyftes åter frågan om skatteförändring pga. av kvarstående obalanser i verksamheten. Uppdraget var att återkomma till kommunstyrelsen med en beräkning av vad en oförändrad skattesats innebar. Uppdraget återrapporterades till kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige På mötet föreslogs en skattehöjning med 95 öre. Ärendet om skattehöjning återremitterades och ett nytt extra Kommunstyrelse/Kommunfullmäktige hölls 30/ Återremitteringen avsåg att belysa vad en skattehöjning innebar för det lokala näringslivet i form av minskad köpkraft. Uppdraget har inte kunnat återrapporteras framförallt med utgångspunkt mot den korta utredningstiden samt uppdragets omfattning. Kommunfullmäktige beslutade om skattehöjning med 0,95 procentenheter, ny skattesats 23,63 %. Särskilda satsningar Skattehöjningen genererar ökade skatteintäkter på 17,5 mnkr. Majoritetens inriktning med det ökade anslaget är att: 2015 gör vi ett underskott på ca 14 miljoner. Detta måste enligt lag återställas inom tre år. Vi väljer att göra detta under Vi måste också se till att ha ett överskott till förfogande i KS för att kunna möta oförutsedda händelser, tillfälliga resurs-förstärkningar eller sätta in förebyggande insatser. Vi har ett ökat behov av fler lärare då vi har fler elever både i förskola och skola. En utökning av förskolan kommer att ske i Munkedal. Vi vill även öka antalet elevdatorer/ipads med målet 1 dator/2 elever i 7-9-skolan och 1/4 i F-6-skolan. Det förebyggande arbetet med personer med långvarigt försörjningsstöd och personer med missbruksproblematik behöver stärkas. Vi har en kraftig ökning av antalet hemtjänsttimmar inom kommunen som vi kommande år måste budgetera för. Det har även varit ökade kostnader på IFOsidan när det gäller placeringar av barn och missbrukare. Vi behöver också sätta av medel till handikappanpassning i hemmen. Vi har höga kostnader i jämförelse med andra kommuner när det gäller äldreomsorg och IFO och har som mål att sänka kostnaderna. Vi vill höja föreningsstödet MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

4 sida 4 Underhållet på våra fastigheter har varit eftersatt och måste öka, i ett första steg till 85 kr/m². Vi förutsätter en restriktiv hållning i alla beslut och att alla kostnadsökningar utöver dessa verksamhetsförändringar går via beslut i kommunstyrelsen/ksau. Munkedal Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Revidering av ramar efter skattehöjning Ramarna kommer i huvudsak inte att justeras inför Det ökade anslaget läggs till kommunstyrelsens förfogande. Undantaget 1,9 mnkr som fördelas enligt nedan. Två projektanställningar inom IFO 1,0 tjänst för missbruk vuxna samt 1,0 tjänst försörjningsstöd (1,1 mnkr). Detta enligt beslut i KS , 120. Ökat underhåll på kommunens fastigheter till 85 kr/m2 (0,8 mnkr). Då återstår 15,6 mnkr till kommunstyrelsens förfogande. Delar av detta anslag ska täcka underskott 2015, ca 2,67 mnkr/år. Satsningar Ovannämnda särskilda satsningar kommer att göras och finansieras från kommunstyrelsens förfogande. Hanteringen kring dessa satsningar ska föregås av utredning vilken ska presenteras i KSAU/KS under det kommande året. Därefter beslutar KSAU/KS enligt delegationsordning om eventuell förändring av ram inom kommunstyrelsens verksamheter. Varje satsning ska därefter (om beslutet är positivt) regelbundet återredovisas till KSAU/KS. Återredovisningen ska innehålla en kostnadsanalys samt en beskrivning av effekten av ökat kommunbidrag mm. Medel för asylmottagande I mitten av november erhöll kommunen 20,7 mnkr i extra anslag för mottagning av asylsökande. Dessa medel är avsedda att täcka kommunens kostnader i omhändertagande av asylsökande. Medlen har inte tidigare varit aviserade samt erhålls för verksamhetsår 2015 och En beräkning av kostnader som uppstått under 2015 visar på ca 4 mnkr. Det innebär att 16,7 mnkr kommer att föras över till En särskild satsning kommer att göras avseende anställningar som t.ex. boendekoordinator, skolsköterska, specialpedagog. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Se ovan 4. Facklig samverkan enligt FAS Information har skett i samverkan under genomgående under våren. Munkedals mål -och resursplan, budget plan har konsekvenser beskrivits/informerats om Facklig förhandling har skett i kommungemensamma samverkan MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

5 sida 5 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att revidera Kommunstyrelsens budgetram med en utökad ram på 17,5 mnkr. Plan Plan Nämndernas ram, mnkr Föränd 2016* Föränd 2017* Kommunstyrelsen 532, , , , ,016 22,017-1,800 ej utfördelat (succesivt återställning resultat) -1,800-3,700-5,700-1,800 varav till KS förfogande 15,609 15,600 16,700 16,700 15,609 Byggnämnden 1,958 1,958 1,958 1,958 1,958 0,000 0,000 Lönenämnd 2,448 2,402 2,402 2,402 2,402-0,046 0,000 Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0,897 0,000 0,000 Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0,729 0,000 0,000 Överförmyndarnämnden 0,910 0,910 0,910 0,910 0,910 0,000 0,000 Valnämnden 0,010 0,010 0,010 0,410 0,010 0,000 0,000 Summa nämnder 539, , , , ,922 21,971-1, Kommunfullmäktige beslutar att revidera kommunstyrelsens resultatmål och indikatorer för enligt Mål och resursplanen. (KS beslut ) 3. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna förslag till indikatorer för närproducerad mat. (KS beslut ) 4. Kommunfullmäktige beslutar att i övrigt godkänna upprättad Mål -och resursplan budget MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

6 Munkedal Mål och resursplan(mrp) Mål och resursplan plan Typ av dokument: dokument Handläggare: Ekonomichef/Controller Antagen av: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Revisionshistorik MRP: Förslag till MRP utifrån KF beslut ,44,45 reviderat MRP utefter beslut om att sänka resultatet 1 % Höjd skattesats 95 öre x Reviderade resultatmål och indikatorer samt revidering av ekonomiska ramar efter skattehöjning Dnr: KS Antagningsdatum: Antagningsdatum: ,44,45 Antagningsdatum: Antagningsdatum: xx Giltighet:Gäller tills vidare Relaterade dokument: Nämndernas budgetskrivelser, KS , BN , LN Planeringsförutsättningar Riktlinjer för god ekonomisk hushållning/hantering av RUR Styr- och ledningssystem i Munkedal

7 Innehåll Läsanvisning i Mål -och Resursplan Kommunens Mål -och Resursplan börjar med en kort sammanfattning och beslut sidan (3-6). Därefter beskrivs organisation, budgetprocess samt kommunfullmäktiges långsiktiga ekonomiska mål, programförklaring samt inriktningsmål och resultatmål för budget sidan (7-14). Från sidan (15-25) beskrivs ekonomisk bakgrund och förutsättningar för budget Sidan (26-31) redovisas nämndernas ekonomiska ramar, resultat och investeringsbudget för kommunen. Sista delen från sidan (32-57) finns en kort redovisning för respektive nämnd utifrån nämnd och kommunfullmäktiges beslut. Mer detaljerad information hänvisas till respektive nämnds budgetskrivelse. Sammanfattning av Mål -och resursplan Kommunfullmäktiges beslut om Munkedals Mål -och resursplan Organisation Styrning och ledning God ekonomisk hushållning Omvärldsanalys Målstyrning Vision Programförklaring S,C och MP Fullmäktiges inriktningsmål Nämndernas resultatmål Ekonomiska förutsättningar Ekonomisk bakgrund Planeringsförutsättningar inför budgetprocess Beslut om skattesatsen 2016 och majoritetens förslag till särskilda satsningar Ekonomisk sammanställning Ekonomiska ramar nämnder (Kommunbidrag) Resultatbudget Investeringsbudget Kommunstyrelsen Kommunledningskontor Sektor Samhällsbyggnad Sektor Vård och Omsorg Sektor Stöd Barn och Utbildning Byggnadsnämnd Lönenämnd Övriga nämnder Gemensam verksamhet med andra kommuner IT-nämnd Miljönämnd Räddningstjänsten mitt Bohuslän... 51

8 Sammanfattning av Mål -och resursplan Vad är MRP? Mål- och resursplan (MRP) är planen för kommunens verksamhet och ekonomi för de kommande två kalenderåren samt plan för de därefter kommande två åren. Enligt kommunallagen ska kommunerna varje år upprätta en budget för nästkommande kalenderår med plan för de tre nästkommanden åren, där budgetåret är periodens första år. en ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen ska skattesatsen och anslagen anges. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningarna, utgör avstampet för arbetet med den kommande budgeten. I planeringsförutsättningar ingår finansiella resultatmål (kortsiktiga) utifrån de långsiktiga finansiella målen. Det ingår även en tidsplan för budgetprocessen samt ett befolkningsantagande för beräkning av nästkommande skatteberäkning. Dessa planeringsförutsättningar antas årligen i november i kommunfullmäktige ( ). Utifrån dessa antaganden beräknas budget Ekonomiska resultatmål o Finansiellt resultatmål 2016: erat resultat 2 % av skatter och bidrag, (11,4 mnkr). 2017: erat resultat 2 % av skatter och bidrag, (11,8 mnkr). o Soliditetsmål: Ökning 0,8 procentenheter årligen År 2016: 39,2 %, År 2017: 40,0 % o Investeringsmål: Nettoinvesteringarna uppgår högst till 30 mnkr årligen. o Skattemål: oförändrad , 22,68 % Befolkningsantagande (grund för skatteberäkningar) o 2016: invånare o 2017: invånare Utdebitering 2016 Skattesatsen uppgår till 22,68 kr för år Inför budget 2016 beslutades den att höjas till 23,63 kr, ökning med 95 öre. Centrala avsättningar Löneökning, prisuppräkning, kapitalkostnader är avsatta centralt och uppgår till totalt 16,2 mnkr år 2016 och 16,7 mnkr år Skatteintäkter Skatteintäkterna har ökat med totalt 42,8 (7,8%) mnkr för budget 2016 (inkl skattehöjning) jämfört med föregående år och 16,7 mnkr budget Kommunstyrelsen har till sitt förfogande Skattehöjningen genererar ökade skatteintäkter på 17,5 mnkr. Detta anslag läggs till kommunstyrelsens förfogande totalt 17,5 mnkr. 1,9 mnkr utfördelas till verksamheten i ökat kommunbidrag. Två projektanställningar inom IFO 1,0 tjänst för missbruk vuxna samt 1,0 tjänst försörjningsstöd 1,1 mnkr samt ökat underhåll på kommunens fastigheter till 85 kr/m2 0,8 mnkr. Återstående medel för kommunstyrelsens förfogande är 15,6 mnkr. Delar av detta anslag ska täcka det prognostiserade underskottet för år Underskottet beräknas uppgå till ca -8,0 mnkr. Ett återställande av resultatet inom tre år innebär att verksamheten ska visa på ett överskott motsvarande 2,67 mnkr/år under 2016, 2017, Särskilda satsningar Särskilda satsningar kommer att göras under utifrån majoritetens inriktning med det ökade anslaget på 17,5 mnkr (se sid 19). Hanteringen kring dessa satsningar ska föegås av en utredning vilken ska presenteras i KSAU/KS. Därefter beslutar KS om eventuell förändring av ram till sektorerna. Varje satsning ska därefter regelbundet återredovisas till KSAU/KS. erat resultat Resultatmålet på 2 % av skatter och generella bidrag innebär en avsättning på 11,4 mnkr år 2016 och 11,8 mnkr år Och är en viktig utgångspunkt för kravet på god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktiges beslutade att sänka det budgeterade resultatet till 1 % av skatter och generella bidrag (5,7 mnkr) 2016 och 1,3 % (7,8 mnkr) Därefter ska resultatet succesivt återställas till 2 % år Verksamheten kommer under 2017 att få minskad ram på 1,8 mnkr, ytterligare minskning av ram på 1,9 mnkr år 2018 och slutligen minskad ram 2,0 mnkr år Totalt ska 5,7 mnkr återbetalas till det budgeterade resultatet. Succesiv uppbyggnad av resultatet mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr erat 0,25 % resultat % 2,0 % 1,0 % 1,3 % 1,6 % 2,0 % erat resultat -1,4-11,4-5,7-7,8-10,0-12,4 Utlånat resultat -9,6 0,0-5,7-3,9-2,0 0,0 Utökning KS 5,7 3,9 2,0 0,0 Minska ram 5,7-1,8-1,9-2,0 Kommunfullmäktige har till sitt förfogande 2,8 mnkr är avsatt till kommunfullmäktiges förfogande, av dessa är 0,550 mnkr öronmärkta till Sektor Stöd. Sektorn kan vid behov äska medel för förebyggande verksamhet (Klaraprojekt). 3

9 Ramjusteringar inom nämnder Utifrån de stora obalanser/utökningar som fanns i början av året på totalt 25,045 mnkr måste verksamheten anpassa med motsvarande summa. Detta skulle innebära stora konsekvenser inom verksamheten så Kommunstyrelsens förslag var att minska det budgeterade resultatet på (5,7 mnkr), utgå från den förbättrade skatteprognosen i april (+8,4 mnkr) samt neddragning av verksamhets inom kommunledningskontoret (-3,2 mnkr) skulle minska kommunstyrelsens stora obalans med 17,3 mnkr. Det skulle innebära en kvarstående anpassning på 7,7 mnkr beslutade Kommunfullmäkge att öka kommunstyrelsens ekonomiska ram med totalt 4,5 mnkr under 2016 och en anpassning på 7,7 mnkr. Efter beslutad skattehöjning ökar kommunstyrelsens anslag/ram med ytterligare 17,5 mnkr. Totalt har kommunstyrelsens ram ökat med 22 mnkr år Under 2017 ska ramen minskas med 1,8 mnkr. År 2016 Obalanser inom KS 25,045 Anpassning inom KS -3,200 Summa obalans 21,845 Ny skatteprognos 29/4-8,445 Summa obalans 13,400 1 % budgeterat resultat -5,700 Summa obalans 7,700 Samtliga investeringar måste rymmas inom de budgeterade kapitalkostnaderna. Enligt beslut ska investeringsvolymen högst uppgå till 30 mnkr för vardera åren. För 2016 beslutades om 40 mnkr i investeringsvolym, den ökade investeringsutgiften avser utbyggnaden av Önnebacka förskola (tre nya avdelningar). De ökade kapitalkostnaderna för denna utbyggnad finansieras genom att inhyrda lokaler (församlingshemmet) lämnas. År 2017 kommer investeringsvolymen vara 30 mnkr. Nämndernas resultatmål Nämnderna har med utgångspunkt från kommunfullmäktiges nio inriktningsmål tagit fram totalt 39 resultatmål inkl. indikatorer. I upprättat budgetförslag ingår förslag på resultatmål för åren Målen är satta utifrån beslutad ram. Tillkommande kostnadsökningar höst 2015 Under hösten aviserade förvaltningen om tillkommande verksamhetsförändringar på ytterligare 13 mnkr, vilket presenterades i kommunfullmäktige Kommunstyrelsens totala obalans 2016 beräknas till 13 mnkr samt 2,67 mnkr totalt 15,67 mnkr. Drift Nämndernas ram, mnkr Kommunstyrelsen varav 554,7 552,9 Ej utfördelat återställande resultat -1,8 Kommunledningskontor varav KS förfogande 66,3 15,6 65,6 15,6 Sektor för Samhällsbyggnad 89,8 87,8 Sektor för Stöd 88,7 87,7 Sektor för Vård o omsorg 123,3 124,1 Sektor för Barn- och utbildning 186,6 189,4 Byggnadsnämnden 1,9 1,9 Lönenämnd 2,4 2,4 Kommunfullmäktige 0,9 0,9 Revisionen 0,7 0,7 Överförmyndarnämnden 0,9 0,9 Valnämnden 0,0 0,0 Summa nämnder 561,6 559,6 Investeringar Mnkr Kommunstyrelsen 39,3 55,4 Kommunledningskontor 2,9 4,2 Sektor Samhällsbyggnad 33,7 50,1 Sektor Vård o Omsorg 0,7 0,6 Sektor Stöd 0,5 0,1 Sektor Barn o Utbildning 1,5 0,5 Lönenämnd 0,0 0,0 Byggnadsnämnd 0,75 0,75 Totalt 40,0 56,2 Ram för året 40,0 30,0 Diff. 0-26,2 4

10 Kommunfullmäktiges beslut om Munkedals Mål -och resursplan plan Mål -och resursplanen har revideras utifrån gällande beslut. Antaget KF Dnr KS Kommunfullmäktige beslutar att skattesatsen är oförändrad för år 2016 och 2017, dvs 22,68 kr. Antaget KF , Dnr KS Frångick föreslagna ramar och valde att sänka resultatet samt ändra befolkningsmålet till invånare. 1. b Kommunfullmäktige beslutar att fastställa nämndernas budgetramar för åren 2016,2017 med plan för om ett budgeterat resultat på 1 % av skatter och bidrag för budget 2016 och därefter succesiv återföring av det budgeterade resultatet. För budget 2017 ökar det budgeterade resultatet till 1,33%, för budget 2018 (1,66%) och för budget 2019 (2,00%) 2. Kommunfullmäktige beslutar fastställa investeringsramen för år 2016 till 40 mnkr och år 2017 till 30 mnkr. De prioriterade investeringsprojekten redovisas i MRP. 3. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa kommunstyrelsens, byggnadsnämndens och lönenämndens resultatmål och mått för åren Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning för investeringar under 2016 på 11,6 mnkr och 2017 på 5,2 mnkr. 5. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning för likviditetsbehov under 2016 och 2017 på 20 mnkr vardera. 6. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning för budget 2016 och Kommunfullmäktige beslutar att befolkningsmålet för 2016 ändras till invånare, vilket innebär en förstärkning av intäkter på 0,484 mnkr. Dessa läggs till kommunfullmäktiges förfogande. 3. Kommunfullmäktige beslutar att förbundet får i uppdrag att efter det egna budgetarbetet återkomma med redovisning av konsekvenserna av den justerade budgeten till samtliga medlemskommuner. Antaget KF Dnr KS Kommunfullmäktige beslutar att skattesatsen höjs med 0,95 procentenheter för år 2016, till 23,63 %. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma till kommunstyreslen med förslag till detaljbudget med hänsyn tagna till dokument från S,C,MP. Antaget KF xx Dnr KS Kommunfullmäktige beslutar att revidera Kommunstyrelsens budgetram med en utökad ram på 17,5 mnkr. 2. Kommunfullmäktige beslutar att revidera kommunstyrelsens resultatmål och indikatorer för enligt Mål och resursplanen (KS beslut ). 3. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna förslag till indikatorer för närproducerad mat (KS beslut ). 4. Kommunfullmäktige beslutar att i övrigt godkänna upprättad Mål -och resursplan budget Nämndernas antagna budgetskrivelser Antaget i KS Antagen Kommunstyrelsen föreslår föreslår kommunfullmäktige att utöka ramen med 5,7 mnkr genom att sänka resultatet till 1 % av skatter och bidrag Kommunstyrelsen beslutar att revidera resultatmål och indikatorer för enligt underlag. Antagen i BN Byggnadsnämndens budget antagen Antagen i LN Lönenämndens budget antagen Övriga nämnder ingår i MRP. 8. Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att undersöka om en digitalisering av omsorgen skulle kunna leda till minskade kostnader. Antaget KF Dnr KS Kommunfullmäktige beslutar att godkänna en budget för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän för 2016 på 66,977 mnkr. 2. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna Munkedals medlemsavgift för 2016 på 9,464 mnkr. 5

11 1. Organisation Politisk organisation Munkedals kommun 1. Grundläggande förutsättningar Gemensam värdegrund Styrdokument God ekonomisk hushållning Organisation/roller/fördelning 2. Omvärldsbevakning 3. Målstyrning o Vision o Inriktningsmål (KF) o Resultatmål (KS) o Verksamhetsmål (verksamhet) o Aktiviteter 2. Styrning och ledning För att säkerställa att de mål kommunfullmäktige sätter upp för verksamheten uppnås, att resurser används på ett effektivt sätt, att verksamheten genomförs med god kvalitet och ständigt arbetar med utveckling och förbättring behövs ett ledningssystem, detta också för att säkerställa ett gemensamt arbetssätt. Ledningssystemet kan ses som ett ramverk för styrning och utveckling av verksamheten. Dialog och samverkan Oavsett om verksamheten drivs i traditionell förvaltningsform eller i form av bolag, förbund, nämnd etc. så är kraven på styrning, insyn, kontroll och uppföljning densamma. Under hösten 2012 påbörjades en översyn av befintlig målstyrningsmodell. Inför denna mandatperiod kommer modellen att tillämpas fullt ut, det innebär att planeringsperioden gäller , med övervältring med ett år på nästkommande mandatperiod. Fr.o.m kommer kommunen arbeta med tvåårsbudget. Detta innebär att budgetramarna och mål fastställs för 2016 och 2017 vid ett och samma tillfälle. Beslut för 2017 kommer att vara styrande för verksamheten trots att mål och budgetprocessen görs årligen. Inför 2017 kan det bli aktuellt med omprövningar av de olika verksamheternas resurstilldelning beroende på hur förutsättningarna har förändrats vad gäller finansiering, lagstiftning, befolkning, mm. Styr- och ledningssystemet innehåller flera olika processer som alla är beroende av och överlappar varandra. I Munkedals modell ingår fyra viktiga delar samt budgetprocessen. 4. Uppföljning o Verksamhetsutveckling/kvalitetsarbete processen Beslutsstödsystem för ökad styrning Som ett led i ökad styrning och kontroll har förvaltningen infört ett beslutsstödsystem. I vilket uppföljning av verksamhet och målsättningar för förvaltningen kommer att göras. På sikt kommer även budgetering och prognoser att rapporteras via systemet. Införandeplanen sträcker sig över tre år. Kvalitetsgrupp Kommunen ingår i många jämförelseprojekt, som ett led i att förbättra kvaliteten på dessa projekt och samtidigt samordna arbetet med analyser och utvärdering har en kvalitetsgrupp inrättats. Politiska prioriteringar beskriver majoritetens prioriteringar inför den kommande mandatperioden. Denna programförklaring ligger till grund för utformningen av kommunens inriktningsmål som kommunfullmäktige fastställer i november efter varje nytt val och ska gälla för planeringsperioden I och med ny mandatperiod ska även övergripande styrdokument antas av den nya församlingen, såsom de långsiktiga finansiella inriktningsmålen. De är antagna för planeringsperioden De finansiella inriktningsmålen följs upp i den årliga budgetprocessen. Därefter sker avstämning i årsbokslut samt efter budget De kortsiktiga finansiella resultatmålen kommer att beredas årligen i Mål -och resursplanen (MRP). 6

12 Vad är MRP? Mål- och resursplan (MRP) är planen för kommunens verksamhet och ekonomi för det kommande kalenderåret samt plan för de därefter kommande två åren. Här ingår sammanfattning av: o Omvärldsanalys o Planeringsförutsättningar (ekonomiska resultatmål, tidplan, befolkningsprognos) o Utdebitering o Investering o ramar o Konsekvenser av mål och ramar process Planeringsförutsättningar I planeringsförutsättningar tas en omvärldsbevakning fram, med beskrivning och analys av kommunens utgångsläge. Här ingår finansiella resultatmål (kortsiktiga) utifrån de långsiktiga finansiella målen, tidplan samt befolkningsprognos. Dessa planeringsförutsättningar antas årligen i november och är underlaget till det fortsatta arbetet med budgeten. Ramberäkning Utifrån planeringsförutsättningarna arbetar förvaltningen fram en preliminär resursberäkning med kommunbidraget föregående år som utgångspunkt. sektorerna/kommunledningskontor under hösten med att bryta ner nämndens resultatmål i sina verksamhetsplaner samt ta fram detaljbudget. Sektorerna ansvarar för att arbeta fram aktiviteter på respektive enhet. Nämnderna behandlar/godkänner sin detaljbudget, verksamhetsplan samt antagande av internkontrollplan i december. Tilldelat anslag (kommunbidrag) utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. Om resurserna inte räcker till den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom anvisade medel. Rapportering/Uppföljning: För att kommunens styrsystem ska fungera måste uppföljningsprocessen skötas på ett systematiskt och regelbundet sätt i tiden samt innehålla både ekonomi, prestationer och kvalitetsaspekter. Uppföljning av mål och budget rapporteras till kommunfullmäktige i delårsbokslut april, augusti och bokslutet. Till det kommer ekonomisk uppföljning månadsvis med prognoser för helåret. Utöver det tas hänsyn till nedanstående faktorer: o Beräkning av skatteintäkter utifrån Sveriges kommuner och Landstings (SKL) prognoser o Avsättningar till löner och ev. prisjusteringar o Finansiella poster, kapitalkostnader Nämnderna får förslag till preliminära ramar. Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål tar nämnderna i god dialog med verksamhetsföreträdare fram resultatmål med utgångspunkt av de preliminära ramarna. Målen ska vara kopplade till tillgängliga resurser. Förändringar av ekonomiska förutsättningar kan leda till att målen behöver revideras. Utifrån den preliminära ramen och målsättningarna, arbetas konsekvensbeskrivningar fram. I slutet av april lämnar nämnderna in budgetskrivelser med förslag till drift- och investeringsbudget, med konsekvensbeskrivningar utifrån preliminära ramar samt framtagna resultatmål. Beslut I maj behandlar/godkänner nämnderna sina budgetskrivelser. I juni behandlas kommunens mål- och resursplan (MRP). Kommunfullmäktige fastställer kommunens budget (mål, utdebitering, investering, budgetramar). Åtagande/Verkställa Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges fastställda ramar och mål arbetar 7

13 Inga beslut fattas som kräver ekonomiska resurser utan att finansieringen är klarlagd. Nettoinvesteringarna inom den skattefinansierade verksamheten ska, efter avdrag för amorteringar på utlämnade lån och försäljningar, finansieras av avskrivningar och resultat. De MPR:s angivna mål med tillhörande mått ska följas upp under budgetåret och slutligt avrapporteras i bokslut/verksamhetsuppföljning. De kommunala koncernbolagen/företag ska följa riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Övergripande ekonomiska styrprinciper Munkedals kommun styrs av kommunfullmäktiges fastställda MRP (budgethandling). 3. God ekonomisk hushållning Utgångspunkten är de antagna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv. Där anges bland annat de finansiella inriktningsmålen (långsiktiga) som gäller över mandatperioden. Enligt kommunallagen ska kommuner i samband med budgeten ange finansiella mål för ekonomin som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen ska följas upp i årsredovisningen och i delårsbokslut. Revisorerna ska skriftligen göra en bedömning om resultaten i årsboksluten och i delårsrapporterna och bedöma om de är förenliga med beslutade finansiella målen. o o o o Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att Munkedals kommun har god ekonomisk hushållning. Alla har detta ansvar inom sitt verksamhetsområde och inom ramen för sin budget De tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse. Ekonomin sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. Alla större förändringar av verksamheten ska kostnadsberäknas och resursavstämmas före genomförande. Detta gäller även övergripande policys, planer och projekt som kommer att inverka på verksamheterna. Resultatet ska ligga på en nivå som säkrar överskott. Överskott är en förutsättning för att finansiera de investeringar som görs. Avstämning av dessa mål ska genomföras inför den årliga budgetprocessen och uppföljning/analys ske i bokslut samt vid planeringsperiodens slut. Inför varje budgetår kommer i mål- och resursplanen (MRP) att anges finansiella resultatmål (kortsiktiga) utifrån de finansiella inriktningsmålen. Detta genomförs genom att: Munkedals kommun ska ha en ekonomi i balans, innebärande god ekonomisk hushållning Nettokostnaderna får inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Utrymme för nya verksamheter ska prövas mot befintlig verksamhet inom alla ansvarsområden. o Blir resultatet negativt måste det regleras inom tre år enligt balanskravet där intäkterna varje år måste balansera kostnaderna. o Kommunen ska kunna finansiera sina investeringar med egna medel över tiden, vilket kräver överskott i driftbudgeten. Lån ska endast ses som ett sätt att tillfälligt utjämna större variationer i investeringsbehoven. MPR:s angivna ramar för verksamheterna utgör den yttersta restriktionen för respektive nämnd. Om resurserna inte räcker till för den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom den angivna ramen. För styrningen, uppföljningen, rapporteringen och kontrollen av verksamhet och ekonomi har Kommunfullmäktige fastställt regler för ekonomioch verksamhetsstyrning och reglemente för intern kontroll Finansiella inriktningsmål period De finansiella inriktningsmålen gäller planeringsperioden

14 De finansiella inriktningsmålen följs upp i den årliga budgetprocessen. Därefter sker avstämning i varje årsbokslut samt efter budget Dessa är antagna av kommunfullmäktige (antagna i KF) Resultatmål På lång sikt ska det genomsnittliga resultatet, i förhållande till skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, uppgå till 2 % Soliditetsmål Soliditeten ska öka med 4 procentenheter Investeringsmål Självfinansieringsgrad av investeringar 100 % Skattemål Skattesatsen ska sänkas Utgångspunkten för de finansiella resultatmålen (kortsiktiga 2 år) är de finansiella inriktningsmålen (långsiktiga 5 år). Dessa antas årligen, i november, av kommunfullmäktige. Nedanstående 4 mål antogs av kommunfulmäktige 2014 ( i KF). Förslaget är oförändrad skatt för budget Resultatmål Årets resultat: skall uppgå till 2 % av skatteintäkter och generellt statsbidrag. erat resultat för 2016: 11,4 mnkr. erat resultat för 2017: 11,8 mnkr Soliditetsmål Positiv soliditetsutveckling med en ökning på 0,8 % enheter. Soliditet för år 2016: 39,2 % Soliditet för år 2017: 40,0 % Investeringsmål Nettoinvesteringarna uppgår högst till 30 mnkr årligen Finansiella resultatmål avser år Skattemål Föreslås vara oförändrad 3.1 Uppföljning av finansiella inriktningsmål (långsiktiga) Uppföljning kommer att ske över budgetåren för att se om de långsiktiga målen enligt god ekonomisk hushållning följs. I tabellen visas också uppföljningen för 2015, utifrån delårsbokslut i april. Samtliga mål har en negativ avvikelse. Delår AUG Resultatmål (planperiod ) År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 På lång sikt ska det genomsnittliga resultatet, i förhållande till skatteintäkter samt generella stats bidrag och utjämning, uppgå till 2 % Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Årets resultat. Andel av skatteintäkter och generellt statsbidrag, (%) 2 2,1 1-0,4 0,25-2, Årets resultat (mnkr) 10,7 5,1-1,9 1,4-11,9 11,4 11,8 12,2 12,5 Soliditetsmål (planperiod ) År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Soliditeten ska öka med 4 procentenheter Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Positiv soliditetsutveckling, ökning med 0,8 % enheter per år ,6 37,6 36,9 38,4 35,2 39,2 40,0 40,8 41,6 Nettokostnad (planperiod ) År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Nettokostnaderna får inte öka snabbare än skatteintäkter och generella bidrag Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Verksamhetens nettokostnadsandel ska högst vara 98 % 98 97, , Investeringsmål (planperiod ) År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Självfinansieringsgrad av investeringar 100 % Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Max investeringsnivå, (mnkr) 37 36, , Finansieringsgrad (självfinansiering investering) 100% 74% 100% 63% 100% 0 100% 100% 100% 100% Skattemål (planperiod ) År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Skattesatsen ska sänkas Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Skattesats 22:83 22:83 22:83 22:83 22:68 22:68 22:68 22:68 9

15 KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre, 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. 4. Omvärldsanalys Kommunens ekonomi är beroende av hur omvärlden utvecklas. Avsnittet nedan beskriver i korthet väsentliga omvärldsfaktorer. Omvärlden Sveriges kommuner och landstings bedömning Svensk ekonomi på gång Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna Inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring BNP* 1,3 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8 Syssels. timmar* 0,3 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3 Öppen arbetslös. 8,0 7,9 7,5 6,9 6,6 6,6 Timlön, nationalr. 1,9 1,7 3,0 3,2 3,4 3,5 Timlön, konjunktur 2,5 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5 KPIX 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8 KPI 0,0-0,2 0,1 1,5 3,3 3,0 Realt skatteunderlag 1,5 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1 Åren 2017 och 2018 förutsätts den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans och därmed endast öka enligt trend. Det innebär att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar betydligt långsammare än under de närmast föregående åren. Trots en väsentligt svagare sysselsättningstillväxt beräknas ändå skatteunderlaget i reala termer växa i en relativt snabb takt 2017 och Förklaringen är fortsatt omfattande ökningar av pensionsutbetalningarna. Disponering av resultatutjämningsreserv Disponering av RUR är inte möjlig de närmsta åren då det tioåriga värdet inte väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Under 2014 nyttjades RUR med 1,4 mnkr, då det var möjligt kvar finns 6,1 mnkr. Den bedömning SKL gjort av den internationella utvecklingen innebär i mångt och mycket att dessa förutsättningar föreligger. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Därigenom har den svenska ekonomin möjlighet att nå konjunkturell balans Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (dvs 10

16 Utmaningar och förutsättningar framöver SKL beskriver i ekonomirapporten några kommande utmaningar för kommunsektorn. Källa: ekonomirapporten SKL april Högt tryck på investringar i kommunerna Investeringsstrycket har fördubblats de senaste åren i sveriges kommuner och framöver väntas investeringarna fortsätta öka. Störst tryck har de kommuner som har en ökad befolkning och exploaterar nya områden samt nya verksamhetslokaler mm. Men ett ökat tryck gäller också då en stor del av lokaler och anläggningar byggda under -60 och -70 talet nu behöver ersättas/renoveras. Framåt leder detta till ökade avskrivningar, ökad skuldsättning och försämrat finansnetto. Det innebär att en allt mindre del av resurserna kan användas till den löpande verksamheten. Kommunernas mål för god ekonomisk hushållning behöver ses över om investeringstakten skruvas upp. Med de kraftigt ökade investeringar kommer framöver kommer det att krävas att det budgererade resultatet höjs från 2 % till 3-5 % för att tex bibehålla soliditeten. Gymnasiereformen 2011-ett obefogat sparbeting Hösten 2011 infördes den nya gymnasiereformen. Hittills finns inget som visar att genomströmmningen har ökat, grupperna blivit större eller halvering av de som går direkt till vuxenutbildningen. De antaganden som låg till grund för sparbeting inte har uppfyllts. Slutet för bemanningsföreskrifterna i särskilda boenden Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om bemanning i särskilda boenden (demensföreskrifterna) bereds nu i Regeringskansliet. Många kommuner och SKL anser att att den här typen av detaljreglering är fel väg att gå för att förbättra kvaliteten i äldreomsorgen. SKL har genom enkät till ett urval av kommuner beräknat kostnadsökningen till 1,8 miljarder avseende ökad nattbemanning, administration för beslut och genomförandeplaner. Det är inte känt när regeringen kommer att fatta beslut. SKLs bedömning är att föreskrifterna inte kommer att träda ikraft under 2015, om de någonsin gör det, kvarstår. Det demografiska trycket ökar De demografiksa förändringarna har inneburit ökade resursbehov med knappt 0,5 procent per år under Under åren växlades det upp och förväntas uppgå till 1,3 procent per år. Det är främst inom grund- och gymnasieskolan som ökningarna kommer att vara störst. 11

17 5. Målstyrning Utifrån vision 2025 har kommunfullmäktige antagit inriktningsmål för verksamheten. Med dessa mål som utgångspunkt beslutar nämnderna om ett antal resultatmål. Här konkretiseras fullmäktiges inriktningsmål. Dessa mål visar för förvaltningen vad som ska göras. Därefter arbetar förvaltningen fram hur det ska genomföras genom framtagande av verksamhetsmål. Verksamhetens mål är utgångspunkten för varje arbetsplats arbete inför det kommande året. Varje enhet/arbetsplats tar fram aktiviteter som de måste arbeta med för att uppnå ovanstående mål. 5.1 Vision 2025 Munkedal mer av livet. En hållbart växande kommun med engagerade invånare. Här tar vi oss an framtidens utmaningar tillsammans! Kommunens vision sträcker sig fram till Visionen gäller för det geografiska området Munkedals kommun och ska tilltala många, lyfta fram det unika och vara munkedalsk på alla sätt. Vision 2025 handlar om att ge en bild av hur vi önskar att Munkedals kommun utvecklas fram till år 2025 samt vilken väg vi ska gå för att kunna nå dit. 5.2 Programförklaring S,C och MP Yttersta vikt att barnkonventionen implementeras i all kommunal verksamhet, likväl jämställdhet, integration, solidaritet och miljö. Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut. Ekonomi Munkedals kommun ska ha en ekonomi i balans, innebärande god ekonomisk hushållning i enlighet med den av kommunen fastlagda policyn. Välfärd Barnomsorg Vi ser gärna att våra förskolor och skolor använder sig av utomhus pedagogik Fortsätta utveckla det förebyggande stödet till barn och föräldrar Arbeta för att utöka öppentiderna inom barnomsorgen till att även omfatta kvällar och helger. Minska barngrupperna med målsättningen 15 barn per grupp Genomföra en sanering av plast och farliga kemikalier i barnomsorgen Vidareutbilda förskolans personal kring mobbning, jämställdhet, mångfald och särskilda behov. Se över möjligheten att skapa 5-års avdelningar som förberedelse för förskoleklass Skola Fortsätta satsningen på ökad lärartäthet Ge lärare utrymme att vara lärare genom att tillföra andra personalresurser till skolan Fortbildning för lärare Stärka elevhälsan Arbeta för en ökad kvalitetsnivå avseende skolmåltiden Satsa på en utvecklad it-pedagogik Vidareutbilda skolans personal kring mobbing, mångfald, särskilda behov och jämställdhet Utveckla och kvalitetssäkra den kommunala grund -och gymnasiesärskolan Öka andelen elever som uppnår målen i alla ämnen Omsorg Omfördela resurser för att ge ett högre självbestämmande för den enskilde Undersöka möjligheterna att utveckla den sociala dagverksamheten Fortsätta utveckla måltidsupplevelsen för de äldre Fortsätta att arbeta med kontinuiteten inom äldreomsorgen Fortsatt satsning på utvecklad service genom e- hälsa Utveckla ett samlat demenscentrum Fortsatt utveckling av anhörigstöd Utveckla hemmaplanslösningar Arbete Arbete, näringsliv och sysselsättning Öka sysselsättningen i Munkedal med särskilt fokus på unga Tillsammans med näringslivet marknadsföra Munkedal som en attraktiv kommun för boende och företagande Ha en god framförhållning för att kunna erbjuda färdigställd och planlagd mark och lokaler i attraktiva lägen för industri och handel Utveckla feriepraktik och möjlighet till sommarjobb för unga Genom kommunen skapa samordningsarenor för det lokala näringslivet och dess aktörer Kommunal upphandling ska ske efter svenska lagar och avtal och vi ska öka andelen ekologiskt och närproducerad mat. Stärka och vårda det befintliga näringslivet Personal Att Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, god arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald Fortsätta satsningen med heltider inom kommunens verksamheter som en del av ett prioriterat jämställdhetsarbete Minska sjukfrånvaron Stimulera intraprenad i vår verksamhet Kommunikation Ha bra vägar i kommunen med särskilt fokus på vägen till Hedekas Ha fortsatta satsningar på kollektivtrafik och Bohusbanan Satsa på gång- och cykelstråk och då gärna använda gamla kulturvägar Fortsätta satsningen på närtrafiken Ha fortsatt satsning på bredbandsutbyggnad i kommunens tätorter Sträva efter full mobiltäckning (inga vita fläckar) Boende, företag Att Munkedals kommun i samverkan med näringsliv och föreningsliv ska marknadsföra Munkedal som ett attraktivt besöksmål Utveckla samarbeten med aktörer i besöksnäringen 12

18 Skapa en informationsportal om Munkedal som besöksmål Bygga hyresrätter i Munkedal genom allmännyttan Förenkla för övriga aktörer på bostadsmarknaden genom färdiga planer och kort handläggningstid. Inrätta en gemensam bostadskö som administreras av Munkbo Satsa på trygghets och seniorboende Mer av livet Miljö/ hållbart samhälle Skapa ett aktivt och förutseende miljöarbete i samtliga kommunala verksamheter Hållbart tänkande skall genomsyra hela organisationen Öka andelen ekologisk och närodlad mat som serveras i kommunen Att miljöaspekterna skall beaktas vid alla kommunala beslut, exempelvis vid inköp av nya fordon Införa sortering av hushållsavfallet Öka andelen förnybar energi Att vara en trygg och säker kommun Verka för att Dingle naturbruk blir centrum för lokal livsmedelproduktion Prioritera åkermark för livsmedelsproduktion Föreningsliv och kultur Skapa ett kommunalt föreningsråd Satsa på föreningarna/föreningslivet Anställa en resursperson för föreningar Skapa en prova-på-verksamhet för föreningar i samverkan med skolan Fortsätta utvecklingen av ett allaktivitetshus Upprätta en policy, för hur föreningar med egna lokaler ska stöttas Styrdokument Styrdokumenten ska påverka organisationen så att den arbetar i beslutad inriktning. Styrdokumenten ska vara aktuella, kända och regelbundet följas upp. Antagna policydokument revideras med regelbundenhet minst, var fjärde år. 5.3 Fullmäktiges inriktningsmål Kommunfullmäktige antar inriktningsmål utifrån programförklaring, dessa gäller över mandatperioden. Framtagande av målen sker i den politiska församlingen. Med inriktningsmålen formulerar förtroendevalda en allmän inriktning för verksamheten. Det kan komma konkreta mål ur programförklaringen. Inriktningsmålen antas av kommunfullmäktige i november efter varje nytt val. Målen kan vara kopplade till resurser, behov av eventuell förändring av resurstilldelning ska beaktas vid fördelning av de ekonomiska resurserna. Utifrån S, C och Mp:s programförklaring för planeringsperioden har 9 st inriktningsmål upprättas för Munkedals kommun. Alla 1. Inriktningsmål: Yttersta vikt att barnkonventionen implementeras i all kommunal verksamhet, likväl jämställdhet, integration och solidaritet. 2. Inriktningsmål: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut Utbildning 3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och framåt. Vård och Omsorg 4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. Näringsliv och arbete 5. Inriktningsmål: Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling Samhällsbyggnad och infrastruktur 6. Inriktningsmål: Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur. Fritid och Kultur 7. Inriktningsmål: Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens invånare erbjudas idrott -fritids -och kulturaktiviteter av varierande karaktär och god kvalitet. Rollen som arbetsgivare 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald. Styrning och ledning 9. Inriktningsmål: Styrdokumenten ska vara aktuella, kända och regelbundet följas upp. Antagna policydokument revideras med regelbundenhet minst, var fjärde år. 5.4 Nämndernas resultatmål Kommunstyrelse fastställer resultatmålen. Detta utifrån vision/omvärldsbevakning/ inriktningsmål. Här handlar det om en konkretisering av inriktningsmålen, målen ska vara uppföljnings- och mätbara. Utifrån de 9 st inriktningsmål har 39 st resultatmål föreslagits med indikatorer. Varje mål ska därför kopplas ihop med god mix av olika mått. Mått kan t.ex. delas in i resurs, produktion eller verksamhetsresultat. För att få en god följsamhet tas målen fram i god dialog med verksamhetsföreträdare. Målen kan vara kopplade till tillgängliga resurser, förändringar av ekonomiska förutsättningar kan leda till att målen behöver revideras. Detta ska beaktas vid varje budgetår. Målen och måtten antas av nämnderna i maj och i sin helhet i MRP. Se respektive nämnds nedbrytning av mål i nämnds redovisning. 5.5 Verksamhetsmål/aktiviteter Verksamheten utarbetar verksamhetsplaner som innehåller de mål och aktiviteter som ska genomföras för året i syfte att uppnå beslutade resultat och inriktningsmål. Sektorerna anger hur de ska uppfylla sitt uppdrag. Dessa planer antas av nämnden i december med dess detaljbudget. 13

19 6. Ekonomiska förutsättningar 6.1 Ekonomisk bakgrund Sammanfattning Förändringarna av spindlarna under 2014 följer samma trend som de senaste åren. De finansiellt svaga kommunerna Munkedal och Lysekil blir allt svagare även om Lysekil förbättrade sin profil framförallt avseende resultatet. Munkedals profil försämrades ytterligare jämfört med 2013 där endast kassalikviditeten förbättrades. Tanum och Strömstad har fortsatt de starkaste profilerna i norra Bohuslän. Sotenäs profil visar en fortsatt stark långsiktig kapacitet med låg skattesats och hög soliditet som gör att man hamnar i mitten av kommungruppen. Tanums profil försvagades något jämfört med 2013 främst pga att skattefinansieringsgraden av investeringar är sämre än övriga kommuner i kommungruppen. Strömstad redovisar den starkaste profilen 2014 där endast skattefinansiering av investeringar och budgetföljsamhet är sämre än sämre än medelvärdet i kommungruppen. Munkedals finansiella profil har försämrats jämfört med Endast kassalikviditeten har förbättrats i övrigt har samtliga nyckeltal försämrats eller ligger kvar på samma låga nivå. Kommunens resultat för 2014 är negativt för första gången på femton år. Årets negativa resultat visar att kommunens beredskapsförmåga att hantera stora kostnadsförändringar inte varit tillräcklig. Finansiella analysen visar att kommunen har en svag ekonomisk ställning. Dessa förändringar gör att kommunens ekonomiska ställning är svagast i kommungruppen i norra Bohuslän. Den finansiella profilen har tidigare år präglats av en god kontrollsida och en god kortsiktig betalningsförmåga. Långsiktig kapacitet och risksidan har varit svag under många år med bland annat hög skattesats och låg soliditet. Spindeldiagrammet för 2014 visar tydligt att den tidigare starka kontrollsidan har försämrat i jämförelse med kommungruppen vilket sätter kommunens ekonomi på stora prövningar framöver. Kommunen har stort behov av att förbättra den långsiktiga kapaciteten och minska den risk som profilens högra sida visar. För att förbättra kommunens beredskap och möjlighet att hantera risk krävs att skattesatsen sänks och att soliditeten fortsätter att stärkas. För att åstadkomma detta krävs goda resultat och budgetföljsamhet under flera år. Kommunens ekonomiska resultat för 2014 är negativt för första gången på femton år. Detta försämrar redan svaga finanser och behöver stärkas än mer framöver. Flera indikatorer visar på ökade risker och brist på ekonomisk kontroll. Kommunforskningen i Väst (Kfi) sammanställer årligen finansiella profiler för kommuner. Den senaste avser års bokslut. Den finansiella situationen redovisas utifrån åtta nyckeltal och fyra perspektiv (långsiktig/kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen). 14

20 Ekonomisk sammanställning Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Bugdet Plan Plan (Belopp i mnkr) Verksamhetens intäkter 103, Verksamhetens kostnader -533, Avskrivningar -19, Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter , ,0 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag , ,7 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster ,0 1,4 5,7 8,1 10,5 12,9 Extraordinära intäkter ,0 0, Extraordinära kostnader ,0 0, Årets resultat ,0 1,4 5,7 8,1 10,5 12,9 Balansräkning Balansräkning (Belopp i mnkr) Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa Eget kapital Skulder Summa Nyckeltal kommunen Kostnader/intäkter Nettokostnadsandel av skatter och statsbidrag, % Långsiktig betalningsförmåga Soliditet, % Låneskuld Låneskuld, mnkr Investeringsverksamhet Investerinsvolym Självfinansieringsgrad % Resultat Årets resultat ,0 1 5,7 8,1 10,5 12,9 Årets resultat / skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 1,6% 4,0% 1,5% 2,3% 2,1% -0,4% 0,2% 1,0% 1,3% 1,67% 2,0% Kommunens skattesats 22:76 22:76 22:76 22:33 22:83 22:83 22:68 23:63 22:69 22:70 22:71 Invånarantal 31 dec Invånarantal 1 nov antagande Nettokostnadsutveckling samt utveckling av skatter och bidrag. För att långsiktigt nå och behålla en ekonomisk balans krävs en kontroll över kostnadsutvecklingen, att kostnaderna inte ökar snabbare än intäkterna. Ökningen av verksamhetens nettokostnader uppgick 2014 till 7,1% och ökningen av skatter och bidrag var endast 4,6 %. För 2016 är kostnadsökningen 8,2 % medan ökningen av skatter och bidrag uppgår till 7,8% med beslutade skattehöjningen. Nyckeltalet verksamheternas nettokostnader visar på förändringen i kostnaderna för kommunens verksamheter. När dessa kostnader ökar mer än skatteintäkterna innebär det att kommunens ekonomi försämras på sikt, vilket är mycket oroande. 15

21 6.1.2 Strukturårsjusterad standardkostnad I tabellen nedan presenteras en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, en negativ avvikelse visar det omvända. Kommunens nettokostnad erhålls genom att minska kostnaderna för en viss verksamhet med verksamhetens intäkter, som i huvudsak består av öronmärkta statsbidrag, verksamhetsavgifter, hyresintäkter och andra försäljningsintäkter. Strukturårsjusterad standardkostnad Kostnadsutjämningen ska utjämna strukturella kostnadsskillnader dvs. sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, bebyggelsestruktur med mera. Systemet ska däremot inte utjämna för de kostnadsskillnader som beror på skillnader i ambitionsnivå, effektivitet eller avgifter. I kostnadsutjämningen beräknas en standardkostnad för varje verksamhet i kronor per invånare för respektive kommun. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. Ny beräkning av kostnadsutjämning I tabellen framgår att talen har förändrats rejält mellan 2012 och Det beror på att från och med 2013 så slog den nya kostnadsutjämningsförslaget (betänkandet likvärdiga förutsättningar) igenom. Från att Munkedal betalat en avgift till kostnadsutjämningssystemet blir nu Munkedal bidragstagare och därmed vinnare i förslaget med en ökning av intäkter på ca 17 mnkr. Justeringen/förändringen avsåg främst att öka bidraget inom barnomsorgen och grundskolan samt Individ och familjeomsorgen samt ökad avgift för äldreomsorgen. Justeringen av kostnadsutjämningsförslaget ger utslag i 2013 års siffror i avvikelse redovisad kostnad/strukturårsjusterad standardkostnad. Där nu förskola, barnomsorg kraftigt förändras och ligger nu på lägre kostnader än vad som motiveras. Över tid kan har Munkedals äldreomsorg samt individ och familjeomsorgs kostnadsnivå legat högt över och fortsatt ligger 19,5 % respektive 60 % högre än vad strukturen motiverar. Munkedal Avvikelse förskola och skolbarnsomsorg, andel (%) 26,7-5,4-6,1 Avvikelse grundskola, andel (%) 5,6 2,6 1,9 Avvikelse gymnasieskola, andel (%) -6,4-8,1-12,1 Avvikelse individ- och familjeomsorg, andel (%) 43,7 29,0 60,6 Avvikelse LSS, andel (%) 6,6 3,3 3,4 Avvikelse äldreomsorg, andel (%) 20,9 21,1 19, Utfall 2014 och prognos 2015 För 2014 uppgick resultatet på ett underskott motsvarande 1,9 mnkr. Det budgeterade resultatet var 5,1 mnkr. Underskottet beror till stor del på sektorn stöds höga kostnader inom barn och familj avseende institutionsplaceringar och familjehem. Men 16 även på sektor vård och omsorg, där volymökning inom hemtjänsten och hemsjukvård ger ökade kostnader samt hjälpmedel. Det prognostiserade resultat för helåret 2015 (prognos från aug) visar på ett underskott motsvarande -11,9 mnkr. Det budgeterade resultatet på 1,4 mnkr kompenserar till viss del årets obalans. Kommunstyreslen har 2015 erhållit ett tilläggsanslag om 9,6 mnkr vilket sänkt det låga budgeterade resultatet. Nämnderna beräknas, trots tilläggsanslag, att gå med ett underskott på -25,3 mnkr. Om det prognostiserade resultatet står sig så kommer kommunen inte att klara det lagstadgade balanskravet. Det innebär att kommunen under de kommande tre åren återställa det egna kapitalet genom motsvarande positiva resultat. Som en konsekvens av årets prognos har ett åtgärdspaket tagits fram och godkänts av kommunstyrelsen (april). Förslaget innebär att hela förvaltningen måste ha en stor restriktivitet vid inköp, återhållsamhet vid utbildning, kurs och konferens. Endast nödvändiga utbildningsinsatser kan genomföras, annat får stå tillbaka. Restriktivitet när det gäller att ersätta frånvaro samt återbesättande av vakanta tjänster gäller. I budgetprocessen för 2016 återkommer dessa underskott. Resultaträkning Prognos Bokslut (Belopp i mnkr) Nämnd/Verksamhet KF, revision, val, ÖF -0,1 0,2 Kommunstyrelsen varav -25,2-8,7 - Kommunledningskontoret 2,1 4,6 - Sektorn samhällsbyggnad 0,5-0,1 - Sektorn Barn & Utbildning 0,3 4,7 - Sektorn Stöd -20,2-14,2 - Sektorn Vård & Omsorg -8,4-3,7 Byggnadsnämnden 0,5 0,2 Lönenämnden 0,0 0,0 Summa verksamhet -25,3-8,3 Gemensamma kostn./intäkter 10,7 2,4 Summa kostnader/intäkter 10,7 2,4 Summa nettokostnad -14,6-5,9 Skatteintäkter -4,4-1,1 Generella bidrag 1,0 0,2 Finansiella intäkter 0,2 1,9 Finansiella kostnader 1,5-2,1 Summa Skatter/finansnetto -2,1-1,1 Jämförelsestörande post 3,4 erat resultat +1,4 +5,1 Årets resultat -11,9-1, Uppstart av strategisk grupp På kommunstyrelsens möte i mars beslutades, med hänvisning till den ekonomiska situationen, att tillsätta en grupp med en representant från varje parti. Gruppen har till uppdrag att under våren arbeta fram övergripande och hållbara möjligheter att lösa den ekonomiska kris kommunen befinner sig i samt för att vara bättre rustad inför framtidens utmaningar. En första avstämning är presenterad på kommunstyrelsens möte i maj. En slutrapport redovisades i Kommunfullmäktige.

22 6.2 Planeringsförutsättningar inför budgetprocess Planeringsförutsättningarna utgör avstampet för arbetet med den kommande budgeten. Här ingår finansiella resultatmål (kortsiktiga) med utgångspunkt från de långsiktiga finansiella målen, tidplan samt befolkningsprognos. Dessa planeringsförutsättningar antas årligen i november av kommunfullmäktige och är underlaget till det fortsatta arbetet med budgeten. arbetet bereds i den politiska budgetberedningsgruppen vilka består av en representant från varje parti. Ekonomiska resultatmål o Finansiellt resultatmål 2016: erat resultat 2 % av skatter och bidrag, (11,4 mnkr). 2017: erat resultat 2 % av skatter och bidrag, (11,8 mnkr). o Soliditetsmål: Ökning 0,8 procentenheter årligen 2016: 39,2 % 2017: 40,0 % o Investeringsnivå årligen 30 mnkr. Befolkningsantagande o Befolkningsantagandet (grund för skatteberäkningar) 2016: invånare (reviderades till ) 2017: invånare Fr.o.m kommer kommunen arbeta med tvåårsbudget. Detta innebär att budgetramarna och mål fastställs för 2016 och 2017 vid ett och samma tillfälle. Beslut för 2017 kommer att vara styrande för verksamheten trots att mål och budgetprocessen görs årligen. Inför 2017 kan det bli aktuellt med omprövningar av de olika verksamheternas resurstilldelning beroende på hur förutsättningarna har förändrats vad gäller finansiering, lagstiftning, befolkning, mm Övergripande uppräkningar av budgetramarna Centrala avsättningar År 2016 År 2017 Verksamhetsramar 2015 minskning 9,6 0 Avsättning löneökning,tillsv,tim/ob -12,1-13,1 Avsättning prisökning -1,5-1,2 Avsättning kommunsamverkan/finans -0,7-0,9 Avsättning ökade kapitalkostnader -1,5-1,0 Avsättning till budgeterat resultat 2 % -0,4-0,4 Avsättning till budgeterat resultat -9,6 0 Summa uppräkningar, kostnader -16,2-16,7 Summa ökade intäkter SKL 14/2 16,2 16, erat resultat Under 2015 reviderades det budgeterade resultatet från 2 % till 0,25 % av skatter och bidrag. Kommunstyrelsen fick ett tillfälligt kommunbidrag med 9,6 mnkr pga. stora obalanser inom sektor Stöd och Vård och Omsorg. Resultatmålet för 2016 är att återställa det budgeterade resultatet till 2 % av skatter och bidrag. Kommunfullmäktiges beslutade att det budgeterade resultatet ska uppgå till 11,4 mnkr år 2016 och 11,8 mnkr år 2017 d.v.s. 2 % av skatter och generella bidrag utifrån de finansiella inriktningsmålen. Utgångspunkten för budgeten är kravet på god ekonomisk hushållning. Utöver budgeterade resultatet har kommunfullmäktige avsatt 2,3 mnkr till sitt förfogande, där sektor Stöd kan äska till fortsatt arbete med projektet Klara upp till 0,550 mnkr. Kommunfullmäktiges förfogandepost har ökat med 0,484 mnkr under 2016 då befolkningsantagandet höjdet med 10 invånare till Kommunfullmäktige beslutade att fastställa nämndernas budgetramar för åren 2016,2017 med plan för om ett budgeterat resultat på 1 % av skatter och bidrag för budget 2016 och därefter succesiv återföring av det budgeterade resultatet. För budget 2017 ökar det budgeterade resultatet till 1,33%, för budget 2018 (1,66%) och för budget 2019 (2,00%). Detta innebär att kommunfullmäktiges mål inte uppfylls. Marginalen för förändringar minskar och det ställs större krav på budgetföljsamhet. Succesiv uppbyggnad av resultatet mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr erat 0,25 % resultat % 2,0 % 1,0 % 1,33 % 1,66 % 2,0 % erat resultat -1,4-11,4-5,7-7,8-10,0-12,4 Utlånat resultat -9,6 0,0-5,7-3,9-2,0 0,0 Utökning l KS 5,7 3,9 2,0 0 Minska ram 5,7-1,8-1,9-2, Kommunfullmäktiges förfogande 2,8 mnkr är avsatt, av dessa är 0,550 mnkr öronmärkta till Sektor Stöd. Sektorn kan vid behov äska medel för förebyggande verksamhet (Klaraprojekt). Ökade skatteintäkter finansierar generella uppräkningar såsom löneökning, prisuppräkning, kapitalkostnader, andra avsättningar för att kunna ha samma verksamhet som föregående år. 17

23 6.2.4 Befolkningsprognos Ett mycket viktigt datum för det kommande åren är den 1 november då invånarantalet fastställs för de nästkommande årets ekonomiska skatteberäkning. Befolkningsutvecklingen i kommunen utgår utifrån kommunens egen bedömning. Nedan finns en beskrivning över tid hur det sett ut i Munkedals kommuns egna budgetantaganden och hur utfallet 1 november har sett ut samt SCB-prognos. SCB beräknar invånarantalet baserat på ett riksgenomsnitt. För budget 2016 beräknar SCB befolkningen till och budget invånare. SCB prognos är hög då de räknar ca 100 kommuninvånare mer per år än vad utfallet 1 november blir. Grunden för skatteberäkningen för budget år 2016 enligt tjänstemannaförslaget är en ökning med 20 invånare till vilket är en mer realistiskt utveckling för Munkedals över tid och för budget 2017 ökning med 10 invånare, d.v.s invånare. Senaste prognosens invånarantal var invånare i maj. Kommunfullmäktige ändrade befolkningsantagandet för 2016 från till invånare, vilket ger en förstärkning av intäkter på 0,484 mnkr. Munkedals kommun beräknar den egna framtida prognosen för befolkningsutvecklingen med en ökning på ca 10 personer per år. Enligt rikets prognos och Prognos 2016 reviderades av KF till Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 fastställt antal invånare 1 nov Egna budgetantaganden Förändring budget/utfall 1 nov Förändring budget/budget mellan år Befolkningsprognos datum Källa: SKL Tabellen visar en prognos från år 2015 tom år Prognosen är genomförd av SCB. Utgångspunkten för prognosen är SCBs senaste riksprognos i arbetet med att ta fram regionala prognoser. Fruktsamheten och dödligenheten antas följa riksprognosens utveckling, medan nivåerna antas vara regionalt beroende. Utflyttningen baseras på tidigare observerade utflyttningsrisker. Antaget om inflyttning tas fram genom att studera tidigare inflyttningsmönster. Prognosen gjordes Prognosen visar hur de olika ålderskategorierna och dess andelar förändras över tid. Det är framförallt åldersgruppen som kommer att öka. Åldersgruppen kommer minska. Gruppen 6-15 år kommer att öka de närmsta åren men sedan sjunka. 18

24 6.2.4 Skatteintäkter och generella statsbidrag Munkedal är en nettobidragstagare i det kommunala utjämningssystemet som helhet. Under 2016 är skattetillväxten totalt 25,3 mnkr. Skattehöjningen genererar ytterligare 17,5 mnkr. Totalt genererar det en ökning av skatteintäkter och generella statsbidrag med totalt 42,8 mnkr (7,8 %) jämfört med föregående år. Den skatteprognos som ligger till grund för beräkningarna av verksamhetens förutsättningar var från SKLs prognos den 14 februari. Ny skatteprognos kom den 29/4. Den visade en förbättring av skatteintäkter med ytterligare 8,5 mnkr, vilket förbättrar ingångsläget i budgetprocessen. Den största orsaken till förbättringen var inom kostnadsutjämningssystemet där förändring av standardkostnaderna genererat ökat bidrag (4,2 mnkr) samt inom LSS där kommunen nu går från att betalt avgift till systemet istället bli bidragsmottagare (+1,8 mnkr). Även inom kostnadsutjämningen har förbättrats. Ökningen av skatteintäkterna budgeteras upp i budget 2016, och ska minska krav på anpassningar i verksamheten med 8,5 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade i juni att öka befolkningsmålet med 10 invånare till , vilket innebär en förstärkning av skatteintäkterna med 0,5 mnkr som läggs till KF förfogande Beslut om skattesatsen 2016 och majoritetens förslag till särskilda satsningar Skattehöjningen genererar ökade skatteintäkter på 17,5 mnkr. Majoritetens inriktning med det ökade anslaget är att: 2015 gör vi ett underskott på ca 14 miljoner. Detta måste enligt lag återställas inom tre år. Vi väljer att göra detta under Vi måste också se till att ha ett överskott till förfogande i KS för att kunna möta oförutsedda händelser, tillfälliga resursförstärkningar eller sätta in förebyggande insatser. Vi har ett ökat behov av fler lärare då vi har fler elever både i förskola och skola. En utökning av förskolan kommer att ske i Munkedal. Vi vill även öka antalet elevdatorer/ipads med målet 1 dator/2 elever i 7-9-skolan och 1/4 i F-6- skolan. Det förebyggande arbetet med personer med långvarigt försörjningsstöd och personer med missbruksproblematik behöver stärkas. Vi har en kraftig ökning av antalet hemtjänsttimmar inom kommunen som vi kommande år måste budgetera för. Det har även varit ökade kostnader på IFO-sidan när det gäller placeringar av barn och missbrukare. Vi behöver också sätta av medel till handikappanpassning i hemmen. Vi har höga kostnader i jämförelse med andra kommuner när det gäller äldreomsorg och IFO och har som mål att sänka kostnaderna. Vi vill höja föreningsstödet. Underhållet på våra fastigheter har varit eftersatt och måste öka, i ett första steg till 85 kr/m². Vi förutsätter en restriktiv hållning i alla beslut och att alla kostnadsökningar utöver dessa verksamhetsförändringar går via beslut i kommunstyrelsen/ksau. Munkedal Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Revidering av ramar efter skattehöjning Inriktningen på kommunstyrelsens beslut är att ramarna i huvudsak inte kommer att justeras inför Det ökade anslaget läggs till kommunstyrelsens förfogande. Undantaget 1,9 mnkr som ökat kommunbidrag. Två projektanställningar inom IFO 1,0 tjänst för missbruk vuxna samt 1,0 tjänst försörjningsstöd (1,1 mnkr). Detta enligt beslut i KS , 120. Ökat underhåll på kommunens fastigheter till 85 kr/m2 (0,8 mnkr). Satsningar Kommunstyrelsen angav beslut ( ) att särskilda satsningar kommer att göras inom ett flertal områden. Hanteringen kring dessa satsningar ska föregås av utredning vilken ska presenteras i KSAU under det kommande året. Därefter beslutar KSAU om eventuell förändring av ram. Varje satsning ska därefter (om beslutet är positivt) regelbundet återredovisas till KSAU/KS. Återredovisningen ska innehålla en kostnadsanalys samt en beskrivning av effekten av ökat kommunbidrag mm. 19

25 Skatteintäkter över tid Belopp i Mnkr 2013 Bokslut Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Skatteintäkter 392,5 395,1 409,5 443,6 459,5 473,7 487,0 Inkomstutjämn.bidrag 113,4 111,6 114,8 121,6 124,1 129,3 134,0 Kostnadsutjämning 4,3-10,6 6,8 9,9 9,9 9,9 9,9 Regleringsbidrag/-avgift 2,4 2,0 0,9-2,4-4,5-7,2-9,9 Strukturbidrag 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 LSS-utjämning -0,8-1,0-1,6 0,4 0,4 0,4 0,4 Summa intäkter 512,9 497,1 531,4 574,2 590,5 607,2 622,5 Slutavräkning ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Slutavräkning ,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Slutavräkning ,2 Summa intäkter (inkl. avräkning) 513,4 497,1 531,4 574,2 590,5 607,2 622,5 Fastighetsavgift 20,0 19,7 20,2 20,2 20,2 20,2 20,2 Summa skatter inkl fastavg. 533,3 516,7 551,6 594,4 610,7 627,4 642,7 Kostnadsutjämningförsl. 18,6 0,0 0,000 0,000 0,000 0,000 Summa 533,3 535,3 551,6 594,4 610,7 627,4 642,7 Förändring i % skatter och bidrag SKL 4,0% 3,0% 7,8% 2,8% 2,7% 2,4% Förändring i mnkr 16,3 42,8 16,4 16,6 15, Kompensation för löneökningar SKLs bedömning, cirkulär 15:7, visar att löneökningarna i riket ligger på ca 3 procent för år 2015 och blir under år 2016 något högre 3,2 % och år 2017 hamnar på ca 3,4 %. Gjorda beräkningar för avsättning till tillsvidare anställdas löneökningar utgår från den lönestrategi kommunen antagit, centrala avtal och den omvärldsbevakning som gjorts. Avsättning för tillsvidare för år 2016 är 3,2 procent (11,067 mnkr) där även prioriteringar ingår. För år 2017 är 3,4 procent (12,567 mnkr) avsatt. Beräkningen utgår från 2015 års beräknade lönenivå. Dessa avsättningar ligger centralt och fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag. Skulle avtalen ändras eller på något sätt överstiga det avsatta medlen för löneökning får nämnderna själva finansiera detta Lönebildning i Munkedals kommun Avtalen har utvecklats från att bygga på centrala och generella lönepåslag till att numera bygga på en individuell och differentierad lönesättning som bestäms på lokal nivå. Avtalen ger större möjligheter att genomföra lönebildningen utifrån egna förutsättningar och prioriteringar. Ett aktivt lönepolitiskt arbete som är nära sammankopplat med långsiktig verksamhetsplanering och budgetarbete ställer krav på förmågan att bedriva ett ambitiöst och strukturerat arbete. En väl fungerande lönebildningsprocess där de anställda förstår sin lönesättning bidrar till en effektivare verksamhet. Det finns behov av en långsiktig viljeinriktning för den framtida lönestrukturen som är kopplad till budgetprocessen. Principer för lönesättning innebär att lönen ska fastställas med hänsyn till arbetets svårighetsgrad och ansvar, medarbetarens arbetsinsatser och personliga kompetens och marknadsanpassning vid bristsituationer. Viljeinriktningen ska ligga till grund för den årliga lönerevisionen och vara en del i budgetberedningen. Det framtida arbetssättet innebär en koppling mellan budgetprocessen och kommunfullmäktiges beslut om en tvåårig budget innehållande en total avsättning för löneökningar. Det ska inbegripa en övergripande analys i budgethandlingen. Underlaget ska innehålla en beskrivning av de centrala avtalen, lönenivåer/lönespridning mellan grupper, pensionsavgångar, arbetsmarknadsläge, resultat av lönekartläggning och jämförbar lönestatistik. Kartläggning och analys ska följas av en viljeinriktning och handlingsplan med förslag till särskilda struktursatsningar samt en grov kostnadsberäkning. Detta budgetbeslut ska vara vägledande för kommande lönerevisioner två år framåt och kan komma att revideras årligen. Beredningen kommer att starta under hösten 2015 inför mål -och resursplanen Enligt SKL kommer en tredjedel av de anställda gå i pension om tio år. De grupper som kommer att vara bristyrken är förskollärare/fritidspedagoger, 20

26 socialsekreterare, undersköterskor, chefer och lärare. En av de viktigaste utmaningarna för Munkedals kommun är att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Dessa utmaningar ställer stora krav på det personalstrategiska arbetet. För att vara en attraktiv arbetsgivare fokuserar kommun på ledarskap, medarbetarskap förebyggande hälsoarbete och förbättrad organisation. Andra delar som är viktiga att utveckla är ledarskap och medarbetarskap, arbetsmiljö samt jämställdhet Kompensation för prisökningar Enligt SKL prognos är prisutvecklingen i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX upp mot 1,4 procent. Munkedal har avsatt medel för uppräkning av prisökningar med 1,500 mnkr som verksamheten kompenseras med. Kostnader som inte täcks inom avsatt pott får finansieras inom egen ekonomisk ram Kapitalkostnadskompensation Det är viktigt att de ekonomiska konsekvenserna av samtliga planerade investeringar beaktas i budgeten. Kapitalkostnader är en väsentlig del av dessa ekonomiska konsekvenser. Internräntan för 2016 är satt till 2,9 %. Sveriges kommuner och landsting rekommenderar att ta den egna genomsnittsräntan. Avsättningen för utökade kapitalkostnader beräknas till 1,5 mnkr avseende investeringar på 30 mnkr. De investeringarna utöver de 30 mnkr finansieras inom verksamhetens driftkostnad och kompenseras inte centralt Ramförändringar 2016 Kommunstyrelsen I och med stora volymökningar och obalanser i budget 2016 så beslutade kommunfullmäktige att gå på kommunstyrelsens förslag att sänka resultatet till 1 % av skatter och bidrag och utöka kommunstyrelsens ram med 5,7 mnkr samt att det budgeterade resultatet succesivt återställs fram till För budget 2017 ökar det budgeterade resultatet till 1,33%, för budget 2018 (1,66%) och för budget 2019 (2,00%). Revidering av ramar efter skattehöjning Ramarna kommer i huvudsak inte att justeras inför Det ökade anslaget läggs till kommunstyrelsens förfogande 17,5 mnkr. Undantaget 1,9 mnkr som ges till sektor samhällsbyggnad och sektor Stöd som ett ökat kommunbidrag. Kvarstående medel på 15,6 mnkr ska täcka 2015 års underskott samt eventuella satsningar. Utökningar 2016 Stora obalanser/volymökningar finns inom sektorerna inför Inom kommunstyrelsen redovisas utökningar/obalanser med totalt 25,045 mnkr som främst beror på volymökningar inom 21 hemtjänst, ökat antal barn förskola, grundskola, gymnasiet. Den andra stora posten är köp av institutionsplaceringar för barn. För att kunna finansiera dessa utökningar krävs det anpassning med motsvarande summa för att uppnå god ekonomisk hushållning. Utifrån detta har verksamheten arbetat fram förslag och konsekvensbeskrivningar. Verksamheten har fått utökat kommunbidrag för kunna budgetera obalanserna under 2016 med 19,173 mnkr. Resterande obalanas ska åtgärdas på 7,7 mnkr. Anpassningar 2016 Kommunstyrelsen uppdrag under budgetprocessen har varit att anpassa budgeten för 2016 med 9,6 mnkr som ska återställa det budgeterade resultatet till 2 % av skatter och bidrag Kommunfullmäktige beslutade att utöka ramen för kommunstyrelsen med 8,4 mnkr pga att skatteprognosen i april visade en förbättrad prognos. Utöver detta fick kommunstyrelsen ytterligare ett ökat kommunbidrag med 5,7 mnkr då resultatet sänktes. Detta för att lätta de stora anpassningar som krävs inom kommunstyrelsen. Det innebär att kommunstyrelsens ram förändras jämfört med föregående år med 4,5 mnkr. (-9,6+8,4+5,7=4,508 mnkr). I budgeten ligger beslut att minska kommunledningskontorets ram med 3,2 mnkr. Denna minskning omfördelas/täcker delar av övriga obalanser inom kommunstyrelsens verksamheter. Totalt uppgår obalansen till 25,0 mnkr. Med ovannämnda omfördelning 3,2 mnkr samt utökning av ram med 8,4 samt 5,7 mnkr blir återstående anpassningen 7,700 mnkr. Anpassningarna redovisas på sida 23 och 35. År 2016 Obalanser inom KS 25,045 Anpassning inom KLK -3,200 Summa obalans 21,845 Ny skatteprognos 29/4-8,445 Summa obalans 13,400 Utökad ram minska resultat 1 % -5,700 Summa obalans 7,700 Lönenämnden Lönenämnden har arbetat fram förslag på åtgärder och anpassningar utifrån sitt uppdrag att minska sin totala ram med 0,160 mnkr varav Munkedals del är 0,046 mnkr. Byggnadsnämnden och övriga nämnder Byggnadsnämnden och övriga nämnder har i uppdrag att konsekvensbeskriva oförändrad ekonomisk ram. Kostnadsökningar balanseras med allmän återhållsamhet Ramförändringar 2017 Nämnderna hade i uppdrag att konsekvensbeskriva oförändrad ram under Kompensation för löneökningar, prisökningar och kapitalkostnader kompenseras till verksamheterna och är avsatta centralt. Det budgeterade resultatet är 2 % av skatter och bidrag (11,8 mnkr).

27 För kommunstyrelsen finns utökningar/obalanser på totalt 4,020 mnkr. Dessa avser volymökningar för sektor barn och utbildning på 2,820 mnkr samt aviserade volymökningar inom vård och omsorg på 2,200 mnkr. Sektor Stöd beräknar att genomförda åtgärder gjorda under ska sänka kostnaderna med 1,0 mnkr under Denna minskning tillsammans med omfördelning inom kommunledningskontoret och sektor samhällsbyggnad innebär att de kommande volymökningar inom skola och omsorg i stort sett täcks. Kvar finns 1,250 mnkr för 2017 som måste anpassas och konsekvensbeskrivas inom vård och omsorg (1,200 mnkr) och inom barn och utbildning (0,050 mnkr). Kommunfullmäktiges beslut att sänka det budgeterade resultatet 2016 och om succesiv återbetalning innebär det att under 2017 ska resultatet fastslås till 1,3 % dvs 7,8 mnkr så krävs ytterligare anpassningar på 1,8 mnkr. Dessa måste då konsekvensbeskrivas, vilket inte är gjort. Under hösten får tjänstemannaorganisationen redovisa åtgärder. År 2017 Obalanser inom KS 4,020 Anpassning inom KLK -2,660 Summa obalans 1,420 Återställa resultat 1,33% 1,800 Summa obalans 3,220 22

28 Sammanställning inom kommunstyrelsen utökningar av verksamhet med 25,045 samt ytterligare utökning med 1,9 mnkr från kommunstyrelsens förfogande samt anpassningar med 7,772 mnkr År Kommunledningskontor mnkr mnkr Tillväxt och kultur: Neddragning/minskning av chefstjänst -0,600 Tillväxt och kultur: Samgående mellan Kultur och bibliotek, minskning 50 %. -0,205 Tillväxt och kultur: 50 % tjänst i stugan tillsätts ej -0,200 Ekonomi: Chefsupphandlare (Munkedals andel) -0,200 Administrativa: Växelsamarbete -0,318 Kommunchef: Neddragning av verksamhetsutvecklare -0,577 Personal: Facklig tid -0,300 Översyn av samverkansmöjligheter lön, bemanning, personal (omfördela ram) -0,100 Gemensam administration kring specialistfunktioner (komp.avskr, pension, upphandling, finans)?? Koncernsamordning, (Omfördela ram) -0,700-0,600 Omfördelning inom KS 0,600 Anpassning av ram -3,200-0,600 År Samhällsbyggnad mnkr mnkr Gata/mark: Bostadsanpassning (0,900 mnkr) 0,900 0,000 Handlarrunda (ofinansierad idag 0,090 mnkr) 0,090 0,000 Föreningen Grönskan (ofinansierad idag 0,700 mnkr) 0,700 0,000 Leader (ofinansierad idag 0,170 mnkr) 0,170 0,000 Ökat underhåll på kommunens fastigheter till 85 kr/m2 (0,8 mnkr). 0,800 Utökning av ram 2,660 0,000 Fastighet: Översyn kaffet -0,130 Översyn taxor och avgifter -0,100 Nedläggning ishall (halvårseffekt) -0,500-1,000 Minskat underhåll föreningen grönskan -0,200 Neddragning av arbetskläder inom samhällsbyggnad -0,050 Intäkt för föreningshyra -0,060 Lägre lokalkostnader (omfördela ram) -0,205-1,000 Omfördela inom KS 2,000 Anpassning av ram -1,245-2,000 Summa 1,415-2,000 År Vård och Omsorg mnkr mnkr Volymökningen hemtjänst 5,000 2,000 Volymökning hemsjukvård 1,200 Ökade behov av hjälpmedel 1,000 Digitala trygghetslarm 0,150 0,200 Utökning av ram 7,350 2,200 Förslag anpassningar 1. Minska mertid, övertid och vikarietillsättning -1, Handllingsplan på minskad ohälsa 2 % enheter -0, Kvalitetsnivå hemtjänst/trygg hemgång -0,700 S+C+MP ökat budget för arbetskläder, lagkrav 0, Översyn av organisationen stöd/vård och omsorg dela enhetschefstjänst. -0, Uppsägning Uppsägning 2,74 heltider år 2017 (1,37 mnkr) 0,000-2,200 Omfördelning inomg KS lättnad för obalans -2,200 med 1,000 mnkr 0,830 Anpassning av ram -3,710-1,370 Summa 3,640 0,000 År Barn och utbildning mnkr mnkr Ökat antal barn i fritidsverksamhet 0,980 0,160 Ökat antal barn i förskolan 0,070 0,810 Ökat antal barn i grundskolan 0,550 0,300 Ökat antal barn gymnasieskolan, Interkom ersättning 0,450 0,450 Prisökning Västtrafik 5 % per år 0,220 0,230 Utveckling/uppföljning/aktivitetsansvar barn/ungdomar tom 24 år 0,420 0,000 Särskolan minskade intäkter Interkom ersättning 1,020 1,020 Särskolan minskning personal -0,150-0,150 Utökning av ram 3,560 2,820 Avveckla vårdnadsbidrag -0,656 Minska antalet elevassistenter 0,000-0,638 Minskad personaltäthet Fritids 23,65 barn/heltid från ,5 barn/heltid -0,986 Minskad personaltäthet i förskolan 0,027/avd, 2,9 pers/avd -0,226 Minskad lärartäthet 0,2 per åk, grundskolan åk ,463 Minskad lärartäthet 0,2 grundskolan förskoleklass -0,112 Avveckla Barn och utbildnings del i Stödteamet specialpedagogen(förebyggande arbete) -0,395 Ökat KB för att slippa neddragning ,820 omfördela inom KS ( SB,KLK,stöd kvarstår dock 0,050 mnkr att anpassa) 2,770 Anpassning av ram -0,656-0,050 Summa 2,904 2,770 År Utökningar 26,945 4,020 Anpassningar 1 % budgeterat resultat -7,772-1,420 Lättnader vid 1 % 19,173 2,600 Om succesiv återbetalning ska ske 2017 och resultatet fastslås till 1,3 % dvs 7,8 mnkr så krävs ytterligare anpassningar på 1,8 mnkr. Dessa måste då konsekvensbeskrivas. Utökning ram från Kommunstyrelsens förfogande beslutas till sektor Stöd 1,1 mnkr samt sektor Samhällsbyggnad 0,8 mnkr: Det avser Två projektanställningar inom IFO 1,0 tjänst för missbruk vuxna samt 1,0 tjänst försörjningsstöd (1,1 mnkr). Detta enligt beslut i KS , 120. Ökat underhåll på kommunens fastigheter till 85 kr/m2 (0,8 mnkr). År Stöd mnkr mnkr LSS-boende: Allmänna vägen 1,800 Barn och unga institutionsvård (idag ofinansierad) 4,100-1,025 Familjehem (idag ofinansierad) 2,500-0,625 Soc. sekreterare (idag ofinansierad) 2,300 Sysselsättning: ökning deltagare multifunktionshinder (2016: 1,575, 2017: 1,150) 1,575 1,150 Två projektanställningar inom IFO 1,0 tjänst för missbruk vuxna samt 1,0 tjänst försörjningsstöd (1,1 mnkr). Detta 1,100 enligt beslut i KS , 120. Utökning av ram 13,375-0,500 allmänna vägen: se över nattbemanning -0,590 Prövning återbesättning avg.handläggare -0,220 Korttidsboende i egen regi -0,200-0,500 Struktur biståndsbedömning inkl kvalitetsnivåer -0,300 Sänkt personaltäthet grupp-/servicebostad 2,0 tjänst -0,851 omfördelning inom ks 0,000 1,000 Anpassning av ram -2,161 0,000 Summa 11,214-1,000 23

29 Ramförändringar över tid Ramförändringar Ram Nämnder 508, , , , ,822 Kommunstyrelsen totalt 503, , , , ,916 Ramändring 14,386 12,658 16,283 22,017-1,800 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 11,743 13,446 13,115 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet) ändrat PO-pålägg -7,995-1,115-0,840 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) 10,637 0,327 4,008 22,017 0,000 e utfördelat succesiv återställande av resultat -1,800 Kommunledningskontor ram 55,890 58,366 53,813 66,257 65,657 Ramändring -0,052 2,476-4,553 12,444-0,600 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 1,034 2,393 0,435 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* -2,833-0,153-3,732 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) 1,746 0,236-1,256 12,444-0,600 Sektor Vård o Omsorg ram 110, , , , ,096 Ramändring -4,123 6,456 5,470 0,640 0,830 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 2,631 3,295 3,290 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* -13,354-0,032 0,491 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) 6,600 3,193 1,689 0,640 0,830 Sektor barn o Utbildnings ram 182, , , , ,377 Ramändring -10,756 4,352-3,092 2,904 2,770 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 5,290 4,640 4,675 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* -14,690 1,419-5,658 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) -1,356-1,706-2,109 2,904 2,770 Sektor Stöds ram 78,837 75,873 84,137 88,751 87,751 Ramändring 15,604-2,964 8,264 4,614-1,000 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 2,083 1,926 1,939 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* 9,405-4,310-0,230 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) 4,116-0,580 6,555 4,614-1,000 Sektor Samhällsbyggnads ram 75,889 78,227 88,421 89,836 87,836 Ramändring 13,712 2,338 10,194 1,415-2,000 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 0,704 1,192 2,776 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* 13,477 1,962 8,289 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) -0,469-0,816-0,871 1,415-2,000 Byggnadsnämndens ram 2,296 0,545 1,958 1,958 1,958 Ramändring -0,099-1,751 1,413 0,000 0,000 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 0,077 0,025 0,062 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* -0,142-1,556 1,357 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) -0,034-0,220-0,006 0,000 0,000 Lönenämndens ram 2,671 2,448 2,402 2,402 Ramändring 2,754-0,223-0,046 0,000 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 0,000 0,013 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* 2,754 0,000 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) 0,000-0,236-0,046 0,000 Smånämnder 2,416 2,816 2,546 2,546 2,546 Ramändring 0,000 0,400-0,270 0,000 0,000 Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0,897 Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0,729 Överförmyndarnämnden 0,780 0,780 0,910 0,910 0,910 Valnämnden 0,010 0,410 0,010 0,010 0,010 24

30 7. Ekonomisk sammanställning 7.1 Ekonomiska ramar nämnder (Kommunbidrag) Sänkt resultat till 1 % 2016, med en succesiv höjning till 2 % Kommunstyrelsen ( ) beslutade utökning av kommunbidrag för Kommunfullmäktige beslutade att utöka ramen för kommunstyrelsen genom att minska det budgeterade resultatet för år 2016 och beslutar att resultatet succesivt ska återställs fram till år Den beslutade skattehöjningen genererar ökade skatteintäkter på 17,5 mnkr. Detta anslag finns till kommunstyrelsens förfogande totalt 17,5 mnkr. 1,9 mnkr utfördelas direket till verksamheten. Två projektanställningar inom IFO 1,0 tjänst för missbruk vuxna samt 1,0 tjänst försörjningsstöd (1,1) mnkr samt ökat underhåll på kommunens fastigheter till 85 kr/m2 (0,8) mnkr. Återstående medel för kommunstyrelsens förfogande är 15,6 mnkr. Delar av detta anslag ska täcka det prognostiserade underskottet för år 2015, Underskottet uppskattas hamna på -8,0 mnkr. Ett återställande av resultatet inom tre år innebär att verksamheten ska visa på ett överskott motsvarande 2,67 mnkr/år under 2016, 2017, Särskilda satsningar Särskilda satsningar kommer att göras under utifrån majoritetens inriktning med det ökade anslaget på 17,5 mnkr (se sid 19). Hanteringen kring dessa satsningar ska föregås av en utredning vilken ska presenteras i KSAU/KS. Därefter beslutar KSAU/KS om eventuell förändring av ram till sektorerna. Varje satsning ska därefter regelbundet återredovisas till KSAU/KS. Plan Plan Nämndernas ram, mnkr Föränd 2016* Föränd 2017* Föränd 2018* Föränd 2019* Kommunstyrelsen 532, , , , ,016 22,017-1,800-1,900-2,000 ej utfördelat (succesivt återställning resultat) -1,800-3,700-5,700-1,800-3,700-5,700 varav till KS förfogande 15,609 15,609 16,709 16,709 15,609 Byggnämnden 1,958 1,958 1,958 1,958 1,958 0,000 0,000 0,000 0,000 Lönenämnd 2,448 2,402 2,402 2,402 2,402-0,046 0,000 0,000 0,000 Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0,897 0,000 0,000 0,000 0,000 Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0,729 0,000 0,000 0,000 0,000 Överförmyndarnämnden 0,910 0,910 0,910 0,910 0,910 0,000 0,000 0,000 0,000 Valnämnden 0,010 0,010 0,010 0,410 0,010 0,000 0,000 0,400-0,400 Summa nämnder 539, , , , ,922 21,971-1,800-1,500-2,400 *Förändring mellan åren Nämnderna kommer att tillskjutas ett ökat kommunbidrag på ca 16 mnkr som är avsatta centralt och som kommer att fördelas ut under 2016 för löneökning, kapitalkostnader samt prisuppräkning. 7.2 Resultatbudget Plan Plan Mnkr Verksamheterna intäkter 91,9 92,8 93,8 94,7 95,7 Verksamheternas kostnader -618,8-658,1-673,1-686,8-700,6 Avskrivningar -17,0-17,0-17,0-18,0-18,0 Verksamhetens nettokostnad -543,8-582,2-596,3-610,1-623,0 Skatteintäkter 409,5 443,6 459,5 473,7 487,0 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag 142,1 150,7 151,2 153,7 155,7 Finansiella intäkter 0,2 0,4 0,4 0,4 0,4 Finansiella kostnader -6,6-6,8-6,7-7,2-7,3 Skatter och finansnetto 545,2 588,0 604,4 620,6 635,8 erat resultat 1,39 5,7 8,1 10,5 12,9 Nettokostnadsandel 99% 98% 98% 97% 97% erat resultat, andel av skatter och bidrag % 0,3% 1,0% 1,3% 1,6% 2,0% 25

31 7.3 Investeringsbudget Nedan presenteras Munkedals investeringsbudget , samt plan Samtliga investeringar måste rymmas inom de budgeterade kapitalkostnaderna. Enligt beslut ska investeringsvolymen högst uppgå till 30 mnkr för vardera åren. Förvaltningens förslag ligger på 40 mnkr år 2016 vilket ger en ökad kapitalkostnad. Den ökade investeringskostnaden avser utbyggnaden av Önnebacka förskola (tre nya avdelningar). De ökade kapitalkostnaderna för denna utbyggnad finansieras genom att inhyrda lokaler (församlingshemmet) lämnas. År 2017 kommer investeringsvolymen vara 30 mnkr. Enligt god ekonomisk hushållning ska nettoinvesteringarna inom den skattefinansierade verksamheten, efter avdrag för amorteringar på utlämnade lån och försäljningar, finansieras av avskrivningar och resultat. Självfinansieringsgrad av investeringar är målet 100 %. Låneramen för 2016 beräknas till summan av avskrivningar 17,2 mnkr plus budgeterat resultat 11,4 mnkr minus investeringsbudgeten -40,0 mnkr. Behovet blir 11,4 mnkr för att kunna låna kortsiktigt vid investeringar. Om det budgeterade resultatet justeras måste låneramen justeras med motsvarande summa. Verksamhetens behov är 47,3 mnkr i budget 2016, vilket innebär en diff. på -7,3 mnkr. Förvaltningen har prioriterat bort -7,3 mnkr för att hålla sig inom ram enligt nedan. Mnkr plan 2018 plan 2019 Kommunstyrelsen 32,0 39,3 55,4 57,9 15,3 KS förfogande 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunledningskontor 6,5 2,9 4,2 0,6 0,5 Sektorn för Samhällsbyggnad 20,9 33,7 50,1 56,4 13,9 Sektorn för VoO 0,9 0,7 0,6 0,4 0,4 Sektorn för Stöd 0,5 0,5 0,1 0,1 0,1 Sektorn för BoU 2,6 1,5 0,5 0,5 0,5 Byggnadsnämnd 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 Totalt för kommunen 32,8 40,0 56,2 58,7 16,1 Ram för året 40,0 40,0 30,0 30,0 30,0 diff. 7,2 0,0-26,2-28,7 14,0 Bortprioritering 2016, mnkr -7 3 Kommunledningskontoret -0,1 Inventarier allaktivitetshus -0,1 Gata/mark -0,8 GEOTEKNISK FOLKETS PARK -0,3 SAMHÄLLSFÖRB ÅTGÄRDER -0,5 Fastigheter -5,9 ENGERGIÅTGÄRDER -0,5 ÅTGÄRDER VÄSSJEGÅRDEN -0,4 SPORTTHALLEN CAFETERIA -2,0 MUNKEDALSSKOLANS SKOLGÅRD -1,0 TILLBYGGNAD KUNSKAPENS HUS MM -2,0 Park & skog -0,5 bryggor saltkällan / -0,5 Tkr Plan 2018 Plan 2019 Till Kommunchefs förfogande Kommunledningskontoret KONST I OFFENTLIGA MILJÖER DATA- OCH NÄTVERKSPRODUKTER UPPFÖLJNINGSSYSTEM UTBYTE PC Nytt ekonomisystem/faktura Sektor för VoO, BoU och Stöd MÖBLER, INVENTARIER ALLEG sektor VO Sektor VoO Nytt verksamhetssystem VoO Sektor Stöd Sektor Barn och utbildning BOU INVENTARIER KUNSKAPENS HUS

32 Tkr Plan 2018 Plan 2019 Samhällsbyggnadssektorn, Gata/mark BELÄGGN O BROARB BELÄGGNING VÄSTERGÅRD BELÄGGNING MYRBOTTEN ÅTGÄRDER GATUBELYSN KARTA GEOTEKNISK FOLKETS PARK STRAT FASTIGHETSFÖRVÄRV UTB BOSTADS/IND_OMR HÅBY RONDELL INDUSTRIOMR SÄLEBY RIVNING GULA VILLAN GÅRVIK BOSTÄDER KORPÅS MÖEVÄGEN GC O VÄGFÖRB GC-VÄG GLÄBORG BRO BRUKSVÄGEN/ÄLVEN GC UTMED STALEVÄGEN GÅRVIK STRANDZON GC SALTKÄLLAN HANDIKAPPANPASSAD LEKPLATS OFFENTLIG TOALETT SAMHÄLLSFÖRB ÅTGÄRDER BUSSTATION JVG Fastigheter SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER OMB KOMMUNALA FASTIGHETER FIBERANSLUTNINGAR I VERKSAMHETEN KÖK CENTRUMSKOLAN/FÖRSKOLA KÖK VÄSSJEGÅRDEN KÖK KUNGSHÖJDENS FÖRSKOLA GÅRVIK TOALETT ENGERGIÅTGÄRDER ÅTGÄRDER ISHALL HANDIKAPPANPASSNING ÖNNEBACKA FÖRSKOLA SPRINKLER SKOLA/ÄLDREBOENDE ÅTGÄRDER VÄSSJEGÅRDEN NYTT ÄLDREBOENDE ANPASSNING ÄLDREBOENDE MUNKREKLAM TILLBYGGNAD SPORTTHALLEN CAFETERIA MUNKEDALSSKOLANS SKOLGÅRD TILLBYGGNAD KUNSKAPENS HUS MM Tkr Plan 2018 Plan 2019 Städ STÄD ALLMÄNT Kost KOM KÖK ALLMÄNT Park & skog REDSKAP bryggor saltkällan / DIV BAD,LEK/ HANDIKAPPÅTGÄRDER BADPLAT Näringsliv BREDBAND/ Fibernät 0 0 Plan och Bygg DETALJPLANER DIGITALT ARKIV Summa kommunen Summa avvikelse Beslut Politiskt ram

33 Beskrivning av investeringar per projekt 2016 Kommunstyrelsen Kommunledningskontor tkr Konst i offentliga miljöer (100 tkr): Investeringen avser utsmyckning av offentlig miljöer i kommunen enligt beslut KS den s k 1% regeln. Ska vara 300 tkr men pga. prioritering av budgetens maxnivå sänks den till 100 tkr. Data- och nätverksprodukter (250 tkr): Investering avser eventuell datautrustning, såsom server eller liknande. Den ökade antalet datorer och kraven på snabbare uppkopplingar tillsammans med att större datamängder överförs kräver nyinvesteringar i nätverksprodukter, både för luftburen och för trådbunden ITkommunikation. Investeringen görs löpande under året när behovet uppstår. Beslutsstöd (1 000 tkr): Investering avser nytt beslutsstödsystem Hypergene, införande under Utbyte PC (1300 tkr): Investeringen görs löpande under året när behovet uppstår. Upphandling ekonomisystem/ehandel system (200 tkr): Under 2015 går avtalen avseende e-handelssystem och ekonomisystem ut och måste upphandlas. Engångskostnaderna i samband med bytet redovisas som investeringar. Allaktivitetshus (0tkr): Bortprioritering Sektor Vård och omsorg 700 tkr Arbetstekniska hjälpmedel (150 tkr): Investering avser hjälpmedel inom vård och omsorg. Gemensamma inventarier (350 tkr): Investering avser möbler och övriga inventarier till äldreboenden. Larm ordinärt (100 tkr): Investering avser larm till ordinärt boende. Nytt verksamhetssystem (100 tkr): Fortsatt investering på verksamhetssystemet Magna Cura. Sektor Stöd 500 tkr Inventarier (500 tkr): Arkivskåp till IFO/Socialpsykiatri/biståndsenhet samt LSS. Sektor Barn och utbildning 1500 tkr Inventarier barn o utbildning (1 500 tkr): Investering i möbler och övriga inventarier till skolor och förskolor. Främst kunskapens hus Sektor Samhällsbyggnad tkr Gata mark tkr Beläggning o broarbete (1 000 tkr): Beläggnings- och broarbete på kommunala gator och anläggningar Beläggning Västergård (1 000 tkr): Toppbeläggning av gatorna i bostadsområdet som nu är nästan färdigbyggt. Beläggning Myrbotten (700 tkr): Toppbeläggning efter exploateringen (9 tomter) Åtgärder gatubelysning (300 tkr): Mindre åtgärder för att spara energi och höja säkerheten i gatubelysningsanläggningarna 28

34 Karta (100 tkr): Ny framtagning av grundkarta för nya områden Geoteknisk Folkets park (0 tkr): Bortprioritering (300 tkr) Geotekniska utredningar visar på behov av stabilitetshöjande åtgärder Strategiskt fastighetsförvärv (300 tkr): Möjlighet att förvärva mindre kompletteringsmark etc. Utbyggnad bostad/industriområde (300 tkr) Medel för mindre åtgärder Rivning gula villan Gårvik (150 tkr): Byggnaderna är i dåligt skick. Dessa bör rivas eller upprustas Möevägen GC och vägförbättring (1 500 tkr): Utbyggnad av gc samt förbättring av trafiksäkerheten Bro bruksvägen /älven (1 000 tkr): Bron på Bruksvägen över Örekilsälven är i deåligt skick och behöver renoveras GC utmed Stalevägen (1 000 tkr): Medfinansiering av åtgärd på statligt vägnät. Gc-väg byggs ut på delen Hedevägen-Örekilsparken. Samhällsförebyggande åtgärder (500 tkr): Bortprioritering (500) tkr Åtgärder för trevligare och finare samhällen. Inkluderar även möjlighet för samhällsföreningar m fl att söka bidrag. Fastighet tkr Säkerhetshöjande åtgärder (400 tkr): Åtgärder (brand, passage eller inbrott) för att förbättra säkerheten i kommunala lokaler. Ombyggnad kommunala fastigheter (800 tkr): Medel för smärre ombyggnader och anpassningar efter verksamheters behov. Fiberanslutningar i verksamheten (100 tkr): För anslutningsavgifter och vissa åtgärder i byggnaderna Ombyggnad Centrumskolan kök/förskola (500 tkr): Ombyggnad från mottagningskök till tillagningskök enligt KF:s beslut samt nybyggnad av förskola. Kök Vässjegården ombyggnad (700 tkr): Upprustning och modernisering av kök. Energiåtgärder (500 tkr): Bortprioritering. Minskar med (500 tkr). Åtgärder på kommunala fastigheter. Åtgärder ishall (2 500 tkr): Första steget i en långsiktig upprustning av befintlig ishall, åtgärder enlig presenterad utredning. Handikappanpassning (100 tkr): Smärre åtgärder av lätt undanröjda hinder Önnebacka förskola ( tkr): Tre nya avdelningar ska byggas. Sprinkler skola/äldreboende (500 tkr): För ökad säkerhet. Behovet tkr, dock prioriteras endast 500 tkr för budget Installation av sprinkler för att öka säkerheten i verksamheterna Åtgärder Vässjegården (600 tkr): Bortprioritering. Minskar med (400 tkr) Nödåtgärder för ökad hygien och säkerhet Nytt äldreboende (500 tkr): Projektering enligt äldreomsorgsutredningens idéer. Projektering påbörjas för fler bostäder inom Äldreomsorgen och ett samlat äldrecentrum 29

35 Anpassning äldreboende (500 tkr): Mindre anpassningsåtgärder för att öka säkerhet och trivsel Sporthallen cafeteria (0 tkr): Bortprioritering. Minskar med (2 000 tkr) Ny cafeteria eftersom det är flera stora arrangemang med relativt mycket publik i hallen Munkedalsskolans skolgård (1 000 tkr): Bortprioritering. Minskar med (1 000 tkr) Skolgården är sliten och behöver fräschas upp Tillbyggnad Kunskapens hus (1 000 tkr): Bortprioritering. Minskar med (2 000 tkr) Verksamheten ökar i Kunskapens Hus och vsh är trångbodd. Ytterligare lokaler behöver tillskapas för att vsh ska fungera bättre Städ Städ allmänt (300 tkr): Nivån på städredskap är dålig. Personalen behöver bättre redskap, inte minst ur arbetsmiljösynpunkt. Kost Kom. kök allmänt (300 tkr): Ny utrustning, inventarier etc. i kommunala kök Park & Skog 550 tkr Redskap (300 tkr): Löpande inköp av gräsklippare mm Bryggor saltkällan (0 tkr): Bortprioritering. Minskar med (500 tkr) Bryggorna på Saltkällan, kommunens mest välbesökta badplats behöver bytas ut. Div bad (250 tkr): Åtgärder vid och material till badplatser mm Näringsliv Bredband/fiber (0 tkr): Investering avser utbyggnad av fiber i stamnätet. dessa flyttats från kommunstyrelsen till byggnadsnämnd Byggnadsnämnd Detaljplaner (750 tkr): Kommunala detaljplaner för verksamheter, som skall färdigställas under Pga av omorganisation har 30

36 8. Kommunstyrelsen Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsens ansvar omfattar i princip all verksamhet och är också anställningsmyndighet för all kommunal personal (oavsett var i organisationen de befinner sig). Till stöd i sitt arbete har kommunstyrelsen en förvaltning bestående av kommunchef, fyra verksamhetssektorer, Barn och Utbildning, Vård och Omsorg, Stöd och Samhällsbyggnad samt ett kommunledningskontor. Kommunchefen har helhetsansvar för kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen andel motsvarar 99 % av kommunens totala budget resterande andel finns inom Byggnadsnämnd, Lönenämnd samt övriga nämnder. En allt större del av den kommunala verksamheten bedrivs i form av bolag, förbund eller gemensam nämnd. Miljö och ITverksamheten bedrivs i gemensam nämnd med Lysekil och Sotenäs. Även VA-verksamheten drivs i samverkan med andra kommuner, här i aktiebolag tillsammans med Uddevalla och Färgelanda. Räddningstjänsten ingår i förbund med Lysekil och Uddevalla. Kommunstyrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan. Den har ett särskilt ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. har hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. skall enligt kommunallagen lägga förslag till beslut i alla ärenden som skall behandlas av kommunfullmäktige, om inte någon annan nämnd har gjort det. ansvarar för den översiktliga planeringen av användning av mark och vatten, Bostadspolitiken samt utveckling av samhällsbyggandet i övrigt. Ansvarar för utvecklingen av den kommunala demokratin. Stöd Vård o Omsorg Barn- och Utbildning Samhällsbyggnad KLK 16% 12% 34% 16% 22% Ekonomisk översikt Plan Plan Nämndernas ram, mnkr Föränd 2016* Föränd 2017* Föränd 2018* Föränd 2019* Kommunstyrelsen 532, , , , ,016 22,017-1,800-1,900-2,000 ej utfördelat (succesivt återställning resultat) -1,800-3,700-5,700-1,800-3,700-5,700 Kommunledningskontor 53,813 66,257 65,657 65,657 65,657 12,409-0,600 0,000 0,000 varav till KS förfogande 15,609 15,609 16,709 16,709 15,609 Sektor för samhällsbyggnad 88,421 89,836 87,836 87,836 87,836 1,415-2,000 0,000 0,000 Sektor för stöd 84,137 88,751 87,751 87,751 87,751 4,614-1,000 0,000 0,000 Sektor för vård o omsorg 122, , , , ,096 0,640 0,830 0,000 0,000 Sektor för Barn- och utbildning 183, , , , ,377 2,904 2,770 0,000 0,000 Inom kommunledningskontoret ligger utbetalningarna till Räddningstjänst, IT-nämnd och Miljönämnd. Beslut i Kommunstyrelsen Mål och resursplanen utgår från ett budgeterat resultat på 2 %. Kommunstyrelsen föreslog i sitt beslut kommunfullmäktige att minska det budgeterade resultatet till 1 % och öka kommunbidraget till kommunstyrelsen med 5,7 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade att öka ramarna för kommunstyrelsen utifrån förlaget. Utifrån de stora obalanser/utökningar som finns på totalt 25,045 mnkr måste verksamheten anpassa med motsvarande summa. Kommunstyrelsens förslag att minska resultatet skulle minska de anpassningarna och de konsekvenser det skulle innebära. Nedan redovisas S, C och Mp föreslagna lättnader på 17,273 mnkr samt förslag på anpassning av återstående obalans på 7,772 mnkr för budgetåret En successivt återställande av det budgeterade resultatet beslutades. För budgetår ,3 % (7,8 mnkr), för år ,66 % (10,0 mnkr) för att sedan återställas helt till 2019 med till 2,0 % (12,4). Detta förslag innebär att för år 2017 måste verksamheten återställa resultatet med 1,8 mnkr dvs anpassa med 1,8 mnkr. Dessa är dock inte konsekvensbeskrivna i materialet. Utökningarna/obalanser inom kommunstyrelsen för budget 2017 är på 4,020 mnkr där motsvarande anpassning genomförs. 31

37 Succesiv uppbyggnad av resultatet mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr erat 0,25 % resultat % 2,0 % 1,0 % 1,33 % 1,66 % 2,0 % erat resultat -1,40-11,4-5,7-7,8-10,0-12,3 Utlånat resultat -9,60 0,0-5,7-3,9-2,0 0,0 utökning till KS 5,7 3,9 2,0 0,0 Minska ram 5,7-1,8-1,9-2,0 Prognosen för 2015 pekar på ett stort underskott på ca 8 mnkr i november. Om det negativa resultatet kvarstår i bokslutet måste motsvarande belopp återställas inom tre år enligt kommunallagens balanskrav. Kommunfullmäktige beslutade att höja skatten med 95 öre vilket ger 17,5 mnkr i ökade skatteintäkter. Revidering av ramar efter skattehöjning Inriktningen på kommunstyrelsens beslut är att ramarna i huvudsak inte kommer att justeras inför Det ökade anslaget läggs till kommunstyrelsens förfogande 17,5 mnkr. Undantaget är 1,9 mnkr som ökat kommunbidrag till: Två projektanställningar inom IFO 1,0 tjänst för missbruk vuxna samt 1,0 tjänst försörjningsstöd (1,1 mnkr). Detta enligt beslut i KS , 120. Ökat underhåll på kommunens fastigheter till 85 kr/m2 (0,8 mnkr). Kvarstående 15,6 mnkr ligger till kommun - styrelsens förfogande och ska täcka 2015 års underskott skall återställas under tre år. (prognos 8 mnkr dvs 2,7 mnkr per år under 2016, 2017, 2018). Återstår till eventuella satsningar finns 12,9 mnkr Ökat kommunbidrag KS förfogande 17,500 17,500 17,500 17,500 Återställa underskott 2015 prognos 8 mnkr -2,700-2,700-2,700 Utfördelning kommunbidrag till verksamhet -1,900-1,900-0,800-0,8 Kvarstår till KS förfogande 12,900 12,900 14,000 16,700 Ökat kommunbidrag inom Samhällsbyggnad och sektor Stöd Två projektanställningar inom IFO 1,0 tjänst för missbruk vuxna samt 1,0 tjänst försörjningsstöd 1,100 1,100 0,000 0,000 Ökat underhåll på kommunens fastigheter till 85 kr/m2 (0,8 mnkr 0,800 0,800 0,800 0,800 Satsningar Kommunstyrelsen angav beslut ( ) och Kommunfullmäktige beslutet ( ) att särskilda satsningar kommer att göras inom ett flertal områden. Hanteringen kring dessa satsningar ska föregås av utredning vilken ska presenteras i KSAU under det kommande året. Därefter beslutar KSAU om eventuell förändring av ram. Varje satsning ska därefter (om beslutet är positivt) regelbundet återredovisas till KSAU/KS. Återredovisningen ska innehålla en kostnadsanalys samt en beskrivning av effekten av ökat kommunbidrag mm. Ramförändringar 2016 Utgångspunkten för budget 2016 är oförändrad ram. Det innebär att det tillfälliga kommunbidraget för 2015 ska återställas -9,6 mnkr samt att övriga prioriterade verksamhetsförändringar ska rymmas i befintlig ram. Inför det kommande budgetåret finns stora obalanser inom kommunstyrelsen. Totalt uppgår dessa obalanser till 25,045 mnkr. Det innebär att denna summa måste minskas med motsvarande belopp för att få budgetbalans. Främst handlar det om volymökningar inom sektor Barn och utbildning samt inom Vård och Omsorg. Men också på stora kostnadsökningar, jämfört med budget, inom sektor Stöd för i första hand köpta platser avseende barn och unga. Kommunstyrelsen fick ökat kommunbirag på 8,445 mnkr i och med att skatteintäkterna ökade i skatteprognosen (29/4). Detta för att minska behovet av de stora anpassningarna. Kommunstyrelsen fick även ökat kommunbidrag på 5,663 mnkr genom att kommunfullmäktige minskade det budgeterade resultatet till 1 %. Kommunstyrelsen ram ökas med ett ökat kommunbidrag på 17,5 mnkr som skattehöjningen på 95 öre genererar. Kommunstyrelsens ram ökas totalt med 22,017 mnkr för 2016 (-9,600+8,445+5,663+17,509). I budgetförslaget ingår en omfördelning inom kommunstyrelsens verksamhet motsvarande 3,200 mnkr. Detta innebär en minskning av kommunledningskontorets ram. Denna minskning kan omfördelas/täcka obalanser inom KS. Efter denna omfördelning och ökat kommunbidrag återstår anpassningar på 7,700 mnkr. Resterande ökat kommunbidrag läggs till KS förfogande. År 2016 Obalanser inom KS 25,045 Anpassning inom KS -3,200 Summa obalans 21,845 Ny skatteprognos 29/4-8,445 Summa obalans 13,400 1 % budgeterat resultat -5,700 Summa obalans 7,700 Kommunstyrelsens prel. ram för 2016 uppgår till 554,716 mnkr, exklusive löneökningar och kapitaltjänstkostnader samt prisuppräkning. Dessa reserveras centralt och kommer senare att föras ut som ett kommunbidrag. I kommunstyrelsens ram ingår kostnader för de gemensamma nämnderna Miljö och IT samt för räddningstjänstens kostnader. 32

38 Ramförändringar 2017 Även inför budget 2017 är utgångspunkten oförändrad ram. Med ett budgeterade resultat på 2 % innebär det för kommunstyrelsens del en obalans motsvarande 4,020 mnkr. Kommunstyrelsens förslag att minska det budgeterade resultatet med ett successivt återställande innebär för 2017 att resultet då uppgår till 1,33 %. Kommunstyrelsens verksamheter har då att tillföra 1,800 mnkr dvs att göra anpassningar med motsvarande belopp. Även inför 2017 finns obalans i kommunstyrelsens verksamheter. Dessa obalanser återfinns inom barn och utbildning med 2,820 mnkr samt inom vård och omsorg med 2,200 mnkr. Fortfarande gäller det volymökningar. Sektor Stöd beräknar att genomförda åtgärder ger lägre kostnader under 2017 med 1,0 mnkr. Den totala oblansen uppgår till 4,020 mnkr. Motsvarande summa ska minskas för att kunna ha budgetbalans. Även inför 2017 föreslås en minskning av ramen för kommunledningskontoret men även för sektor samhällsbyggnad. Denna minskning uppgår till 2,770 mnkr. Hela minskningen föreslås kompensera sektor barn och utbildning. Med denna omprioritering inom kommunstyrelsens ram tillsammans med den successiva återställandet av resultatet återstår 3,200 mnkr att anpassa ( varav 1,8 mnkr avser ökad resultatnivå). Dessa 1,800 mnkr är ännu inte konsekvensbeskrivna. År 2017 Obalanser inom KS 4,020 Anpassning inom KS -2,600 Summa 1,420 Åtetställa resultat 1,800 Summa obalans 3,220 Kompensation för löneökningar, prisökningar och kapitalkostnader kompenseras till verksamheterna och är avsatta centralt. Detaljer och konsekvensbeskrivningar finns i kommunstyrelsens budgetskrivelse KS Sammanfattning av kommunstyrelsens budget återfinns tagen dnr

39 Sammanställning inom kommunstyrelsen utökningar av verksamhet med 25,045 samt ytterligare utökning med 1,9 mnkr från kommunstyrelsens förfogande samt anpassningar med 7,772 mnkr År Kommunledningskontor mnkr mnkr Tillväxt och kultur: Neddragning/minskning av chefstjänst -0,600 Tillväxt och kultur: Samgående mellan Kultur och bibliotek, minskning 50 %. -0,205 Tillväxt och kultur: 50 % tjänst i stugan tillsätts ej -0,200 Ekonomi: Chefsupphandlare (Munkedals andel) -0,200 Administrativa: Växelsamarbete -0,318 Kommunchef: Neddragning av verksamhetsutvecklare -0,577 Personal: Facklig tid -0,300 Översyn av samverkansmöjligheter lön, bemanning, personal (omfördela ram) -0,100 Gemensam administration kring specialistfunktioner (komp.avskr, pension, upphandling, finans)?? Koncernsamordning, (Omfördela ram) -0,700-0,600 Omfördelning inom KS 0,600 Anpassning av ram -3,200-0,600 År Samhällsbyggnad mnkr mnkr Gata/mark: Bostadsanpassning (0,900 mnkr) 0,900 0,000 Handlarrunda (ofinansierad idag 0,090 mnkr) 0,090 0,000 Föreningen Grönskan (ofinansierad idag 0,700 mnkr) 0,700 0,000 Leader (ofinansierad idag 0,170 mnkr) 0,170 0,000 Ökat underhåll på kommunens fastigheter till 85 kr/m2 (0,8 mnkr). 0,800 Utökning av ram 2,660 0,000 Fastighet: Översyn kaffet -0,130 Översyn taxor och avgifter -0,100 Nedläggning ishall (halvårseffekt) -0,500-1,000 Minskat underhåll föreningen grönskan -0,200 Neddragning av arbetskläder inom samhällsbyggnad -0,050 Intäkt för föreningshyra -0,060 Lägre lokalkostnader (omfördela ram) -0,205-1,000 Omfördela inom KS 2,000 Anpassning av ram -1,245-2,000 Summa 1,415-2,000 År Vård och Omsorg mnkr mnkr Volymökningen hemtjänst 5,000 2,000 Volymökning hemsjukvård 1,200 Ökade behov av hjälpmedel 1,000 Digitala trygghetslarm 0,150 0,200 Utökning av ram 7,350 2,200 Förslag anpassningar 1. Minska mertid, övertid och vikarietillsättning -1, Handllingsplan på minskad ohälsa 2 % enheter -0, Kvalitetsnivå hemtjänst/trygg hemgång -0,700 S+C+MP ökat budget för arbetskläder, lagkrav 0, Översyn av organisationen stöd/vård och omsorg dela enhetschefstjänst. -0, Uppsägning Uppsägning 2,74 heltider år 2017 (1,37 mnkr) 0,000-2,200 Omfördelning inomg KS lättnad för obalans -2,200 med 1,000 mnkr 0,830 Anpassning av ram -3,710-1,370 Summa 3,640 0,000 År Barn och utbildning mnkr mnkr Ökat antal barn i fritidsverksamhet 0,980 0,160 Ökat antal barn i förskolan 0,070 0,810 Ökat antal barn i grundskolan 0,550 0,300 Ökat antal barn gymnasieskolan, Interkom ersättning 0,450 0,450 Prisökning Västtrafik 5 % per år 0,220 0,230 Utveckling/uppföljning/aktivitetsansvar barn/ungdomar tom 24 år 0,420 0,000 Särskolan minskade intäkter Interkom ersättning 1,020 1,020 Särskolan minskning personal -0,150-0,150 Utökning av ram 3,560 2,820 Avveckla vårdnadsbidrag -0,656 Minska antalet elevassistenter 0,000-0,638 Minskad personaltäthet Fritids 23,65 barn/heltid från ,5 barn/heltid -0,986 Minskad personaltäthet i förskolan 0,027/avd, 2,9 pers/avd -0,226 Minskad lärartäthet 0,2 per åk, grundskolan åk ,463 Minskad lärartäthet 0,2 grundskolan förskoleklass -0,112 Avveckla Barn och utbildnings del i Stödteamet specialpedagogen(förebyggande arbete) -0,395 Ökat KB för att slippa neddragning ,820 omfördela inom KS ( SB,KLK,stöd kvarstår dock 0,050 mnkr att anpassa) 2,770 Anpassning av ram -0,656-0,050 Summa 2,904 2,770 År Utökningar 26,945 4,020 Anpassningar 1 % budgeterat resultat -7,772-1,420 Lättnader vid 1 % 19,173 2,600 Om succesiv återbetalning ska ske 2017 och resultatet fastslås till 1,3 % dvs 7,8 mnkr så krävs ytterligare anpassningar på 1,8 mnkr. Dessa måste då konsekvensbeskrivas. Utökning ram från Kommunstyrelsens förfogande till sektor Stöd och Samhällsbyggnad på 1,9 mnkr: Det avser Två projektanställningar inom IFO 1,0 tjänst för missbruk vuxna samt 1,0 tjänst försörjningsstöd (1,1 mnkr). Detta enligt beslut i KS , 120. Ökat underhåll på kommunens fastigheter till 85 kr/m2 (0,8 mnkr). År Stöd mnkr mnkr LSS-boende: Allmänna vägen 1,800 Barn och unga institutionsvård (idag ofinansierad) 4,100-1,025 Familjehem (idag ofinansierad) 2,500-0,625 Soc. sekreterare (idag ofinansierad) 2,300 Sysselsättning: ökning deltagare multifunktionshinder (2016: 1,575, 2017: 1,150) 1,575 1,150 Två projektanställningar inom IFO 1,0 tjänst för missbruk vuxna samt 1,0 tjänst försörjningsstöd (1,1 mnkr). Detta 1,100 enligt beslut i KS , 120. Utökning av ram 13,375-0,500 allmänna vägen: se över nattbemanning -0,590 Prövning återbesättning avg.handläggare -0,220 Korttidsboende i egen regi -0,200-0,500 Struktur biståndsbedömning inkl kvalitetsnivåer -0,300 Sänkt personaltäthet grupp-/servicebostad 2,0 tjänst -0,851 omfördelning inom ks 0,000 1,000 Anpassning av ram -2,161 0,000 Summa 11,214-1,000 34

40 8.1 Kommunledningskontor Verksamhetsbeskrivning Inom kommunledningskontoret ligger ekonomi, personal, administrativa enheten samt tillväxt och kultur. Här ligger utbetalningarna till Räddningstjänst, IT-nämnd och Miljönämnd Ekonomiska ramar Kommunbidrag, mnkr Plan 2018 Plan 2019 Förändring 2016 Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning. Denna kompensation fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag. Kommunledningskontorets andel av kommunstyrelsens budget är 10 %. Kommunledningskontoret har konsekvensbeskrivit neddragning av ram inom KLK på totalt -3,2 mnkr för 2016 och neddragning 2017 på -0,600 mnkr. Ökat kommunbidrag till Kommunstyrelsens förfogande på 15,609 mnkr där del av bufferten ska återställa underskott Förändring 2017 Kommunledningskontor 53,813 66,257 65,657 65,657 65,657 12,409-0,600 Anpassning -3,200-0,600 Utökning KS förfogande 15,609 Drift, mnkr Utökning av ram 15,609 Utökning till Kommunstyrelsens förfogande 15,609 Tillväxt och kultur: Neddragning/minskning av chefstjänst -0,600 Tillväxt och kultur: Samgående mellan Kultur och bibliotek, minskning 50 %. -0,205 Tillväxt och kultur: 50 % tjänst i stugan tillsätts ej -0,200 Ekonomi: Chefsupphandlare (Munkedals andel) -0,200 Administrativa: Växelsamarbete -0,318 Kommunchef: Neddragning av verksamhetsutvecklare -0,577 Personal: Facklig tid -0,300 Översyn av samverkansmöjligheter lön, bemanning, personal -0,100 Gemensam administration kring specialistfunktioner Koncernsamordning -0,700-0,600 Omfördelning inom KS 0,600 Anpassning av ram -3,200-0,600 Ramförändring 12,409-0,600 Investering 0,550 0, Resultatmål Kommunstyrelsen har tagit fram 15 resultatmål för kommunledningskontorets verksamhet dessa hänför sig till 6 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. 3 resultatmål är flyttade till kommunledningskontoret från samhällsbyggnad. 1. Inriktningsmål: Yttersta vikt att barnkonventionen implementeras i all kommunal verksamhet, likväl jämställdhet, integration och solidaritet. 1.1 Resultatmål: Barnkonventionen ska beaktas i alla kommunala beslut År 2016 År 2017 Ta fram kommunövergripande plan för arbetet med barnkonventionen X Kunskap om barnkonventionen: utbildningsinsatser politisk nivå X Kunskap om barnkonventionen: utbildningsinsatser tjänstemannanivå X Utbildning i barnkonsekvensanalyser i tjänsteskrivelser X Andel beslut där barnchecklista beaktats 100 % Andel beslut där barnkonsekvensanalys har använts (utifrån barnchecklistan) 100 % 1.2 Resultatmål: Folkhälsoperspektivet ska beaktas i alla kommunala processer År 2016 År 2017 Utbildning i social hållbarhet, folkhälsa och kommuninvånarnas hälsoläge för att skapa en gemensam kunskapsbas (politiker och tjänstemän) X Utbildning i konsekvensbeskrivning av folkhälsa i tjänsteskrivelser (tjänstemän) X Andel beslut med konsekvensbeskrivning av folkhälsoperspektivet i tjänsteskrivelser 100% 35

41 2. Inriktningsmål: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut 2.1 Resultatmål: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut År 2016 År 2017 I mallen för tjänsteskrivelse ska ett förtydligande göras av miljöaspekterna X Utbildning för tjänstemän som skriver tjänsteskrivelser om hur man tolkar miljöaspekter i tjänsteskrivelse X Andel beslut med konsekvensbeskrivning av miljöaspekten i tjänsteskrivelser 100 % Näringsliv och arbete 5. Inriktningsmål Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling 5.1 Resultatmål: Ta fram plan för att marknadsföra Munkedal som attraktivt besöksmål År 2016 År 2017 Färdigställd handlingsplan Resultatmål: Utveckla servicekontorets verksamhet År 2016 År 2017 Utbildningstillfällen för servicekontorets personal 2 1 Utvärdering av verksamheten Resultatmål: Utveckla och stärka det lokala näringslivet År 2016 År 2017 Ny näringslivsstrategi och förslag till handlingsplan för 2017 antagna av Kommunstyrelsen 1 - Påbörjat genomförande av handlingsplan kopplad till Näringslivsstrategi och budgetanslag Resultatmål: Stärka den lokala attraktionskraften i hela Munkedals kommun År 2016 År 2017 Ny landsbygdsstrategi och förslag till handlingsplan för 2017 antagna av Kommunstyrelsen 1 - Påbörjat genomförandet av handlingsplan kopplad till Landsbygdsstrategi och budgetanslag Resultatmål: Utveckla innovativa metoder för upphandling År 2016 År 2017 Studiebesök tillsammans med kommunens upphandlare för att ta del av goda exempel 2 - Reviderad upphandlingspolicy alternativt framtagande av upphandlings-strategi för innovativ upphandling. - 1 Fritid och kultur 7. Inriktningsmål Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens invånare erbjudas idrott-fritids och kulturaktiviteter av varierande karaktär och god kvalitet 7.3 Resultatmål: Minska droganvändningen År 2016 År 2017 Andelen elever i åk 9 som trivs ganska bra eller mycket bra i skolan. 80 % - Andel tobaksfria elever i åk 9 80 % - Rollen som arbetsgivare 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald. 8.1 Resultatmål: Ta fram en handlingsplan för att minska ohälsan fram till 2018, utifrån arbetsmiljöpolicyn År 2016 År 2017 Minska ohälsan 7 % 5 % 36

42 Styrning och ledning 9. Inriktningsmål: Styrdokumenten ska vara aktuella, kända och regelbundet följas upp. Antagna policydokument revideras med regelbundenhet minst, var fjärde år 9.1 Resultatmål: Utveckling av policydokument: styr- och ledning samt ägarpolicyn År 2016 År 2017 Skapa förutsättningar för bättre koncernsamråd 1 Se över budgetprocessen -tydliggöra resurser mot grunduppdrag 1 Ta fram definition av vad grunduppdraget är inom varje sektor Resultatmål: Fortsatt arbete med implementering av beslutsstödsystem År 2016 År 2017 Modul för budget och prognos 1 Drift av personalrapporter i Hypergene 1 Drift av skolrapporter i Hypergene 1 Införande och drift av delårsrapport i Hypergene 1 Modul för vård och omsorg Resultatmål: Fortsatt arbete med förtydligad struktur för kommunens styrdokument. År 2016 År 2017 Uppdatera/revidera policydokument Resultatmål: Förbättra kommunens information till och dialog med medborgarna. (bl.a. via webben) År 2016 År 2017 Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? (%) Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? (%) Resultatmål: Fortsatt arbete med beslutandeprocessen/ beredningsprocessen. År 2016 År 2017 Handläggare i Ciceron handläggarstöd 5 10 Processer i sammanträdesstöd för förtroendevalda

43 8.2 Sektor Samhällsbyggnad Verksamhetsbeskrivning Sektorn har sex enheter, varav fem är underställda KS och en servar Byggnadsnämnden. Fastighetsenheten ansvarar för att kommunens verksamheter skall erbjudas lokaler. Park och skog ansvarar för skötsel av grönytor inom bostadsområden, på kommunens fastigheter samt skötsel av kommunens badplatser. Kommunens vägar, gång- och cykelvägar, snöröjning av egna vägar, offentlig belysning, bidrag till enskilda vägar, trafikfrågor och kartfrågor hanteras inom mark och exploatering. Kostenheten svarar för matlagning i kommunala kök inom skola, förskola och äldreomsorg. Städenheten ska svara för lokalvård i kommunens samtliga lokaler. Näringslivsenheten svarar för kontakter med företag och landsbygdsutveckling Ekonomiska ramar Plan Plan Förändring Förändring Kommunbidrag, mnkr Sektor för samhällsbyggnad 88,421 89,836 87,836 87,836 87,836 1,450-2,000 Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning. Denna kompensation fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag. Samhällsbyggnads andel av kommunstyrelsens budget är 17 %. Sektorn har i uppdrag att konsekvensbeskriva oförändrad ram. Sektorn har 1,860 mnkr i utökningar/ofinansierade beslut som måste anpassas med motsvarande summa för budgetbalans. Lättnader av anpassningar föreslås av kommunstyrelsen på 0,615 mnkr. Kvarstående anpassning för att kunna utöka ofinansierade poster är -1,245 mnkr för För 2017 finns anpassningsförslag på 2,000 mnkr som ska omfördelas inom kommunstyrelsens sektorer för budgetbalans. Utökning av ram för underhåll av kommunens fastigheter föreslås utifrån S,C och MP förslag om beslut om skattesatsen. Drift, mnkr Gata/mark: Bostadsanpassning (0,900 mnkr) 0,900 0,000 Handlarrunda (ofinansierad idag 0,090 mnkr) 0,090 0,000 Föreningen Grönskan (ofinansierad idag 0,700 mnkr) 0,700 0,000 Leader (ofinansierad idag 0,170 mnkr) 0,170 0,000 Ökat underhåll på kommunens fastigheter till 85 kr/m2 (0,8 mnkr). S,C,MP 0,800 Utökning av ram 2,660 0,000 Neddragning av Handlarrunda (ofinansierad idag 0,090 mnkr) 0,000 Minskning av fastighetsunderhåll (-0,560) 0,000 Gå ur medlemskap Leader (ofinansierad idag 0,170 mnkr) 0,000 0,000 Fastighet: Översyn kaffet -0,130 Översyn taxor och avgifter -0,100 Nedläggning ishall alt överlämnande till förening (halvårseffekt) -0,500-1,000 Minskat underhåll föreningen grönskan -0,200 Neddragning av arbetskläder inom samhällsbyggnad -0,050 Intäkt för föreningshyra -0,060 Lägre lokalkostnader (omfördela ram) -0,205-1,000 Omfördela inom KS 2,000 Anpassning av ram -1,245-2,000 Summa 1,450-2,000 Investering, mnkr 33,700 50,050 38

44 8.2.2 Resultatmål Kommunstyrelsen har tagit fram 3 resultatmål för sektor samhällsbyggnad utifrån från 3 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Näringsliv och arbete 5. Inriktningsmål Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling 5.1 Resultatmål: Andelen ekologisk och närproducerad mat ska öka År 2016 År 2017 Andelen inköpta ekologiska livsmedel (utfall ,9%) 14,5% 15,5% Påbörja mätning av andelen närproducerade livsmedel (Götaland) JA - Andelen inköpta närproducerade livsmedel (Götaland) - >2016 Utifrån kommunstyrelsens möte beslutade Kommunstyrelsen att komplettera med ytterligare ett mål. Andelen inköpta närproducerade livsmedel ska mål sättas likt ekologiska livsmedel. Förvaltningen fick i uppdrag att se ut ett möjligt mål på lång och kort sikt. Förvaltningen har tagit fram ett förslag på mål(indikator) enligt uppdraget. Under 2016 kommer mätning att påbörjas av andelen närproducerade livsmedel. Utifrån mätning kan målsättning för 2017 fastställas. Detta utifrån fastställd budgetram för Långsiktigt utgår förvaltningen från inriktningsmålet ovan (programförklaringen 4 år) att andelen närproducerat och ekologiskt skall öka. I gällande kostpolicy är det långsiktiga målet för ekologiska livsmedel satt till 25 % år Dock finns inget mål för närproducerade livsmedel. Efter mätning kan förvaltningen komplettera kostpolicyn med förslag till mål angående närproducerade livsmedel. Med närproducerat avses produkter odlade inom Götaland. För att nå uppsatta mål krävs mer resurser än gällande budgetram. Om målet i kostpolicyn skall uppnås krävs en successiv ökning av budgetram för livsmedel. Nedan visas en tänkt planering inför för att uppnå kostpolicyns långsiktiga mål gällande ekologiska livsmedel samt förslaget för närproducerade livsmedel. I nuläget kan inte nedanstående verksamhetsförslag genomföras då detta kräver utökad budget. Under 2016 planeras inköp av ekologisk mjölk. Det innebär en merkostnad 0,090 mnkr. Inför 2017 planeras för en övergång till ekologiska alternativ på övriga mejeriprodukter förutom ost. Detta innebär en merkostnad med 0,070 mnkr. När det gäller närproducerade livsmedel föreslås att mäta andelen inköpta produkter från lokala leverantörer/producenter(götaland), med start Samhällsbyggnad och infrastruktur 6. Inriktningsmål Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur. 6.1 Resultatmål: Öka samutnyttjandet av kommunala lokaler År 2016 År 2017 Genomföra undersöka nyttjandegraden/-tiden i kommunala lokaler (JA eller Nej) JA Förbättra nyttjandegraden jämfört med 2016 (%) - >2016 Fritid och kultur 7. Inriktningsmål: Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens invånare erbjudas idrott -fritids -och kulturaktiviteter av varierande karaktär och god kvalitet. 7.2 Resultatmål: Energianvändningen i kommunala lokaler ska minska År 2016 År 2017 Minska energianvändningen (KWH/m2) <162 <2017 Öka andelen förnyelsebar energi (%) >95 >

45 8.3 Sektor Vård och Omsorg Verksamhetsbeskrivning Sektor Vård & Omsorg samlar de verksamheter som i huvudsak riktar sig till äldre. Verksamhetsområden inom sektorn är äldreboende, hemtjänst, hemsjukvård, kommunal rehabilitering, anhörigstöd, dagverksamheter Ekonomiska ramar Plan Plan Förändring Förändring Kommunbidrag, mnkr Sektor för vård o omsorg 122, , , , ,096 0,640 0,830 Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning. Denna kompensation fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag. Vård och Omsorgs andel av kommunstyrelsens budget är 23 %. Sektorn har i uppdrag att anpassa budgeten med -3,000 mnkr för att det tillfälliga tilläggsanslaget återgår till budgeterat resultat. Prioriterade verksamhetsförändringar utökningar inom vård och omsorg på 7,350 mnkr görs med anpassningar med motsvarande summa. Lättnader av anpassningar föreslås av kommunstyrelsen på 3,640 mnkr. Kvarstående anpassning för att kunna utöka ofinansierade poster är -3,710 mnkr för För 2017 finns volymökningar på 2,200 mnkr som kräver motsvarande anpassning. Omfördelning inom sektorerna görs och en lättnad på 0,730 mnkr föreslås. Kvarstående anpassning för att täcka utökningarna är på -1,370 mnkr. Drift, mnkr Volymökningen hemtjänst 5,000 2,000 Volymökning hemsjukvård 1,200 Ökade behov av hjälpmedel 1,000 Digitala trygghetslarm 0,150 0,200 Utökning av ram 7,350 2,200 Minska mertid, övertid och vikarietillsättning -1,800 Bromsa/avveckla heltidsuppdraget (-0,400) 0,000 Översyn/förändring bemanningsenheten (-0,400) 0,000 Handlingsplan på minskad ohälsa 2 % enheter -0,800 Kvalitetsnivå hemtjänst/trygg hemgång -0,700 Minska icke lagstyrd verksamhet genom samordning (-0,800) 0,000 Riktade insatser till anhöriga (-0,070) 0,000 Arbetskläder ökad budget lagkrav (S+C+Mp) +0,200 Översyn av organisationen stöd/vård och omsorg dela enhetschefstjänst. -0,610 Uppsägning 6,36 heltider år 2016 / Uppsägning 2,74 heltider år 2017 (1,37 mnkr) 0,000-2,200 Omfördelning inom KS lättnad för obalans -2,200 med 0,830 mnkr 0,830 Anpassning av ram -3,710-1,370 Summa utökning ram 3,640 0,000 Investering 0,700 0, Resultatmål Kommunstyrelsen har tagit fram 6 resultatmål för vård och omsorg utifrån 3 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Omsorg 4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får de stöd som behövs, när det behövs utifrån behov Boende för äldre + Stöd till personer med demenssjukdom 4.1 Resultatmål: Anpassa boendemiljö och bemanning för att möta det ökade behovet av stöd och boende för personer med demenssjukdom År 2016 År 2017 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 80 % 84 % Antal miljöanpassningar 5 10 Andel personal med eftergymnasial demensutbildning 50 % 50 % Andel tillls vidareanställd personal som genomfört demens-abc 100 % 100 % 40

46 Stöd till anhöriga 4.2 Resultatmål: Anhörigstödet ska fortsätta utvecklas utifrån handlingsplanen och ska byggas upp i samarbete med kommunens verksamheter, Närhälsan och frivilligorganisationer År 2016 År 2017 Utbildningsinsatser riktade till anhörigvårdare 4 4 Organisation och samverkan 4.3 Resultatmål: Munkedals kommun ska på ett ansvarsfullt sätt bidra till en fungerande samverkan internt och externt, för att genom detta kunna utveckla äldreomsorgen och bättre möta äldres olika behov År 2016 År 2017 Återinläggning på sjukhus < 7 % < 5 % Vistelsedagar på sjukhus efter utskrivningsbesked (KLARA statistik) 3,5 3 Aktiviteter i samverkan med andra kommuner 2 4 Boende för äldre (samhällsbyggnad) 6. Inriktningsmål: Kommunen kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur 6.1 Resultatmål: Förbereda och planera för Äldrecenter för att möta ett ökat behov av boendeplatser och en mer samordnad äldreomsorg År 2016 År 2017 Påbörjad detaljplan (Aktivitet) ja - Medarbetare, ledarskap och kompetensförsörjning 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald. 8.1 Resultatmål: Ansvariga chefer ska tillsammans med medarbetarna gemensamt arbeta för att skapa ett en god arbetsmiljö och minskad ohälsa År 2016 År 2017 Andel anställda med utbildning 99 % 100 % Minskad sjukfrånvaro <0,5 % 2015 <0,5 % 2016 Personalomsättning omsorgspersonal särskilt boende och hemtjänst 18 % 15 % 8.2 Resultatmål: Utveckla och hitta nya rekryteringsvägar in i äldreomsorgen så att fler ser vård- och omsorg som ett attraktivt arbetsområde och vill utbilda sig År 2016 År 2017 Minskad introduktionstid <2015 <2016 Antal elever/praktikanter >2015 >2016 Fler utbildade praktikhandledare på enheterna >2015 >

47 8.4 Sektor Stöd Verksamhetsbeskrivning Sektorchefen är övergripande ansvarig för IFO, LSS, Socialpsykiatri, AME, Integrationsenhet inklusive PUT-boende, ensamkommande ungdomar. Sektorchefen är också enhetschef för biståndsenheten SoL/LSS. Inom området samlas de verksamheter som på något sätt har att göra med att ge människor stöd när behov av det uppstår i livets alla skeden och som inte har med utbildning eller äldreomsorg att göra Ekonomiska ramar Plan Plan Förändring Förändring Kommunbidrag, mnkr Sektor för stöd 84,137 88,751 87,751 87,751 87,751 4,614-1,000 Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning. Denna kompensation fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag. Sektorn Stöds andel av kommunstyrelsens budget är 16 %. Sektorn har i uppdrag att anpassa budgeten med -6,600 mnkr för att det tillfälliga tilläggsanslaget återgår till budgeterat resultat. Prioriterade verksamhetsförändringar utökningar inom Stöd finns på 12,275 mnkr görs med anpassningar med motsvarande summa. Lättnader av anpassningar föreslås av kommunstyrelsen på 10,114 mnkr. Kvarstående anpassning för att kunna utöka ofinansierade poster är -2,161 mnkr för För 2017 prognostiseras att kostnaderna ska minska med de åtgärder sektorn arbetar med på 1,000 mnkr som omfördelas inom kommunstyrelsens sektorer som har utökade behov. Utökning av ram för två projektanställningar inom IFO 1,0 tjänst för missbruk vuxna samt 1,0 tjänst försörjningsstöd (1,1 mnkr). Detta enligt beslut i KS , 120 föreslås utifrån S,C och MP förslag om beslut om skattesatsen. Drift, mnkr LSS-boende: Allmänna vägen 1,800 Barn och unga institutionsvård (idag ofinansierad) 4,100-1,025 Familjehem (idag ofinansierad) 2,500-0,625 Soc. sekreterare (idag ofinansierad) 2,300 Sysselsättning: ökning deltagare multifunktionshinder (2016: 1,575, 2017: 1,150) 1,575 1,150 Två projektanställningar inom IFO 1,0 tjänst för missbruk vuxna samt 1,0 tjänst försörjningsstöd (1,1 mnkr). Detta enligt beslut i KS , , 120. Utökning av ram 13,375-0,500 allmänna vägen: se över nattbemanning -0,590 Habersättningar/omsorgsersättningar (-0,130) 0,000 Prövning återbesättning avg.handläggare -0,220 Nedläggning av alla verksamheter som inte är lagstyrda (-1,830) 0,000 Uppsägning av lönebidragsanställda (-0,440) 0,000 Korttidsboende i egen regi -0,200-0,500 Struktur biståndsbedömning inkl. kvalitetsnivåer -0,300 Uppsägning av 17 heltider inom sektorn (-8,565) 0,000 Sänkt personaltäthet grupp-/servicebostad 2,0 tjänst -0,851 omfördelning inom ks 0,000 1,000 Anpassning av ram -2,161 0,000 Summa utökning ram 11,214-1,000 Investering 0,500 0,100 Mer detaljer om konsekvenser och risker finns att läsa i respektive nämnds budgetskrivelse antagna i maj KS dnr

48 8.4.2 Resultatmål Kommunstyrelsen har tagit fram 6 resultatmål för setor Stöd utifrån 4 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Utbildning 3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och framåt 3.1 Resultatmål: Verksamheterna inom Stöd skall i samverkan utifrån sina specifika uppdrag aktivt samordna stöd och stimulans till varje individ för att nå en god livskvalité. År 2016 År 2017 Alla brukare eller dess företrädare ska ha vetskap om möjligheten att kunna begära en individuell plan. 100 % 100 % 3.2 Resultatmål: Unga utan gymnasieexamen ska erbjudas kompensatorisk utbildning inom vuxenutbildningen. År 2016 År 2017 Alla ungdomar år ska erbjudas kompensatorisk utbildning/åtgärder 100% 100% 3.3 Resultatmål: Tidiga och förebyggande insatser prioriteras och utvecklas i syfte att förbättra eller vidmakthålla egna förmågor och förhindra eller senarelägga mer omfattande insatser. År 2016 År 2017 Minska antalet placeringsdygn för barn och ungdomar Antal hushåll som erhållit försörjningsstöd Barn i familjer med ekonomiskt bistånd/ekonomiskt utsatta barn % 4,5 % 4,3 % Unga vuxna med försörjningsstöd % 8,0 % 7,8 % Omsorg 4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. 4.1 Resultatmål: Alla skall ha rätt till ett eget boende. Boende skall utformas utifrån olika individers specifika behov. (Mer homogena grupper inom gruppboenden LSS) År 2016 År 2017 KKIK serviceutbud LSS gruppboende (index %) 72 % 75 % Färdigställa kvalitetsmått och nivågruppering av stödbehov Ja Upprätta förslag till resursfördelning mot nivågruppering Ja Näringsliv och arbete 5. Inriktningsmål: Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling 5.1 Resultatmål: Aktiviteter ska erbjudas de medborgare som uppbär försörjningsstöd och sysselsättning genom samverkan mellan kommunens olika sektorer. År 2016 År 2017 Antal OSA anställningar 10 st. 12 st. Ungdomar i grund- och gymnasieskola som haft feriejobb eller praktik, antal praktikplatser (KAS) Enligt KF s tilldeln ing Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel (%) Kommunal arbetsmarknadsstatistik KAS 10 Öka antalet sysselsättningsplatser med placering utanför den ordinarie kommunala verksamheten. (Antal platser) 9 Enligt KF s tilldeln ing Rollen som arbetsgivare 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald 8.1 Resultatmål: Minska sjukfrånvaron och möjlighet att rekrytera socialsekreterare År 2016 År 2017 Handlingsplan för rekrytering av socialsekreterare X Minska sjukfrånvaron till 7,5 % 7 % Antal anställda som genomgått validering eller vidareutbildning

49 8.5 Barn och Utbildning Verksamhetsbeskrivning Sektorn samlar de verksamheter som arbetar med utbildning, allt från förskola till vuxenutbildning. Verksamheterna är indelade i resultatenheter med en förskolechef/rektor som ansvarig för respektive enhet Ekonomiska ramar Plan Plan Förändring Förändring Kommunbidrag, mnkr Barn och Utbildning 183, , , , ,377 2,904 2,770 Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning. Denna kompensation fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag. Barn och utbildnings andel av kommunstyrelsens budget är 35 %. Sektorn har i uppdrag att ha oförändrad ram. Prioriterade verksamhetsförändringar, utökningar inom Barn och Utbildning finns på 3,560 mnkr och måste anpassas med motsvarande summa. Lättnader av anpassningar freslås av kommunstyrelsen på 2,904 mnkr. Kvarstående anpassning för att kunna utöka ofinansierade poster är -0,656 mnkr för år För 2017 finns prognos med att kostnaderna ska öka i och med volymökningar inom förskola, grundskola, gymnasiet mm med 2,820 mnkr. För att klara de utökningar inom sektorn föreslås omfördelning inom KS sektorer där sektorn får ökat kommunbidrag med 2,770 mnkr. Kvar -0,050 mnkr att anpassa inför Drift, mnkr Ökat antal barn i fritidsverksamhet 0,980 0,160 Ökat antal barn i förskolan 0,070 0,810 Ökat antal barn i grundskolan 0,550 0,300 Ökat antal barn gymnasieskolan, Interkom ersättning 0,450 0,450 Prisökning Västtrafik 5 % per år 0,220 0,230 Utveckling/uppföljning/aktivitetsansvar barn/ungdomar tom 24 år 0,420 0,000 Särskolan minskade intäkter Interkom ersättning 1,020 1,020 Särskolan minskning personal -0,150-0,150 Utökning av ram 3,560 2,820 Avsluta musikskolans verksamhet (2,014) 0,000 Halvering av Musikskolan samt avgiftshöjning (-0,880) 0,000 Avveckla vårdnadsbidrag -0,656 Biblioteksfilialerna bort, kräver utredning (-0,628) 0,000 Minska antalet elevassistenter med 2,0 tjänster (0,6 tj år ,262 och 1,4 tj år ,638) 0,000-0,638 Minskad personaltäthet Fritids 23,65 barn/heltid från ,5 barn/heltid -0,986 Minskad personaltäthet i förskolan 0,027/avd, 2,9 pers/avd -0,226 Minskad lärartäthet 0,2 per åk, grundskolan åk ,463 Minskad lärartäthet 0,2 grundskolan förskoleklass -0,112 Avveckla Barn och utbildnings del i Stödteamet specialpedagogen(förebyggande arbete) -0,395 Ökat KB för att slippa neddragning ,820 omfördela inom KS kvar anpassning netto -0,050 mnkr 2,770 Anpassning av ram -0,656-0,050 Summa utökad ram 2,904 2,770 Investering 1,500 0,500 44

50 8.5.2 Resultatmål Kommunstyrelsen har tagit fram 4 resultatmål för Barn och utbildning utifrån 2 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. 2 resultatmål har organisatorisk flyttats till barn och utbildning från tillväxt. Totalt 6 mål. 3 st föreslagna resultatmål kommer inte prioriteras under pga. resurskrävande. Får prövas när ekonomin tillåter. Dessa är 3.4, 3.5, Resultatmål grundskola: Öka lärartätheten till över rikssnitt 12 elever/lärare 3.5 Resultatmål grundskola: Öka resurserna till elevhälsan 3.6 Resultatmål förskola: Kvällsöppen förskola Utbildning 3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och framåt. 3.1 Resultatmål förskola: Varje avdelning inom förskolan ska varje dag använda utemiljö i sin pedagogiska verksamhet. År 2016 År 2017 Varje avdelning rapporterar till förskolecheferna en gång i månaden på APT Resultatmål: Unga utan gymnasieexamen ska erbjudas kompensatorisk utbildning inom vuxenutbildningen. År 2016 År 2017 Alla ungdomar år ska erbjudas kompensatorisk utbildning/åtgärder 100 % 100 % 3.3 Resultatmål: Alla ungdomar år skall erbjudas aktiviteter utifrån kommunens aktivitetsansvar. År 2016 År 2017 Mätning av antal ärenden 2 ggr/år år 2 2 Erbjuder alla ungdomar aktivitet 100 % 100 % 3.4 Resultatmål: Främja samverkan och samarbete mellan kommunens olika verksamheter för gott resursutnyttjande. År 2016 År 2017 Nätverksmöten 2 2 Fritid och kultur 7. Inriktningsmål Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens invånare erbjudas idrott-fritids och kulturaktiviteter av varierande karaktär och god kvalitet 7.1 Resultatmål: Samordna fritidsverksamheter och behovet av mötesplatser under samlingsbegreppet Allaktivitetshus År 2016 År 2017 Tydliggöra begreppet Allaktivitetshus (mötesplats för alla åldrar) X Skapa ett Allaktivitetshus (mötesplats för alla åldrar) X Genomföra gemensamma arrangemang med föreningslivet 3 3 Skapa en kulturskola - X 7.2 Resultatmål: Fortsatt bredda verksamheten i biblioteket År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Hur många timmar/ vecka har huvudbiblioteket öppet utöver tiden på vardagar? (tim) 2 2 Hur många timmar/ vecka är huvudbiblioteket tillgängligt totalt (tim) Utnyttjandegraden av beståndet ska öka med 5 %. 5 5 Antalet aktiviteter där biblioteket ska fördjupa och bredda samarbetet med andra aktörer 5 5 Öka aktiviteter med fokus på läs-och litteraturfrämjande arrangemang

51 9. Byggnadsnämnd Verksamhetsbeskrivning Byggnadsnämndens verksamhetsområden omfattar bygglov med närbesläktade arbetsområden. Verksamheten regleras bl.a. enligt Lagen om skydd mot olyckor, Plan- och bygglagen samt av kommunens ambitioner inom verksamheterna. Byggenheten ingår i Samhällsbyggnadssektorn. 9.1 Ekonomisk översikt, Ramförslag Drift, mnkr Plan 2018 Plan 2019 Förändring 2016 Förändring 2017 Byggnadsnämnd 1,958 1,958 1,958 1,958 1,958 0,000 0,000 Ramförändringar +1,413 0,000 0,000 Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning som kommer delas ut som ett utökat kommunbidrag. Förvaltningen har i uppdrag att konsekvensbeskriva den oförändrade ramen. Prioriterade utökade verksamhetsbehov/förändringar ska täckas inom ram. Byggnadsnämnden har antagit upprättat förslag till budget och resultatmål Plan Plan Investering, mnkr Detaljplaner 0,750 0,750 0,750 0,750 Summa 0,750 0,750 0,750 0, Resultatmål 1 st. resultatmål har byggnadsnämnden brutit ner från ett av kommunfullmäktiges inriktningsmål. 6. Inriktningsmål: Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur. 6.1 Resultatmål BN: Förenkla för övriga aktörer på bostadsmarknaden År 2016 År 2017 Handläggningstid (dgr) (bättre nivå än mätningen 2015) Färdigställa planer (antagna av BN eller KF) 4 4 Informationsgivning via webb

52 10. Lönenämnd Verksamhetsbeskrivning Lönenämndens uppdrag är att fullgöra och ansvara för de samverkande kommunernas uppgifter vad avser: Löneadministration, Support och utbildning i lönesystemets olika delar, Support i tillämpning av lagar, avtal och regler, Utdata och statistik (basutbud), Systemförvaltning samt Pensions- och försäkringsadministration. Lönenämnden ska delta i respektive samverkande kommuns planering, där frågor inom nämndens område berörs Ekonomisk översikt, Ramförslag Drift, mnkr Plan 2018 Plan 2019 Förändring Lönenämnd varav 7,974 7,996 8,183 8,375 8,571 +0,022 Munkedals andel KB 2,439 2,494 Ramförändringar +0,022 Löneökning och pris +0,182 +0,187 +0,192 +0,196 Anpassning -0,236-0, *Kompensation för löneökningar är uppräknade med 2,7 % och övriga kostnader är indexuppräknade med 1,6% inräknade i ramen ovan. I direktiv för budget 2016 finn ett besparingskrav på 2 %, efter gjorda uppräkningar vilket innebär en anpassning på 0,160 mnkr varav 0,046 tkr Munkedals kommun, 0,070 tkr Lysekils kommun samt 0,044 tkr Sotenäs kommun. Kapitalkostnader och särskilda konsultinsatser utanför ordinarie avtal avseende datasystem ligger utanför budget för löneenheten och får finansieras av respektive kommun. Inga investeringar äskade. Lönenämndens budgetskrivelse antogs av lönenämnden utifrån förslaget med uppräkning och anpassning den Mer detaljer om konsekvenser och risker finns att läsa i respektive nämnds budgetskrivelse antagna i maj. Ramförändringar 2016 mnkr Besparingsåtgärderna inom PA system innebär att löneenheten får senarelägga en del av det planerade förbättringsarbetet som skall leda till en högre kostnadseffektivitet för löneenheten och SML kommunerna. Vilken omfattning detta får går inte att precisera i nuläget men löneenheten prioriterar så att påverkan blir så liten som möjligt. 9 %. Besparingsåtgärden inom kontor innebär att löneenheten får minskade resurser till inköp och kompetensutveckling.4% Summa Munkedals andel. -0, Resultatmål Två resultatmål har Lönenämnden brutit ner från två av kommunfullmäktiges inriktningsmål. 2. Inriktningsmålet KF: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut 2.1 Resultatmål lönenämnd: Verka för en minskning av pappersförbrukningen inom verksamheten År 2016 År 2017 Löneenheten skall minska användningen av kontorspapper och kontorspärmar Inriktningsmålet KF: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald 8.1 Resultatmål lönenämnd: Verka för hög informations- och kunskapsnivå inom nämndens område År 2016 År 2017 Individuella kompetensutvecklingsplaner för samtliga medarbetare (%) Utveckla löneenhetens webbsida till att hela tiden vara uppdaterad (%)

53 11. Övriga nämnder Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige består av 35 ledamöter vilka väljs för en tid av fyra år. Fullmäktige väljer ledamöter i alla nämnder och styrelser samt fattar beslut i frågor av principiell beskaffenhet och eller annars av större vikt för kommunen. Sådana ärenden är mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer etc. I Munkedal sammanträder fullmäktige vanligen sju gånger per år. Sammanträdena är offentliga. Kommunens revisorer Kommunens revisorer utses av kommunfullmäktige och granskar, på kommunfullmäktiges uppdrag, enligt kommunallagen, reglementet och med iakttagande av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. Revisionen ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt granska om räkenskaperna är rättvisande och nämndernas kontroll tillräcklig. Det ingår även i revisorernas uppdrag att, i enlighet med lagen om god ekonomisk hushållning, uttala sig om kommunens resultat är förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningen som fastställts av kommunfullmäktige. psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person skall tingsrätten besluta om godmanskap för honom eller henne. När det föreligger fara för skadliga handlingar eller huvudmannen förlorar kontrollen över sina tillgångar kan det bli aktuellt att utse förvaltare. Överförmyndaren har tillsyn över gode männen och förvaltarna. När det gäller uttag från spärrat konto, köp/försäljning av fast egendom och andra ekonomiska beslut måste överförmyndarens tillstånd inhämtas. När huvudmännens egna inkomster inte räcker till att arvodera gode mannen eller förvaltaren, är det kommunen som måste ta den kostnaden. Valnämnd Valnämnden ansvarar för att genomföra allmänna val till kommun, landsting och riksdag som äger rum vart fjärde år. Valnämnden ansvarar också för valen till EU-parlamentet som äger rum vart femte år samt för kommunala folkomröstningar. Valnämnden har 5 ledamöter. Överförmyndare Överförmyndarens verksamhet är obligatorisk, lagstyrd och kontrolleras av Länsstyrelsen och Justitieombudsmannen. Om någon pga. sjukdom, Ekonomisk översikt, Ramförslag Drift Mnkr Plan Plan Förändring Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0,897 0 Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0,729 0 Överförmyndarnämnden 0,910 0,910 0,910 0,910 0,910 0 Valnämnden 0,010 0,010 0,010 0,410 0,010 0 Ramförändring -0, Ramförändring Oförändrad ram för samtliga övriga nämnder under Ingen kompensation för löneökningar och prisuppräkningar sker. 48

54 12. Gemensam verksamhet med andra kommuner Miljö och IT-verksamheten bedrivs i gemensam nämnd med Lysekil och Sotenäs. I budget har avsatts medel för de samverkande nämnderna att fördelas ut efter beslut i kommunfullmäktige i respektive kommun. Räddningstjänsten bedrivs som förbund gemensamt med Lysekil och Uddevalla IT-nämnd År 2012 bildades den gemensamma ITdriftorganisationen med Lysekil som värdkommun. Samverkande kommuner är Munkedal, Lysekil och Sotenäs. Värdkommunen är Lysekil. fastställda förutsättningar och ramar för en effektiv och ändamålsenlig IT- försörjning, omfattande; Ansvarar för ändamålsenlig leverans av IT Upprätthållande av servicenivåer och kvalitet för tillhandahållna tjänster Efterlevnad av regler, riktlinjer och styrande verksamhetsbehov Förvaltning av strategiska planer för IT Den gemensamma IT enheten uppgift är att tillhandahålla IT-drift, support, förvaltning samt utveckling av Sotenäs, Munkedals och Lysekils IT-miljö. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten omfattar IT-drift i respektive kommun. Verksamheten ansvarar utifrån Ekonomisk ram. Plan Plan Plan Ramförändr Drift, Mnkr IT Munkedals andel varav 4,606 4,730 Kommunbidrag 1,933 1,930 0 Ramförändring: IT-nämnden har upprättat förslag till budget I skrivelsen föreslås Munkedals andel vara oförändrad. IT-nämnden i Lysekil godkände upprättat förslag till budget Ramen för IT-nämnden beslutas i juni av kommunfullmäktige i Lysekil. Munkedals andel ingår i kommunstyrelsens ram enligt ovan. Mer detaljer om konsekvenser och risker finns att läsa i IT-nämndens budgetskrivelse beslutade IT nämnden att anta detaljbudgeten för Ramförändringar Kompensation för löneökningar är uppräknade med 2,7 % och övriga kostnader är indexuppräknade med 1,6% och är avsatta av Lysekils kommun. Efter gjorda uppräkningar sker besparingsåtgärd å 2,0 % på totalbudgeten enligt direktiv, vilket innebär att en anpassning på 0,416 mnkr äts upp av löne -och prisutveckling. Kommunbidraget är i stort sett oförändrat Sotenäs kommun 3,800 mnkr Munkedals kommun 1,930 mnkr Lysekils kommun 2,800 mnkr Konsekvenser av besparing om 2 % Konsekvensen av minskade medel innebär att IT-verksamheten inte uppfyller den ökade standard och kvalitet som våra verksamheter kan behöva för sin måluppfyllelse. Lösningen borde vara att istället utnyttja IT som ett medel och verktyg att utveckla de verksamheterna Investering Inga redovisade Resultatmål / Verksamhetsmål Inga antagna. 49

55 12.2 Miljönämnd Den 1 januari 2013 bildades den gemensamma Miljönämnden Miljönämnden mellersta Bohuslän med Sotenäs som värdkommun. Samverkande kommuner är Lysekil, Sotenäs och Munkedal. Kommunstyrelsen ansvarar för utbetalning av anslag till Miljönämnden. Syftet med den gemensamma nämnden och miljöverksamheten är att få ökad tillgänglighet och service, förstärkning av det miljöstrategiska arbetet och möjlighet till mer operativ tillsynsarbete. Minskad sårbarhet, ökad flexibilitet, utvecklad kompetens samt effektivitets och samordningsvinster. kommunfullmäktige. Övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och förvaltningen handhas på ett rationellt och ekonomiskt. Se till att uppföljning sker till fullmäktige och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Ansvara för samordningsträffar med företrädare för de i nämnden ingående kommunerna och företrädare för olika berörda organ. Ha fortlöpande uppsikt över verksamheten. Tillvarata de i nämnden ingående kommunernas intressen i miljöfrågor. Verksamhetsbeskrivning Tillsyn -avgiftsfinansierad planerad tillsyn -avgiftsfinansierad löpande tillsyn -ej avgiftsfinansierad tillsyn Ej avgiftsfinansierad myndighetsrelaterat arbete Deltagande i interna och externa projekt Miljöstrategiskt arbete (lokala miljömål) Miljönämnden ska leda och ansvara för arbetet med att samordna utformningen av mål, riktlinjer och ramar för styrningen av nämndens verksamhet. Nämnden ska också göra framställningar i målfrågor till Ekonomisk översikt Ramförslag. Plan Plan Drift, mnkr Ramförändr Nämnd 0,033 0,033 0,033 0,033 0,033 Munkedals andel 2,037 1,997 1,997 1,997 1,997 Summa 2,070 2,030 2,030 2,030 2,030-0,040 I direktiv för budget 2016 finn ett besparingskrav på 2 %, vilket innebär en minskning av miljönämndens kommunbidrag med 0,114 mnkr vilket innebär en anpassning för Munkedals del på 0,040 mnkr, Sotenäs 0,030 mnkr och Lysekil 0,044 mnkr. Det strategiska miljömålsarbetet, där miljönämnden har ett samordnade ansvar bör utvecklas vidare i de tre kommunerna. Arbete med strategiska arbete i kommunerna Lysekil, Munkedal och Sotenäs måste intensifieras. Detta gäller såväl miljömålsarbetet som inom energi-, klimat- och natur- och vattenområdena. Miljönämnden kan ha ett samordningsansvar för flera av dessa, men det måste då ske på uttalat uppdrag från samverkanskommunerna. Miljönämnden har antagit budgetskrivelsen i Sotenäs. Mer detaljer om konsekvenser och risker finns att läsa i respektive nämnds budgetskrivelse. Ramförändringar mnkr Personalminskning som påverkar den del av verksamheten som inte är avgiftsfinansierad. Detta löses med att nyrekryteringen minskas. Det som kan komma att påverkas är extern service, deltagande i projekt, miljöstrategiska arbetet. Dock bedöms en förväntad ökad effektivisering kunna kompensera del av besparingen. -0,040 Summa Munkedals andel. -0, Investering Inga Resultatmål Inga antagna. 50

56 12.3 Räddningstjänsten mitt Bohuslän Verksamhetsbeskrivning Den kommunala räddningstjänsten kan endast drivas i kommunal regi enligt gällande lagstiftning Lagen om skydd mot olyckor. Kommunfullmäktige i Lysekil och Munkedals kommuner har fattat beslut om att gemensamt bilda ett kommunalförbund för att bedriva räddningstjänst i. Från och med 2015 ingår även Uddevalla kommun som medlem. Administrationen sköts av Uddevalla kommun. Räddningstjänsten MITT BOHUSLÄN ansvarar för all räddningstjänst. Räddningstjänsten har också uppdraget att arbeta med Lysekil, Munkedal och Uddevallas kommuners planering inför allvarliga störningar/händelser. Beredskapssamordning vid extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Där är dock kommunstyrelsen i respektive kommun den politiska instansen. Räddningstjänsten deltar även aktivt i kommunernas övriga säkerhetsarbete. Räddningstjänsten MITT BOHUSLÄN styrs av en politisk direktion. Direktionen styrs med två ordinarie och två suppleanter från respektive medlemskommun. I direktionen tas alla politiska beslut vilket innebär att denna utgör både kommunstyrelse och kommunfullmäktige i ett och samma beslutande organ. Direktionen beslutar om mål och inriktning av räddningstjänsten Mitt Bohuslän verksamhet och utgör även myndighet för räddningstjänsten enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor. Det finns ett förbunds/räddningschef som leder verksamheten Ekonomisk översikt Ramförslag. Plan Plan Ramförändr Drift, mnkr Räddningstjänsten mitt Bohuslän 9,336 9,464 9,464 9,464 +0,128 Munkedals andel i räddningstjänsten Mitt Bohuslän ingår i Kommunstyrelsens ram enligt ovan. Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän (RMB) har inkommit med förslag till budget Förslaget innefattar enbart Sammanfattningsvis föreslår RMB att förbundsbudgeten för 2016 ska få uppgå till 68,3 mkr att jämföra med 66,07 mkr Detta innebär att Munkedals medlemsavgift för 2016 skulle uppgå till 9,657 mkr (fördelningsnyckel 14,13 %) att jämföra med 9,336 mkr En ökning med 0,321 mnkr. Samtliga ägarkommuner direktiv ett besparingsförslag på 1 % utifrån uppräknad budget. Detta innebär att förbundets totala budget skulle bli 69,977 mkr mot begärda 68,343 mkr. För Munkedal innebär det att medlemsavgiften då skulle uppgå till 9,464 mnkr för En ökning med 0,128 mnkr. Beslut: Kommunfullmäktige Munkedal beslutar att godkänna en budget för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän för 2016 på 66,977 mnkr. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna Munkedals medlemsavgift för 2016 på 9,464 mnkr. Kommunfullmäktige beslutar att förbundet får i uppdrag att efter det egna budgetarbetet återkomma med redovisning av konsekvenserna av den justerade budgeten till samtliga medlemskommuner beslutade förbundsdirektionen att anta budget 2016 med plan total medlemsavgift på 66,977 mnkr för budget 2016 samt räddningschefen ges i uppdrag att utarbeta åtgärdsutredning avseende anpassningar i organisationen för antagande vid nästkommande ordinarie direktionsmöte. Ram A 9,657 mkr (exkl. sparbeting på 1 %) Ram B 9,464 mkr (inkl. sparbeting på 1 %). Lysekil År Summa 21,72 % Munkedal 14,13 % Uddevalla 64,15 % ,073 14,351 9,336 42, ,343 14,844 9,657 43,842 Förändring 2,270 0,493 0,321 1,456 Äskande 2016 Anpassning 1 % 66,977 14,547 9,464 42,966

57 Investering Mnkr 2016 Plan 2017 Plan 2018 Transportmedel 5,698 1,000 1,000 Inventarier, maskiner och utrustning i övrigt 0,277 0,500 0,500 Summa 5,975 1,500 1, Inriktningsmål/Resultatmål Målen finns beskrivna i förbundets budgethandling. 52