Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen

2 KOMMUNSTYRELSEN Mandattid: Ledamöter Ordförande Åsa Karlsson (S) Rolf Berg (S) Maria Sundell (S) Jenny Jansson (S) 1:e vice ordförande Karl-Anders Andersson (C) Lars-Göran Sunesson (C) Birgitta Karlsson (C) Hans-Joachim Isenheim (MP) 2:e vice ordf Ann-Sofie Alm (M) Malin Östman (M) Camilla Espenkrona (M) Rolf Jacobsson (KD) Tiina Hemberg (V) Heikki Klaavuniemi (SD) Matheus Enholm (SD) Ersättare Liza Kettil (S) Pia Hässlebräcke (S) Leif Högberg (S) Regina Johansson (S) Malin Zetterman (S) Carina Thorstensson (C) Jan Peterson (C) Helena Hansson (C) Alf Sifversson (M) Ulla Gustafsson (M) Ove Göransson (V) Karin Blomstrand (FP) Clarence Holgersson (KD) Tony Hansson (SD) Per Nilsen (SD) Inkallelseordning för ersättare För ledamot tillhörande nedanstående partigrupp S C MP M FP KD V SD Ersättare inträder i nedan angiven partigruppsordning S, C, MP, M, FP, KD, V, SD C, S, MP, M, FP, KD, V, SD MP, S, C, M, FP, KD, V, SD M, FP, KD, V, S, C, MP, SD FP, M, KD, V, S, C, MP, SD KD, M, FP, V, S, C, MP, SD V, M, FP, KD, S, C, MP, SD SD, S, C, MP, M, FP, KD, V

3 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1(2) KOMMUNSTYRELSEN Tid: Onsdag 10 juni ca Plats: Gullmarssalen, Kommunhuset Forum Justering (förslag) Måndagen den 15 juni kl Ordförande: Sekreterare: Åsa Karlsson (S) Aya Norvell Skicka gärna yrkanden till sekreteraren innan sammanträdet. Det kommer finnas tillfälle för justeringar av yrkanden vid sammanträdet. Ärende Sida Ärenden under kommunstyrelsens icke offentliga sammanträdestid 1. Ansökan om överflyttande av vårdnad enligt 6 kap 8a föräldrabalken då vårdnadshavaren är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden Handlingar finns att hämta hos sekreteraren en timme före sammanträdet 2. Ansökan om överflyttande av vårdnad enligt 6 kap 8a föräldrabalken då vårdnadshavaren är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden Handlingar finns att hämta hos sekreteraren en timme före sammanträdet Ärenden under kommunstyrelsens offentliga sammanträdestid 3. Skattesatsen 2016 Dnr Budget Räddningstjänstförbundet 2016 Dnr Handlingar kompletteras senare på 5. Kommunens mål och resursplan (MRP) Budget Dnr Nya avgiftsnivåer för barnomsorgstaxa Dnr Svar på medborgarförslag från Alice Sennung om sommardagis på Gårvik i Gula Villan Dnr Svar på motion från Ann-Sofie Alm om att integrera turism och näringsliv Dnr Förlängning av Samverkansavtal Vårdsamverkan Fyrbodal Dnr Pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid Dnr

4 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2(2) KOMMUNSTYRELSEN Ärende 11. Projekt Långvariga försörjningsstödstagare Dnr Förstärkt resurs vid Beroendemottagningen som stöd för hemmaplanslösningar i Munkedals kommun Dnr Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Dnr Rapportering från Beredningen för Samhällsdialog Dnr Kommunfullmäktiges fadderpolitik Dnr Webbsändningar av kommunfullmäktiges sammanträden Dnr Rutiner för kravverksamheten Dnr Revidering av regler för inköp- och upphandling Dnr Sida Svar på remiss - Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård SOU 2015:20 Dnr Handlingar kompletteras senare på Anmälan av delegationsbeslut 166 Information 21. Ekonomisk månadsrapport 22. Information från kommunstyrelsens myndighetutskott 23. Information från kommunstyrelsens välfärdsutskott Information från Fyrbodals kommunalförbund 25. Information förtoendevaldas uppdrag

5 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Mål -och resursplan , budget Skattesatsen för år 2016 Skattesatsen ska fastställas av kommunfullmäktige före november månads utgång. Enligt kommunfullmäktiges antagna planeringsförutsättningar för ska skattesatsen vara oförändrad. Det långsiktiga finansiella inriktningsmålet för planeringsperioden är målet att skattesatsen ska sänkas. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att skattesatsen skall vara 22,68 kr dvs. oförändrad. Ulrika Gellerstedt Tf. Ekonomichef Ekonomienheten Maria Strömberg Controller Ekonomienheten Beslutet expedieras till: Ekonomichef Controller Kommunchef MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Organisationsnummer

6 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Mål och resursplan , Budget MRP är en förkortning för Mål- och resursplan och är ett av de viktigaste styrdokumenten för kommunfullmäktige. För varje ny mandatperiod tas ny MRP fram. Den består av fyra steg: Mål -och resursplan, MRP för fyra år Årlig revidering av MRP jämte årsbudget Löpande budgetuppföljning och delårsbokslut, samt Årsbokslut Kommunfullmäktige fastställer utdebitering och budgetanslag samt investeringsbudget för respektive nämnd i juni månad. Nämnderna bryter sedan ner budgeten på nämndnivå och skall senast under december månad ha fastställt sina detaljbudgetar inklusive verksamhetsmål. Ekonomiska beräkningar inkl. investeringsplan och ramar uppdateras så att de alltid omfattar fyra år framåt (två budgetår plus två planår). En viktig del i en ekonomisk planering är att följa upp mål, verksamhet och ekonomi. Nämnderna har att utifrån ekonomistyrningsprinciperna löpande följa sin verksamhet och ekonomi, samt göra de anpassningar som krävs för att hålla sig inom de ekonomiska ramarna. Nämnderna skall löpande rapportera detta till kommunstyrelsen som upprättar delårsbokslut, bokslut och årsredovisning till kommunfullmäktige. Förutsättningar Ekonomiska beräkningar och investeringsplan utgår ifrån planeringsförutsättningarna vilka antogs av kommunfullmäktige i november 2014 samt riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Nämndernas ramar kompenseras med ett ökat kommunbidrag för löneökning, kapitalkostnader och prisuppräkning. Fr.o.m kommer kommunen arbeta med två-års budget. Detta innebär att budgetramarna och mål fastställs för 2016 och 2017 vid ett och samma tillfälle. Beslut för 2017 kommer att vara styrande för verksamheten trots att mål och budgetprocessen görs årligen. Inför 2017 kan det bli aktuellt med omprövningar av de olika verksamheternas resurstilldelning beroende på hur förutsättningarna har förändrats vad gäller finansiering, lagstiftning, befolkning, mm. Mål Utifrån majoritetens programförklaring har kommunfullmäktige antagit inriktningsmål för verksamheten (nio mål) för planperioden Med dessa mål som utgångspunkt har 35 resultatmål inkl. indikatorer/mått tagits fram och godkänts av kommunstyrelsen, byggnadsnämnd och lönenämnd för perioden Drift Samtliga nämnder har konsekvensbeskrivit sina ekonomiska ramar utifrån kommunfullmäktiges mål om ett budgeterat resultat om 2 % av skatter och bidrag för åren För år 2016: Kommunstyrelsen har i uppdrag att konsekvensbeskriva den minskade ramen -9,600 mnkr, d.v.s. det tillfälliga kommunbidraget som sektor Stöd och VoO fick år 2015 som återtas för att återställa det budgeterade resultatet till 2 % (11,4 mnkr). Stora volymökningar finns inom sektorerna inför Inom kommunstyrelsen redovisas en obalanser med totalt 25,045 mnkr som främst beror MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

7 sida 2 7 på volymökningar inom hemtjänst, ökat antal barn i förskola, grundskola, och gymnasiet. Den andra stora posten är köp av institutionsplaceringar för barn. Anpassning krävs med motsvarande summa. I och med en förbättrad skatteprognos har kommunstyrelsen föreslagit att de ökade skatteintäkterna (8,5 mnkr) samt omfördelning inom nämndens ram (3,200 mnkr) ska lätta de stora anpassningar som nämnden har. Det innebär anpassningar på 13,400 mnkr. I kommunstyrelsens beslut föreslår nämnden kommunfullmäktige att minska det budgeterade resultatet till 1 % och att öka kommunbidraget till kommunstyrelsen för att ytterligare lätta på de föreslagna anpassningarna med 5,663 mnkr. Det skulle innebära att anpassningarna för nämnden blir 7,772 mnkr. Detta innebär ett ökat kommunbidrag till kommunstyrelsen på 4,508 mnkr. Byggnadsnämnd och övriga nämnder har uppdraget varit oförändrad ram. Lönenämnden har i uppdrag att minska sin ekonomiska ram med 0,160 mnkr varav Munkedals del är 0,046 mnkr. För år 2017: Nämnderna har i uppdrag att konsekvensbeskriva oförändrad ram. Inom kommunstyrelsen finns utökade behov om 4,020 mnkr, där motsvarande anpassningar genomförs. Kommunstyrelsens förslag om att minska resultatet år 2016 påverkar åren framåt. I förslaget ingår att göra en succesiv ökning av det budgeterade resultatet. Detta för att kunna hantera kommande års utmaningar kommunen står inför. Det innebär för budget 2017 att öka resultatet till 1,3 % (7,8 mnkr). Det motsvarar en minskning av kommunbidrag med 1,8 mnkr, denna minskning är inte konsekvensbeskrivna i handlingen. Succesiv uppbyggnad av resultatet Budget mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Budgeterat resultat % 0,25 % 2,0 % 1,0 % 1,33 % 1,66 % 2,00 % Budgeterat resultat 1,400 11,400 5,700 7,807 10,013 12,389 Utlånat resultat 9,600 0,000 5,700 3,900 2,000 0,000 ospecificerad utökning till KS 5,700 3,900 2,000 0 Minska ram 5,700 1,800 1,900 2,000 Investeringar Utifrån antagna planeringsförutsättningar ska investeringsvolymen högst uppgå till 30 mnkr för budget 2016 och Förvaltningens förslag är på 40 mnkr år 2016, vilket överskrider budget med 10 mnkr och genererar en ökad kapitalkostnad. Satsningen beror på fortsatt utbyggnad av Önnebacka förskola (tre nya avdelningar). De ökade kapitalkostnaderna för förskolan finansieras genom att inhyrda lokaler (församlingshemmet) lämnas. Låneramar för investering: Låneramen beräknas till summan av avskrivningar plus budgeterat resultat minus investeringsbudgeten. För 2016 uppgår behovet till 11,6 mnkr och för 2017 till 1,2 mnkr. Om resultatet justeras neråt så ökar behovet av att låna med motsvarande summa. År Avskrivning 17,0 17,0 Resultat 11,4 11,8 Investeringar -40,0-30,0 Lånebehov 11,6 1, MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

8 sida 3 8 Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Se ovan 4. Facklig samverkan enligt FAS Information har skett i samverkan under genomgående under våren. Munkedals mål -och resursplan, budget plan har konsekvenser beskrivits/informerats om Facklig förhandling har skett i kommungemensamma samverkan Förslag till beslut 1. a. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa nämndernas budgetramar för , med plan för utifrån kommunfullmäktiges mål om ett budgeterat resultat om 2 % av skatter och bidrag. Nämndernas ram Budget Budget Budget Plan Plan mnkr Föränd 2016* Föränd 2017* Kommunstyrelsen varav 532, , , , ,544-1,155 0,000 Byggnadsnämnden 1,958 1,958 1,958 1,958 1,958 0,000 0,000 Lönenämnden 2,448 2,402 2,402 2,402 2,402-0,046 0,000 Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0,897 0,000 0,000 Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0,729 0,000 0,000 Överförmyndarnämnden 0,910 0,910 0,910 0,910 0,910 0,000 0,000 Valnämnden 0,010 0,010 0,010 0,410 0,010 0,000 0,000 Summa nämnder 539, , , , ,450-1,201 0,000 b. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa nämndernas budgetramar för , med plan för om ett budgeterat resultat på 1 % av skatter och bidrag för budget 2016 och därefter succesiv återföring av det budgeterade resultatet. För budget 2017 ökar det budgeterade resultatet till 1,3 %, för budget 2018 (1,66 %) och för budget 2019 (2,00 %) Nämndernas ram, mnkr Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Föränd 2016* Föränd 2017* Kommunstyrelsen 532, , , , ,507 4,508-1,800 Byggnadsnämnden 1,958 1,958 1,958 1,958 1,958 0,000 0,000 Lönenämnden 2,448 2,402 2,402 2,402 2,402-0,046 0,000 Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0,897 0,000 0,000 Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0,729 0,000 0,000 Överförmyndarnämnden 0,910 0,910 0,910 0,910 0,910 0,000 0,000 Valnämnden 0,010 0,010 0,010 0,410 0,010 0,000 0,000 Summa nämnder 539, , , , ,413 4,462-1, Kommunfullmäktige beslutar fastställa investeringsramen för år 2016 till 40 mnkr och för år 2017 till 30 mnkr enligt mål. De prioriterade investeringsprojekten redovisas i MRP. 3. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa kommunstyrelsens, byggnadsnämndens och lönenämndens resultatmål och mått. 4. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning för investeringar under år 2016 på 11,6 mnkr samt år 2017 på 1,2 mnkr. 5. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning för likviditetsbehov för respektive år 2016, 2017 på 20,0 mnkr MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

9 sida Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning. Ulrika Gellerstedt Maria Strömberg Tf. Ekonomichef Controller Ekonomienheten Ekonomienheten Beslutet expedieras till: Samtliga chefer, ekonomienheten MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

10 10 Munkedal Mål och resursplan(mrp) Budget Mål och resursplan plan Typ av dokument: Budgetdokument Handläggare: Ekonomichef/Controller Antagen av: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Dnr: KS Antagningsdatum: x Antagningsdatum: x Revisionshistorik MRP: Giltighet:Gäller tills vidare Relaterade dokument: Nämndernas budgetskrivelser, KS , BN , LN Planerings-förutsättningar Riktlinjer för god ekonomisk hushållning/hantering av RUR Styr- och ledningssystem i Munkedal

11 Innehåll Läsanvisning i Mål -och Resursplan Kommunens Mål -och Resursplan börjar med en kort sammanfattning och beslut sidan (3-5). Därefter beskrivs organisation, budgetprocess samt kommunfullmäktiges fastställda långsiktiga ekonomiska Mål samt inriktningsmål för verksamheten som ska brytas ner till resultatmål för budget sidan (6-12). Från sidan (13-28) beskrivs ekonomisk bakgrund och förutsättningar för budget och förslag till nämndernas ramar. Utångspunkten är kommunfullmäktiges mål på budgeterat resultat med 2 %. Sista delen från sidan (29-47) finns en kort redovisning för respektive nämnd utifrån nämndens beslut (kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att sänka det budgeterade resultatet). Mer detaljerad information hänvisas till respektive nämnds budgetskrivelse. Sammanfattning av Mål -och resursplan Organisation Styrning och ledning God ekonomisk hushållning Omvärldsanalys Målstyrning Vision Fullmäktiges inriktningsmål Nämndernas resultatmål Ekonomiska förutsättningar Ekonomisk bakgrund Nettokostnadsutveckling samt utveckling av skatter och bidrag Strukturårsjusterad standardkostnad Utfall 2014 och prognos Uppstart av strategisk grupp Planeringsförutsättningar inför budgetprocess Övergripande uppräkningar av budgetramarna Budgeterat resultat Befolkningsprognos Skatteintäkter och generella statsbidrag Kompensation för löneökningar Kompensation för prisökningar Kapitalkostnadskompensation Ramförändringar Ramförändringar Förslag till ramar (Kommunbidrag) Resultatbudget Investeringsbudget Beskrivning av investeringar per projekt Kommunstyrelsen Ekonomisk översikt, Ramförslag Ramförändringar Ramförändringar Kommunledningskontor Ekonomiska ramar Resultatmål Sektor Samhällsbyggnad Ekonomiska ramar Resultatmål Sektor Vård och Omsorg Ekonomiska ramar Resultatmål Sektor Stöd Ekonomiska ramar Resultatmål Barn och Utbildning Ekonomiska ramar Resultatmål Byggnadsnämnd Ekonomisk översikt, Ramförslag Resultatmål Lönenämnd Ekonomisk översikt, Ramförslag Resultatmål Övriga nämnder Ekonomisk översikt, Ramförslag Gemensam verksamhet med andra kommuner IT-nämnd Miljönämnd Räddningstjänsten mitt Bohuslän

12 Sammanfattning av Mål -och resursplan Vad är MRP? Mål- och resursplan (MRP) är planen för kommunens verksamhet och ekonomi för de kommande två kalenderåren samt plan för de därefter kommande två åren. Enligt kommunallagen ska kommunerna varje år upprätta en budget för nästkommande kalenderår med plan för de tre nästkommanden åren, där budgetåret är periodens första år. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen ska skattesatsen och anslagen anges. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Utdebitering Skattesatsen uppgår till 22,68 kr för år Inför budget ska skattesatsen vara oförändrad. Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningarna, utgör avstampet för arbetet med den kommande budgeten. I planeringsförutsättningar ingår finansiella resultatmål (kortsiktiga) utifrån de långsiktiga finansiella målen. Det ingår även en tidsplan för budgetprocessen samt en befolkningsprognos. Dessa planeringsförutsättningar antas årligen i november i kommunfullmäktige ( ). Utifrån dessa antaganden beräknas budget med plan o Befolkningsmål (grund för skatteberäkningar) 2016: invånare 2017: invånare o Soliditetsmål: Ökning 0,8 procentenheter årligen År 2016: 39,2 % År 2017: 40,0 % o Finansiellt resultatmål 2016: Budgeterat resultat 2 % av skatter och bidrag, (11,4 mnkr). 2017: Budgeterat resultat 2 % av skatter och bidrag, (11,8 mnkr). o Investeringsnivå årligen 30 mnkr. Centrala avsättningar Centrala avsättningar År 2016 År 2017 Verksamhetsramar 2015 minskning 9,6 0,0 Avsättning löneökningar tillsv, tim/fam/ob mm -12,1-13,1 Avsättning prisökning -1,5-1,2 Avsättning kommunsamverkan/finans -0,7-0,9 Avsättning ökade kapitalkostnader -1,5-1,0 Avsättning till budgeterat resultat -0,4-0,4 Avsättning till budgeterat resultat -9,6 0,0 Summa uppräkningar, kostnader -16,2-16,7 Summa ökade intäkter SKL 14/2 16,2 16,7 Ny prognos SKL 29/4 ytterligare ökade skatteintäkter 8,5 0,0 Budget 8,5 0,0 Löneökning och prisuppräkning, kapitalkostnader, andra avsättningar uppgår till totalt 16,2 mnkr och 16,7 mnkr vardera år och täcks av de ökade skatteintäkternar (skatteprognos 14/2 SKL). 2 % avsättning till budgeterat resultat. Ny förbättrad skatteprognos SKL ger ytterligare skatteintäkter på +8,5 mnkr för budget Skatteintäkter Skatteintäkterna ökar med 16,2 mnkr för budget 2016 och 16,7 mnkr budget 2017 (prognos 14/2 SKL). Denna ökning täcker centrala avsättningar för uppräkning. Den 29/4 kom en ny skatteprognos som visade en ökning av intäkterna med ytterligare 8,5 mnkr, vilket förbättrar ingångsläget i budgetprocessen för Orsaken till den förbättrade prognosen är bl a att inom kostnadsutjämningssystemet har skett en förändring för LSS där kommunen nu går från att betala avgift till systemet istället blir bidragsmottagare (+1,8 mnkr). Det beror också på förändring avseende där standardkostnaderna genererat ökat bidrag (+4,2 mnkr). Aprils skatteprognosökning (29/4) budgeteras upp i budget 2016 och är nu gällande. Det finns en viss osäkerhet kring beräkningarna vad gäller delmodellerna individ -och familjeomsorg och. Dessa är ute på remiss och förändring föreslås införas redan 1 jan Den senaste prognosen (29/4) utgår från nuvarande kostnadsutjämningssystem och tar inte hänsyn till förslaget. Kommunfullmäktige har till sitt förfogande 2,3 mnkr. Sektor Stöd får i uppdrag att fortsätta projektet Klara. Sektor Stöd får vid behov äska medel motsvarande 0,550 mnkr från anslaget kommunfullmäktiges förfogande. Budgeterat resultat Resultatmålet på 2 % av skatter och generella bidrag innebär en avsättning på 11,4 mnkr år 2016 och 11,8 mnkr år Och är en viktig utgångspunkt för kravet på god ekonomisk hushållning. Under 2015 reviderades det budgeterade resultatet med 9,6 mnkr. Kommunstyrelsen fick ett tillfälligt kommunbidrag pga. stora obalanser inom sektor Stöd och Vård och Omsorg. Resultatmålet för 2016 är att återställa det budgeterade resultatet till 2 % av skatter och bidrag. Ramjusteringar inom nämnder Under våren har nämnderna i uppdrag att konsekvensbeskriva sina ekonomiska ramar för vardera åren. Det åligger också nämnderna att redovisa prioriteringar /omfördelningar inom respektive verksamhetsområde samt vilka konsekvenser detta innebär. Kommunstyrelsens uppdrag har varit att anpassa budgeten med de 9,6 mnkr som ska återställa det budgeterade resultatet under Och oförändrad ekonomisk ram För byggnadsnämnd och övriga nämnder (kommun-fullmäktige, revision, överförmyndare och valnämnd) har uppdraget varit att konsekvensbeskriva oförändrade ramar både för Lönenämnden som har fått i uppdrag att minska sin budgetram med 2 % på totalbudgeten efter gjorda uppräkningar. Munkedals minskning är 0,046 mnkr för Medel för löneökning, pris och kapitalkostnad kompenseras till verksamheterna och är avsatta centralt. Dessa kommer fördelas ut till nämnderna som ett utökat kommunbidrag för vardera år. 12

13 13 Verksamhetsförändringar Inom kommunstyrelsen redovisas 25,045 mnkr i obalanser/verksamhetsutökningar gentemot sin ekonomiska ram för år Verksamhetsförändringarna beror till största del på volymökningar inom Vård och Omsorg och Barn och Utbildning samt även mycket höga kostnader avseende köpta platser för institution inom område Stöd. Inför år 2017 prognostiseras ytterligare ökade behov såsom ökade antal barn i förskola, skola, gymnasium samt hemtjänst men även minskade kostnader inom placeringar. Totalt är ökningen 4,020 mnkr. Anpassningar Kommunstyrelsen har arbetat fram förslag på åtgärder och anpassningar motsvarande de verksamhetsutökningar som krävs på 25,045 mnkr år I förslaget ingår omfördelning/anpassning av ram från Kommunledningskontoret på 3,200 mnkr. Denna neddragning av ram minskar behovet av anpassning inom andra verksamheter för kommunstyrelsen. Efter denna justering uppgår den totala obalansen till 21,845 mnkr. Byggnadsnämndens kostnadsökningar balanseras med allmän återhållsamhet. Lönenämnden har arbetat fram förslag på åtgärder och anpassningar av minskad ram på totalt 0,160 mnkr varav Munkedals del är 0,046 mnkr. För budget 2017 krävs anpassningar med 4,020 mnkr för kommunstryrelsen. I förslaget ingår omfördelning/anpassning inom kommunledningskontor och samhällsbyggnad med 2,770 mnkr vilket parerar för volymökningar inom skola och omsorg. Det återstår dock att anpassa 1,250 mnkr inom vård och omsorg samt barn och utbildning för den beräknade volymökningen. Två uppdrag från den politiska organisationen Förslag 1. Ny skatteprognos, budgeteras in i budgeten och budgeterat resultat 2 % år 2016 På KS dialogdag (6/5) fick förvaltningen i uppdrag att i beräkningen ta hänsyn till de ökade skatteintäkter (29/4). Det innebar ett ökat kommunbidrag med 8,5 och tillsmmans med omfördelning inom kommunstyrelsen motsvarande 3,200 mnkr, minskar behov av anpassning med 11,645 mnkr. Det kvarstår då att konsekvensbeskriva resterande obalans på 13,4 mnkr för budget I förslaget är det budgeterade resultatet är enligt god ekonomisk hushållning 2 % av skatter och bidrag (11,4 mnkr). År Obalanser inom KS 25,045 4,020 Anpassning inom KLK -3,200-2,770 Summa obalans 21,845 1,250 Ny skatteprognos 29/4 ökat KB -8,445 0 Summa obalans 13,400 1,250 Utgångspunkten i förslag 1 är kommunfullmäktiges mål på budgeterat resultat med 2 % av skatter och bidrag för både budget 2016 och Förslag 2. Sänkning av det budgeterade resultatet till 1 %, d.v.s. 5,700 mnkr år 2016 På KS dialogdag (6/5) fick förvaltningen i uppdrag att beräkna vad en säkning av det budgeterade resultatet till 1 % skulle innebära. En sådan sänkning innebär att 5,7 mnkr frigörs. Tillsammans med omfördelning inom kommunstyrelsen, ny skatteprognos samt sänkt resultat innebär det att anpassningarna minskar till 7,700 mnkr för budget Kommunbidraet skulle således öka med 4,507 mnkr och behov av anpassning minskar med 17,345 mnkr. I detta förslag ingår sedan ett succestivt återställande av budgeterade resultatet fram till För budget 2016 föreslås ett resultat på 1,0 % (5,7 mnkr), för budet 2017 ökar resultatet till 1,3 % (7,8 mnkr) därefter för år 2018 till 1,66 % (10,0 mnkr) för att år 2019 uppgå till 2,00 % (12,4 mnkr). Med motsvarande ökning av resultatet får verkamheten tid att anpassa verksamheten under För 2017 innebär det en minskning med 1,8 mnkr samt anpassningen på 1,420 mnkr för volymökningar. 1,8 mnkr är dock inte konsekvensbeskrivna. År Obalanser inom KS 25,045 4,020 Anpassning inom KLK -3,200-2,600 Summa obalans 21,845 1,420 Ny skatteprognos 29/4-8,445 0 Summa obalans 13,400 1,420 1 % budgeterat resultat -5,700 0 Återställa resultat 1,800 Summa obalans 7,700 3,220 Drift förslag 1 Utifrån 2 % resultatmål Budget Budget Nämndernas ram, mnkr Kommunstyrelsen varav 531,5 531,5 Kommunledningskontor 50,6 50,0 Sektor för Samhällsbyggnad 88,4 86,2 Sektor för Stöd 85,3 84,2 Sektor för Vård o omsorg 122,2 123,2 Sektor för Barn- och utbildning 185,1 187,8 Byggnadsnämnden 1,9 1,9 Lönenämnd 2,4 2,4 Kommunfullmäktige 0,9 0,9 Revisionen 0,7 0,7 Överförmyndarnämnden 0,9 0,9 Valnämnden 0,0 0,0 Summa nämnder 538,45 538,45 Investeringar Budget Budget Mnkr Kommunstyrelsen 39,3 55,4 Ledningskontor 2,9 4,2 Sektor Samhällsbyggnad 33,7 50,1 Sektor Vård o Omsorg 0,7 0,6 Sektor Stöd 0,5 0,1 Sektor Barn o Utbildning 1,5 0,5 Lönenämnd 0,0 0,0 Byggnadsnämnd 0,75 0,75 Totalt 40,0 56,2 Ram för året 40,0 30,0 Diff. 0-26,2 Kommunstyrelsens resultatmål Kommunstyrelsen har med utgånspunkt från kommunfullmäktiges nio inriktningsmål tagit fram 31 resultatmål inkl. indikatorer. I upprättat budgetförslag ingår förslag på resultatmål för åren Målen är satta utifrån föreslagen ram (förslag 1). Vid förändring av ekonomiska ramar kan revidering av mål/mått krävas. 4

14 14 Kommunfullmäktiges beslut om Munkedals Mål -och resursplan plan Mål -och resursplanen kommer att revideras utifrån gällande beslut. Antaget KF ? Kommunfullmäktige beslutar att skattesatsen är oförändrad för år 2016 och 2017, dvs 22,68 kr. Antaget KF ?, Dnr KS Kommunfullmäktige beslutar att fastställa nämndernas budgetramar för åren 2016,2017 med plan för ? Kommunfullmäktige beslutar fastställa investeringsramen för år 2016 till 40 mnkr och år 2017 till 30 mnkr. De prioriterade investeringsprojekten redovisas i MRP. 3. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna föreslagna omprioriteringar ur bilagd sammanställning från majoriteten. 4. Kommunstyrelsen beslutar i övrigt att upprättad budget för med plan med konsekvensbeskrivningar. Beslut i Byggnadsnämnd Byggnadsnämndens budget antagen antog ekonomisk ram och mål utifrån tjänstemannaförslag. Beslut i Lönenämnd Lönenämndens budget antagen antog ekonomisk ram och mål utifrån tjänstemannaförslag. Övriga nämnder ingår i MRP. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa kommunstyrelsens, byggnadsnämndens och lönenämndens resultatmål och mått för åren Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning för investeringar under 2016 på 19,5 mnkr och 2017 på 1,2 mnkr. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning för likviditetsbehov under 2016 och 2017 på 20 mnkr vardera. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning för budget 2016 och Nämndernas antagna budgetskrivelser Beslut i Kommunstyrelsen Antagen Kommunstyrelsen föreslår föreslår kommunfullmäktige att utöka ramen. 1. Kommunstyrelsen godkänner förslag och konsekvenser av att omprioritera 3,200 mnkr inom förvaltningen. 2. Kommunfullmäktige beslutar att sänka resultatet till 1 % för att sedan succesivt öka resultatet till Resultat på 1 % samt återställande av tillfällig utökning av kommunbidrag. Det innebär en obalans och omprioritering inom ram motsvarande 7,7 mnkr (Under kommunstyrelsen redovisas ramarna sid 28) 5

15 15 1. Organisation Politisk organisation Munkedals kommun 1. Grundläggande förutsättningar Gemensam värdegrund Styrdokument God ekonomisk hushållning Organisation/roller/fördelning 2. Omvärldsbevakning 3. Målstyrning o Vision o Inriktningsmål (KF) o Resultatmål (KS) o Verksamhetsmål (verksamhet) o Aktiviteter 2. Styrning och ledning För att säkerställa att de mål kommunfullmäktige sätter upp för verksamheten uppnås, att resurser används på ett effektivt sätt, att verksamheten genomförs med god kvalitet och ständigt arbetar med utveckling och förbättring behövs ett ledningssystem, detta också för att säkerställa ett gemensamt arbetssätt. Ledningssystemet kan ses som ett ramverk för styrning och utveckling av verksamheten. Dialog och samverkan Oavsett om verksamheten drivs i traditionell förvaltningsform eller i form av bolag, förbund, nämnd etc. så är kraven på styrning, insyn, kontroll och uppföljning densamma. Under hösten 2012 påbörjades en översyn av befintlig målstyrningsmodell. Inför denna mandatperiod kommer modellen att tillämpas fullt ut, det innebär att planeringsperioden gäller , med övervältring med ett år på nästkommande mandatperiod. Fr.o.m kommer kommunen arbeta med tvåårsbudget. Detta innebär att budgetramarna och mål fastställs för 2016 och 2017 vid ett och samma tillfälle. Beslut för 2017 kommer att vara styrande för verksamheten trots att mål och budgetprocessen görs årligen. Inför 2017 kan det bli aktuellt med omprövningar av de olika verksamheternas resurstilldelning beroende på hur förutsättningarna har förändrats vad gäller finansiering, lagstiftning, befolkning, mm. Styr- och ledningssystemet innehåller flera olika processer som alla är beroende av och överlappar varandra. I Munkedals modell ingår fyra viktiga delar samt budgetprocessen. 4. Uppföljning o Verksamhetsutveckling/kvalitetsarbete Budgetprocessen Beslutsstödsystem för ökad styrning Som ett led i ökad styrning och kontroll har förvaltningen infört ett beslutsstödsystem. I vilket uppföljning av verksamhet och målsättningar för förvaltningen kommer att göras. På sikt kommer även budgetering och prognoser att rapporteras via systemet. Införandeplanen sträcker sig över tre år. Kvalitetsgrupp Kommunen ingår i många jämförelseprojekt, som ett led i att förbättra kvaliteten på dessa projekt och samtidigt samordna arbetet med analyser och utvärdering har en kvalitetsgrupp inrättats. Politiska prioriteringar beskriver majoritetens prioriteringar inför den kommande mandatperioden. Denna programförklaring ligger till grund för utformningen av kommunens inriktningsmål som kommunfullmäktige fastställer i november efter varje nytt val och ska gälla för planeringsperioden I och med ny mandatperiod ska även övergripande styrdokument antas av den nya församlingen, såsom de långsiktiga finansiella inriktningsmålen. De är antagna för planeringsperioden De finansiella inriktningsmålen följs upp i den årliga budgetprocessen. Därefter sker avstämning i årsbokslut samt efter budget De kortsiktiga finansiella resultatmålen kommer att beredas årligen i Mål -och resursplanen (MRP). 6

16 16 Vad är MRP? Mål- och resursplan (MRP) är planen för kommunens verksamhet och ekonomi för det kommande kalenderåret samt plan för de därefter kommande två åren. Här ingår sammanfattning av: o Omvärldsanalys o Planeringsförutsättningar (ekonomiska resultatmål, tidplan, befolkningsprognos) o Utdebitering o Investering o Budgetramar o Konsekvenser av mål och ramar Budgetprocess Planeringsförutsättningar I planeringsförutsättningar tas en omvärldsbevakning fram, med beskrivning och analys av kommunens utgångsläge. Här ingår finansiella resultatmål (kortsiktiga) utifrån de långsiktiga finansiella målen, tidplan samt befolkningsprognos. Dessa planeringsförutsättningar antas årligen i november och är underlaget till det fortsatta arbetet med budgeten. Ramberäkning Utifrån planeringsförutsättningarna arbetar förvaltningen fram en preliminär resursberäkning med kommunbidraget föregående år som utgångspunkt. Utöver det tas hänsyn till nedanstående faktorer: o Beräkning av skatteintäkter utifrån Sveriges kommuner och Landstings (SKL) prognoser o Avsättningar till löner och ev. prisjusteringar o Finansiella poster, kapitalkostnader Åtagande/Verkställa Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges fastställda ramar och mål arbetar sektorerna/kommunledningskontor under hösten med att bryta ner nämndens resultatmål i sina verksamhetsplaner samt ta fram detaljbudget. Sektorerna ansvarar för att arbeta fram aktiviteter på respektive enhet. Nämnderna behandlar/godkänner sin detaljbudget, verksamhetsplan samt antagande av internkontrollplan i december. Tilldelat anslag (kommunbidrag) utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. Om resurserna inte räcker till den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom anvisade medel. Rapportering/Uppföljning: För att kommunens styrsystem ska fungera måste uppföljningsprocessen skötas på ett systematiskt och regelbundet sätt i tiden samt innehålla både ekonomi, prestationer och kvalitetsaspekter. Uppföljning av mål och budget rapporteras till kommunfullmäktige i delårsbokslut april, augusti och bokslutet. Till det kommer ekonomisk uppföljning månadsvis med prognoser för helåret. Nämnderna får förslag till preliminära ramar. Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål tar nämnderna i god dialog med verksamhetsföreträdare fram resultatmål med utgångspunkt av de preliminära ramarna. Målen ska vara kopplade till tillgängliga resurser. Förändringar av ekonomiska förutsättningar kan leda till att målen behöver revideras. Utifrån den preliminära ramen och målsättningarna, arbetas konsekvensbeskrivningar fram. I slutet av april lämnar nämnderna in budgetskrivelser med förslag till drift- och investeringsbudget, med konsekvensbeskrivningar utifrån preliminära ramar samt framtagna resultatmål. Beslut I maj behandlar/godkänner nämnderna sina budgetskrivelser. I juni behandlas kommunens mål- och resursplan (MRP). Kommunfullmäktige fastställer kommunens budget (mål, utdebitering, investering, budgetramar). 7

17 17 Inga beslut fattas som kräver ekonomiska resurser utan att finansieringen är klarlagd. Nettoinvesteringarna inom den skattefinansierade verksamheten ska, efter avdrag för amorteringar på utlämnade lån och försäljningar, finansieras av avskrivningar och resultat. De MPR:s angivna mål med tillhörande mått ska följas upp under budgetåret och slutligt avrapporteras i bokslut/verksamhetsuppföljning. De kommunala koncernbolagen/företag ska följa riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Övergripande ekonomiska styrprinciper Munkedals kommun styrs av kommunfullmäktiges fastställda MRP (budgethandling). 3. God ekonomisk hushållning Utgångspunkten är de antagna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv. Där anges bland annat de finansiella inriktningsmålen (långsiktiga) som gäller över mandatperioden. Enligt kommunallagen ska kommuner i samband med budgeten ange finansiella mål för ekonomin som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen ska följas upp i årsredovisningen och i delårsbokslut. Revisorerna ska skriftligen göra en bedömning om resultaten i årsboksluten och i delårsrapporterna och bedöma om de är förenliga med beslutade finansiella målen. o o o o Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att Munkedals kommun har god ekonomisk hushållning. Alla har detta ansvar inom sitt verksamhetsområde och inom ramen för sin budget De tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse. Ekonomin sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. Alla större förändringar av verksamheten ska kostnadsberäknas och resursavstämmas före genomförande. Detta gäller även övergripande policys, planer och projekt som kommer att inverka på verksamheterna. Resultatet ska ligga på en nivå som säkrar överskott. Överskott är en förutsättning för att finansiera de investeringar som görs. Avstämning av dessa mål ska genomföras inför den årliga budgetprocessen och uppföljning/analys ske i bokslut samt vid planeringsperiodens slut. Inför varje budgetår kommer i mål- och resursplanen (MRP) att anges finansiella resultatmål (kortsiktiga) utifrån de finansiella inriktningsmålen. Detta genomförs genom att: Munkedals kommun ska ha en ekonomi i balans, innebärande god ekonomisk hushållning Nettokostnaderna får inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Utrymme för nya verksamheter ska prövas mot befintlig verksamhet inom alla ansvarsområden. 8 o Blir resultatet negativt måste det regleras inom tre år enligt balanskravet där intäkterna varje år måste balansera kostnaderna. o Kommunen ska kunna finansiera sina investeringar med egna medel över tiden, vilket kräver överskott i driftbudgeten. Lån ska endast ses som ett sätt att tillfälligt utjämna större variationer i investeringsbehoven. MPR:s angivna ramar för verksamheterna utgör den yttersta restriktionen för respektive nämnd. Om resurserna inte räcker till för den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom den angivna ramen. För styrningen, uppföljningen, rapporteringen och kontrollen av verksamhet och ekonomi har Kommunfullmäktige fastställt regler för ekonomioch verksamhetsstyrning och reglemente för intern kontroll

18 18 Finansiella inriktningsmål period De finansiella inriktningsmålen gäller planeringsperioden De finansiella inriktningsmålen följs upp i den årliga budgetprocessen. Därefter sker avstämning i varje årsbokslut samt efter budget Dessa är antagna av kommunfullmäktige (antagna i KF) Resultatmål På lång sikt ska det genomsnittliga resultatet, i förhållande till skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, uppgå till 2 % Soliditetsmål Soliditeten ska öka med 4 procentenheter Investeringsmål Självfinansieringsgrad av investeringar 100 % Skattemål Skattesatsen ska sänkas Finansiella resultatmål avser år Utgångspunkten för de finansiella resultatmålen (kortsiktiga 2 år) är de finansiella inriktningsmålen (långsiktiga 5 år). Dessa antas årligen, i november, av kommunfullmäktige. Nedanstående 4 mål antogs av kommunfulmäktige 2014 ( i KF). Förslaget är oförändrad skatt för budget Resultatmål Årets resultat: skall uppgå till 2 % av skatteintäkter och generellt statsbidrag. Budgeterat resultat för 2016: 11,4 mnkr. Budgeterat resultat för 2017: 11,8 mnkr Soliditetsmål Positiv soliditetsutveckling med en ökning på 0,8 % enheter. Soliditet för år 2016: 39,2 % Soliditet för år 2017: 40,0 % Investeringsmål Nettoinvesteringarna uppgår högst till 30 mnkr årligen Skattemål Föreslås vara oförändrad 3.1 Uppföljning av finansiella inriktningsmål (långsiktiga) Uppföljning kommer att ske över budgetåren för att se om de långsiktiga målen enligt god ekonomisk hushållning följs. I tabellen visas också uppföljningen för 2015, utifrån delårsbokslut i april. Samtliga mål har en negativ avvikelse. Delår april Resultatmål (planperiod ) År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 På lång sikt ska det genomsnittliga resultatet, i förhållande till skatteintäkter samt generella stats bidrag och utjämning, uppgå till 2 % Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Årets resultat. Andel av skatteintäkter och generellt statsbidrag, (%) 2 2,1 1-0,4 0,25-1, Årets resultat (mnkr) 10,7 5,1-1,9 1,4-6,1 11,4 11,8 12,2 12,5 Soliditetsmål (planperiod ) År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Soliditeten ska öka med 4 procentenheter Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Positiv soliditetsutveckling, ökning med 0,8 % enheter per år ,6 37,6 36,9 38,4 36,8 39,2 40,0 40,8 41,6 Nettokostnad (planperiod ) År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Nettokostnaderna får inte öka snabbare än skatteintäkter och generella bidrag Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Verksamhetens nettokostnadsandel ska högst vara 98 % 98 97, , Investeringsmål (planperiod ) År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Självfinansieringsgrad av investeringar 100 % Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Max investeringsnivå, (mnkr) 37 36, ,9 Finansieringsgrad (självfinansiering investering) 100% 74% 100% 63% 100% 0 100% 100% 100% 100% Skattemål (planperiod ) År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Skattesatsen ska sänkas Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Skattesats 22:83 22:83 22:83 22:83 22:68 22:68 9

19 19 höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. 4. Omvärldsanalys Kommunens ekonomi är beroende av hur omvärlden utvecklas. Avsnittet nedan beskriver i korthet väsentliga omvärldsfaktorer. Omvärlden Sveriges kommuner och landstings bedömning Svensk ekonomi på gång Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna Inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. Den bedömning SKL gjort av den internationella utvecklingen innebär i mångt och mycket att dessa förutsättningar föreligger. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Därigenom har den svenska ekonomin möjlighet att nå konjunkturell balans Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre, 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring BNP* 1,3 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8 Syssels. timmar* 0,3 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3 Öppen arbetslös. 8,0 7,9 7,5 6,9 6,6 6,6 Timlön, nationalr. 1,9 1,7 3,0 3,2 3,4 3,5 Timlön, konjunktur 2,5 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5 KPIX 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8 KPI 0,0-0,2 0,1 1,5 3,3 3,0 Realt skatteunderlag 1,5 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1 Åren 2017 och 2018 förutsätts den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans och därmed endast öka enligt trend. Det innebär att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar betydligt långsammare än under de närmast föregående åren. Trots en väsentligt svagare sysselsättningstillväxt beräknas ändå skatteunderlaget i reala termer växa i en relativt snabb takt 2017 och Förklaringen är fortsatt omfattande ökningar av pensionsutbetalningarna. Disponering av resultatutjämningsreserv Disponering av RUR är inte möjlig de närmsta åren då det tioåriga värdet inte väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Under 2014 nyttjades RUR med 1,4 mnkr, då det var möjligt kvar finns 6,1 mnkr. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt 10

20 20 Utmaningar och förutsättningar framöver SKL beskriver i ekonomirapporten några kommande utmaningar för kommunsektorn. Källa: ekonomirapporten SKL april Högt tryck på investringar i kommunerna Investeringsstrycket har fördubblats de senaste åren i sveriges kommuner och framöver väntas investeringarna fortsätta öka. Störst tryck har de kommuner som har en ökad befolkning och exploaterar nya områden samt nya verksamhetslokaler mm. Men ett ökat tryck gäller också då en stor del av lokaler och anläggningar byggda under -60 och -70 talet nu behöver ersättas/renoveras. Framåt leder detta till ökade avskrivningar, ökad skuldsättning och försämrat finansnetto. Det innebär att en allt mindre del av resurserna kan användas till den löpande verksamheten. Kommunernas mål för god ekonomisk hushållning behöver ses över om investeringstakten skruvas upp. Med de kraftigt ökade investeringar kommer framöver kommer det att krävas att det budgererade resultatet höjs från 2 % till 3-5 % för att tex bibehålla soliditeten. Gymnasiereformen 2011-ett obefogat sparbeting Hösten 2011 infördes den nya gymnasiereformen. Hittills finns inget som visar att genomströmmningen har ökat, grupperna blivit större eller halvering av de som går direkt till vuxenutbildningen. De antaganden som låg till grund för sparbeting inte har uppfyllts. Slutet för bemanningsföreskrifterna i särskilda boenden Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om bemanning i särskilda boenden (demensföreskrifterna) bereds nu i Regeringskansliet. Många kommuner och SKL anser att att den här typen av detaljreglering är fel väg att gå för att förbättra kvaliteten i äldreomsorgen. SKL har genom enkät till ett urval av kommuner beräknat kostnadsökningen till 1,8 miljarder avseende ökad nattbemanning, administration för beslut och genomförandeplaner. Det är inte känt när regeringen kommer att fatta beslut. SKLs bedömning är att föreskrifterna inte kommer att träda ikraft under 2015, om de någonsin gör det, kvarstår. Det demografiska trycket ökar De demografiksa förändringarna har inneburit ökade resursbehov med knappt 0,5 procent per år under Under åren växlades det upp och förväntas uppgå till 1,3 procent per år. Det är främst inom grund- och gymnasieskolan som ökningarna kommer att vara störst. 11

21 21 5. Målstyrning Utifrån vision 2025 har kommunfullmäktige antagit inriktningsmål för verksamheten. Med dessa mål som utgångspunkt beslutar nämnderna om ett antal resultatmål. Här konkretiseras fullmäktiges inriktningsmål. Dessa mål visar för förvaltningen vad som ska göras. Därefter arbetar förvaltningen fram hur det ska genomföras genom framtagande av verksamhetsmål. Verksamhetens mål är utgångspunkten för varje arbetsplats arbete inför det kommande året. Varje enhet/arbetsplats tar fram aktiviteter som de måste arbeta med för att uppnå ovanstående mål. 5.1 Vision 2025 Munkedal mer av livet. En hållbart växande kommun med engagerade invånare. Här tar vi oss an framtidens utmaningar tillsammans! Kommunens vision sträcker sig fram till Visionen gäller för det geografiska området Munkedals kommun och ska tilltala många, lyfta fram det unika och vara munkedalsk på alla sätt. Vision 2025 handlar om att ge en bild av hur vi önskar att Munkedals kommun utvecklas fram till år 2025 samt vilken väg vi ska gå för att kunna nå dit. 5.2 Fullmäktiges inriktningsmål Kommunfullmäktige antar inriktningsmål utifrån programförklaring, dessa gäller över mandatperioden. Framtagande av målen sker i den politiska församlingen. Med inriktningsmålen formulerar förtroendevalda en allmän inriktning för verksamheten. Det kan komma konkreta mål ur programförklaringen. Inriktningsmålen antas av kommunfullmäktige i november efter varje nytt val. Målen kan vara kopplade till resurser, behov av eventuell förändring av resurstilldelning ska beaktas vid fördelning av de ekonomiska resurserna. Utifrån S, C och Mp:s programförklaring för planeringsperioden har 9 st inriktningsmål upprättas för Munkedals kommun. Alla 1. Inriktningsmål: Yttersta vikt att barnkonventionen implementeras i all kommunal verksamhet, likväl jämställdhet, integration och solidaritet. 2. Inriktningsmål: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut Utbildning 3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och framåt. Vård och Omsorg 4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. Näringsliv och arbete 5. Inriktningsmål: Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling Samhällsbyggnad och infrastruktur 6. Inriktningsmål: Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur. Fritid och Kultur 7. Inriktningsmål: Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens invånare erbjudas idrott -fritids -och kulturaktiviteter av varierande karaktär och god kvalitet. Rollen som arbetsgivare 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald. Styrning och ledning 9. Inriktningsmål: Styrdokumenten ska vara aktuella, kända och regelbundet följas upp. Antagna policydokument revideras med regelbundenhet minst, var fjärde år. 5.3 Nämndernas resultatmål Kommunstyrelse fastställer resultatmålen. Detta utifrån vision/omvärldsbevakning/ inriktningsmål. Här handlar det om en konkretisering av inriktningsmålen, målen ska vara uppföljnings- och mätbara. Utifrån de 9 st inriktningsmål har 35 st. resultatmål föreslagits med indikatorer. Varje mål ska därför kopplas ihop med god mix av olika mått. Mått kan t.ex. delas in i resurs, produktion eller verksamhetsresultat. För att få en god följsamhet tas målen fram i god dialog med verksamhetsföreträdare. Målen kan vara kopplade till tillgängliga resurser, förändringar av ekonomiska förutsättningar kan leda till att målen behöver revideras. Detta ska beaktas vid varje budgetår. Målen och måtten antas av nämnderna i maj och i sin helhet i MRP. Se respektive nämnds nedbrytning av mål i nämnds redovisning. 5.4 Verksamhetsmål/aktiviteter Verksamheten utarbetar verksamhetsplaner som innehåller de mål och aktiviteter som ska genomföras för året i syfte att uppnå beslutade resultat och inriktningsmål. Sektorerna anger hur de ska uppfylla sitt uppdrag. Dessa planer antas av nämnden i december med dess detaljbudget. 12

22 22 6. Ekonomiska förutsättningar 6.1 Ekonomisk bakgrund Sammanfattning Förändringarna av spindlarna under 2014 följer samma trend som de senaste åren. De finansiellt svaga kommunerna Munkedal och Lysekil blir allt svagare även om Lysekil förbättrade sin profil framförallt avseende resultatet. Munkedals profil försämrades ytterligare jämfört med 2013 där endast kassalikviditeten förbättrades. Tanum och Strömstad har fortsatt de starkaste profilerna i norra Bohuslän. Sotenäs profil visar en fortsatt stark långsiktig kapacitet med låg skattesats och hög soliditet som gör att man hamnar i mitten av kommungruppen. Tanums profil försvagades något jämfört med 2013 främst pga att skattefinansieringsgraden av investeringar är sämre än övriga kommuner i kommungruppen. Strömstad redovisar den starkaste profilen 2014 där endast skattefinansiering av investeringar och budgetföljsamhet är sämre än sämre än medelvärdet i kommungruppen. Munkedals finansiella profil har försämrats jämfört med Endast kassalikviditeten har förbättrats i övrigt har samtliga nyckeltal försämrats eller ligger kvar på samma låga nivå. Kommunens resultat för 2014 är negativt för första gången på femton år. Årets negativa resultat visar att kommunens beredskapsförmåga att hantera stora kostnadsförändringar inte varit tillräcklig. Finansiella analysen visar att kommunen har en svag ekonomisk ställning. Dessa förändringar gör att kommunens ekonomiska ställning är svagast i kommungruppen i norra Bohuslän. Den finansiella profilen har tidigare år präglats av en god kontrollsida och en god kortsiktig betalningsförmåga. Långsiktig kapacitet och risksidan har varit svag under många år med bland annat hög skattesats och låg soliditet. Spindeldiagrammet för 2014 visar tydligt att den tidigare starka kontrollsidan har försämrat i jämförelse med kommungruppen vilket sätter kommunens ekonomi på stora prövningar framöver. Kommunen har stort behov av att förbättra den långsiktiga kapaciteten och minska den risk som profilens högra sida visar. För att förbättra kommunens beredskap och möjlighet att hantera risk krävs att skattesatsen sänks och att soliditeten fortsätter att stärkas. För att åstadkomma detta krävs goda resultat och budgetföljsamhet under flera år. Kommunens ekonomiska resultat för 2014 är negativt för första gången på femton år. Detta försämrar redan svaga finanser och behöver stärkas än mer framöver. Flera indikatorer visar på ökade risker och brist på ekonomisk kontroll. Kommunforskningen i Väst (Kfi) sammanställer årligen finansiella profiler för kommuner. Den senaste avser års bokslut. Den finansiella situationen redovisas utifrån åtta nyckeltal och fyra perspektiv (långsiktig/kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen). 13

23 23 Ekonomisk sammanställning Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Bugdet Budget Budget Plan Plan (Belopp i mnkr) Verksamhetens intäkter 103, ,8 94,7 95,7 Verksamhetens kostnader -533, ,3-668,0-684,4 Avskrivningar -19, ,0-17,0-17,0 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter , Generella statsbidrag och utjämningsbidrag , Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster ,0 1,4 11,5 11,9 12,3 12,5 Extraordinära intäkter ,0 0, Extraordinära kostnader ,0 0, Årets resultat ,0 1,4 11,5 11,9 12,3 12,5 Balansräkning Balansräkning (Belopp i mnkr) Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa Eget kapital Skulder Summa Nyckeltal kommunen Kostnader/intäkter Nettokostnadsandel av skatter och statsbidrag, % Långsiktig betalningsförmåga Soliditet, % Låneskuld Låneskuld, mnkr Investeringsverksamhet Investerinsvolym Självfinansieringsgrad % Resultat Årets resultat , Årets resultat / skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 1,6% 4,0% 1,5% 2,3% 2,1% -0,4% 0,2% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% Kommunens skattesats 22:76 22:76 22:76 22:33 22:83 22:83 22:68 22:68 22:69 22:70 22:71 Invånarantal 31 dec Invånarantal 1 nov antagande Nettokostnadsutveckling samt utveckling av skatter och bidrag. För att långsiktigt nå och behålla en ekonomisk balans krävs en kontroll över kostnadsutvecklingen, att kostnaderna inte ökar snabbare än intäkterna. Ökningen av verksamhetens nettokostnader uppgick 2014 till 7,1% högre än ökningen av skatter och bidrag som är 4,6 %. Nyckeltalet verksamheternas nettokostnader visar på förändringen i kostnaderna för kommunens verksamheter. När dessa kostnader ökar mer än skatteintäkterna innebär det att kommunens ekonomi försämras på sikt, vilket är mycket oroande. 14

24 Strukturårsjusterad standardkostnad I tabellen nedan presenteras en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, en negativ avvikelse visar det omvända. Kommunens nettokostnad erhålls genom att minska kostnaderna för en viss verksamhet med verksamhetens intäkter, som i huvudsak består av öronmärkta statsbidrag, verksamhetsavgifter, hyresintäkter och andra försäljningsintäkter. Strukturårsjusterad standardkostnad Kostnadsutjämningen ska utjämna strukturella kostnadsskillnader dvs. sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, bebyggelsestruktur med mera. Systemet ska däremot inte utjämna för de kostnadsskillnader som beror på skillnader i ambitionsnivå, effektivitet eller avgifter. I kostnadsutjämningen beräknas en standardkostnad för varje verksamhet i kronor per invånare för respektive kommun. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. Ny beräkning av Kostnadsutjämning I tabellen kan vi se att talen har förändrats rejält mellan 2012 och Det beror på att från och med 2013 så slog den nya kostnadsutjämningsförslaget (betänkandet likvärdiga förutsättningar) igenom. Från att Munkedal betalat en avgift till kostnadsutjämningssystemet blir nu Munkedal bidragstagare och därmed vinnare i förslaget med en ökning av intäkter på ca 17 mnkr. Justeringen/förändringen avsåg främst att öka bidraget inom barnomsorgen och grundskolan samt Individ och familjeomsorgen samt ökad avgift för äldreomsorgen. Justeringen av kostnadsutjämningsförslaget ger utslag i 2013 års siffror i avvikelse redovisad kostnad/strukturårsjusterad standardkostnad. Där nu förskola, barnomsorg kraftigt förändras och ligger nu på lägre kostnader än vad som motiveras. Över tid kan vi se att Munkedals äldreomsorg samt individ och familjeomsorgs kostnadsnivå legat högt över och fortsatt ligger 21,1 % respektive 29 % högre än vad strukturen motiverar. Munkedal Avvikelse förskola och skolbarnsomsorg, andel (%) 20,9 26,8 26,7-5,4 Avvikelse grundskola, andel (%) 12,2 10,8 5,6 2,6 Avvikelse gymnasieskola, andel (%) 4,5 2,5-6,4-8,1 Avvikelse individ- och familjeomsorg, andel (%) 45,2 52,8 43,7 29,0 Avvikelse LSS, andel (%) 8,7 9,9 6,6 3,3 Avvikelse äldreomsorg, andel (%) 17,5 20,2 20,9 21, Utfall 2014 och prognos 2015 För 2014 uppgick resultatet på ett underskott motsvarande 1,9 mnkr. Det budgeterade resultatet 15 var 5,1 mnkr. Underskottet beror till stor del på sektorn stöds höga kostnader inom barn och familj avseende institutionsplaceringar och familjehem. Men även på sektor vård och omsorg, där volymökning inom hemtjänsten och hemsjukvård ger ökade kostnader samt hjälpmedel. Det prognostiserade resultat för helåret 2015 (prognos från april) visar på ett underskott motsvarande 6,1 mnkr. Det budgeterade resultatet på 1,4 mnkr kompenserar till viss del årets obalans. Kommunstyreslen har 2015 erhållit ett tilläggsanslag om 9,6 mnkr vilket sänkt det låga budgeterade resultatet. Nämnderna beräknas, trots tilläggsanslag, att gå med ett underskott på -12,1 mnkr. Om det prognostiserade resultatet står sig så kommer kommunen inte att klara det lagstadgade balanskravet. Det innebär att kommunen under de kommande tre åren återställa det egna kapitalet genom motsvarande positiva resultat. Som en konsekvens av årets prognos har ett åtgärdspaket tagits fram och godkänts av kommunstyrelsen (april). Förslaget innebär att hela förvaltningen måste ha en stor restriktivitet vid inköp, återhållsamhet vid utbildning, kurs och konferens. Endast nödvändiga utbildningsinsatser kan genomföras, annat får stå tillbaka. Restriktivitet när det gäller att ersätta frånvaro samt återbesättande av vakanta tjänster gäller. I budgetprocessen för 2016 återkommer dessa underskott. Resultaträkning Prognos Bokslut (Belopp i mnkr) Nämnd/Verksamhet KF, revision, val, ÖF -0,1 0,2 Kommunstyrelsen varav -12,3-8,7 - Kommunledningskontoret 2,2 4,6 - Sektorn samhällsbyggnad 0,4-0,1 - Sektorn Barn & Utbildning 2,2 4,7 - Sektorn Stöd -11,4-14,2 - Sektorn Vård & Omsorg -5,7-3,7 Byggnadsnämnden 0,3 0,2 Lönenämnden 0,0 0,0 Summa verksamhet -12,1-8,3 Gemensamma kostn./intäkter 2,4 2,4 Summa kostnader/intäkter 2,4 2,4 Summa nettokostnad -9,7-5,9 Skatteintäkter -3,7-1,1 Generella bidrag 1,2 0,2 Finansiella intäkter 0,0 1,9 Finansiella kostnader 1,3-2,1 Summa Skatter/finansnetto -1,2-1,1 Jämförelsestörande post 3,4 Budgeterat resultat +1,4 +5,1 Årets resultat -6,1-1, Uppstart av strategisk grupp På kommunstyrelsens möte i mars beslutades, med hänvisning till den ekonomiska situationen, att tillsätta en grupp med en representant från varje parti. Gruppen har till uppdrag att under våren arbeta fram övergripande och hållbara möjligheter att lösa den ekonomiska kris kommunen befinner sig i samt för att vara bättre rustad inför framtidens utmaningar. En första avstämning är presenterad på kommunstryelsens möte i maj. En slutrapport kommer den 1 juli 2015.

25 Planeringsförutsättningar inför budgetprocess Planeringsförutsättningarna utgör avstampet för arbetet med den kommande budgeten. Här ingår finansiella resultatmål (kortsiktiga) med utgångspunkt från de långsiktiga finansiella målen, tidplan samt befolkningsprognos. Dessa planeringsförutsättningar antas årligen i november av kommunfullmäktige och är underlaget till det fortsatta arbetet med budgeten. Budgetarbetet bereds i den politiska budgetberedningsgruppen vilka består av en representant från varje parti. o Befolkningsmål (grund för skatteberäkningar) 2016: invånare 2017: invånare o Soliditetsmål: Ökning 0,8 procentenheter årligen 2016: 39,2 % 2017: 40,0 % o Finansiellt resultatmål 2016: Budgeterat resultat 2 % av skatter och bidrag, (11,4 mnkr). 2017: Budgeterat resultat 2 % av skatter och bidrag, (11,8 mnkr). o Investeringsnivå årligen 30 mnkr. Fr.o.m kommer kommunen arbeta med tvåårsbudget. Detta innebär att budgetramarna och mål fastställs för 2016 och 2017 vid ett och samma tillfälle. Beslut för 2017 kommer att vara styrande för verksamheten trots att mål och budgetprocessen görs årligen. Inför 2017 kan det bli aktuellt med omprövningar av de olika verksamheternas resurstilldelning beroende på hur förutsättningarna har förändrats vad gäller finansiering, lagstiftning, befolkning, mm Övergripande uppräkningar av budgetramarna Centrala avsättningar År 2016 År 2017 Verksamhetsramar 2015 minskning 9,6 0 Avsättning löneökning,tillsv,tim/ob -12,1-13,1 Avsättning prisökning -1,5-1,2 Avsättning kommunsamverkan/finans -0,7-0,9 Avsättning ökade kapitalkostnader -1,5-1,0 Avsättning till budgeterat resultat 2 % -0,4-0,4 Avsättning till budgeterat resultat -9,6 0 Summa uppräkningar, kostnader -16,2-16,7 Summa ökade intäkter SKL 14/2 16,2 16,7 Ny prognos SKL 29/4 ytterligare ökade skatteintäkter 8,5 0,0 Budget 8,5 0,0 Ökade skatteintäkter finansierar generella uppräkningar såsom löneökning, prisuppräkning, kapitalkostnader, andra avsättningar för att kunna ha samma verksamhet som föregående år. Prognosen visar 24,7 mnkr i intäktsökning under 2016 och 16,7 mnkr under Under 2016 visade skatteprognosen i april en förbättring på 8,5 mnkr som kan användas till att förbättra resultatet eller fördelas ut till verksamheten Budgeterat resultat Under 2015 reviderades det budgeterade resultatet från 2 % till 0,25 % av skatter och bidrag. Kommunstyrelsen fick ett tillfälligt kommunbidrag med 9,6 mnkr pga. stora obalanser inom sektor Stöd och Vård och Omsorg. Resultatmålet för 2016 är att återställa det budgeterade resultatet till 2 % av skatter och bidrag. Kommunfullmäktiges beslutade att det budgeterade resultatet ska uppgå till 11,4 mnkr år 2016 och 11,8 mnkr år 2017 d.v.s. 2 % av skatter och generella bidrag utifrån de finansiella inriktningsmålen. Utgångspunkten för budgeten är kravet på god ekonomisk hushållning. Utöver budgeterade resultatet har kommunfullmäktige avsatt 2,3 mnkr till sitt förfogande, där sektor Stöd kan äska till fortsatt arbete med projekt Klara Befolkningsprognos Ett mycket viktigt datum för det kommande åren är den 1 november då invånarantalet fastställs för de nästkommande års ekonomiska skatteberäkning. Befolkningsutvecklingen i kommunen utgår utifrån kommunens egen bedömning. Nedan finns en beskrivning över tid hur det sett ut i Munkedals kommuns egna budgetantaganden och hur utfallet 1 november har sett ut samt SCB prognos. SCB beräknar invånarantalet baserat på ett riksgenomsnitt. För budget 2016 beräknar SCB befolkningen till och budget invånare. SCB prognos är hög då de räknar ca 100 kommuninvånare mer per år än vad utfallet 1 november blir. Grunden för skatteberäkningen för budget år 2016 enligt tjänstemannaförslaget är en ökning med 20 invånare till vilket är en mer realistiskt utveckling för Munkedals över tid och för budget 2017 ökning med 10 invånare, d.v.s invånare. Senaste prognosens invånarantal var invånare i maj. Munkedals kommun beräknar den egna framtida prognosen för befolkningsutvecklingen med en ökning på ca 10 personer per år. 16

26 26 Kommunens egna bedömning av invånarantal för budgetåren för skatteberäkning Enligt rikets prognos och Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 fastställt antal invånare 1 nov Egna budgetantaganden Förändring budget/utfall 1 nov Förändring budget/budget mellan år Befolkningsprognos datum Källa: SKL Tabellen visar en prognos från år 2015 tom år Prognosen är genomförd av SCB. Utgångspunkten för prognosen är SCBs senaste riksprognos i arbetet med att ta fram regionala prognoser. Fruktsamheten och dödligenheten antas följa riksprognosens utveckling, medan nivåerna antas vara regionalt beroende. Utflyttningen baseras på tidigare observerade utflyttningsrisker. Antaget om inflyttning tas fram genom att studera tidigare inflyttningsmönster. Prognosen gjordes Prognosen visar hur de olika ålderskategorierna och dess andelar förändras över tid. Det är framförallt åldersgruppen som kommer att öka. Åldersgruppen kommer minska. Gruppen 6-15 år kommer att öka de närmsta åren men sen sjunka. 17

27 Skatteintäkter och generella statsbidrag Munkedal är en nettobidragstagare i det kommunala utjämningssystemet som helhet. Den skatteprognos som ligger till grund för beräkningarna av verksamhetens förutsättningar var från SKLs prognos den 14 februari. Ny skatteprognos kom den 29/4. Den visade en förbättring av skatteintäkter med ytterligare 8,5 mnkr, vilket förbättrar ingångsläget i budgetprocessen. Den största förändringen är att inom kostnadsutjämningssystemet har en förändring skett inom LSS där kommunen nu går från att betalt avgift till systemet istället bli bidragsmottagare (+1,8 mnkr). Även inom kostnadsutjämningen har förändring av standardkostnaderna genererat ökat bidrag (4,2 mnkr). Det finns en osäkerhet kring beräkningarna pga. att förslagen om förändringar i delmodellerna individ och familjeomsorgen och förskolan är ute på remiss. Förändring av dessa delmodeller föreslås införas redan 1 januari För delmodell förskola skulle det innebäre mindre bidrag motsvarande ca 3,2 mnkr. Den senaste prognosen (29/4) utgår från nuvarande kostnadsutjämningssystem och tar inte hänsyn till förslaget. Aprils skatteprognos är nu gällande och ingår i budgethandlingen. Denna ökning av skatteintäkterna budgeteras upp i budget 2016, och kan läggas till resultatet som då skulle bli 3,5 % (19,9 mnkr) eller minska krav på anpassningar. På KS dialogdag (6/5) fick förvaltningen i uppdrag att ge förslag på att minska kravet på anpassning/omprioritering med 8,5 mnkr inom kommunstyrelsen. Under 2016 är skattetillväxten totalt 24,7 mnkr (4,5 %) jämfört med föregående år. Dessa medel täcker de avsättningar som har gjorts till pris -och löneökningar samt kapitalkostnader (16,3 mnkr) och till att minska kravet på anpassning inom kommunstyrelsen. Skattetillväxten för 2017 är 16,7 mnkr (2,9 %) och täcker i princip de uppräkningar som krävs. förra året, dels påverkas skatteunderlaget på olika sätt av ändrade avdragsregler de båda åren. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, stiger alltså inte lika brant. Nästa år (2016) beräknas skatteunderlagstillväxten tillta ytterligare. Det beror främst på att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner ger en extra höjning av pensionsinkomsterna. Beräkningarna utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin åter är i balans 2016 och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Efter 2016 räknar vi också med snabbare ökning av grundavdragen. Det är framförallt på grund av dessa båda faktorer som skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med Revideringar jämfört med februariprognosen Efter den prognos SKL publicerade i februari har förbundet gjort en fördjupad analys av arbetskraftsutbudet under april, som innebär att arbetsmarknaden beräknas nå balans på en lägre sysselsättningsnivå. Det innebär att arbetade timmar ökar mindre vart och ett av åren i vår aktuella prognos. År 2015, 2017 och 2018 medför den svagare sysselsättningsutvecklingen en nedrevidering av skatteunderlagets utveckling. År 2016 påverkas skatteunderlagstillväxten även av två andra prognosjusteringar som verkar i motsatt riktning. Dels har SKL reviderat ner grundavdragen och dels slår den höjning av taket för arbetslöshetsersättningen som regeringen föreslog i vårändringsbudgeten igenom med en helårseffekt. Sammantaget betyder detta att SKL reviderar upp skatteunderlagets ökning SKL prognos om skatteunderlaget I år (2015) tar skatteunderlagstillväxten ett tydligt steg uppåt jämfört med Det är flera faktorer som bidrar till den tilltagande ökningstakten. Dels beräknas både löner och pensioner stiga mer i år än 18

28 28 Skatteintäkter över tid Belopp i Mnkr Bokslut 2014 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Skatteintäkter 392,5 395,1 409,5 428,0 446,4 465,2 483,3 Inkomstutjämn.bidrag 113,4 111,6 114,8 119,2 119,5 120,3 120,4 Kostnadsutjämning 4,3-10,6 6,8 9,9 9,9 9,9 9,9 Regleringsbidrag/-avgift 2,4 2,0 0,9-2,4-4,5-7,2-9,9 Strukturbidrag 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 LSS-utjämning -0,8-1,0-1,6 0,4 0,4 0,4 0,4 Summa intäkter 512,9 497,1 531,4 556,2 572,8 589,6 605,2 Slutavräkning ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Slutavräkning ,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Slutavräkning ,2 Summa intäkter (inkl. avräkning) 513,4 497,1 531,4 556,2 572,8 589,6 605,2 Fastighetsavgift 20,0 19,7 20,2 20,2 20,2 20,2 20,2 Summa skatter inkl fastavg. 533,3 516,7 551,6 576,4 593,0 609,8 625,4 Tillkommer S+C 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnadsutjämningförsl. 18,6 0,0 0,000 0,000 0,000 0,000 Summa 533,3 535,3 551,6 576,4 593,0 609,8 625,4 Förändring i % skatter och bidrag SKL 4,0% 3,0% 4,5% 2,9% 2,8% 2,6% Kompensation för löneökningar SKLs bedömning, cirkulär 15:7, visar att löneökningarna i riket ligger på ca 3 procent för år 2015 och blir under år 2016 något högre 3,2 % och år 2017 hamnar på ca 3,4 %. Gjorda beräkningar för avsättning till tillsvidare anställdas löneökningar utgår från den lönestrategi kommunen antagit, centrala avtal och den omvärldsbevakning som gjorts. Avsättning för tillsvidare för år 2016 är 3,2 procent (11,067 mnkr) där även prioriteringar ingår. För år 2017 är 3,4 procent (12,567 mnkr) avsatt. Beräkningen utgår från 2015 års beräknade lönenivå. Dessa avsättningar ligger centralt och fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag. Skulle avtalen ändras eller på något sätt överstiga det avsatta medlen för löneökning får nämnderna själva finansiera detta Lönebildning i Munkedals kommun Avtalen har utvecklats från att bygga på centrala och generella lönepåslag till att numera bygga på en individuell och differentierad lönesättning som bestäms på lokal nivå. Avtalen ger större möjligheter att genomföra lönebildningen utifrån egna förutsättningar och prioriteringar. Ett aktivt lönepolitiskt arbete som är nära sammankopplat med långsiktig verksamhetsplanering och budgetarbete 19 ställer krav på förmågan att bedriva ett ambitiöst och strukturerat arbete. En väl fungerande lönebildningsprocess där de anställda förstår sin lönesättning bidrar till en effektivare verksamhet. Det finns behov av en långsiktig viljeinriktning för den framtida lönestrukturen som är kopplad till budgetprocessen. Principer för lönesättning innebär att lönen ska fastställas med hänsyn till arbetets svårighetsgrad och ansvar, medarbetarens arbetsinsatser och personliga kompetens och marknadsanpassning vid bristsituationer. Viljeinriktningen ska ligga till grund för den årliga lönerevisionen och vara en del i budgetberedningen. Det framtida arbetssättet innebär en koppling mellan budgetprocessen och kommunfullmäktiges beslut om en tvåårig budget innehållande en total avsättning för löneökningar. Det ska inbegripa en övergripande analys i budgethandlingen. Underlaget ska innehålla en beskrivning av de centrala avtalen, lönenivåer/lönespridning mellan grupper, pensionsavgångar, arbetsmarknadsläge, resultat av lönekartläggning och jämförbar lönestatistik. Kartläggning och analys ska följas av en viljeinriktning och handlingsplan med förslag till särskilda struktursatsningar samt en grov kostnadsberäkning. Detta budgetbeslut ska vara vägledande för kommande lönerevisioner två år framåt och kan komma att revideras årligen.

29 29 Beredningen kommer att starta under hösten 2015 inför mål -och resursplanen Enligt SKL kommer en tredjedel av de anställda gå i pension om tio år. De grupper som kommer att vara bristyrken är förskollärare/fritidspedagoger, socialsekreterare, undersköterskor, chefer och lärare. En av de viktigaste utmaningarna för Munkedals kommun är att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Dessa utmaningar ställer stora krav på det personalstrategiska arbetet. För att vara en attraktiv arbetsgivare fokuserar kommun på ledarskap, medarbetarskap förebyggande hälsoarbete och förbättrad organisation. Andra delar som är viktiga att utveckla är ledarskap och medarbetarskap, arbetsmiljö samt jämställdhet Kompensation för prisökningar Enligt SKL prognos är prisutvecklingen i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX upp mot 1,4 procent. Munkedal har avsatt medel för uppräkning av prisökningar med 1,500 mnkr som verksamheten kompenseras med. Kostnader som inte täcks inom avsatt pott får finansieras inom egen ekonomisk ram Kapitalkostnadskompensation Det är viktigt att de ekonomiska konsekvenserna av samtliga planerade investeringar beaktas i budgeten. Kapitalkostnader är en väsentlig del av dessa ekonomiska konsekvenser. Internräntan för 2016 är satt till 2,9 %. Sveriges kommuner och landsting rekommenderar att ta den egna genomsnittsräntan. Avsättningen för utökade kapitalkostnader beräknas till 1,5 mnkr avseende investeringar på 30 mnkr. De investeringarna utöver de 30 mnkr finansieras inom verksamhetens driftkostnad och kompenseras inte centralt Ramförändringar 2016 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen uppdrag har varit att anpassa budgeten för 2016 med 9,6 mnkr som ska återställa det budgeterade resultatet. Utökningar 2016 Stora obalanser/volymökningar finns inom sektorerna inför Inom kommunstyrelsen redovisas utökningar/obalanser med totalt 25,045 mnkr som främst beror på volymökningar inom hemtjänst, ökat antal barn förskola, grundskola, gymnasiet. Den andra stora posten är köp av institutionsplaceringar för barn som har skenat iväg rejält. För att kunna finansiera dessa utökningar krävs det anpassning med motsvarande summa för att uppnå god ekonomisk hushållning. Utifrån detta har verksamheten arbetat fram förslag och konsekvensbeskrivningar. Anpassningar 2016 Utifrån senaste skatteprognosen som visade på ökade intäkter på 8,445 mnkr, har budgetberedning samt Kommunstyrelsen föreslår att dessa medel ska lämnas till kommunstyrelsen som en ökad ram. Detta för att lätta de stora anpassningar som krävs inom kommunstyrelsen. Det innebär att kommunstyrelsens ram förändras jämfört med föregående år med -1,155 mnkr. (- 9,600+8,445=-1,155 mnkr). I budgeten ligger förslag på minskning av kommunledningskontorets ram med 3,2 mnkr. Denna minskning omfördelas/täcker delar av övriga obalanser inom kommunstyrelsens verksamheter. Totalt uppgår obalansen till 25,045 men med ovannämnda omfördelning samt utökning av ram med 8,445 mnkr innebär det en lättnad med 11,645 mnkr. Den återstående anpassningen uppgår då till 13,400 mnkr. År 2016 Obalanser inom KS 25,045 Anpassning inom KLK -3,200 Summa obalans 21,845 Ny skatteprognos 29/4-8,445 Summa obalans 13,400 Lönenämnden Lönenämnden har arbetat fram förslag på åtgärder och anpassningar utifrån sitt uppdrag att minska sin totala ram med 0,160 mnkr varav Munkedals del är 0,046 mnkr. Byggnadsnämnden och övriga nämnder Byggnadsnämnden och övriga nämnder har i uppdrag att konsekvensbeskriva oförändrad ekonomisk ram. Kostnadsökningar balanseras med allmän återhållsamhet Ramförändringar 2017 Nämnderna har i uppdrag att konsekvensbeskriva oförändrad ram under Kompensation för löneökningar, prisökningar och kapitalkostnader kompenseras till verksamheterna och är avsatta centralt. Det budgeterade resultatet är 2 % av skatter och bidrag (11,8 mnkr). För kommunstyrelsen finns utökningar/obalanser på totalt 4,020 mnkr. Dessa avser volymökningar för sektor barn och utbildning på 2,820 mnkr samt aviserade volymökningar inom vård och omsorg på 2,200 mnkr. Sektor Stöd räknar med att genomförda åtgärder sänka sina kostnader med 1,0 mnkr. Denna minskning tillsammans med omfördelning inom kommunledningskontoret och sektor samhällsbyggnad innebär att de kommande volymökningar inom skola och omsorg i stort sett täcks. Kvar finns 1,250 mnkr för 2017 som måste anpassas och konsekvensbeskrivas inom vård och omsorg 20

30 30 (1,200 mnkr) och inom barn och utbildning (0,050 mnkr). År 2017 Obalanser inom KS 4,020 Anpassning inom KLK -2,770 Summa obalans 1,250 Utökningar och anpassningar inom nämnderna utifrån budgeterat resultat på 2 % År Kommunledningskontor mnkr mnkr Tillväxt och kultur: Neddragning/minskning av chefstjänst -0,600 Tillväxt och kultur: Samgående mellan Kultur och bibliotek, minskning 50 %. -0,205 Tillväxt och kultur: 50 % tjänst i stugan tillsätts ej -0,200 Ekonomi: Chefsupphandlare (Munkedals andel) -0,200 Administrativa: Växelsamarbete -0,318 Kommunchef: Neddragning av verksamhetsutvecklare -0,577 Personal: Facklig tid -0,300 Översyn av samverkansmöjligheter lön, bemanning, personal (omfördela ram) -0,100 Gemensam administration kring specialistfunktioner (komp.avskr, pension, upphandling, finans)?? Koncernsamordning, (Omfördela ram) -0,700-0,600 Omfördelning inom KS 0,600 Anpassning av ram -3,200 0 År Samhällsbyggnad mnkr mnkr Gata/mark: Bostadsanpassning (0,900 mnkr) Handlarrunda (ofinansierad idag 0,090 mnkr) Föreningen Grönskan (ofinansierad idag 0,700 mnkr) Leader (ofinansierad idag 0,170 mnkr) Utökning av ram 1,860 0,000 Neddragning av Handlarrunda (ofinansierad idag 0,090 mnkr) -0,090 Minskning av fastighetsunderhåll (täcka obalans föreningen grönskan) -0,560 Gå ur medlemskap Leader (ofinansierad idag 0,170 mnkr) 0,000-0,170 Fastighet: Översyn kaffet -0,130 Översyn taxor och avgifter -0,100 Nedläggning ishall (halvårseffekt) -0,500-1,000 Minskat underhåll föreningen grönskan -0,200 Neddragning av arbetskläder inom samhällsbyggnad -0,050 Intäkt för föreningshyra -0,060 Lägre lokalkostnader (omfördela ram) -0,205-1,000 Omfördela inom KS 2,170 Anpassning av ram -1,895-2,170 Summa -0,035 0,000 År Stöd mnkr mnkr LSS-boende: Allmänna vägen 1,800 Barn och unga institutionsvård (idag ofinansierad) 4,100-1,025 Familjehem (idag ofinansierad) 2,500-0,625 Soc. sekreterare (idag ofinansierad) 2,300 Sysselsättning: ökning deltagare multifunktionshinder (2016: 1 1,575 1,150 Utökning av ram 12,275-0,500 allmänna vägen: se över nattbemanning -0,590 Habersättningar/omsorgsersättningar -0,130 Prövning återbesättning avg.handläggare -0,220 Nedläggning av alla verksamheter som inte är lagstyrda -1,830 Uppsägning av lönebidragsanställda -0,440 Korttidsboende i egen regi -0,200-0,500 Struktur biståndsbedömning inkl kvalitetsnivåer -0,300 Sänkt personaltäthet grupp-/servicebostad 2,0 tjänst -0,851 omfördelning inom ks 0,000 1,000 Anpassning av ram -4,561 0,000 Summa 7,714 0,000 År Vård och Omsorg mnkr mnkr Volymökningen hemtjänst 5,000 2,000 Volymökning hemsjukvård 1,200 Ökade behov av hjälpmedel 1,000 Digitala trygghetslarm 0,150 0,200 Utökning av ram 7,350 2,200 Förslag anpassningar 1. Minska mertid, övertid och vikarietillsättning -1, Bromsa/avveckla heltidsuppdraget -0, Översyn/förändring bemanningsenheten -0, Kvalitetsnivå hemtjänst/trygg hemgång -0, Avveckla helt icke lagstyrd verksamhet (2,100) 6. Alt. Minska icke lagstyrd verksamhet genom samordning -0,800 Syn- och hörselkonsulenttjänst 7. Riktade insatser till anhöriga -0, Översyn av organisationen stöd/vård och omsorg dela enhetschefstj. -0, Uppsägning 4,4 heltider år ,000-2,200 Omfördelning inomg KS lättnad för obalans -2,200 med 1,000 mnkr 1,000 Anpassning av ram -4,780-1,200 Summa 2,570 0,000 År Barn och utbildning mnkr mnkr Ökat antal barn i fritidsverksamhet 0,980 0,160 Ökat antal barn i förskolan 0,070 0,810 Ökat antal barn i grundskolan 0,550 0,300 Ökat antal barn gymnasieskolan, Interkom ersättning 0,450 0,450 Prisökning Västtrafik 5 % per år 0,220 0,230 Utveckling/uppföljning/aktivitetsansvar barn/ungdomar tom 24 år 0,420 0,000 Särskolan minskade intäkter Interkom ersättning 1,020 1,020 Särskolan minskning personal -0,150-0,150 Utökning av ram 3,560 2,820 Halvering av Musikskolans verksamhet med avgiftshöjning 100 kr/barn/termin -0,880 Avveckla vårdnadsbidrag -0,656 Biblioteksfilialerna bort, kräver utredning -0,628 Minska antalet elevassistenter med 2,0 tjänster (0,6 tj år 2016 och 1,4 tj år 2017) 0,000-0,638 Minskad personaltäthet Fritids 23,65 barn/heltid från ,5 barn/heltid -0,986 Minskad personaltäthet i förskolan 0,027/avd, 2,9 pers/avd -0,226 Minskad lärartäthet 0,2 per åk, grundskolan åk ,463 Minskad lärartäthet 0,2 grundskolan förskoleklass -0,112 Avveckla Barn och utbildnings del i Stödteamet specialpedagogen(förebyggande arbete) -0,395 Ökat KB för att slippa neddragning ,820 omfördela inom KS ( SB,KLK,stöd) kvar 0,050 mnkr anpassning 2,770 Anpassning av ram -2,164-0,050 Summa 1,396 2,770 År Utökningar 25,045 4,020 Anpassningar -13,400-1,250 Lättnader 11,645 2,770 21

31 31 Ramförändringar över tid Ramförändringar Ram Nämnder 508, , , , ,450 Kommunstyrelsen totalt 503, , , , ,544 Ramändring 14,386 12,658 16,283-1,155 0,000 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 11,743 13,446 13,115 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet) ändrat PO-pålägg -7,995-1,115-0,840 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) 10,637 0,327 4,008-1,155 1,000 Kommunledningskontor ram 55,890 58,366 53,813 50,613 50,013 Ramändring -0,052 2,476-4,553-3,200-0,600 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 1,034 2,393 0,435 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* -2,833-0,153-3,732 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) 1,746 0,236-1,256-3,200-0,600 Sektor Vård o Omsorg ram 110, , , , ,196 Ramändring -4,123 6,456 5,470-0,430 1,000 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 2,631 3,295 3,290 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* -13,354-0,032 0,491 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) 6,600 3,193 1,689-0,430 1,000 Sektor barn o Utbildnings ram 182, , , , ,869 Ramändring -10,756 4,352-3,092 1,396 2,770 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 5,290 4,640 4,675 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* -14,690 1,419-5,658 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) -1,356-1,706-2,109 1,396 2,770 Sektor Stöds ram 78,837 75,873 84,137 85,251 84,251 Ramändring 15,604-2,964 8,264 1,114-1,000 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 2,083 1,926 1,939 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* 9,405-4,310-0,230 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) 4,116-0,580 6,555 1,114 0,000 Sektor Samhällsbyggnads ram 75,889 78,227 88,421 88,386 86,216 Ramändring 13,712 2,338 10,194-0,035-2,170 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 0,704 1,192 2,776 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* 13,477 1,962 8,289 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) -0,469-0,816-0,871-0,035-2,170 Byggnadsnämndens ram 2,296 0,545 1,958 1,958 1,958 Ramändring -0,099-1,751 1,413 0,000 0,000 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 0,077 0,025 0,062 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* -0,142-1,556 1,357 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) -0,034-0,220-0,006 0,000 0,000 Lönenämndens ram 2,671 2,448 2,402 2,402 Ramändring 2,754-0,223-0,046 0,000 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 0,000 0,013 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* 2,754 0,000 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) 0,000-0,236-0,046 0,000 Smånämnder 2,416 2,816 2,546 2,546 2,546 Ramändring 0,000 0,400-0,270 0,000 0,000 Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0,897 Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0,729 Överförmyndarnämnden 0,780 0,780 0,910 0,910 0,910 Valnämnden 0,010 0,410 0,010 0,010 0,010 22

32 Förslag till ramar (Kommunbidrag) A. Kommunfullmäktiges mål om 2 % i budgeterat resultat Förändring Förändring Budget Budget Budget Plan Plan av ramar av ramar Nämndernas ram, mnkr Kommunstyrelsen 532, , , , ,544-1,155 0,000 Byggnadsnämnden 1,958 1,958 1,958 1,958 1,958 0,000 0,000 Lönenämnd 2,448 2,402 2,402 2,402 2,402-0,046 0,000 Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0,897 0,000 0,000 Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0,729 0,000 0,000 Överförmyndarnämnden 0,910 0,910 0,910 0,910 0,910 0,000 0,000 Valnämnden 0,010 0,010 0,010 0,410 0,011 0,000 0,000 Summa nämnder 539, , , , ,451-1,201 0,000 Nämnderna kommer att tillskjutas ett ökat kommunbidrag för centralt avsatta medel som t.ex. löneökningskompensation, kapitalkostnader samt prisuppräkning. B. Sänkt resultat till 1 % 2016, med en succesiv höjning till 2 % Kommunstyrelsen( ) äskar ytterligare 5,663 mnkr av det budgeterade resultatet av kommunfullmäktige för år 2016 och föreslår att resultatet succesivt återställs fram till år Det innebär en förändring av de ekonomiska ramarna enligt nedan. Nämndernas ram, mnkr Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Föränd 2016 Föränd 2017 Föränd 2018 Föränd 2019 Kommunstyrelsen 532, , , , ,507 4,508-1,800-1,900-2,000 Byggnadsnämnden 1,958 1,958 1,958 1,958 1,958 0,000 0,000 0,000 0,000 Lönenämnd 2,448 2,402 2,402 2,402 2,402-0,046 0,000 0,000 0,000 Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0,897 0,000 0,000 0,000 0,000 Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0,729 0,000 0,000 0,000 0,000 Överförmyndarnämnden 0,910 0,910 0,910 0,910 0,910 0,000 0,000 0,000 0,000 Valnämnden 0,010 0,010 0,010 0,410 0,010 0,000 0,000 0,400-0,400 Summa nämnder 539, , , , ,413 4,462-1,800-1,500-2, Resultatbudget Budget Budget Budget Plan Plan Mnkr Verksamheternas intäkter 91,9 92,8 93,8 94,7 95,7 Verksamheternas kostnader -618,8-634,4-651,4-668,2-684,6 Avskrivningar -17,0-17,0-17,0-17,0-17,0 Verksamhetens nettokostnad -543,8-558,6-574,7-590,5-605,9 Skatteintäkter 409,5 428,0 446,4 465,2 483,3 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag 142,1 148,3 146,6 144,6 142,1 Finansiella intäkter 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Finansiella kostnader -6,6-6,6-6,8-7,4-7,3 Skatter och finansnetto 545,2 570,0 586,5 602,6 618,3 Budgeterat resultat 1,4 11,4 11,8 12,1 12,4 Nettokostnadsandel 99% 97% 97% 97% 97% Investeringsbudget Nedan presenteras Munkedals investeringsbudget , samt plan Samtliga investeringar måste rymmas inom de budgeterade kapitalkostnaderna. Enligt beslut ska investeringsvolymen högst uppgå till 30 mnkr för vardera åren. Förvaltningens förslag ligger på 40 mnkr år 2016 vilket ger en ökad kapitalkostnad. Den ökade investeringskostnaden avser utbyggnaden av Önnebacka förskola (tre nya avdelningar). De ökade kapitalkostnaderna för denna utbyggnad finansieras genom att inhyrda lokaler (församlingshemmet) lämnas. År 2017 kommer investeringsvolymen vara 30 mnkr. Enligt god ekonomisk hushållning ska nettoinvesteringarna inom den skattefinansierade verksamheten, efter avdrag för amorteringar på utlämnade lån och försäljningar, finansieras av avskrivningar och resultat. Självfinansieringsgrad av investeringar är målet 100 %. 23

33 33 Låneramen för 2016 beräknas till summan av avskrivningar 17,2 mnkr plus budgeterat resultat 11,4 mnkr minus investeringsbudgeten -40,0 mnkr. Behovet blir 11,4 mnkr för att kunna låna kortsiktigt vid investeringar. Om det budgeterade resultatet justeras måste låneramen justeras med motsvarande summa. Verksamhetens behov är 47,3 mnkr i budget 2016, vilket innebär en diff. på -7,3 mnkr. Förvaltningen har prioriterat bort -7,3 mnkr för att hålla sig inom ram enligt nedan. Mnkr Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 plan 2018 plan 2019 Kommunstyrelsen 32,0 39,3 55,4 57,9 15,3 KS förfogande 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunledningskontor 6,5 2,9 4,2 0,6 0,5 Sektorn för Samhällsbyggnad 20,9 33,7 50,1 56,4 13,9 Sektorn för VoO 0,9 0,7 0,6 0,4 0,4 Sektorn för Stöd 0,5 0,5 0,1 0,1 0,1 Sektorn för BoU 2,6 1,5 0,5 0,5 0,5 Byggnadsnämnd 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 Totalt för kommunen 32,8 40,0 56,2 58,7 16,1 Ram för året 40,0 40,0 30,0 30,0 30,0 diff. 7,2 0,0-26,2-28,7 14,0 Bortprioritering 2016, mnkr -7 3 Kommunledningskontoret -0,1 Inventarier allaktivitetshus -0,1 Gata/mark -0,8 GEOTEKNISK FOLKETS PARK -0,3 SAMHÄLLSFÖRB ÅTGÄRDER -0,5 Fastigheter -5,9 ENGERGIÅTGÄRDER -0,5 ÅTGÄRDER VÄSSJEGÅRDEN -0,4 SPORTTHALLEN CAFETERIA -2,0 MUNKEDALSSKOLANS SKOLGÅRD -1,0 TILLBYGGNAD KUNSKAPENS HUS MM -2,0 Park & skog -0,5 bryggor saltkällan / -0,5 Tkr Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Till Kommunchefs förfogande Kommunledningskontoret KONST I OFFENTLIGA MILJÖER DATA- OCH NÄTVERKSPRODUKTER UPPFÖLJNINGSSYSTEM UTBYTE PC Nytt ekonomisystem/faktura Sektor för VoO, BoU och Stöd MÖBLER, INVENTARIER ALLEG sektor VO Sektor VoO Nytt verksamhetssystem VoO Sektor Stöd Sektor Barn och utbildning BOU INVENTARIER KUNSKAPENS HUS Tkr Budget Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Samhällsbyggnadssektorn, Gata/mark BELÄGGN O BROARB BELÄGGNING VÄSTERGÅRD BELÄGGNING MYRBOTTEN ÅTGÄRDER GATUBELYSN KARTA GEOTEKNISK FOLKETS PARK

34 34 STRAT FASTIGHETSFÖRVÄRV UTB BOSTADS/IND_OMR HÅBY RONDELL INDUSTRIOMR SÄLEBY RIVNING GULA VILLAN GÅRVIK BOSTÄDER KORPÅS MÖEVÄGEN GC O VÄGFÖRB GC-VÄG GLÄBORG BRO BRUKSVÄGEN/ÄLVEN GC UTMED STALEVÄGEN GÅRVIK STRANDZON GC SALTKÄLLAN HANDIKAPPANPASSAD LEKPLATS OFFENTLIG TOALETT SAMHÄLLSFÖRB ÅTGÄRDER BUSSTATION JVG Tkr Budget 2016 Budget 2017 Plan Budget 2018 Plan Budget 2019 Fastigheter SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER OMB KOMMUNALA FASTIGHETER FIBERANSLUTNINGAR I VERKSAMHETEN KÖK CENTRUMSKOLAN/FÖRSKOLA KÖK VÄSSJEGÅRDEN KÖK KUNGSHÖJDENS FÖRSKOLA GÅRVIK TOALETT ENGERGIÅTGÄRDER ÅTGÄRDER ISHALL HANDIKAPPANPASSNING ÖNNEBACKA FÖRSKOLA SPRINKLER SKOLA/ÄLDREBOENDE ÅTGÄRDER VÄSSJEGÅRDEN NYTT ÄLDREBOENDE ANPASSNING ÄLDREBOENDE MUNKREKLAM TILLBYGGNAD SPORTTHALLEN CAFETERIA MUNKEDALSSKOLANS SKOLGÅRD TILLBYGGNAD KUNSKAPENS HUS MM Tkr Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Städ STÄD ALLMÄNT Kost KOM KÖK ALLMÄNT Park & skog REDSKAP bryggor saltkällan / DIV BAD,LEK/ HANDIKAPPÅTGÄRDER BADPLAT Näringsliv BREDBAND/ Fibernät 0 0 Plan och Bygg DETALJPLANER DIGITALT ARKIV Summa kommunen Summa avvikelse Beslut Politiskt ram Beskrivning av investeringar per projekt

35 35 Kommunstyrelsen Kommunledningskontor tkr Konst i offentliga miljöer (100 tkr): Investeringen avser utsmyckning av offentlig miljöer i kommunen enligt beslut KS den s k 1% regeln. Ska vara 300 tkr men pga. prioritering av budgetens maxnivå sänks den till 100 tkr. Data- och nätverksprodukter (250 tkr): Investering avser eventuell datautrustning, såsom server eller liknande. Den ökade antalet datorer och kraven på snabbare uppkopplingar tillsammans med att större datamängder överförs kräver nyinvesteringar i nätverksprodukter, både för luftburen och för trådbunden ITkommunikation. Investeringen görs löpande under året när behovet uppstår. Beslutsstöd (1 000 tkr): Investering avser nytt beslutsstödsystem Hypergene, införande under Utbyte PC (1300 tkr): Investeringen görs löpande under året när behovet uppstår. Upphandling ekonomisystem/ehandel system (200 tkr): Under 2015 går avtalen avseende e-handelssystem och ekonomisystem ut och måste upphandlas. Engångskostnaderna i samband med bytet redovisas som investeringar. Allaktivitetshus (0tkr): Bortprioritering Sektor Vård och omsorg 700 tkr Arbetstekniska hjälpmedel (150 tkr): Investering avser hjälpmedel inom vård och omsorg. Gemensamma inventarier (350 tkr): Investering avser möbler och övriga inventarier till äldreboenden. Larm ordinärt (100 tkr): Investering avser larm till ordinärt boende. Nytt verksamhetssystem (100 tkr): Fortsatt investering på verksamhetssystemet Magna Cura. Sektor Stöd 500 tkr Inventarier (500 tkr): Arkivskåp till IFO/Socialpsykiatri/biståndsenhet samt LSS. Sektor Barn och utbildning 1500 tkr Inventarier barn o utbildning (1 500 tkr): Investering i möbler och övriga inventarier till skolor och förskolor. Främst kunskapens hus Sektor Samhällsbyggnad tkr Gata mark tkr Beläggning o broarbete (1 000 tkr): Beläggnings- och broarbete på kommunala gator och anläggningar Beläggning Västergård (1 000 tkr): Toppbeläggning av gatorna i bostadsområdet som nu är nästan färdigbyggt. Beläggning Myrbotten (700 tkr): Toppbeläggning efter exploateringen (9 tomter) Åtgärder gatubelysning (300 tkr): Mindre åtgärder för att spara energi och höja säkerheten i gatubelysningsanläggningarna 26

36 36 Karta (100 tkr): Ny framtagning av grundkarta för nya områden Geoteknisk Folkets park (0 tkr): Bortprioritering (300 tkr) Geotekniska utredningar visar på behov av stabilitetshöjande åtgärder Strategiskt fastighetsförvärv (300 tkr): Möjlighet att förvärva mindre kompletteringsmark etc. Utbyggnad bostad/industriområde (300 tkr) Medel för mindre åtgärder Rivning gula villan Gårvik (150 tkr): Byggnaderna är i dåligt skick. Dessa bör rivas eller upprustas Möevägen GC och vägförbättring (1 500 tkr): Utbyggnad av gc samt förbättring av trafiksäkerheten Bro bruksvägen /älven (1 000 tkr): Bron på Bruksvägen över Örekilsälven är i deåligt skick och behöver renoveras GC utmed Stalevägen (1 000 tkr): Medfinansiering av åtgärd på statligt vägnät. Gc-väg byggs ut på delen Hedevägen-Örekilsparken. Samhällsförebyggande åtgärder (500 tkr): Bortprioritering (500) tkr Åtgärder för trevligare och finare samhällen. Inkluderar även möjlighet för samhällsföreningar m fl att söka bidrag. Fastighet tkr Säkerhetshöjande åtgärder (400 tkr): Åtgärder (brand, passage eller inbrott) för att förbättra säkerheten i kommunala lokaler. Ombyggnad kommunala fastigheter (800 tkr): Medel för smärre ombyggnader och anpassningar efter verksamheters behov. Fiberanslutningar i verksamheten (100 tkr): För anslutningsavgifter och vissa åtgärder i byggnaderna Ombyggnad Centrumskolan kök/förskola (500 tkr): Ombyggnad från mottagningskök till tillagningskök enligt KF:s beslut samt nybyggnad av förskola. Kök Vässjegården ombyggnad (700 tkr): Upprustning och modernisering av kök. Energiåtgärder (500 tkr): Bortprioritering. Minskar med (500 tkr). Åtgärder på kommunala fastigheter. Åtgärder ishall (2 500 tkr): Första steget i en långsiktig upprustning av befintlig ishall, åtgärder enlig presenterad utredning. Handikappanpassning (100 tkr): Smärre åtgärder av lätt undanröjda hinder Önnebacka förskola ( tkr): Tre nya avdelningar ska byggas. Sprinkler skola/äldreboende (500 tkr): För ökad säkerhet. Behovet tkr, dock prioriteras endast 500 tkr för budget Installation av sprinkler för att öka säkerheten i verksamheterna Åtgärder Vässjegården (600 tkr): Bortprioritering. Minskar med (400 tkr) Nödåtgärder för ökad hygien och säkerhet Nytt äldreboende (500 tkr): Projektering enligt äldreomsorgsutredningens idéer. 27

37 37 Projektering påbörjas för fler bostäder inom Äldreomsorgen och ett samlat äldrecentrum Anpassning äldreboende (500 tkr): Mindre anpassningsåtgärder för att öka säkerhet och trivsel Sporthallen cafeteria (0 tkr): Bortprioritering. Minskar med (2 000 tkr) Ny cafeteria eftersom det är flera stora arrangemang med relativt mycket publik i hallen Munkedalsskolans skolgård (1 000 tkr): Bortprioritering. Minskar med (1 000 tkr) Skolgården är sliten och behöver fräschas upp Tillbyggnad Kunskapens hus (1 000 tkr): Bortprioritering. Minskar med (2 000 tkr) Verksamheten ökar i Kunskapens Hus och vsh är trångbodd. Ytterligare lokaler behöver tillskapas för att vsh ska fungera bättre Städ Städ allmänt (300 tkr): Nivån på städredskap är dålig. Personalen behöver bättre redskap, inte minst ur arbetsmiljösynpunkt. Kost Kom. kök allmänt (300 tkr): Ny utrustning, inventarier etc. i kommunala kök Park & Skog 550 tkr Redskap (300 tkr): Löpande inköp av gräsklippare mm Bryggor saltkällan (0 tkr): Bortprioritering. Minskar med (500 tkr) Bryggorna på Saltkällan, kommunens mest välbesökta badplats behöver bytas ut. Div bad (250 tkr): Åtgärder vid och material till badplatser mm Näringsliv Bredband/fiber (0 tkr): Investering avser utbyggnad av fiber i stamnätet. dessa flyttats från kommunstyrelsen till byggnadsnämnd Byggnadsnämnd Detaljplaner (750 tkr): Kommunala detaljplaner för verksamheter, som skall färdigställas under Pga av omorganisation har 28

38 38 7. Kommunstyrelsen Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsens ansvar omfattar i princip all verksamhet och är också anställningsmyndighet för all kommunal personal (oavsett var i organisationen de befinner sig). Till stöd i sitt arbete har kommunstyrelsen en förvaltning bestående av kommunchef, fyra verksamhetssektorer, Barn och Utbildning, Vård och Omsorg, Stöd och Samhällsbyggnad samt ett kommunledningskontor. Kommunchefen har helhetsansvar för kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen andel motsvarar 99 % av kommunens totala budget resterande andel finns inom Byggnadsnämnd, Lönenämnd samt övriga nämnder. En allt större del av den kommunala verksamheten bedrivs i form av bolag, förbund eller gemensam nämnd. Miljö och ITverksamheten bedrivs i gemensam nämnd med Lysekil och Sotenäs. Även VA-verksamheten drivs i samverkan med andra kommuner, här i aktiebolag tillsammans med Uddevalla och Färgelanda. Räddningstjänsten ingår i förbund med Lysekil och Uddevalla. leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. har hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. skall enligt kommunallagen lägga förslag till beslut i alla ärenden som skall behandlas av kommunfullmäktige, om inte någon annan nämnd har gjort det. ansvarar för den översiktliga planeringen av användning av mark och vatten, Bostadspolitiken samt utveckling av samhällsbyggandet i övrigt. Ansvarar för utvecklingen av den kommunala demokratin. Kommunstyrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan. Den har ett särskilt ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Ekonomisk översikt, Ramförslag Budget Budget Budget Plan Plan Föränd Föränd Nämndernas ram, mnkr * 2017* Kommunstyrelsen 532, , , , ,507 4,508-1,800 ej utfördelat -1,800-3,700-5,700-1,800 Kommunledningskontor 53,813 50,613 50,013 50,013 50,013-3,200-0,600 Sektor för samhällsbyggnad 88,421 89,071 87,071 87,071 87,071 0,650-2,000 Sektor för stöd 84,137 87,651 86,651 86,651 86,651 3,514-1,000 Sektor för vård o omsorg 122, , , , ,096 0,640 0,830 Sektor för Barn & utbildning 183, , , , ,377 2,904 2,770 Inom kommunledningskontoret ligger utbetalningarna till Räddningstjänst, IT-nämnd och Miljönämnd. Kommunstyrelsen föreslår också att det budgeterade resultatet därefter successivt återställs. För budget för budgetår ,3 % (7,8 mnkr), för år ,66 % (10,0 mnkr) för att Beslut i Kommunstyrelsen Mål och resursplanen ugtår från ett budgeterat resultat på 2 %. Kommunstyrelsen föreslog i sitt beslut kommunfullmäktige att minska det budgeterade resultatet till 1 % och öka kommunbidraget till kommunstyrelsen med 5,7 mnkr. Utifrån de stora obalanser/utökningar som finns på totalt 25,045 mnkr måste verksamheten anpassa med motsvarande summa. Kommunstyrelsens förslag att minska resultatet skulle minska de anpassningarna och de konsekvenser det skule innebära. Nedan redovisas S, C och Mp förslagna lättnader på 17,273 mnkr samt förslag på anpassning av återstående obalans på 7,772 mnkr för budgetåret sedan återställas helt till 2019 med till 2,0 % (12,4). Detta förslag innebär att för år 2017 måste verksamheten återställa resultatet med 1,8 mnkr dvs anpassa med 1,8 mnkr. Dessa är dock inte konsekvensbeskrivna i materialet. Utökningarna/obalanser inom kommunstyrelsen för budget 2017 är på 4,020 mnkr där motsvarande anpassning genomförs. Succesiv uppbyggnad av resultatet Budget mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr 29

39 39 Budgeterat som ett kommunbidrag. I kommunstyrelsens ram 0,25 % resultat % 2,0 % 1,0 % 1,33 % 1,66 % 2,00 % ingår kostnader för de gemensamma nämnderna Budgeterat resultat -1,400-11,400-5,700-7,807-10,013-12,389 Miljö och IT samt för räddningstjänstens kostnader. Utlånat resultat -9,600 0,000-5,700-3,900-2,000 0,000 Ramförändringar 2017 utökning till KS 5,700 3,900 2,000 0 Även inför budget 2017 är utgångspunkten Minska ram 5,700-1,800-1,900-2,000 oförändrad ram. Med ett budgeterade resultat på 2 % innebär det för kommunstyrelsens del en obalans motsvarande 4,020 mnkr. Kommunstyrelsens Ramförändringar 2016 förslag att minska det budgeterade resultatet med Utgångspunkten för budget 2016 är oförändrad ram. Det innebär att det tillfälliga kommunbidraget för 2015 ska återställas samt att övriga prioriterade verksamhetsförändringar ska rymmas i befintlig ett successivt återställande innebär för 2017 att resultet då uppgår till 1,33 %. Kommunstyrelsens verksamheter har då att tillföra 1,800 mnkr dvs att göra anpassningar med motsvarande belopp. ram. Inför det kommande budgetåret finns stora obalanser inom kommunstyrelsen. Totalt uppgår dessa obalanser till 25,045 mnkr. Det innebär att denna summa måste minskas med motsvarande belopp för att få budgetbalans. Främst handlar det om volymökningar inom sektor Barn och utbildning samt inom Vård och Omsorg. Men också på stora kostnadsökningar, jämfört med budget, inom sektor Stöd för i första hand köpta platser avseende barn och unga. Kommunstyrelsen föreslår att de ökade intäkterna (8,445 mnkr) från den senaste skatteprognosen (29/4) tillförs kommunstyrelsens verksamheter i ökat kommunbidrag. Detta för att minska behovet av de stora anpassningarna. Kommunstyrelsen föreslår också att det budgeterade resultatet minskas till 1 % vilket frigör ytterligare 5,663 mnkr. Ramen skulle då ökas med 4,508 mnkr för 2016 (-9,600+8,445+5,663). Även inför 2017 finns obalans i kommunstyrelsens verksamheter. Dessa obalanser återfinns inom barn och utbildning med 2,820 mnkr samt inom vård och omsorg med 2,200 mnkr. Fortfarande gäller det volymökningar. Sektor Stöd räknar att genomförda åtgärder ger lägre kostnader under 2017 med 1,0 mnkr. Den totala oblansen uppgår till 4,020 mnkr. Motsvarande summa ska minskas för att kunna ha budgetbalans. Även inför 2017 föreslås en minskning av ramen för kommunledningskontoret men även för sektor samhällsbyggnad. Denna minskning uppgår till 2,770 mnkr. Hela minskningen föreslås kompensera sektor barn och utbildning. Med denna omprioritering inom kommunstyrelsens ram tillsammans med den successiva återställandet av resultatet återstår 3,200 mnkr att anpassa ( varav 1,8 mnkr avser ökad resultatnivå). Dessa 1,800 mnkr är ännu inte konsekvensbeskrivna. I budgetförslaget ingår en omfördelning inom kommunstyrelsens verksamhet motsvarande 3,200 mnkr. Detta innebär en minskning av kommunledningskontorets ram. Denna minskning kan omfördelas/täcka obalanser inom KS. Efter denna omfördelning och med hänsyn till den senaste skatteprognosen tillsammans med förslag om ett lägre resultat innebär att kommunstyrelsens ram ökas med totalt 4,508 mnkr. Med detta förslag minskar också anpassningsbehovet med totalt 17,273 mnkr. Det återstår då för kommunstyrelsen att anpassa verksamhetens kostnader med motsvarande 7,700 mnkr. År 2016 Obalanser inom KS 25,045 Anpassning inom KS -3,200 Summa obalans 21,845 Ny skatteprognos 29/4-8,445 Summa obalans 13,400 1 % budgeterat resultat -5,700 Summa obalans 7,700 År 2017 Obalanser inom KS 4,020 Anpassning inom KS -2,600 Summa 1,420 Åtetställa resultat 1,800 Summa obalans 3,220 Detaljer och konsekvensbeskrivningar finns i kommunstyrelsens budgetskrivelse KS Kompensation för löneökningar, prisökningar och kapitalkostnader kompenseras till verksamheterna och är avsatta centralt. Kommunstyrelsens prel. ram för 2016 uppgår till 537,207 mnkr, exklusive löneökningar och kapitaltjänstkostnader samt prisuppräkning. Dessa reserveras centralt och kommer senare att föras ut 30

40 40 Sammanställning inom kommunstyrelsen utökningar av verksamhet med 25,045 mnkr samt anpassningar med 7,772 mnkr År Kommunledningskontor mnkr mnkr Tillväxt och kultur: Neddragning/minskning av chefstjänst -0,600 Tillväxt och kultur: Samgående mellan Kultur och bibliotek, minskning 50 %. -0,205 Tillväxt och kultur: 50 % tjänst i stugan tillsätts ej -0,200 Ekonomi: Chefsupphandlare (Munkedals andel) -0,200 Administrativa: Växelsamarbete -0,318 Kommunchef: Neddragning av verksamhetsutvecklare -0,577 Personal: Facklig tid -0,300 Översyn av samverkansmöjligheter lön, bemanning, personal (omfördela ram) -0,100 Gemensam administration kring specialistfunktioner (komp.avskr, pension, upphandling, finans)?? Koncernsamordning, (Omfördela ram) -0,700-0,600 Omfördelning inom KS 0,600 Anpassning av ram -3,200-0,600 År Samhällsbyggnad mnkr mnkr Gata/mark: Bostadsanpassning (0,900 mnkr) 0,900 0,000 Handlarrunda (ofinansierad idag 0,090 mnkr) 0,090 0,000 Föreningen Grönskan (ofinansierad idag 0,700 mnkr) 0,700 0,000 Leader (ofinansierad idag 0,170 mnkr) 0,170 0,000 Utökning av ram 1,860 0,000 Fastighet: Översyn kaffet -0,130 Översyn taxor och avgifter -0,100 Nedläggning ishall (halvårseffekt) -0,500-1,000 Minskat underhåll föreningen grönskan -0,200 Neddragning av arbetskläder inom samhällsbyggnad -0,050 Intäkt för föreningshyra -0,060 Lägre lokalkostnader (omfördela ram) -0,205-1,000 Omfördela inom KS 2,000 Anpassning av ram -1,245-2,000 Summa 0,615-2,000 År Barn och utbildning mnkr mnkr Ökat antal barn i fritidsverksamhet 0,980 0,160 Ökat antal barn i förskolan 0,070 0,810 Ökat antal barn i grundskolan 0,550 0,300 Ökat antal barn gymnasieskolan, Interkom ersättning 0,450 0,450 Prisökning Västtrafik 5 % per år 0,220 0,230 Utveckling/uppföljning/aktivitetsansvar barn/ungdomar tom 24 år 0,420 0,000 Särskolan minskade intäkter Interkom ersättning 1,020 1,020 Särskolan minskning personal -0,150-0,150 Utökning av ram 3,560 2,820 Avveckla vårdnadsbidrag -0,656 Minska antalet elevassistenter 0,000-0,638 Minskad personaltäthet Fritids 23,65 barn/heltid från ,5 barn/heltid -0,986 Minskad personaltäthet i förskolan 0,027/avd, 2,9 pers/avd -0,226 Minskad lärartäthet 0,2 per åk, grundskolan åk ,463 Minskad lärartäthet 0,2 grundskolan förskoleklass -0,112 Avveckla Barn och utbildnings del i Stödteamet specialpedagogen(förebyggande arbete) -0,395 Ökat KB för att slippa neddragning ,820 omfördela inom KS ( SB,KLK,stöd kvarstår dock 0,050 mnkr att anpassa) 2,770 Anpassning av ram -0,656-0,050 Summa 2,904 2,770 År Utökningar 25,045 4,020 Anpassningar 1 % budgeterat resultat -7,772-1,420 Lättnader vid 1 % 17,273 2,600 Om succesiv återbetalning ska ske 2017 och resultatet fastslås till 1,3 % dvs 7,8 mnkr så krävs ytterligare anpassningar på 1,8 mnkr. Dessa måste då konsekvensbeskrivas. År Vård och Omsorg mnkr mnkr Volymökningen hemtjänst 5,000 2,000 Volymökning hemsjukvård 1,200 Ökade behov av hjälpmedel 1,000 Digitala trygghetslarm 0,150 0,200 Utökning av ram 7,350 2,200 Förslag anpassningar 1. Minska mertid, övertid och vikarietillsättning -1, Handllingsplan på minskad ohälsa 2 % enheter -0, Kvalitetsnivå hemtjänst/trygg hemgång -0,700 S+C+MP ökat budget för arbetskläder, lagkrav 0, Översyn av organisationen stöd/vård och omsorg dela enhetschefstjänst. -0, Uppsägning Uppsägning 2,74 heltider år 2017 (1,37 mnkr) 0,000-2,200 Omfördelning inomg KS lättnad för obalans -2,200 med 1,000 mnkr 0,830 Anpassning av ram -3,710-1,370 Summa 3,640 0,000 År Stöd mnkr mnkr LSS-boende: Allmänna vägen 1,800 Barn och unga institutionsvård (idag ofinansierad) 4,100-1,025 Familjehem (idag ofinansierad) 2,500-0,625 Soc. sekreterare (idag ofinansierad) 2,300 Sysselsättning: ökning deltagare multifunktionshinder (2016: 1,575, 201 1,575 1,150 Utökning av ram 12,275-0,500 allmänna vägen: se över nattbemanning -0,590 Prövning återbesättning avg.handläggare -0,220 Korttidsboende i egen regi -0,200-0,500 Struktur biståndsbedömning inkl kvalitetsnivåer -0,300 Sänkt personaltäthet grupp-/servicebostad 2,0 tjänst -0,851 omfördelning inom ks 0,000 1,000 Anpassning av ram -2,161 0,000 Summa 10,114-1,000 31

41 Kommunledningskontor Verksamhetsbeskrivning Inom kommunledningskontoret ligger ekonomi, personal, administrativa enheten samt tillväxt och kultur. Här ligger utbetalningarna till Räddningstjänst, IT-nämnd och Miljönämnd Ekonomiska ramar Kommunbidrag, mnkr Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förändring 2016 Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning. Denna kompensation fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag. Kommunledningskontorets andel av kommunstyrelsens budget är 10 %. Kommunledningskontoret har konsekvensbeskrivit neddragning av ram inom KLK på totalt -3,2 mnkr för 2016 och neddragning 2017 på -0,600 mnkr. Förändring 2017 Kommunledningskontor 53,813 50,613 50,013 50,013 50,013-3,200-0,600 Drift, mnkr Budget 2016 Budget 2017 Tillväxt och kultur: Neddragning/minskning av chefstjänst -0,600 Tillväxt och kultur: Samgående mellan Kultur och bibliotek, minskning 50 %. -0,205 Tillväxt och kultur: 50 % tjänst i stugan tillsätts ej -0,200 Ekonomi: Chefsupphandlare (Munkedals andel) -0,200 Administrativa: Växelsamarbete -0,318 Kommunchef: Neddragning av verksamhetsutvecklare -0,577 Personal: Facklig tid -0,300 Översyn av samverkansmöjligheter lön, bemanning, personal -0,100 Gemensam administration kring specialistfunktioner Koncernsamordning -0,700-0,600 Omfördelning inom KS 0,600 Anpassning av ram -3,200-0,600 Investering 0,550 0, Resultatmål Kommunstyrelsen har tagit fram 11 resultatmål för kommunledningskontorets verksamhet dessa hänför sig till 4 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Målen behöver ev. revideras om de ekonomiska ramarna förändras. Näringsliv och arbete 5. Inriktningsmål Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling 5.1 Resultatmål: Ta fram plan för att marknadsföra Munkedal som attraktivt besöksmål År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Färdigställd handlingsplan Resultatmål: Utveckla servicekontorets verksamhet År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Utbildningstillfällen för servicekontorets personal 2 1 Utvärdering av verksamheten - 1 Fritid och Kultur 7. Inriktningsmål Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens invånare erbjudas idrott-fritids och kulturaktiviteter av varierande karaktär och god kvalitet 7.1 Resultatmål: Samordna fritidsverksamheter och behovet av mötesplatser under samlingsbegreppet allaktivitetshus År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Just nu finns inga förslag till indikatorer. Förvaltningen återkommermed förslag hösten

42 Resultatmål: Fortsatt bredda verksamheten i biblioteket År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Hur många timmar/ vecka har huvudbiblioteket öppet utöver tiden på vardagar? (tim) 6 6 Hur många timmar/ vecka är huvudbiblioteket tillgängligt totalt (tim) Utnyttjandegraden av beståndet ska öka med 5 %. 5 5 Antalet aktiviteter där biblioteket ska fördjupa och bredda samarbetet med andra aktörer 5 5 Öka aktiviteter med fokus på läs-och litteraturfrämjande arrangemang 5 5 Beroende beslut om neddragning inom verksamheten måste indikatorerna justeras (sänka nivån) 7.3 Resultatmål: Minska droganvändningen År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Årligen arrangera en föreläsning kring ANDT för både skola och allmänhet 1 1 Andel dagligrökande ungdomar i år 9 ska ligga på samma nivå som riket. Mätning vart tredje år. Nästa 2016 (förra mätningen låg på 5 % riket) 5% - Rollen som arbetsgivare 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald. 8.1 Resultatmål: Ta fram en handlingsplan för att minska ohälsan fram till 2018, utifrån arbetsmiljöpolicyn År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Handlingsplan för ohälsa skall vara färdig 1 Ta fram rutiner för uppföljning av handlingsplanen 1 Minska ohälsan 7 % 5 % Styrning och ledning 9. Inriktningsmål: Styrdokumenten ska vara aktuella, kända och regelbundet följas upp. Antagna policydokument revideras med regelbundenhet minst, var fjärde år 9.1 Resultatmål: Utveckling av policydokument: styr- och ledning samt ägarpolicyn År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Skapa förutsättningar för bättre koncernsamråd 1 Se över budgetprocessen - tydliggöra resurser mot grunduppdrag Resultatmål: Fortsatt arbete med implementering av beslutsstödsystem t.ex. budget och prognos modul År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Införande av modul för budget och prognos 1 Införande av modul för omsorg Resultatmål: Fortsatt arbete med förtydligad struktur för kommunens styrdokument. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Uppdatera/revidera policydokument Resultatmål: Förbättra kommunens information till och dialog med medborgarna. (bl.a. via webben) År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? (%) Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? (%) Resultatmål: Fortsatt arbete med beslutandeprocessen/ beredningsprocessen. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Handläggare i Ciceron handläggarstöd 5 10 Processer i sammanträdesstöd för förtroendevalda

43 Sektor Samhällsbyggnad Verksamhetsbeskrivning Sektorn har sex enheter, varav fem är underställda KS och en servar Byggnadsnämnden. Fastighetsenheten ansvarar för att kommunens verksamheter skall erbjudas lokaler. Park och skog ansvarar för skötsel av grönytor inom bostadsområden, på kommunens fastigheter samt skötsel av kommunens badplatser. Kommunens vägar, gång- och cykelvägar, snöröjning av egna vägar, offentlig belysning, bidrag till enskilda vägar, trafikfrågor och kartfrågor hanteras inom mark och exploatering. Kostenheten svarar för matlagning i kommunala kök inom skola, förskola och äldreomsorg. Städenheten ska svara för lokalvård i kommunens samtliga lokaler. Näringslivsenheten svarar för kontakter med företag och landsbygdsutveckling Ekonomiska ramar Budget Budget Budget Plan Plan Förändring Förändring Kommunbidrag, mnkr Sektor för samhällsbyggnad 88,421 89,071 87,071 87,071 87,071 0,650-2,000 Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning. Denna kompensation fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag. Samhällsbyggnads andel av kommunstyrelsens budget är 17 %. Sektorn har i uppdrag att konsekvensbeskriva oförändrad ram. Sektorn har 1,860 mnkr i utökningar/ofinansierade beslut som måste anpassas med motsvarande summa för budgetbalans. Lättnader av anpassningar föreslås av kommunstyrelsen på 0,615 mnkr. Kvarstående anpassning för att kunna utöka ofinansierade poster är -1,245 mnkr för För 2017 finns anpassningsförslag på 2,000 mnkr som ska omfördelas inom kommunstyrelsens sektorer för budgetbalans. Drift, mnkr Budget 2016 Budget 2017 Gata/mark: Bostadsanpassning (0,900 mnkr) 0,900 0,000 Handlarrunda (ofinansierad idag 0,090 mnkr) 0,090 0,000 Föreningen Grönskan (ofinansierad idag 0,700 mnkr) 0,700 0,000 Leader (ofinansierad idag 0,170 mnkr) 0,170 0,000 Utökning av ram 1,860 0,000 Neddragning av Handlarrunda (ofinansierad idag 0,090 mnkr) 0,000 Minskning av fastighetsunderhåll (-0,560) 0,000 Gå ur medlemskap Leader (ofinansierad idag 0,170 mnkr) 0,000 0,000 Fastighet: Översyn kaffet -0,130 Översyn taxor och avgifter -0,100 Nedläggning ishall (halvårseffekt) -0,500-1,000 Minskat underhåll föreningen grönskan -0,200 Neddragning av arbetskläder inom samhällsbyggnad -0,050 Intäkt för föreningshyra -0,060 Lägre lokalkostnader (omfördela ram) -0,205-1,000 Omfördela inom KS 2,000 Anpassning av ram -1,245-2,000 Summa 0,615-2,000 Investering, mnkr 33,700 50, Resultatmål Kommunstyrelsen har tagit fram 6 resultatmål för sektor samhällsbyggnad utifrån från 3 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Målen behöver ev. revideras om de ekonomiska ramarna förändras. 34

44 44 Näringsliv och arbete 5. Inriktningsmål Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling 5.1 Resultatmål: Andelen ekologisk och närproducerad mat ska öka År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Andelen inköpta ekologiska livsmedel (2014 utfall 7 %) 7,5 % 8 % 5.2 Resultatmål: Starta ett näringslivsråd År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall 5.3 Resultatmål: Öka antal kontakter med företag för att få dem intresserade av Munkedal År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Antal kontakter, minst Resultatmål: Öka antalet företagsbesök År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Antal besök Samhällsbyggnad och infrastruktur 6. Inriktningsmål Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur. 6.1 Resultatmål: Öka samutnyttjandet av kommunala lokaler År 2016 År 2017 Utfal Indikatorer Mål Utfall Mål l Genomföra undersöka nyttjandegraden/-tiden i kommunala lokaler (JA eller Nej) JA % Förbättra nyttjandegraden jämfört med 2016 (%) > - år2016 Fritid och Kultur 7.2 Resultatmål: Energianvändningen i kommunala lokaler ska minska År 2016 År 2017 Utfal Indikatorer Mål Utfall Mål l Minska energianvändningen (KWH/m2) < 162? Öka andelen förnyelsebar energi (%) > 95? Utfall , utfall % Mer detaljer om konsekvenser och risker finns att läsa i respektive nämnds budgetskrivelse antagna i maj KS dnr

45 Sektor Vård och Omsorg Verksamhetsbeskrivning Sektor Vård & Omsorg samlar de verksamheter som i huvudsak riktar sig till äldre. Verksamhetsområden inom sektorn är äldreboende, hemtjänst, hemsjukvård, kommunal rehabilitering, anhörigstöd, dagverksamheter Ekonomiska ramar Budget Budget Budget Plan Plan Förändring Förändring Kommunbidrag, mnkr Sektor för vård o omsorg 122, , , , ,096 0,640 0,830 Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning. Denna kompensation fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag. Vård och Omsorgs andel av kommunstyrelsens budget är 23 %. Sektorn har i uppdrag att anpassa budgeten med -3,000 mnkr för att det tillfälliga tilläggsanslaget återgår till budgeterat resultat. Prioriterade verksamhetsförändringar utökningar inom vård och omsorg på 7,350 mnkr görs med anpassningar med motsvarande summa. Lättnader av anpassningar föreslås av kommunstyrelsen på 3,640 mnkr. Kvarstående anpassning för att kunna utöka ofinansierade poster är -3,710 mnkr för För 2017 finns volymökningar på 2,200 mnkr som kräver motsvarande anpassning. Omfördelning inom sektorerna görs och en lättnad på 0,730 mnkr föreslås. Kvarstående anpassning för att täcka utökningarna är på -1,370 mnkr. Drift, mnkr Budget 2016 Budget 2017 Volymökningen hemtjänst 5,000 2,000 Volymökning hemsjukvård 1,200 Ökade behov av hjälpmedel 1,000 Digitala trygghetslarm 0,150 0,200 Utökning av ram 7,350 2,200 Minska mertid, övertid och vikarietillsättning -1,800 Bromsa/avveckla heltidsuppdraget (-0,400) 0,000 Översyn/förändring bemanningsenheten (-0,400) 0,000 Handlingsplan på minskad ohälsa 2 % enheter -0,800 Kvalitetsnivå hemtjänst/trygg hemgång -0,700 Minska icke lagstyrd verksamhet genom samordning (-0,800) 0,000 Riktade insatser till anhöriga (-0,070) 0,000 Arbetskläder ökad budget lagkrav (S+C+Mp) +0,200 Översyn av organisationen stöd/vård och omsorg dela enhetschefstjänst. -0,610 Uppsägning 6,36 heltider år 2016 / Uppsägning 2,74 heltider år 2017 (1,37 mnkr) 0,000-2,200 Omfördelning inom KS lättnad för obalans -2,200 med 0,830 mnkr 0,830 Anpassning av ram -3,710-1,370 Summa utökning ram 3,640 0,000 Investering 0,700 0, Resultatmål Kommunstyrelsen har tagit fram 6 resultatmål för vård och omsorg utifrån 3 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Vissa resultatmål går inte att definiera helt med indikationer innan slutlig ram är klar. Mer detaljer om konsekvenser och risker finns att läsa i respektive nämnds budgetskrivelse antagna i maj KS dnr Omsorg 4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får de stöd som behövs, när det behövs utifrån behov Boende för äldre + Stöd till personer med demenssjukdom 36

46 Resultatmål: Anpassa boendemiljö och bemanning för att möta det ökade behovet av stöd och boende för personer med demenssjukdom År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 80 % 84 % < < 2015 antal avvikelser på särskilt boende 2016 Antal anpassade boendeplatser för demenssjuka personaltäthet/bemanning???? Resurser krävs Stöd till anhöriga 4.2 Resultatmål: Anhörigstödet ska fortsätta utvecklas utifrån handlingsplanen och ska byggas upp i samarbete med kommunens verksamheter, Närhälsan och frivilligorganisationer År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Riktade aktiviteter till anhöriga???? Antal anhöriga som erhållit stöd???? Upplevd kvalitet???? Inom ram dock, resurser krävs om neddragning görs av budget 2016 Organisation och samverkan 4.3 Resultatmål: Munkedals kommun ska på ett ansvarsfullt sätt bidra till en fungerande samverkan internt och externt, för att genom detta kunna utveckla äldreomsorgen och bättre möta äldres olika behov År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Återinläggning på sjukhus < 7 % < 5 % Vistelsedagar på sjukhus efter utskrivningsbesked (KLARA statistik) 3,5 3 Aktiviteter i samverkan med andra kommuner 2 4 Inom ram (ingår i grunduppdraget) Boende för äldre (samhällsbyggnad) 6. Inriktningsmål: Kommunen kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur 6.1 Resultatmål: Förbereda och planera för Äldrecenter för att möta ett ökat behov av boendeplatser och en mer samordnad äldreomsorg År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Påbörjad detaljplan (Aktivitet) ja Utökad ram. Resurs krävs När? Medarbetare, ledarskap och kompetensförsörjning 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald. 8.1 Resultatmål: Ansvariga chefer ska tillsammans med medarbetarna gemensamt arbeta för att skapa ett en god arbetsmiljö och minskad ohälsa År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall % Andel anställda med utbildning % minsk minskan ande de 0,5 0,5 % % från från 2015 Sjukfrånvaro 2016 Personalomsättning omsorgspersonal särskilt boende och hemtjänst 18 % 15 % Ingår i ram. 8.2 Resultatmål: Utveckla och hitta nya rekryteringsvägar in i äldreomsorgen så att fler ser vård- och omsorg som ett attraktivt arbetsområde och vill utbilda sig År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Minskad introduktionstid < 2015 < 2016 Antal elever/praktikanter >2015 >2016 Ingår i ram. 37

47 Sektor Stöd Verksamhetsbeskrivning Sektorchefen är övergripande ansvarig för IFO, LSS, Socialpsykiatri, AME, Integrationsenhet inklusive PUT-boende, ensamkommande ungdomar. Sektorchefen är också enhetschef för biståndsenheten SoL/LSS. Inom området samlas de verksamheter som på något sätt har att göra med att ge människor stöd när behov av det uppstår i livets alla skeden och som inte har med utbildning eller äldreomsorg att göra Ekonomiska ramar Budget Budget Budget Plan Plan Förändring Förändring Kommunbidrag, mnkr Sektor för stöd 84,137 87,651 86,651 86,651 86,651 3,514-1,000 Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning. Denna kompensation fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag. Sektorn Stöds andel av kommunstyrelsens budget är 16 %. Sektorn har i uppdrag att anpassa budgeten med -6,600 mnkr för att det tillfälliga tilläggsanslaget återgår till budgeterat resultat. Prioriterade verksamhetsförändringar utökningar inom Stöd finns på 12,275 mnkr görs med anpassningar med motsvarande summa. Lättnader av anpassningar föreslås av kommunstyrelsen på 10,114 mnkr. Kvarstående anpassning för att kunna utöka ofinansierade poster är -2,161 mnkr för För 2017 prognostiseras att kostnaderna ska minska med de åtgärder sektorn arbetar med på 1,000 mnkr som omfördelas inom kommunstyrelsens sektorer som har utökade behov. Drift, mnkr Budget 2016 Budget 2017 LSS-boende: Allmänna vägen 1,800 Barn och unga institutionsvård (idag ofinansierad) 4,100-1,025 Familjehem (idag ofinansierad) 2,500-0,625 Soc. sekreterare (idag ofinansierad) 2,300 Sysselsättning: ökning deltagare multifunktionshinder (2016: 1,575, 2017: 1,150) 1,575 1,150 Utökning av ram 12,275-0,500 allmänna vägen: se över nattbemanning -0,590 Habersättningar/omsorgsersättningar (-0,130) 0,000 Prövning återbesättning avg.handläggare -0,220 Nedläggning av alla verksamheter som inte är lagstyrda (-1,830) 0,000 Uppsägning av lönebidragsanställda (-0,440) 0,000 Korttidsboende i egen regi -0,200-0,500 Struktur biståndsbedömning inkl. kvalitetsnivåer -0,300 Uppsägning av 17 heltider inom sektorn (-8,565) 0,000 Sänkt personaltäthet grupp-/servicebostad 2,0 tjänst -0,851 omfördelning inom ks 0,000 1,000 Anpassning av ram -2,161 0,000 Summa utökning ram 10,114-1,000 Investering 0,500 0, Resultatmål Kommunstyrelsen har tagit fram 6 resultatmål för setor Stöd utifrån 4 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Det går inte att definiera något indikationer innan slutlig ram är klar. Utbildning 38

48 48 3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och framåt 3.1 Resultatmål: Verksamheterna skall i samverkan utifrån sina specifika uppdrag aktivt samordna stöd och stimulans till varje individ för att nå en god livskvalité. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Utvecklad samverkan med varje individ/brukare och myndigheter. SIP (samordnad individuell plan) 100 % 100 % Inom ram. Ingår i grunduppdraget 3.2 Resultatmål: Arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar skall minimera antalet elever som inte genomför gymnasieutbildningen År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Antal ärenden räknas via uppföljningsansvaret och redovisas i Kvalitetsdokumentationen från Kunskapens hur årligen i september. Bokslut Bokslut Inom ram (ingår i grunduppdraget) 3.3 Resultatmål: Tidiga och förebyggande insatser prioriteras och utvecklas i syfte att förbättra eller vidmakthålla egna förmågor och förhindra eller senarelägga mer omfattande insatser. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Färre barn och ungdomar får dygnsvård utanför hemmet/antal dygn Antal hushåll som erhållit försörjningsstöd Barn i familjer med ekonomiskt bistånd/ekonomiskt utsatta barn % 4,2 % 4,2 % Unga vuxna med försörjningsstöd % 7,0 % 7,0 % Inom ram Omsorg 4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. 4.1 Resultatmål: Alla skall ha rätt till ett eget boende. Boende skall utformas utifrån olika individers specifika behov. (Mer homogena grupper inom gruppboenden LSS) År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall % KKIK serviceutbud LSS gruppboende (index %) % Inom ram Näringsliv och arbete 5. Inriktningsmål: Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling 5.1 Resultatmål: Aktiviteter ska erbjudas de medborgare som uppbär försörjningsstöd och sysselsättning genom samverkan mellan kommunens olika sektorer. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Antal OSA anställningar 10 st. Minska andelen öppet arbetslösa ,0 % Praktikplatser 50 Inom ram, dock ökad kostnad beroende på ökad nivå t.ex. ökade ferieplater Rollen som arbetsgivare 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald 8.1 Resultatmål: Minska sjukfrånvaron och möjlighet att rekrytera socialsekreterare År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Sjukfrånvaron Handlingsplan 1 Mer detaljer om konsekvenser och risker finns att läsa i respektive nämnds budgetskrivelse antagna i maj KS dnr

49 Barn och Utbildning Verksamhetsbeskrivning Sektorn samlar de verksamheter som arbetar med utbildning, allt från förskola till vuxenutbildning. Verksamheterna är indelade i resultatenheter med en förskolechef/rektor som ansvarig för respektive enhet Ekonomiska ramar Budget Budget Budget Plan Plan Förändring Förändring Kommunbidrag, mnkr Barn och Utbildning 183, , , , ,377 2,904 2,770 Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning. Denna kompensation fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag. Barn och utbildnings andel av kommunstyrelsens budget är 35 %. Sektorn har i uppdrag att ha oförändrad ram. Prioriterade verksamhetsförändringar, utökningar inom Barn och Utbildning finns på 3,560 mnkr och måste anpassas med motsvarande summa. Lättnader av anpassningar föreslås av kommunstyrelsen på 2,904 mnkr. Kvarstående anpassning för att kunna utöka ofinansierade poster är -0,656 mnkr för år För 2017 finns prognos med att kostnaderna ska öka i och med volymökningar inom förskola, grundskola, gymnasiet mm med 2,820 mnkr. För att klara de utökningar inom sektorn föreslås omfördelning inom KS sektorer där sektorn får ökat kommunbidrag med 2,770 mnkr. Kvar -0,050 mnkr att anpassa inför Drift, mnkr Budget 2016 Budget 2017 Ökat antal barn i fritidsverksamhet 0,980 0,160 Ökat antal barn i förskolan 0,070 0,810 Ökat antal barn i grundskolan 0,550 0,300 Ökat antal barn gymnasieskolan, Interkom ersättning 0,450 0,450 Prisökning Västtrafik 5 % per år 0,220 0,230 Utveckling/uppföljning/aktivitetsansvar barn/ungdomar tom 24 år 0,420 0,000 Särskolan minskade intäkter Interkom ersättning 1,020 1,020 Särskolan minskning personal -0,150-0,150 Utökning av ram 3,560 2,820 Avsluta musikskolans verksamhet (2,014) 0,000 Halvering av Musikskolan samt avgiftshöjning (-0,880) 0,000 Avveckla vårdnadsbidrag -0,656 Biblioteksfilialerna bort, kräver utredning (-0,628) 0,000 Minska antalet elevassistenter med 2,0 tjänster (0,6 tj år ,262 och 1,4 tj år ,638) 0,000-0,638 Minskad personaltäthet Fritids 23,65 barn/heltid från ,5 barn/heltid -0,986 Minskad personaltäthet i förskolan 0,027/avd, 2,9 pers/avd -0,226 Minskad lärartäthet 0,2 per åk, grundskolan åk ,463 Minskad lärartäthet 0,2 grundskolan förskoleklass -0,112 Avveckla Barn och utbildnings del i Stödteamet specialpedagogen(förebyggande arbete) -0,395 Ökat KB för att slippa neddragning ,820 omfördela inom KS kvar anpassning netto -0,050 mnkr 2,770 Anpassning av ram -0,656-0,050 Summa utökad ram 2,904 2,770 Investering 1,500 0,500 40

50 Resultatmål Kommunstyrelsen har tagit fram 3 resultatmål för Barn och utbildning utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål. 3 st. föreslagna resultatmål kommer inte prioriteras under pga. resurskrävande. Får prövas när ekonomin tillåter. Dessa är 3.4, 3.5, Resultatmål grundskola: Öka lärartätheten till över rikssnitt 12 elever/lärare 3.5 Resultatmål grundskola: Öka resurserna till elevhälsan 3.6 Resultatmål förskola: Kvällsöppen förskola Utbildning 3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och framåt. 3.1 Resultatmål förskola: Varje avdelning inom förskolan ska varje dag använda utemiljö i sin pedagogiska verksamhet. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Varje avdelning rapporterar till förskolecheferna en gång i månaden på APT (mån) Förskolecheferna rapporterar i Kvalitetsdokumentation efter varje läsår i september Bokslut Bokslut Inom ram 3.2 Resultatmål grundskola: Unga utan gymnasieexamen ska erbjudas kompensatorisk utbildning inom vuxenutbildningen.(kommunens uppföljningsansvar) År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Antal ärenden räknas via uppföljningsansvaret och redovisas i Kvalitetsdokumentationen från Kunskapens hus årligen i september. Bokslut Bokslut Inom ram 3.3 Resultatmål grundskola: Främja samverkan och samarbete mellan kommunens olika verksamheter för gott resursutnyttjande. (inom våra egna verksamheter/sektorer) År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Rapportera antal nätverksmöten för varje enhet i kvalitetsdokumentationen i september Bokslut Bokslut Mer detaljer om konsekvenser och risker finns att läsa i respektive nämnds budgetskrivelse antagna i maj KS dnr

51 51 8. Byggnadsnämnd Verksamhetsbeskrivning Byggnadsnämndens verksamhetsområden omfattar bygglov med närbesläktade arbetsområden. Verksamheten regleras bl.a. enligt Lagen om skydd mot olyckor, Plan- och bygglagen samt av kommunens ambitioner inom verksamheterna. Byggenheten ingår i Samhällsbyggnadssektorn. 8.1 Ekonomisk översikt, Ramförslag Förändring 2016 Förändring 2017 Drift, mnkr Budget Budget Budget Plan Plan År Byggnadsnämnd 1,958 1,958 1,958 1,958 1,958 0,000 0,000 Ramförändringar +1,413 0,000 0,000 Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning som kommer delas ut som ett utökat kommunbidrag. Förvaltningen har i uppdrag att konsekvensbeskriva den oförändrade ramen. Prioriterade utökade verksamhetsbehov/förändringar ska täckas inom ram. Byggnadsnämnden har antagit upprättat förslag till budget och resultatmål Budget Budget Plan Plan Investering, mnkr Detaljplaner 0,750 0,750 0,750 0,750 Summa 0,750 0,750 0,750 0, Resultatmål 1 st. resultatmål har byggnadsnämnden brutit ner från ett av kommunfullmäktiges inriktningsmål. 6. Inriktningsmål: Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur. 6.1 Resultatmål BN: Förenkla för övriga aktörer på bostadsmarknaden År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Handläggningstid (dgr) (bättre nivå än mätningen 2015) Färdigställa planer (antagna av BN eller KF) 4 4 Informationsgivning via webb

52 52 9. Lönenämnd Verksamhetsbeskrivning Lönenämndens uppdrag är att fullgöra och ansvara för de samverkande kommunernas uppgifter vad avser: Löneadministration, Support och utbildning i lönesystemets olika delar, Support i tillämpning av lagar, avtal och regler, Utdata och statistik (basutbud), Systemförvaltning samt Pensions- och försäkringsadministration. Lönenämnden ska delta i respektive samverkande kommuns planering, där frågor inom nämndens område berörs. 9.1 Ekonomisk översikt, Ramförslag Drift, mnkr Budget Plan Plan Plan Plan Förändring År av ramar Lönenämnd varav 7,974 7,996 8,183 8,375 8,571 +0,022 Munkedals andel KB 2,439 2,494 Ramförändringar +0,022 Löneökning och pris +0,182 +0,187 +0,192 +0,196 Anpassning -0,236-0, *Kompensation för löneökningar är uppräknade med 2,7 % och övriga kostnader är indexuppräknade med 1,6% inräknade i ramen ovan. I direktiv för budget 2016 finn ett besparingskrav på 2 %, efter gjorda uppräkningar vilket innebär en anpassning på 0,160 mnkr varav 0,046 tkr Munkedals kommun, 0,070 tkr Lysekils kommun samt 0,044 tkr Sotenäs kommun. Kapitalkostnader och särskilda konsultinsatser utanför ordinarie avtal avseende datasystem ligger utanför budget för löneenheten och får finansieras av respektive kommun. Inga investeringar äskade. Lönenämndens budgetskrivelse antogs av lönenämnden utifrån förslaget med uppräkning och anpassning den Mer detaljer om konsekvenser och risker finns att läsa i respektive nämnds budgetskrivelse antagna i maj. Ramförändringar 2016 mnkr Besparingsåtgärderna inom PA system innebär att löneenheten får senarelägga en del av det planerade förbättringsarbetet som skall leda till en högre kostnadseffektivitet för löneenheten och SML kommunerna. Vilken omfattning detta får går inte att precisera i nuläget men löneenheten prioriterar så att påverkan blir så liten som möjligt. 9 %. Besparingsåtgärden inom kontor innebär att löneenheten får minskade resurser till inköp och kompetensutveckling.4% Summa Munkedals andel. -0, Resultatmål Två resultatmål har Lönenämnden brutit ner från två av kommunfullmäktiges inriktningsmål. 2. Inriktningsmålet KF: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut 2.1 Resultatmål lönenämnd: Verka för en minskning av pappersförbrukningen inom verksamheten År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Löneenheten skall minska användningen av kontorspapper och kontorspärmar Inriktningsmålet KF: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald 8.1 Resultatmål lönenämnd: Verka för hög informations- och kunskapsnivå inom nämndens område År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Individuella kompetensutvecklingsplaner för samtliga medarbetare (%) Utveckla löneenhetens webbsida till att hela tiden vara uppdaterad (%)

53 Övriga nämnder Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige består av 35 ledamöter vilka väljs för en tid av fyra år. Fullmäktige väljer ledamöter i alla nämnder och styrelser samt fattar beslut i frågor av principiell beskaffenhet och eller annars av större vikt för kommunen. Sådana ärenden är mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer etc. I Munkedal sammanträder fullmäktige vanligen sju gånger per år. Sammanträdena är offentliga. Kommunens revisorer Kommunens revisorer utses av kommunfullmäktige och granskar, på kommunfullmäktiges uppdrag, enligt kommunallagen, reglementet och med iakttagande av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. Revisionen ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt granska om räkenskaperna är rättvisande och nämndernas kontroll tillräcklig. Det ingår även i revisorernas uppdrag att, i enlighet med lagen om god ekonomisk hushållning, uttala sig om kommunens resultat är förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningen som fastställts av kommunfullmäktige. psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person skall tingsrätten besluta om godmanskap för honom eller henne. När det föreligger fara för skadliga handlingar eller huvudmannen förlorar kontrollen över sina tillgångar kan det bli aktuellt att utse förvaltare. Överförmyndaren har tillsyn över gode männen och förvaltarna. När det gäller uttag från spärrat konto, köp/försäljning av fast egendom och andra ekonomiska beslut måste överförmyndarens tillstånd inhämtas. När huvudmännens egna inkomster inte räcker till att arvodera gode mannen eller förvaltaren, är det kommunen som måste ta den kostnaden. Valnämnd Valnämnden ansvarar för att genomföra allmänna val till kommun, landsting och riksdag som äger rum vart fjärde år. Valnämnden ansvarar också för valen till EU-parlamentet som äger rum vart femte år samt för kommunala folkomröstningar. Valnämnden har 5 ledamöter. Överförmyndare Överförmyndarens verksamhet är obligatorisk, lagstyrd och kontrolleras av Länsstyrelsen och Justitieombudsmannen. Om någon pga. sjukdom, Ekonomisk översikt, Ramförslag Mnkr Budget Budget Budget Plan Plan År Förändring Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0,897 0 Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0,729 0 Överförmyndarnämnden 0,910 0,910 0,910 0,910 0,910 0 Valnämnden 0,010 0,010 0,010 0,410 0,010 0 Ramförändring -0, Ramförändring Oförändrad ram för samtliga övriga nämnder under Ingen kompensation för löneökningar och prisuppräkningar sker. 44

54 Gemensam verksamhet med andra kommuner Miljö och IT-verksamheten bedrivs i gemensam nämnd med Lysekil och Sotenäs. I budget har avsatts medel för de samverkande nämnderna att fördelas ut efter beslut i kommunfullmäktige i respektive kommun. Räddningstjänsten bedrivs som förbund gemensamt med Lysekil och Uddevalla IT-nämnd År 2012 bildades den gemensamma ITdriftorganisationen med Lysekil som värdkommun. Samverkande kommuner är Munkedal, Lysekil och Sotenäs. Värdkommunen är Lysekil. effektiv och ändamålsenlig IT- försörjning, omfattande; Ansvarar för ändamålsenlig leverans av IT Upprätthållande av servicenivåer och kvalitet för tillhandahållna tjänster Efterlevnad av regler, riktlinjer och styrande verksamhetsbehov Förvaltning av strategiska planer för IT Den gemensamma IT enheten uppgift är att tillhandahålla IT-drift, support, förvaltning samt utveckling av Sotenäs, Munkedals och Lysekils IT-miljö. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten omfattar IT-drift i respektive kommun. Verksamheten ansvarar utifrån fastställda förutsättningar och ramar för en Ekonomisk översikt Ramförslag. Budget Budget Plan Plan Plan Ramförändr Mnkr IT Munkedals andel varav 4,606 4,730 Kommunbidrag 1,933 1,930 0 Ramförändring: IT-nämnden har upprättat förslag till budget I skrivelsen föreslås Munkedals andel vara oförändrad. IT-nämnden i Lysekil godkände upprättat förslag till budget Ramen för IT-nämnden beslutas i juni av kommunfullmäktige i Lysekil. Munkedals andel ingår i kommunstyrelsens ram enligt ovan. Mer detaljer om konsekvenser och risker finns att läsa i IT-nämndens budgetskrivelse. Ramförändringar Kompensation för löneökningar är uppräknade med 2,7 % och övriga kostnader är indexuppräknade med 1,6% och är avsatta av Lysekils kommun. Efter gjorda uppräkningar sker besparingsåtgärd å 2,0 % på totalbudgeten enligt direktiv, vilket innebär att en anpassning på 0,416 mnkr äts upp av löne -och prisutveckling. Kommunbidraget är i stort sett oförändrat Sotenäs kommun 3,800 mnkr Munkedals kommun 1,930 mnkr Lysekils kommun 2,800 mnkr Konsekvenser av besparing om 2 % Konsekvensen av minskade medel innebär att IT-verksamheten inte uppfyller den ökade standard och kvalitet som våra verksamheter kan behöva för sin måluppfyllelse. Lösningen borde vara att istället utnyttja IT som ett medel och verktyg att utveckla de verksamheterna Investering Inga redovisade Resultatmål Inga antagna. 45

55 Miljönämnd Den 1 januari 2013 bildades den gemensamma Miljönämnden Miljönämnden mellersta Bohuslän med Sotenäs som värdkommun. Samverkande kommuner är Lysekil, Sotenäs och Munkedal. Kommunstyrelsen ansvarar för utbetalning av anslag till Miljönämnden. Syftet med den gemensamma nämnden och miljöverksamheten är att få ökad tillgänglighet och service, förstärkning av det miljöstrategiska arbetet och möjlighet till mer operativ tillsynsarbete. Minskad sårbarhet, ökad flexibilitet, utvecklad kompetens samt effektivitets och samordningsvinster. kommunfullmäktige. Övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och förvaltningen handhas på ett rationellt och ekonomiskt. Se till att uppföljning sker till fullmäktige och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Ansvara för samordningsträffar med företrädare för de i nämnden ingående kommunerna och företrädare för olika berörda organ. Ha fortlöpande uppsikt över verksamheten. Tillvarata de i nämnden ingående kommunernas intressen i miljöfrågor. Verksamhetsbeskrivning Tillsyn -avgiftsfinansierad planerad tillsyn -avgiftsfinansierad löpande tillsyn -ej avgiftsfinansierad tillsyn Ej avgiftsfinansierad myndighetsrelaterat arbete Deltagande i interna och externa projekt Miljöstrategiskt arbete (lokala miljömål) Miljönämnden ska leda och ansvara för arbetet med att samordna utformningen av mål, riktlinjer och ramar för styrningen av nämndens verksamhet. Nämnden ska också göra framställningar i målfrågor till Ekonomisk översikt Ramförslag. Budget Budget Budget Plan Plan Drift, mnkr Ramförändr Nämnd 0,033 0,033 0,033 0,033 0,033 Munkedals andel 2,037 1,997 1,997 1,997 1,997 Summa 2,070 2,030 2,030 2,030 2,030-0,040 I direktiv för budget 2016 finn ett besparingskrav på 2 %, vilket innebär en minskning av miljönämndens kommunbidrag med 0,114 mnkr vilket innebär en anpassning för Munkedals del på 0,040 mnkr, Sotenäs 0,030 mnkr och Lysekil 0,044 mnkr. Det strategiska miljömålsarbetet, där miljönämnden har ett samordnade ansvar bör utvecklas vidare i de tre kommunerna. Arbete med strategiska arbete i kommunerna Lysekil, Munkedal och Sotenäs måste intensifieras. Detta gäller såväl miljömålsarbetet som inom energi-, klimat- och natur- och vattenområdena. Miljönämnden kan ha ett samordningsansvar för flera av dessa, men det måste då ske på uttalat uppdrag från samverkanskommunerna. Miljönämnden har antagit budgetskrivelsen i Sotenäs. Mer detaljer om konsekvenser och risker finns att läsa i respektive nämnds budgetskrivelse. Ramförändringar mnkr Personalminskning som påverkar den del av verksamheten som inte är avgiftsfinansierad. Detta löses med att nyrekryteringen minskas. Det som kan komma att påverkas är extern service, deltagande i projekt, miljöstrategiska arbetet. Dock bedöms en förväntad ökad effektivisering kunna kompensera del av besparingen. -0,040 Summa Munkedals andel. -0, Investering Inga Resultatmål Inga antagna. 46

56 Räddningstjänsten mitt Bohuslän Verksamhetsbeskrivning Den kommunala räddningstjänsten kan endast drivas i kommunal regi enligt gällande lagstiftning Lagen om skydd mot olyckor. Kommunfullmäktige i Lysekil och Munkedals kommuner har fattat beslut om att gemensamt bilda ett kommunalförbund för att bedriva räddningstjänst i. Från och med 2015 ingår även Uddevalla kommun som medlem. Räddningstjänsten MITT BOHUSLÄN ansvarar för all räddningstjänst. Räddningstjänsten har också uppdraget att arbeta med Lysekil, Munkedal och Uddevallas kommuners planering inför allvarliga störningar/händelser. Beredskapssamordning vid extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Där är dock kommunstyrelsen i respektive kommun den politiska instansen. Räddningstjänsten deltar även aktivt i kommunernas övriga säkerhetsarbete. Räddningstjänsten MITT BOHUSLÄN styrs av en politisk direktion. Direktionen styrs med två ordinarie och två suppleanter från respektive medlemskommun. I direktionen tas alla politiska beslut vilket innebär att denna utgör både kommunstyrelse och kommunfullmäktige i ett och samma beslutande organ. Direktionen beslutar om mål och inriktning av räddningstjänsten Mitt Bohuslän verksamhet och utgör även myndighet för räddningstjänsten enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor. Det finns ett förbunds/räddningschef som leder verksamheten. Förbundet är organiserat med en produktionsstab och tre avdelningar som leds av en produktionschef. Avdelningarna är den operativa avdelningen, förebyggande avdelningen samt tekniska avdelningen. Från och med nu hanteras administrationen av Uddevalla kommun Ekonomisk översikt Ramförslag. Budget Budget Plan Plan Ramförändr Mnkr Räddningstjänsten mitt Bohuslän 9,336 9,464 9,464 9,464 +0,128 Munkedals andel i räddningstjänsten Mitt Bohuslän ingår i Kommunstyrelsens ram enligt ovan. Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän (RMB) har inkommit med förslag till budget Förslaget innefattar enbart Sammanfattningsvis föreslår RMB att förbundsbudgeten för 2016 ska få uppgå till 68,3 mkr att jämföra med 66,07 mkr Detta innebär att Munkedals medlemsavgift för 2016 skulle uppgå till 9,657 mkr (fördelningsnyckel 14,13 %) att jämföra med 9,336 mkr En ökning med 0,321 mnkr. Samtliga ägarkommuner föreslår ett besparingsförslag på 1 % utifrån uppräknad budget. Detta innebär att förbundets totala budget skulle bli 69,977 mkr mot begärda 68,343 mkr. För Munkedal innebär det att medlemsavgiften då skulle uppgå till 9,464 mnkr för En ökning med 0,128 mnkr. Ram A 9,657 mkr (exkl. sparbeting på 1 %) Ram B 9,464 mkr (inkl. sparbeting på 1 %). Lysekil År Summa 21,72 % Munkedal 14,13 % Uddevalla 64,15 % ,073 14,351 9,336 42, ,343 14,844 9,657 43,842 Förändring 2,270 0,493 0,321 1,456 Äskande 2016 Anpassning 1 % 66,977 14,547 9,464 42, Investering Mnkr Budget Höjdfordon 6,500 Grovtvättmaskin 0,200 Delfinansiering ledningssystem 0,600 Högtryckkompressor 0,300 Övrig räddningsutrustning 0,700 Summa 8, Resultatmål Inga antagna.

57 57

58 58

59 sida Dnr: 59 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Nya avgiftsnivåer för barnomsorgstaxa I Munkedals kommun tillämpas maxtaxa inom barnomsorgen. Som kompensation för maxtaxan får kommuner som tillämpar detta ett statsbidrag som fastställs årligen. Bidraget behöver inte sökas utan delas automatiskt ut två gånger om året, senast sista mars och sista september. Bidraget regleras enligt Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet. Inkomsttaket för hushållens inkomst inom den statliga maxtaxan har legat på samma belopp under många år, men kommer från och med förändras. Förändringen innebär att inkomsttaket i maxtaxan nu indexeras och följden av detta är att högsta tillåtna avgiftsnivåer höjs. Inkomsttaket som tidigare låg på kronor per månad blir nu kronor per månad. Skolverket får i och med förändringen i förordningen uppdrag att årligen lämna uppgift till varje kommun vilken högsta avgiftsgrundande inkomst blir inför nästkommande år. Då de nya avgiftsnivåerna innebär att kommunens intäkter kommer öka, kommer statsbidragen till kommunerna minskas i samma omfattning. Denna minskning gjordes redan när ramarna för år 2015 fastställdes. Så ändringen i förordningen som nu sker, kommer inte ytterligare att påverka den ram som fastställts för Munkedals kommun. En eventuell förändring av avgifterna kan, med tanke på de administrativa åtgärder som måste vidtas börja tillämpas tidigast 1 augusti 2015 i Munkedals kommun. Erforderliga beslut måste hinna fattas, och därefter skall verksamhetssystemet anpassas för de nya avgiftsnivåerna. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi En eventuell höjning av avgifterna kommer inte att öka de totala intäkterna till kommunen, eftersom statsbidragen minskar i samband med denna förändring. Däremot är det ett sätt att bibehålla de intäkter vi har idag. En inkomsthöjning innebär att det förmodligen kommer bli en administrativ kostnad för kommunen årligen, då vårt verksamhetssystem måste anpassas efter de nya inkomstnivåerna. En kostnad som enligt uppgift från ansvarig vid vårt verksamhetssystem, hamnar på cirka sex tusen kronor för år Miljö Ingen miljöpåverkan. 3. Folkhälsa En avgiftshöjning påverkar familjernas ekonomi, men den aktuella höjningen är marginell. Maxavgift för yngsta barnet i familjen (barn nummer ett) har tidigare legat på kronor för en förskoleplats. Med nya taxan blir den istället MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

60 sida 2 60 kronor per månad, dvs. en ökning med tjugosju kronor. För barn nummer två blir höjningen max arton kronor per månad och för barn nummer tre max nio kronor. Har man fler än tre barn inskrivna i verksamhet så är fjärde barnet avgiftsfritt. Det innebär att för en familj som idag har maxavgift och flera barn inskrivna i barnomsorgen blir ökningen per månad drygt femtio kronor. 4. Facklig samverkan enligt FAS Facklig samverkan är inte aktuell. Bilagor Förändringarna i Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet Skolverkets information angående de nya avgiftsnivåerna Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att den kommunala barnomsorgstaxan årligen höjs enligt gällande års statliga maxtaxa. Kommunfullmäktige beslutar att årets höjning sker från och med Kommunfullmäktige beslutar att den ökade administrativa kostnaden finansieras inom given budgetram för sektor Barn och utbildning. Ann-Sofie Kristiansson Barnomsorgssekreterare Barn och utbildning Ann-Catrin Göthlin Sektorchef Barn och utbildning MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

61 61 Förändringar i förordningen som träder i kraft från Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet 3 /Träder i kraft I: / Statsbidrag lämnas under följande förutsättningar. 1. Avgiften per månad i förskolan är högst tre, två respektive en procent av hushållets avgiftsgrundande inkomst per månad för det första, andra respektive tredje barnet i hushållet. 2. Avgiften per månad i fritidshemmet är högst två, en respektive en procent av hushållets avgiftsgrundande inkomst per månad för det första, andra respektive tredje barnet i hushållet. 3. Den högsta avgiften i den för barnet aktuella verksamhetsformen betalas för det yngsta barnet i hushållet och den närmast lägre avgiften i den för barnet aktuella verksamhetsformen betalas för det närmast äldre barnet. Från och med det fjärde barnet i hushållet betalas ingen avgift. Förordning (2015:153). 5 /Träder i kraft I: / Med avgiftsgrundande inkomst i 3 avses lön före skatt och andra skattepliktiga inkomster i inkomstslaget tjänst samt överskott i inkomstslaget näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen (1999:1 229) under bidragsåret med den begränsning som följer av andra stycket. Som avgiftsgrundande inkomst per månad räknas inte den del av inkomsten som överstiger ett belopp som beräknas genom att bastalet kronor multipliceras med ett tal som motsvarar kvoten mellan det inkomstindex enligt 58 kap socialförsäkringsbalken som fastställts för bidragsåret och det som fastställts för bidragsåret Beloppet avrundas till närmaste tiotal kronor. Förordning (2015:153). 5 a /Träder i kraft I: / Statens skolverk ska senast den 1 oktober året före bidragsåret lämna uppgift till varje kommun om högsta avgiftsgrundande inkomst per månad enligt 5 och det högsta avgiftsbeloppet per månad för det första, andra respektive tredje barnet i förskolan respektive fritidshemmet enligt 3 och 5. Förordning (2015:153).

62 Nya avgiftsnivåer för maxtaxa Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet Skolverket fastställer slutligt statsbidrag för kommande bidragsår senast den sista december varje år. Statsbidraget betalas ut under förutsättning att kommunen följer villkoren i förordningen. Statsbidraget omfattar ca 3,11 miljarder per år. Förordningen har nu ändrats och ändringen innebär att inkomsttaket indexeras. De nya högsta avgiftsnivåerna för maxtaxa redovisas nedan och ska tillämpas från och med den 1 juli Förskola Avgiftstak* Dock högst Barn 1 3 % kr Barn 2 2 % 858 kr Barn 3 1 % 429 kr Fritidshem Avgiftstak* Dock högst Barn 1 2 % 858 kr Barn 2 1 % 429 kr Barn 3 1 % 429 kr Inkomsttaket (hushållets bruttoinkomst per månad) är för närvarande kr. *Med förskola eller fritidshem jämställs i denna förordning pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem samt omsorg som erbjuds enligt 25 kap. 5 skollagen (2010:800) under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Förordning (2011:678). De nya avgiftsnivåerna innebär att kommunens avgiftsintäkter kommer att öka och därför har statsbidraget minskats i motsvarande omfattning, vilket redan gjordes när ramarna för 2015 fastställdes. Det innebär att förordningsändringen inte ytterligare kommer att påverka den bidragsram som fastställts för varje kommun för Statsbidraget betalas ut av Skolverket två gånger per år, senast den 31 mars och den 30 september med hälften av bidraget per gång. Kontaktpersoner på Skolverket Tomas Johansson Raul Bahamondez

63 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Angående medborgarförslag om sommardagis på Gårvik i Gula Villan. Den 2 juni 2014 inkom ett medborgarförslag från Alice Sennung, där hon önskar att det ska vara sommardagis i Gula villan på Gårvik. Gula villan är idag i ett skick som skulle kräva stora insatser för genomföra en renovering till normal standard. Till detta ska läggas ytterligare lagkrav på utrustning och utformning för att kunna hålla en förskoleverksamhet. Det handlar om brandsäkerhet, tillgänglighet etc. Kostnaden för detta är inte beräknad men kan förväntas bli hög. Personal För att driva sommarförskola i Gårvik krävs tre personal. Det år utanför dagens tilldelning då det är svårt att samordna med övrig personal pga. att det ligger geografiskt långt ifrån övriga verksamheter. Tjänstgöringsgraden beror på antalet barn vilket gör det svårt att bedöma idag, men tre heltidstjänster kan beräknas till ungefär 1,5 milj.kr/år. Detaljplan Ett förslag till detaljplanen för Gårvik har tagits fram och är under politisk behandling. Processen är utdragen då beslutet har överklagats. I dagsläget går det inte att säga om en förskoleverksamhet kan vara tillåten enligt detaljplanen. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi En närmare beräkning är inte gjord för renovering av fastigheten, men kan förväntas bli hög. 2. Miljö Inge direkt miljökonsekvens kan förväntas av beslutet. 3. Folkhälsa Ingen direkt påverkan på folkhälsan kan förväntas av beslutet. 4. Facklig samverkan enligt FAS Ingen facklig samverkan har skett då det inte påverkar förhållandet arbetsgivare arbetstagare. Förslag till beslut Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget om att öppna ett sommardagis i Gula villan på Gårvik. Markus Fjellsson Utredningssekreterare Kommunledningskontoret Mats Tillander Sektorchef Samhällsbyggnad MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

64 64

65 65

66 sida Dnr:KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Motion integrera kultur, turism och näringsliv Moderaterna i Munkedal, genom Ann-Sofie Alm, yrkar i en motion att kommunstyrelsen skapar en tydlig strategi för en hållbar tillväxt och med gemensamma krafter tillsammans utvecklar vart och ett av områdena näringsliv, kultur och turism. Munkedals kommun är aktiv inom ett flertal sammanslutningar tex Västsvenska Turistrådet, Leader, Fyrbodal där delar av arbetet har syftet att utveckla besöksnäringen och där satsningar på kultur, turism och näringsliv ingår. Detta arbete kan utvecklas ytterligare. Även förvaltningens pågående arbete har delvis till syfte att utveckla det lokala näringslivet med stöttning av den kommunala organisationen. Här ingår satsningar på kultur och turism samt att på olika sätt göra Munkedal mer känt. Det nybildade näringslivsrådet är ett exempel på detta arbete. Även detta arbete kan utvecklas. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Inom befintliga anslag 2. Miljö Oklar effekt, sannolikt liten påverkan 3. Folkhälsa Aktiviteter kan påverka folkhälsan positivt 4. Facklig samverkan enligt FAS Förmodligen inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen. Mats Tillander Tf kommunchef Ulrika Gellerstedt Tf kommunchef Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

67 67

68 68

69 69

70 70

71 71

72 72

73 73

74 74

75 75

76 76

77 77

78 78

79 79

80 80

81 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid fortsatt utredning efter föräldraenkät Kommunstyrelsen beslutade 13 mars 2013 att ytterligare avvakta beslut om kvällsöppen pedagogisk omsorg, men uppdrar åt sektor barn och utbildning att fortsätta utreda frågan samt se över alternativa lösningar inför framtida behov. Med anledning av det beslutet gjordes en fortsatt utredning i september Nya kostnadsberäkningar gjordes och olika alternativ undersöktes. Vid välfärdsutskottets sammanträde 22 oktober 2014 beslutades att på nytt undersöka hur stort det faktiska behovet av kvällsomsorg är, innan beslut i denna fråga tas. Enkät Under januari och februari 2015 har enkät om behovet av barnomsorg på kvällstid legat på hemsidan. Information om enkäten har gått ut till föräldrar som redan idag har barnomsorg via förskolor, fritidshem och dagbarnvårdare. Övriga har fått det via familjecentralen. Dessutom har information gått ut på kommunens facebooksida för att nå dem som idag inte har barnomsorg eller besöker familjecentralen. Resultat Tjugofem familjer svarade på enkäten. Totalt handlade det om femtio barn, varav trettio var barn i förskoleålder och tjugo fritidsbarn. De flesta barnen bodde i område Munkedal och Stale (66 %). Många hade behov av kvällsöppen verksamhet redan nu, medan andra skulle få behov inom ett till två år. Samtliga barn hade behov både av dagtillsyn och kvällstillsyn. Antalet kvällar de behövde kvällstillsyn varierade mellan två och fem dagar per vecka, beroende på schema och eventuella timvikariat. En del uppger att de inte har något fast schema, men tvingas tacka nej till tillfälliga kvällsvikariat på grund av att de inte har barnomsorg på kvällstid. Merparten av familjerna har uppgett att de skulle vara hjälpta av att ha sina barn på kvällsöppen verksamhet fram till klockan 22:00 vardagar. Några har dock uppgett att det inte skulle räcka utan att de även behöver nattomsorg. På frågan om de kan tänka sig att ha sina barn i kvällsöppen verksamhet även om det innebär att de kommer få köra till annan kommundel och få längre väg till sin dagliga barnomsorg, svarar åtta familjer att de kan tänka sig det. Det samma gäller frågan om de är intresserade av kvällsomsorg för fritidsbarn om det innebär att de själva får lösa transport mellan sitt ordinarie fritidshem/skola till denna kvällsverksamhet. På denna fråga svarade sju familjer ja MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

82 sida 2 82 Slutsatser utifrån undersökningen Undersökningen visar på att det finns ett intresse för en kvällsöppen verksamhet. Liksom tidigare när vi gått ut och gjort en öppen kartläggning över behovet och intresset, så är det ganska stort. Under våren 2012 gick det ut ett mer specificerat alternativ, som i det läget var att en avdelning på Lilla Foss förskola eventuellt skulle komma att hållas öppen för kvällsomsorg. Föräldrar fick då möjlighet att preliminäransöka för att vi skulle se det faktiska behovet. Det blev den gången totalt sju familjer som hade behovet och som kunde tänka sig en placering där. Nu tre år senare är det ungefär samma tendenser. Av tjugofem intresserade familjer är det åtta som kan tänka sig placering utanför närområdet. De är beredda att köra lite längre för att ha möjlighet till kvällsomsorg. Dagsläget Platser Som situationen ser ut idag inom förskoleområdet så har det under en längre tid varit brist på platser i centrala Munkedal. Vi har under vårterminerna tillfälligt fått hänvisa barn till Dingle, i väntan på platser skall bli lediga i centrum eller på Stale. Vi hade hoppats på en förbättring under hösten 2015 då en stor årskull barn slutar förskolan och börjar förskoleklass. Detta kommer göra situationen något bättre, men det kommer fortfarande att vara underdimensionerat med platser i centrum. Att i detta läge erbjuda kvällsöppen verksamhet i centrum ser inte förvaltningen som en möjlighet, då vi inte kan avsätta platser för det. I första hand måste situationen lösas så familjer har barnomsorg dagtid i centrala Munkedal före kvällsomsorg kan vara aktuellt att undersöka vidare. Alternativet skulle vara att hänvisa de barn som önskar kvällsöppen verksamhet till Svarteborgsområdet istället, där man under en period haft lägre efterfrågan på platser. Skulle det bli aktuellt finns det i dagsläget intresse för det hos cirka åtta familjer, utifrån resultatet av våra enkäter. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Att ha kvällsöppna alternativ på mer än en enhet vilket även efterfrågades i undersökningen ser förvaltningen inte som ett alternativ, då vi bör samordna våra verksamheter för att få så kostnadseffektiva lösningar som möjligt. I tjänsteskrivelsen från september 2014 gjordes en ny ungefärlig beräkning av vad en kvällsöppen verksamhet skulle medföra för kostnad. Sammantaget handlade det om drygt 400 tkr per år samt en uppstartskostnad på cirka 50 tkr. Barnomsorg på obekväm arbetstid är fortfarande ett strävansmål för kommunerna, ingen lagstadgad verksamhet. Utifrån det ekonomiska läge som råder med kommande anpassningskrav, bör först och främst kommunens lagstadgade verksamhet fungera tillfredsställande. Förvaltningen ser ingen möjlighet att i detta läge starta upp en kvällsöppen verksamhet om inte medel för detta skjuts till MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

83 sida Miljö Ingen stor miljöpåverkan, men om en kvällsöppen verksamhet startar skulle vissa föräldrar förmodligen behöva köra sina barn till förskola något längre bort än vad de gjort annars. 3. Folkhälsa Ur ett folkhälsoperspektiv är det positivt för de föräldrar som idag har svårigheter med att lösa sin barnomsorg på kvällstid, om kvällsverksamhet kan starta i kommunen. Nackdelen kan vara att en del familjer måste ha körkort, tillgång till bil och dessutom vara beredda att köra lite längre sträcka till sin dagliga barnomsorg. Dessutom får familjerna själva lösa transport mellan fritids och kvällsomsorg. Ur ett barnperspektiv är inte en kvällsöppen verksamhet det bästa alternativet. Flera barn kommer att få lägga sig och sedan bli hämtade efter att de somnat. Många av dem skall upp till förskola, skola eller fritids tidigt nästa morgon. I detta hänseende är nattis att föredra. 4. Facklig samverkan enligt FAS Facklig samverkan är inte aktuellt i detta läge. Förslag till beslut Kommunstyrelsens välfärdsutskott skjuter upp beslut om barnomsorg på kvällstid tillsvidare, med anledning av kommande års ekonomiska anpassningar. Ann-Sofie Kristiansson Barnomsorgssekreterare Barn och utbildning Ann-Catrin Göthlin Sektorchef Barn och utbildning Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

84 84

85 85

86 86

87 87

88 sida Dnr: 88 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Projekt långvariga försörjningsstödstagare Bakgrund Bemanning I dag arbetar tre socialsekreterare med handläggning av försörjningsstöd. I en av tjänsterna ingår också arbetsledaruppgifter som 1:e socialsekreterare. Försörjningsstödets utveckling Munkedals Kommun har under många år legat högt i statistik avseende långvarigt bidragsberoende av försörjningsstöd. Tidigare har kommunen även legat högt i statistik avseende försörjningsstöd totalt. Andelen av befolkningen som uppbar försörjningsstöd i kommunen under perioden gick från 5 % (2010) till 3% (2013), att jämföras med siffran för riket som var 5% 2010 och 4% Totalt för Västra Götaland var det 5 % som uppbar försörjningsstöd både 2010 och Detta innebär att i Munkedals Kommun har vi genom satsningen på att arbeta intensivt med unga år genom projektet på G i kombination med metodutveckling i arbetet med försörjningsstödtagare lyckats sänka årskostnaden för försörjningsstödet i kommunen med c:a fyra miljoner (kostnad för 2010 c:a 12 miljoner kronor till kostnad 2013/2014 c:a 8 miljoner kronor). Detta är en utveckling som inte kan förklaras på annat sätt, då de flesta kommuner haft ökade kostnader för försörjningsstöd under samma period. I Munkedals Kommun har vi hushåll som uppbär försörjningsstöd månadsvis. Utav dessa är mer än 60 % långvarigt försörjningsstödberoende (10 månader eller mer). Utav dessa är flertalet helt utan sjukpenninggrundande inkomst och har inte rätt till någon form av försörjning utöver försörjningsstöd. För att kunna arbeta mer aktivt med utredning av dessa människors arbetsförmåga eller få medicinska underlag för att få eventuell ersättning från Försäkringskassan krävs mycket arbete. Vi skulle nu vilja göra en satsning på denna grupp i linje med den satsning som gjordes på Unga vuxna 2010 och som föll mycket väl ut med minskat antal unga vuxna i Munkedal som uppbär försörjningsstöd med c:a 50%. Vi arbetar fortsatt väldigt aktivt med de unga vuxna men skulle nu också vilja göra en satsning på gruppen långvariga försörjningsstödstagare. 1:e socialsekreterare har varit på studiebesök hos ett liknande projekt i Uddevalla Kommun som startade och som fallit mycket väl ut. De har sänkt antalet långvariga bidragshushåll samt kostnaderna för dessa med betydligt mer än förväntat utfall. Vid projektets start valde man ut 85 ärenden och av dessa har c:a 48 ärenden avslutats och erhållit annan försörjning. I projektet har fokus lagts på att samarbeta mer intensivt med Arbetsmarknadsenheten, sjukvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Aktuell situation För perioden augusti 2014 till april 2015 har kommunen haft en månatlig snittkostnad per hushåll för försörjningsstöd som uppgår till 7 850:-. I snitt har 90 hushåll per månad erhållit utbetalning av försörjningsstöd. Under mars och april 2015 har i snitt 101 hushåll erhållit försörjningsstöd vilket tyder på en viss ökning av antalet hushåll MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

89 sida 2 89 Barnperspektiv Totalt finns 23 barn i de 67 hushåll som uppbär långvarigt försörjningsstöd. Helhet gällande situationen för försörjningsstöd april 2015 Totalt pågående ärenden: 122 (Av dessa är c:a 17 ärende av annan art än beviljande av försörjningsstöd t.ex. kravärenden eller avslag) Återstår 105 ärenden som avser försörjningsstöd. Av dessa är 67 pågående över 10 månader. Sammantaget alla klienter pågående från tio månader och uppåt april 2015 Pågående Antal Procent av antalet 10 mån eller längre: 67 (64%) 1 år eller längre: 60 (57%) 2 år eller längre: 30 (29%) 3 år eller längre: 18 (17%) 4 år eller längre: 13 (12%) 5 år eller längre: 9 (9%) 6 år eller längre: 8 (8%) 7 år eller längre: 4 (4%) Vi skulle nu vilja påbörja ett mer intensifierat arbete i Munkedal med att metodiskt arbeta med denna grupp som långvarigt uppbär försörjningsstöd för att stödja människor till egen försörjning av något slag. De flesta i gruppen har olika hinder för sin försörjning. Hindren är diffusa och det krävs ett fokuserat och omfattande arbete med att få fram underlag, ge personen stöd och att bedöma huruvida arbetsförmåga finns eller inte. För att intensifiera arbetet med gruppen som långvarigt uppburit försörjningsstöd behöver vi anställa ytterligare en socialsekreterare med uppdrag att i samarbete med övriga berörda parter (Arbetsförmedling, AME, Finsam, Försäkringskassa och sjukvården) utveckla metoder för att optimera arbetet. Erfarenhetsmässigt vet vi att denna typ av insatser i form av utökad personalstyrka som möjliggör ett intensivare effektivare arbete lönar sig i form av ökad livskvalité för individen och för kommunen i form av minskat försörjningsstöd. Vi har haft en dialog kring detta med Försäkringskassan som är positiva till ett utökat systematiskt arbete enligt särskild rutin för detta. Med Arbetsförmedling och AME har vi redan ett mycket väl upparbetat samarbete. Vi har också förbättrat samarbetet med Capio psykiatri och vårdcentralen den senaste tiden, men även detta samarbete kan förbättras. Formerna för samarbetet får enligt särskilt uppdrag planeras i dialog med berörda parter vid projektets eventuella uppstart MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

90 sida 3 90 Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Inledningsvis ökad kostnad i form av en socialsekreterartjänst 100 % c:a 510 tkr. På lite längre sikt bör detta intensifierade arbete medföra en besparing för kommunen som är svår att prognostisera i dagsläget. Med en månatlig snittkostnad per hushåll på 7 850:- är den totala kostnaden för gruppen på 67 hushåll c:a 526 tkr per månad vilket innebär en kostnad på årsbasis på c:a mkr. Kostnaden för socialsekreteratjänsten kommer att vara intjänad om vi lyckas få ut sju hushåll i annan försörjning. Allt därutöver kommer att vara en ren besparing för kommunen förutsatt att kostnaden för hushållen ligger i nivå med snittkostnaden. Målet är att under det första året få ut 10 hushåll i annan försörjning än försörjningsstöd. Projektet beräknas pågår under 2 år och finansieras inom IFO:s budget ram. 2. Miljö Ingen miljöpåverkan. 3. Folkhälsa Målet med projektet är att människor ska kunna leva ett självständigt liv med ekonomisk förutsägbarhet och trygghet, vilket främjar hälsa. Ur ett barnperspektiv bedöms det att barnens hälsa främjas med föräldrar som lever ett mer självständigt tryggt liv, utan att behöva oroa sig i samma utsträckning för sin försörjning från månad till månad. 4. Facklig samverkan enligt FAS Info till de fackliga parterna. Förslag till beslut Att kommunstyrelsen beslutar att godkänna projekt långvariga försörjningsstödstagare under en period av två år med återapportering en gång per år. Åsa Thuresson enhetschef IFO Peter Martinsson sektorchef Stöd Beslutet expedieras till: Sektorchef Enhetschef IFO Ekonomienheten MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

91 91

92 92

93 sida Dnr: 93 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Projekt förstärkt resurs vid Beroendemottagningen som stöd för hemmaplanslösningar i Munkedals kommun Sammanfattning Socialsekreterarna vid Beroendemottagningen i Munkedal har fått i uppdrag att beskriva hur man med hjälp av ökade stödinsatser på hemmaplan kan utveckla verksamheten. Av förslaget framgår att en stöd-/resursperson bör tillsättas som arbetar på uppdrag från socialsekreterare. Personen ska ha i uppgift att med stödjande och utåtriktade insatser stärka klienten och interagera med dennes formella och informella nätverk. Omfattningen av en extra stödresurs till Beroendemottagningen kan uppskattas till mellan % av heltid. Kostnaden för den föreslagna resurspersonen bör kunna svara mot en minskning av förväntade kostnader för externa institutionsplaceringar. Bakgrund Beroendemottagningen är en öppenvårdsmottagning för personer med missbruk eller beroende och som drivs av socialtjänsten Munkedals kommun. Mottagningen bemannas av en kurator och två socialsekreterare. I huvudsak är arbetsfördelningen att socialsekreterarna arbetar med utredningsarbete och kuratorn med stöd- och behandlingsarbete i grupp (även anhöriga) och enskilt. Socialsekreterarna och kuratorn arbetar gemensamt och flexibelt med förekommande arbetsuppgifter av förebyggande, stödjande och behandlande karaktär. Arbetet på Beroendemottagningen har sin grund i att klienter, för att nås av stödjande eller behandlande insatser, kommer till mottagningen. I vissa fall saknar personer med missbruk/beroende förutsättningar eller motivation att på egen hand ta sig till mottagningen, varför socialsekreterarna också arbetar uppsökande. Med detta kan uppnås en bedömning av den aktuella situationen är i hemmet och ett samtal i syfte att öka klientens motivation att komma till mottagningen, vilket inte alltid lyckas. Personer med psykiatrisk problematik kan genom biståndsbedömare beviljas insatsen boendestöd även om det förekommer missbruk. Generellt kan sägas att boendestöd är en bra insats, men att personer med missbruk ofta behöver mer anpassade insatser, som inte alltid ryms inom det boendestöd som erbjuds idag MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

94 sida 2 94 Förslag om en stödresurs För att öka flexibiliteten vad gäller tillgängliga insatser för personer med missbruk och beroende i Munkedals kommun föreslås att en särskild resurs inrättas för att arbeta stödjande och utåtriktat. Resursen bör vara kopplad till Beroendemottagningen och kan beskrivas som en kvalificerad kontaktperson, en behandlingsassistent eller som en boendestödjare med särskild inriktning på missbruk/beroende. Resursen bör ha sin bas på Beroendemottagningen med fokus på missbruket/beroendet och arbeta hos och med personer som har behov av långsiktiga, stödjande insatser såsom: Hembesök i syfte att upprätthålla en regelbunden kontakt, stimulera till funktionalitet i boendet, att arbeta med motivationshöjande/aktiverande insatser och på olika sätt stödja klienten i dennes vardag. Behjälplig i kontakter med myndigheter och vårdgivare och på andra sätt stödja klienten med dennes nätverk; anhöriga och vänner. Tillgänglig som person i situationer där man behöver vara två. Stödet utformas i samråd med den enskilde och ska utgöra en insats som inom ramen för Socialtjänstlagen, beviljas och följs upp av socialsekreterare knuten till Beroendemottagningen. Resurspersonen arbetar självständigt med genomförandet av uppdraget. Metodiken bör, i likhet med mottagningens övriga verksamhet, utgå från nationella riktlinjer inom området. Konsekvenser av förslaget Fördelar Socialtjänsten förfogar över en specifik resurs för att ge stöd och hjälp till personer med missbruk/beroende i deras egen miljö. Det lokala nätverket engageras. Insatsen ska vara individuellt utformad och kunna anpassas till aktuella behov. Ett bredare utbud av lokala insatser ger ökade möjligheter att arbeta förebyggande och att möta upp problem på ett tidigare stadium. Behovet av externa institutionsplaceringar bör kunna minska. Nackdelar Ökad kostnad för bemanning inom Beroendemottagningen. Alla institutionsplaceringar kan inte motverkas med lösningar på hemmaplan. Fysisk arbetsplats - Beroendemottagningen behöver expandera, eventuellt på bekostnad av andra verksamheter i samma lokal MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

95 sida 3 95 Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Beräknad kostnad för en tjänst 100% c:a 510 tkr. Budget avseende institutionsplaceringar placeringar för missbrukare uppgår för 2015 till 1,2 mkr. Prognosen för kostnaden för 2015 i skrivande stund är -1,2 mkr, vilket tyder på en årskostnad för 2015 på 2,4 mkr. Kostnaden för 2014 var c:a 1,7 mkr, ett underskott på 590 tkr i förhållande till budget Kostnaderna de sista två åren avseende placeringskostnader på institution har ökat kraftigt och att på hemmaplan genomföra ovanstående beskrivna hemmaplansarbete är ett led i att sänka dessa kostnader genom att arbeta aktivare på hemmaplan. Finansieringen kan inte ske inom budgetram men målet är att få budget i balans under 2016 och dämpa kostnadsutvecklingen på längre sikt. Projektet beräknas pågå under två år. 2. Miljö Ingen miljöpåverkan. 3. Folkhälsa Förslaget bedöms främja folkhälsan i målgruppen genom det stöd och insatser som kan erbjudas. Även de berörda personernas möjlighet till social samvaro, delaktighet i samhället och trygghet bedöms genom denna verksamhet kunna främjas positivt. Även ur ett barnperspektiv bör det vara av vikt att föräldrar kan få extra stöd vid missbruks/beroendeproblematik där även barnens situation blir mer kartlagt och belyst. Verksamheten riktar sig till en utsatt grupp i samhället som är i behov av mer stöd och hjälp än vad kommunen i dag kan erbjuda. 4. Facklig samverkan enligt FAS Information till de fackliga parterna. Förslag till beslut Att kommunstyrelsen godkänner projekt förstärkt resurs vid Beroendemottagningen under en period av två år. Återrapport en gång per år. Åsa Thuresson Enhetschef IFO Peter Martinsson Sektorchef Stöd Beslutet expedieras till: Sektorchef Stöd Enhetschef IFO Ekonomienheten Akten MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

96 96

97 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Västra Götalandsregionen och länets kommuner har en gemensam handbok för hjälpmedel och en gemensam hjälpmedelsförsörjning. Ansvarsfördelningen mellan region och kommun regleras i ett hälso och sjukvårdsavtal. Den nuvarande hjälpmedelsförsörjningen är gemensamt upphandlad och Hjälpmedelscentralen inom Regionservice driver verksamheten. Avtalet för hjälpmedelsförsörjningen går ut I EU:s nya upphandlingsdirektiv finns en bestämmelse som möjliggör samarbete mellan upphandlande myndigheter för att säkerställa att ett allmännyttigt uppdrag som är gemensamt för de avtalsslutande myndigheterna kan fullgöras. Västra Götalandsregionen och länets kommuner har den gemensamma ambitionen att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienterna. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Självkostnad och reglering av över och underskott. Vårdgivarna och hjälpmedelscentralen ska tillämpa den ekonomiska modellen, som är framtagen av en arbetsgrupp, som medger kontroll av självkostnaden. Reglering av över respektive underskott tar sin utgångspunkt i nettoresultatet inom respektive huvudområde. Över och underskott inom huvudområdet fördelas årligen med utgångspunkt från respektive vårdgivares kostnadsandel av den summerade kostnaden. Samarbetsorganisationen för hjälpmedel kommer att hantera frågor om över och underskott. 2. Miljö 3. Folkhälsa Ett samarbetsavtal med tidigare leverantör innebär mindre arbetsuppgifter för personal då inarbetade rutiner finns. För patienterna bör det leda till att det inte blir några nya rutiner som leder till sämre hjälpmedelsförsörjning. 4. Facklig samverkan enligt FAS Central nivå Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att teckna avtal i enlighet med förslag, Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel Margot Stelling Enhetschef Rehabenheten Vård och omsorg Maria Ottosson - Lundström Sektorschef Vård och omsorg Beslutet expedieras till: VGR Samordningsfunktionen för hjälpmedel MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

98 Missiv angående Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Bakgrund Västra Götalandsregionen och länets kommuner har en gemensam handbok för hjälpmedel och en gemensam hjälpmedelsförsörjning. För den enskilde patienten innebär denna kontinuitet i vård och behandling även om huvudmannaansvar ändras under vårdtiden. Ansvarsfördelningen mellan region och kommun regleras i ett hälso- och sjukvårdavtal. Den nuvarande hjälpmedelsförsörjningen är gemensamt upphandlad och Hjälpmedelscentralen inom Regionservice driver verksamheten. Avtalet för hjälpmedelsförsörjningen går ut Under hösten 2013 och våren 2014 har Västra Götalandsregionen och länets kommuner diskuterat hur hjälpmedelsförsörjningen ska lösas fortsättningsvis. EU:s nya upphandlingsdirektiv från ska implementeras i svensk lagstiftning I direktivet finns en bestämmelse som möjliggör samarbete mellan upphandlande myndigheter för att säkerställa att ett allmännyttigt uppdrag som är gemensamt för de avtalsslutande myndigheterna kan fullgöras. Samarbetet ska ledas via en gemensam samverkansorganisation som säkerställer insyn och inflytande från respektive sjukvårdshuvudman och ett gemensamt ansvar för verksamhetens bedrivande. Under försommaren 2014 redovisade länets samtliga kommuner att man önskade utveckla ett sådant samarbete med Västra Götalandsregionen. Under hösten 2014 har förslag till samarbetsavtal arbetats fram gemensamt. Nu finns ett samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Länets kommuner och Västra Götalandsregionen har nu att ta ställning till förslaget och teckna likalydande samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Samarbetsavtalet Samarbetsavtalet möter alla de kriterier som fanns i förslaget från Västra Götalandsregionen och som kommunerna sade ja till under försommaren Utgångspunkten för samarbetsavtalet är ett ökat samarbete mellan vårdgivare och Hjälpmedelscentralen kring det gemensamma allmännyttiga uppdraget att ha en gemensam hjälpmedelsförsörjning till nytta för länets användare av hjälpmedel och ta ett gemensamt ansvar för respektive sjukvårdshuvudmans lagstadgade skyldighet att erbjuda hjälpmedel till personer med funktionshinder. Denna utgångspunkt innebär bl.a. att samarbetsavtalet inte har samma format som ett upphandlat avtal. Uppföljning ska ske i god tid före samarbetsavtalets upphörande och förnyat ställningstagande till fortsatt samarbete ska tas till hur EU:s nya upphandlingsdirektiv införts i svensk lagstiftning samt till Hälso- och sjukvårdsavtalet Västsvenska kommunalförbundens samorganisation Box 5073, Göteborg Besök: Gårdavägen 2, Göteborg Tel: E- post: info@vastkom.se Organisationsnummer:

99 2 99 Tjänstespecifikation, bilaga A Utgångspunkten för tjänstespecifikationen är tidigare kravspecifikation, som modifierats för att möjliggöra en gemensam successiv utveckling av verksamheten. Iakttagelser från revisionen och EY har beaktats liksom erfarenheter från hittillsvarande avtalsvård. Tjänstespecifikationen har två bilagor. Den första innehåller 50 Moment, som är en fördjupad beskrivning av tjänsterna. Momenten kommer under våren att kompletteras med beskrivningar av arbetssätt. Beskrivningarna kommer sedan att finnas på den gemensamma hemsidan. Framtagandet av dessa beskrivningar kommer att göras succesivt. Den andra bilagan är planen för kvalitetsuppföljning av det nya avtalet. Kvalitetsuppföljningen omfattar Patient- och brukarsäkerhet, Leveranssäkerhet samt Tillgänglighet. Samarbetsorganisationen, Samarbete och styrning, bilaga B Genom samarbetsavtalet utvecklas den nuvarande samverkansorganisationen för hjälpmedel. Den nya samarbetsorganisationen ska säkerställa insyn och inflytande från respektive sjukvårdshuvudman och ett gemensamt ansvar för verksamhetens bedrivande. Vårdgivare och Hjälpmedelscentralen ska bidra så att det blir ett samarbete som bygger på ett gemensamt ansvarstagande för hjälpmedelsverksamhetens leverans. Den nuvarande samverkansorganisationen förstärks med en politisk beredning för hjälpmedelsfrågor. Pågående uppföljning av samverkan mellan huvudmännen kan innebära att uppdraget förändras. Arbetsuppgiften för den nuvarande beredningsgrupp Avtal breddas till att också omfatta utvecklingsfrågor. Uppdraget för den nuvarande beredningsgruppen Handbok breddas till att också omfatta sortimentsfrågor. Beredningsgruppen WebSesam byter namn till beredningsgrupp IT- stöd för ökad flexibilitet. I samarbetsavtalet används vid flera tillfällen och under flera rubriker begreppet Samarbetsorganisationen. Kommande arbete som beskrivs i Bilaga D kommer att konkretisera bl.a. rapporteringsvägar, beslutsnivåer och beslutsvägar inom Samarbetsorganisationen. Finansiell samverkan, bilaga C Det nya avtalet för hjälpmedelsförsörjningen innebär, till skillnad från tidigare upphandlat avtal, att kostnaderna utgår från självkostnadsprincipen. En ny prismodell har utvecklats. Vårdgivarna betalar som tidigare utifrån hälso- och sjukvårdsansvaret enligt gällande avtal. Vårdgivarna tar ett gemensamt ansvar för verksamhetens resultat och Hjälpmedelscentralens tydliggörs som en egen resultatenhet. Fortsatta åtgärder inför avtalsstart, bilaga D Det finns ett antal aktiviteter som måste säkerställas inför avtalsstart. Höstens projektorganisation är avvecklad och det fortsatta förberedelsearbetet görs inom ramen för gängse samarbetsorganisation. Ledningsrådet för Hjälpmedel spelar en central roll i detta. Samordningsfunktionen förstärks fram till avtalsstart.

100 3 100 Beredning Det gemensamma arbetet har utförts inom ramen för den nuvarande samverkansorganisationen för hjälpmedel. Den nuvarande organisationen har följande gemensamma grupperingar; Det politiska samrådet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen (SRO) Ledningsgruppen för samverkan VGR/VGK Välfärd (LiSA- gruppen) Ledningsrådet för hjälpmedel De tre beredningsgrupperna Avtal, Handbok och WebSesam Hjälpmedelsforum Samordningsfunktion Under hösten 2014 har en projektorganisation arbetat för att konkretisera avtalet. Projektets har kontinuerligt rapporterats till berörda grupper. Inför projektstart samlades alla delprojektdeltagare och ledningsrådet för hjälpmedel. Efter genomfört arbete genomfördes en avrapportering Under hösten har inom VGR information bl. a lämnats till Hälso- och sjukvårdsutskottet, Regionkansliledningen och Koncernledning hälso- och sjukvård. På kommunsidan har information lämnats till VästKoms styrelse och kommunalförbunden. Ställningstaganden och beslut Ledningsrådet för hjälpmedel ställde sig bakom förslaget till samarbetsavtal vid möte LiSA- gruppen godkände förslaget vid möte SRO godkände förslaget och rekommenderade huvudmännen att teckna avtal i enlighet med förslaget. Efter VästKoms styrelsemöte rekommenderas kommunerna i Västra Götaland att för egen del besluta om och underteckna samarbetsavtalet för försörjning av personliga hjälpmedel i enlighet med förslaget. Beslutet meddelas Västra Götalandsregionen via Samordningsfunktionen för hjälpmedel före Originalhandling av samarbetsavtalet, för undertecknande och meddelande till Västra Götalandsregionen, kommer att tillsändas kommunernas officiella postbrevlådor under mars månad Det bilagda Samarbetsavtalet för försörjning av personliga hjälpmedel är tänkt att användas för beredning och ställningstaganden i kommunen inför undertecknandet av originalhandlingen. Pär Levander VästKom

101 101 Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel mellan Kommun xxxx och Västra Götalandsregionen Samarbetet I detta avtal samarbetar var och en av de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Vårdgivare är de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen. Utförare är Servicenämnden genom Hjälpmedelscentralen inom Västra Götalandsregionen. 2. Bakgrund Ansvaret för förskrivning av personliga hjälpmedel är knutet till hälso- och sjukvårdsansvaret enligt Hälso och sjukvårdslagen. I Västra Götaland styrs ansvarsförhållandena av Avtal som reglerar hälsooch sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland (Hälso och sjukvårdsavtalet) och Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel (Handbok). En gemensam hjälpmedelsförsörjning är en förutsättning för att hälso och sjukvårdsansvaret enligt nuvarande och kommande hälso- och sjukvårdsavtal ska kunna följas inom hjälpmedelsområdet. Den gemensamma ambitionen är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienterna. Upphandlad försörjning av personliga hjälpmedel för Västra Götalandsregionen och länets kommuner upphör Genom detta samarbetsavtal inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av personliga hjälpmedel att träda ikraft vid upphörande av upphandlad hjälpmedelsförsörjning. Detta samarbetsavtal reglerar försörjning av personliga hjälpmedel för Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna samt vårdgivarnas och Hjälpmedelscentralens samarbete kring denna verksamhet. Sida 1 av 8

102 Syfte och mål Målet med samarbetssavtalet och en gemensam hjälpmedelsförsörjning är att patienter i Västra Götaland på lika villkor ska få tillgång till funktionellt fullgoda hjälpmedel och god service oavsett bostadsort och huvudman. Samarbete kring hjälpmedelsfrågorna ska också ge en rationell verksamhet utan parallella organisationer. Samarbetsavtalet ska säkerställa en gemensam successiv utveckling av försörjningen av personliga hjälpmedel. Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen åtar sig att med transparens och öppenhet samarbeta för att möjliggöra en gemensam hjälpmedelsverksamhet och medverka till att verksamheten utvecklas och bedrivs effektivt med hög kvalitet. Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen åtar sig att gemensamt arbeta för att vårdprocess/vårdkedja för patienterna fungerar på ett gränsöverskridande sätt och verka för att den lagstadgade skyldigheten att erbjuda patienter hjälpmedel fullföljs. Inför genomförande av detta samarbetsavtal behöver vissa områden, samarbeten och processer utvecklas. Dessa åtgärder redovisas i Bilaga D Områden/aktiviteter att säkerställa inför avtalsstart inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. 4. Samarbetsavtalets omfattning och avtalsperiod Detta samarbetsavtal med bilagor reglerar Västra Götalands 49 kommuners och Västra Götalandsregionens gemensamma ansvar att bedriva försörjning för personliga hjälpmedel inom huvudgrupperna rörelsehinder, kommunikation och information samt medicinsk behandling inom gruppen antidecubitus. Grundutrustning och övriga hjälpmedel inom huvudgruppen medicinsk behandling ingår inte inom ramen för samarbetsavtalet. Samarbetsavtalet gäller för perioden Förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsinsats som kontinuerligt förändras och påverkas av förändringar i lagstiftning, vårdgivarnas struktur- och verksamhetsförändringar, valfrihetsregler, nya och/eller förändrade diagnostik- och medicinska behandlingsmetoder samt demografiska förändringar. Detta kan påverka behovet av tjänster, produkter och volymer under avtalsperioden. De 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen tar ett gemensamt ansvar för händelser och kostnader som kan uppkomma som en följd av detta avtal. 5. Avtalsinnehåll Detta samarbetsavtal har fyra bilagor som tillsammans utgör grunden för det fortsatta samarbetet kring försörjning av personliga hjälpmedel. Bilaga A Tjänstespecifikation för försörjning av personliga hjälpmedel enligt samarbetsavtal i Västra Götaland Sida 2 av 8

103 103 Bilaga A.1 Bilaga A.2 Moment i tjänsten inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Plan för kvalitetsuppföljning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Bilaga B Bilaga C Bilaga D Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Samarbetsorganisationen - Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Områden/aktiviteter att säkerställa inför avtalsstart inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland 6. Samarbetsorganisationen - Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för personliga hjälpmedel Den tidigare organisationen för hjälpmedelsamverkan är utvecklad för att stödja samarbetsavtalet för förskrivning av personliga hjälpmedel. I organisationen hanteras frågor rörande förskrivnings- och försörjningsfrågor. Samarbetsorganisationen för hjälpmedel utgörs av från vårdgivarna partsammansatta grupper där Hjälpmedelscentralen medverkar. Till stöd för samarbetsorganisationen finns som tidigare en samordningsfunktion som samfinansieras av huvudmännen. Länets kommuner samverkar i gemensamma frågor inom bl.a. hjälpmedelsområdet via de fyra kommunalförbunden. Kommunalförbunden äger i sin tur VästKom för länsgemensamma frågor. I samarbetsgrupperna ingår representanter från kommunalförbunden och en representant från Göteborgs stad. Vårdgivarnas inflytande och medverkan inom ramen för detta samarbetsavtal säkerställs i samarbetsorganisationen. Nedan redogörs kort för denna samarbetsorganisation. Uppdrag, sammansättning och arbetsformer för samarbetsorganisationen beskrivs närmare i text och organisationsbild i Bilaga C Samarbetsorganisationen - Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. Politisk samarbetsorganisation Det politiska samrådsorganet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen (SRO) Det övergripande politiska ansvaret för samarbetsfrågor åvilar SRO som leder och utvecklar samverkan inom bl.a. hjälpmedelsområdet i Västra Götaland på uppdrag av Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner. SRO fastställer uppdragshandling till Politisk beredning för hjälpmedelsfrågor. Sida 3 av 8

104 104 Politisk beredning för hjälpmedelsfrågor Den politiska beredningsgruppen har representanter från kommunerna/kommunalförbunden och Västra Götalandsregionen, för inflytande i hjälpmedelsverksamhetens utvecklings, uppföljnings- och kvalitetsfrågor. Gruppen ska följa och utveckla samarbetet inom hjälpmedelsområdet i Västra Götaland. Tjänstemännens samarbetsorganisation Ledningsgrupp för samverkan VGR/VGK Välfärd (LiSA-gruppen) LiSA-gruppen utgör forum för gemensamma välfärdsfrågor varav hjälpmedel är ett område. Gruppen har som uppdrag att samordna den länsgemensamma samverkan med ett uttalat syfte att skapa effektivitet och resultat med ett framtidsinriktat anslag. LiSA-gruppen fastställer uppdragshandlingen till Ledningsrådet för hjälpmedel. Ledningsrådet för hjälpmedel Uppdraget omfattar strategisk och taktisk ledning inom förskrivning och försörjning av hjälpmedel. Ledningsrådet för hjälpmedel är också forum för informationsutbyte mellan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen samt omvärldsbevakning inom hjälpmedelsområdet. Ledningsrådet för hjälpmedel fastställer uppdragshandlingar till beredningsgrupperna, Hjälpmedelsforum och samordningsfunktionen. Beredningsgrupper Beredningsgruppernas uppdrag är att bereda frågor inom respektive ansvarsområde och ta fram förslag, rekommendationer och beslutsunderlag till Ledningsrådet för hjälpmedel. Hjälpmedelsforum Hjälpmedelsforum utgör ett forum för dialog och informationsutbyte avseende förskrivning och försörjning av hjälpmedel. Genom information och kommunikation ges förutsättningar för en likvärdig grundsyn på förskrivning och försörjning för patienter i Västra Götaland. Samordningsfunktion Utvecklingsledarnas uppdrag som samordningsfunktion är att samordna hjälpmedelsfrågor på uppdrag av huvudmännen. Samordningsfunktionen organiseras inom Västra Götalandsregionens Koncernstab Hälso- och sjukvård. 7. Hjälpmedelcentralens uppdrag Hjälpmedelscentralen ska följa aktuella författningar och standarder inom hälso- och sjukvårdsområdet och det medicintekniska området. Hjälpmedelscentralen ska upphandla varor och tjänster enligt lagen om offentlig upphandling och gällande regelverk för Västra Götalandsregionen. Hjälpmedelscentralens uppdrag utgående från detta samarbetsavtal framgår av Bilaga A Tjänstespecifikation för försörjning av personliga hjälpmedel enligt samarbetsavtal i Västra Götaland. Hjälpmedelscentralen ska utföra åtagandet på ett etiskt, kvalitativt och ekonomiskt effektivt sätt och åtar sig att från och med avtalsstart bedriva verksamhet i enlighet med detta samarbetsavtal och Sida 4 av 8

105 105 dess bilagor. Hjälpmedelscentralen är en självständig aktör men får inte företräda vårdgivaren utöver vad som framgår av detta samarbetsavtal. Om Hjälpmedelscentralen upphandlar underleverantör för utförande av verksamhet enligt samarbetsavtalet ansvarar Hjälpmedelscentralen för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Hjälpmedelscentralen ska upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Hjälpmedelscentralen ska ha en verksamhetschef enligt 29 Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Vid tillsättning och byte av verksamhetschef ska godkännande inhämtas från Ledningsrådet för hjälpmedel. Hjälpmedelscentralen ska ha tillgång till personal i den omfattning detta samarbetsavtal kräver. I verksamheten ska finnas tillgång till legitimerad arbetsterapeut, legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast, legitimerad logoped och för uppdraget annan nödvändig kompetens. Hjälpmedelscentralen ansvarar för att personalen får den utbildning som erfodras för att upprätthålla och utveckla kompetens inom uppdraget. Hjälpmedelscentralen ska vid marknadsföring avseende åtagandet följa intentionerna i detta avtal. Vårdgivarnas roll som uppdragsgivare ska framgå i alla relevanta sammanhang. Hjälpmedelscentralen ansvarar för att informera om verksamheten till invånare i Västra Götaland, samverkansparter och andra intressenter. 8. Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel Finansiell samverkan och ekonomisk modell beskrivs närmare i Bilaga B Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. Modellen ska stödja innehållet i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel och en rationell förskrivning, hög nyttjandegrad av hjälpmedel, kostnadseffektiv hantering samt bidra till att minska kvalitetsbristkostnader. Kalkylmodell Prissättning och ekonomisk redovisning följer en framtagen kalkylmodell som beskriver Hjälpmedelscentralens hela verksamhet fördelat på fyra huvudområden. Självkostnad och reglering av över- och underskott Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen ska tillämpa den beskrivna ekonomiska modellen som medger kontroll av självkostnaden. För att identifiera en korrekt självkostnad krävs att Hjälpmedelscentralen har en separat resultat- och balansräkning, skild från Regionservice övriga verksamheter. Reglering av över- respektive underskott tar sin utgångspunkt i nettoresultatet inom respektive huvudområde. Över och underskott inom huvudområdet fördelas årligen med utgångspunkt från respektive vårdgivares kostnadsandel av den summerade kostnaden. Frågor om över- och underskott hanteras av vårdgivarna genom samarbetsorganisationen för hjälpmedel. Sida 5 av 8

106 106 Prissättning Prissättning görs årligen i budgetprocessen och bygger på kalkylmodellens resultat. Priserna kan även justeras i samband med större upphandlingar. Ledningsrådet för hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen har en dialog och samarbetar kring prissättningen. Samarbetsorganisationen följer upp och initierar en utveckling av prissättningen. Rapportering Hjälpmedelscentralen rapporterar månadsvis ekonomiskt utfall enligt kalkylmodellens huvudområden till samarbetsorganisationen. Avstämning och rapportering av självkostnad görs i samarbetsorganisationen i samband med delårsbokslut och årsbokslut, i enlighet med årshjulet för budget och uppföljning. Fakturering Fakturering omfattar de tjänster som beskrivs i Bilaga A Tjänstespecifikation för försörjning av personliga hjälpmedel. Fakturering sker månadsvis med 30 dagars betalningstid från fakturans ankomstdag. 9. Patientsäkerhet och skada Hjälpmedelscentralen och vårdgivarna ska ha ett proaktivt patientsäkerhetsarbete som leder till minskad risk för vårdskada hos patienterna. Hjälpmedelscentralen ansvarar för person- och sakskada eller annan skada som orsakats genom fel eller försummelse av Hjälpmedelscentralen. Hjälpmedelscentralen ska hålla vårdgivaren skadeslös om krav väcks mot vårdgivaren som en följd av Hjälpmedelscentralens handlande eller underlåtenhet att handla. Hjälpmedelscentralen ska ha rätt att delta i bemötandet av sådant krav. Vårdgivarna ska snarast underrätta Hjälpmedelscentralen om krav framställs mot Hjälpmedelscentralen som omfattas av föregående stycke och vårdgivarna ska inte utan Hjälpmedelscentralens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Hjälpmedelscentralens ersättningsskyldighet. Vårdgivarna är därtill skyldig att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot vårdgivarna framförs som omfattas av Hjälpmedelscentralens ersättningsskyldighet. Det åligger Västra Götalandsregionen att teckna och vidmakthålla ansvarsförsäkring och övriga erforderliga försäkringar för fullgörandet av uppdraget som täcker de skador som Hjälpmedelscentralen är ansvarig för. Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen tecknas av vårdgivarna. Hjälpmedelscentralen ska tillhandahålla de intyg, utredningar och analyser som Landstingets ömsesidiga försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Västra Götalandsregionens patientnämnder handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som Hjälpmedelscentralen svarar för. Hjälpmedelscentralen ska snarast ge nämnderna den information som efterfrågas. Sida 6 av 8

107 Uppföljning Samarbetsavtalet ska följas upp månadsvis avseende kvalitet och ekonomi enligt Bilaga A.2 Plan för kvalitetsuppföljning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland samt Bilaga B Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. Rapportering görs till vårdgivarna via olika delar av samarbetsorganisationen. 11. IT-stöd Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen har ett gemensamt IT-system som ger stöd för hjälpmedelsförsörjningen och samarbetet. Hjälpmedelscentralen ska rapportera relevant och tillförlitlig information om händelser och transaktioner till vårdgivaren och tillsammans med vårdgivaren genomföra överenskomna uppföljningar. Hjälpmedelscentralen ska lämna utbudsinformation till invånartjänsten 1177 Tema hjälpmedel. 12. Uppföljning och övergång Ledningsrådet för hjälpmedel ansvarar på uppdrag av LiSA-gruppen för uppföljning och värdering av samarbetsavtalet. Om överenskommelse om fortsatt samarbete inte kan nås upphör avtalet från Den politiska beredningen för hjälpmedelsfrågor ansvarar för att bevaka gällande avtalstider och i god tid initiera arbete så att beredskap finns inför nytt avtal, oavsett avtalsform. Vid ställningstagande till fortsatt samarbete ska hänsyn tas till hur EU:s nya upphandlingsdirektiv införts i svensk lagstiftning och till hur Hälso- och sjukvårdsavtalet utformas efter april I det fall samarbetet kring hjälpmedelsförsörjning mellan huvudmännen upphör ska vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen samråda kring hantering av hjälpmedelsadministration, teknisk dokumentation, patientjournaler, lokaler, utrustning och personal, för att övergången till annan utförare ska kunna ske utan avbrott eller brister i verksamheten. Hjälpmedelscentralen är skyldig att till vårdgivarna lämna ut sådana uppgifter som är av betydelse, inför och i samband med samarbetsavtalets upphörande. 13. Tvist Tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal som inte kan lösas inom ramen för samarbetsorganisationen enligt punkt 6 i detta avtal, ska avgöras av svensk allmän domstol med Göteborgs tingsrätt som första instans. Detta samarbetsavtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar av vilka vårdgivaren och utföraren tagit var sitt. Sida 7 av 8

108 108 Ort och datum Ort och datum För xxx kommun För Västra Götalandsregionen Behörig befattningshavare Behörig befattningshavare Namnförtydligande Namnförtydligande Sida 8 av 8

109 109 BILAGA A TJÄNSTESPECIFIKATION För försörjning av personliga hjälpmedel enligt samarbetsavtal för hjälpmedelsförsörjning i Västra Götaland

110 110 Innehåll 1. Allmänt Giltighetstid Samarbetet Överenskommelse Tjänster Vårdgivarnas åtaganden Servicenivåer och servicefönster Tillgänglighet Leveranstider Pris och betalningskonstruktion... 5 Bilagor... 6 Bilaga A.1 Moment till tjänster inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland... 6 Bilaga A

111 Allmänt Ansvaret för förskrivning av personliga hjälpmedel är knutet till hälso- och sjukvårdsansvaret enligt Hälso- och sjukvårdslagen. I Västra Götaland styrs ansvarsförhållandena av Avtal som reglerar hälsooch sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland och Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Denna tjänstespecifikation beskriver hur försörjningen av personliga hjälpmedel ska utföras under tiden för samarbetsavtalet. Samverkande IT-system används gemensamt för tjänstens utförande. Hjälpmedelscentralen ska hämta patientuppgifter från vårdgivarnas gemensamma IT-system. 2. Giltighetstid Samarbetet I detta avtal samarbetar var och en av de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Vårdgivare är de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen Utförare är Servicenämnden genom Hjälpmedelscentralen i Västra Götalandsregionen 4. Överenskommelse Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen har genom samarbetsavtalet ett gemensamt åtagande att bedriva försörjning för personliga hjälpmedel inom huvudgrupperna rörelsehinder, kommunikation och information samt medicinsk behandling inom gruppen antidecubitus. Grundutrustning och övriga hjälpmedel inom huvudgruppen medicinsk behandling ingår inte inom ramen för samarbetsavtalet. Målet med samarbetsavtalet och en gemensam hjälpmedelsförsörjning är att patienter i Västra Götaland på lika villkor ska få tillgång till funktionellt fullgoda hjälpmedel och god service oavsett bostadsort och huvudman. Under avtalstiden kan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen komma överens om förändringar i och utveckling av tjänster i syfte att öka kvalitet och öka kostnadseffektiviteten för vårdgivarna i Västra Götaland. Ändringar som görs förtecknas i en ändringslogg. Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen ska följa aktuella författningar och standarder inom hälsooch sjukvårdsområdet och det medicintekniska området samt Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. 2

112 Tjänster Leverans/hämtning Montering/demontering Rekonditionering Anpassning Specialanpassning Avhjälpande underhåll Förebyggande underhåll Expertkunskap och konsultation Sortiment Statistik och analys gällande i avtalet ingående tjänster Hantering av medicintekniska avvikelser Fakturering 6. Vårdgivarnas åtaganden Följa gemensamt upprättade rutiner Ansvara för förskrivarnas kompetens Ansvara för beställning och kostnadsansvar för tolk Beställa tjänst i det gemensamma IT-systemet för hjälpmedel. I undantagsfall, då digital beställning inte är möjlig, kan beställningar hanteras manuellt Ansvara för att registrera förskrivna hjälpmedel i det gemensamma IT-systemet för hjälpmedel så att de är spårbara Rapportera brister och risker gällande utförande av tjänster 7. Servicenivåer och servicefönster Hjälpmedelscentralens tjänsteutbud ska vara tillgängligt för förskrivare och patient alla helgfria vardagar Midsommarafton, julafton och nyårsafton likställs med helgdag. 7.1 Tillgänglighet Hjälpmedelscentralen ska följa Västra Götalandsregionens riktlinjer Tillgängliga och användbara miljöer riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet och Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. Hjälpmedelscentralen ska ha utbudspunkter för konsultation och utprovning inom samtliga produktområden, teknisk service samt utbildning för förskrivare i de fyra geografiska områden som motsvarar kommunalförbunden. Hjälpmedelscentralens lokaler som patient och förskrivare ska besöka ska vara belägna så att det finns kollektivtrafik fram till verksamheten. Hjälpmedelscentralens lokaler ska vara ändamålsenliga och för verksamheten anpassade med en bemannad reception. Hjälpmedelscentralen ska anpassa lokaler, telefontider, öppethållande och mottagningstider för utprovning, individanpassning och service, enligt följande: Verksamheten ska vara öppen för förskrivare och patient alla helgfria vardagar

113 113 Telefontillgänglighet ska finnas under ordinarie öppettider för information och rådgivning samt för tidsbokning Kundtjänst konsultation ska vara bemannad med sakkunnig kompetens under ordinarie öppettid Vid behov av specifik kompetens kan kundtjänst föra vidare frågan direkt Vid de tider då Hjälpmedelscentralen inte har öppet ska telefonsvarare ge information om öppettider Patient med förskrivet hjälpmedel, för vilket avhjälpande underhåll på jourtid ingår, ska få information om vad det innebär samt telefonnummer för kontakt i samband med leverans. Hjälpmedelscentralen ska ha telefontillgänglighet under ordinarie öppettider på ett ingående telefonnummer där samtal ska besvaras av en person inom 5 minuter för minst 80 % av till Hjälpmedelscentralen inkommande samtal. Svarstid för sakkunnig telefonrådgivning och information avseende lager och leverans, teknisk service, konsultationer samt fakturafrågor ska vara inom 5 minuter. 7.2 Leveranstider Leverans till geografiskt område, inklusive buffertförråd, ska ske på fast dag en gång/vecka. Leverans av hjälpmedel inklusive tillbehör och anpassning av hjälpmedel ska ske senast 7 vardagar efter mottagen beställning (= A-sortiment). Övriga hjälpmedel inklusive tillbehör och anpassning ska levereras senast 17 vardagar efter beställning (= B-sortiment). Vid samleverans styrs leveransdatum av den produkt som har längst leveransdatum. Leveranstid för specialanpassning ska överenskommas mellan förskrivare och Hjälpmedelscentralen vid beställning. För produkter utanför A/B-sortiment ska Hjälpmedelscentralen informera förskrivaren om beräknad leveranstid. Leveranser av lagerförda hjälpmedel inom A-sortimentet för akuta behov ska utföras vardagar senast 24 timmar efter beställning. Hämtning av hjälpmedel ska utföras i samband med nästkommande fasta leveransdag. Montering/installation ska följa väntetider för leverans av hjälpmedel. För montering/installation av hjälpmedel som kräver dubbelkompetens t.ex. både montör och elektriker ska montering/installation utföras senast 10 vardagar efter mottagen beställning. Anpassning av hjälpmedel ska påbörjas senast 3 vardagar efter mottagen beställning, om hjälpmedlet finns att tillgå. Avhjälpande underhåll ska påbörjas inom 3 vardagar efter mottagen beställning och vara genomförd inom 10 vardagar. Akut avhjälpande underhåll under vardagar ska utföras snarast möjligt, dock senast 8 arbetstimmar efter mottagen beställning. Jourreparation (= ej vardagar) göras med maximalt 5 timmars inställelsetid. 4

114 114 Konsultations-/utprovningstid ska erbjudas senast 15 vardagar efter mottagen beställning. Vid akuta behov ska konsultations-/utprovningstid erbjudas inom 5 vardagar Om försening gällande beställd produkt/tjänst uppstår ska förskrivare/vårdgivare underrättas 8. Pris och betalningskonstruktion Detaljer om pris och betalning beskrivs i Bilaga B Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. Fakturering omfattar de tjänster som ingår i denna bilaga. 5

115 115 Bilagor Bilaga A.1 Moment till tjänster inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Momenten utgör en fördjupad beskrivning av tjänsterna. Momenten kommer att kompletteras med beskrivningar av arbetssätt. Beskrivningarna kommer att finnas på den gemensamma hemsidan, Hjälpmedel i Västra Götaland. Framtagandet av beskrivningar kommer att göras succesivt, både före och efter avtalsstart. Nr Moment Leverans Hämtning av förskrivna hjälpmedel 1 Samtliga hjälpmedel med funktionshyra ska vara märkta med individnummer på varje enskilt hjälpmedel så att de är spårbara på individnivå. 2 I de fall förskrivaren bedömer att patients behov inte täcks av hjälpmedel inom upphandlat sortiment ska Hjälpmedelscentralen kunna erbjuda produkter utanför sortiment. 3 Hjälpmedelscentralen ska upprätthålla kompetens och kunskap kring produkter utanför avtalat sortiment samt aktivt följa den tekniska utvecklingen inom hjälpmedelsområdet. 4 Hjälpmedelscentralen ska ge förskrivande enheter möjlighet att ha hjälpmedel i lokala buffertförråd där det ska finnas ett varierat sortiment av hjälpmedel utifrån verksamhetens behov. 5 Sortimentet i lokala buffertförråd, dess volym, uppackning i förråd och leveransdag ska överenskommas mellan Hjälpmedelscentralen och respektive Vårdgivare. 6 Hjälpmedelscentralen ska hantera automatisk påfyllnad till lokala buffertförråd. 7 Hjälpmedelscentralen och respektive vårdgivare ska i samverkan minst en gång årligen följa upp att lokala buffertförråd bedrivs kostnadseffektivt utifrån verksamhetens behov. 8 Hjälpmedelscentralen ska leverera hjälpmedel till vid beställning angiven adress, det vill säga till förskrivande enhet eller till patients vistelseadress, inom Västra Götalands län. 9 Vid leverans till patients vistelseadress ska tidpunkt för leverans överenskommas mellan Hjälpmedelscentralen och patienten. 10 Vid behov ska Hjälpmedelscentralen efter beställning utföra akuta leveranser av förskrivna hjälpmedel. 11 Hjälpmedelscentralen ska efter registrerad hämtorder hämta hjälpmedel från angiven adress inom Västra Götalands geografiska gränser. 12 Hjälpmedelscentralen ska lämna återlämningskvitto vid hämtning hos patient. Rekonditionering 13 Hjälpmedelscentralen ska verka för återanvändning av returnerade produkter i den mån det går att förena med miljö-, säkerhets- och kvalitetskrav. 14 Rekonditionering ska utföras enligt tillverkarens instruktioner och med delar/material som uppfyller tillverkarens specifikationer. Montering/demontering 15 Hjälpmedelscentralen ska efter beställning montera/installera/demontera hjälpmedel i patients bostad. 16 Hjälpmedelscentralen ska utföra funktionskontroll enligt tillverkarens anvisningar av hjälpmedlet vid montering/installering. 6

116 116 Anpassning 17 Hjälpmedelscentralen ska anpassa hjälpmedel enligt förskrivarens anvisning. 18 Anpassning av produkt ska göras i Hjälpmedelscentralens lokaler. Om detta inte är möjligt ska anpassning utföras i den miljö där patienten vistas alternativt hämtas/lämnas av Hjälpmedelscentralen. Specialanpassning 19 Hjälpmedelscentralen ska tillsammans med förskrivaren bedöma möjligheten att göra specialanpassning i relation till andra lösningar och effektuera specialanpassningen. 20 Hjälpmedelscentralen ska specialanpassa hjälpmedel enligt förskrivares anvisning. Vid specialanpassning svarar Hjälpmedelscentralen för att aktuella författningar följs och teknisk dokumentation. 21 Hjälpmedelscentralen ska verka för att möjliggöra kombinationer av olika tillverkares produkter för att minska antalet specialanpassningar. 22 Hjälpmedelscentralen ska vid förfrågan från förskrivare lämna preliminärt kostnadsförslag på omfattning beräknat pris för specialanpassning respektive anpassning inom CEmärkning. Avhjälpande underhåll 23 Avhjälpande underhåll ska göras efter beställning från patient eller förskrivare. 24 Hjälpmedelscentralen ska föra teknisk dokumentation vid avhjälpande underhåll. 25 Enklast möjliga ersättningsprodukt utifrån patientens behov ska kunna erbjudas vid avhjälpande underhåll. 26 Hjälpmedelscentralen ska tillhandahålla jourreparationer av personligt förskrivna sängar och personlyftar utanför ordinarie arbetstid. Förebyggande underhåll 27 Förebyggande underhåll ska utföras på hjälpmedel med den periodicitet och efter de kontrollscheman/motsvarande som anges i tillverkarens anvisning eller enligt gällande krav från myndigheter och vid varje tidpunkt aktuella standarder. 28 Hjälpmedelscentralen ska föra teknisk dokumentation vid förebyggande underhåll. Sortiment 29 A-sortiment är produkter med hög förskrivningsvolym, hög förskrivningsfrekvens och/eller behov av snabb leverans. B-sortiment är produkter med en lägre förskrivningsfrekvens och/eller mindre förskrivningsvolym. 30 Övrigt sortiment är de produkter som inte ryms inom A och B sortiment. 31 Hjälpmedelscentralen ska tillse att de hjälpmedel som finns i avtalat sortiment för förskrivning finns tillgängliga i vårdgivarnas gemensamma IT-system med produkt- och artikelinformation, prisuppgift, bilder och bruksanvisning för såväl huvudhjälpmedel som tillbehör. 32 Hjälpmedelscentralen ska kontrollera att förskrivningsbara hjälpmedel i sortiment finns i nationella hjälpmedelsdatabasen. 7

117 117 Expertstöd och konsultation 33 Expertstöd kring produkter omfattar generell rådgivning, konsultation, utbildning/information och anpassning/specialanpassning. Expertstödets kompetens ska bestå av fördjupad och aktuell kunskap samt erfarenhet inom samtliga produktområden. Expertstödet ska ha ett konsultativt arbetssätt och ge råd och förslag till förskrivare. 34 Hjälpmedelscentralen ska fortlöpande bevaka, följa och anpassa sig till den forskning/utveckling som görs inom samtliga produktområden som omfattas av samarbetsavtalet. Hjälpmedelscentralen bör delta i projekt och forskning inom hjälpmedelsområdet och i utredningsarbetet i samband med införande av nya produkter. 35 Konsulent ska eftersträva enklast möjliga hjälpmedel som tillgodoser patientens behov. 36 Vid konsultation ska den kompetens som krävs ingå, t ex såväl hjälpmedelskonsulent som tekniker. 37 Konsultation ska göras i Hjälpmedelscentralens lokaler, vårdgivarens lokaler eller i den miljö där patienten vistas. 38 Hjälpmedelscentralen ska informera och utbilda förskrivare om aktuellt sortiment. 39 Samtliga förskrivare ska årligen erbjudas information/visning av produkter på ett sådant sätt som överenskommes med Hjälpmedelsforum. 40 Förskrivare ska kunna boka en visning inom ett produktområde som en konsultation. 41 Information ska fortlöpande lämnas till vårdgivarna då Hjälpmedelscentralen förändrar hjälpmedelssortiment. 42 Hjälpmedelscentralen ska erbjuda utbildning som tillgodoser förskrivares behov av fördjupad kompetens kring hjälpmedelsprodukter kopplat till olika funktionsnedsättningar och förskrivning av hjälpmedel. 43 Utbildningsinsatserna ska planeras och genomföras i samverkan med respektive vårdgivare och/eller Hjälpmedelsforum. Statistik och Analys 44 Hjälpmedelscentralen ska lämna statistiksammanställningar i digital form efter framställan eller minst fyra gånger per år, enligt plan för kvalitetsuppföljning. 45 Hjälpmedelscentralen ska mot självkostnad kunna lämna betalarspecifik statistik utöver standardrapporter. 46 Fakturaunderlag i Excelformat samt standardrapporter ska finnas tillgängliga för kostnadsansvariga i rapportgeneratorn Crystal Report. 47 Standardrapporter tas fram i samverkan mellan beredningsgrupp Avtal och Hjälpmedelscentralen. Hantering av medicintekniska avvikelser 48 Teknisk dokumentation ska vid förfrågan göras tillgänglig för vårdgivarna. Fakturering 49 Fakturering ska göras månadsvis. 50 Fakturaunderlag per kalendermånad ska finnas i Vårdgivarnas IT-system och vara i Excelformat. Underlaget ska innehålla de uppgifter som behövs för kontroll och för attest. Fakturaunderlag ska även kunna fås som PDF fil och pappersunderlag. Samarbetsavtalet ska möjliggöra förtroendeförskrivning i enlighet med handboken. Fakturor på hjälpmedel som förtroendeförskrivs ska styras till rätt betalare. 8

118 118 Bilaga A.2 Plan för kvalitetsuppföljning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland 1. Patientsäkerhet Patientens behov av funktionellt fullgott hjälpmedel säkerställs. Med patientsäkerhet avses att minimera skador och risker vid användning av hjälpmedlen. Patientsäkerhet avser även att levererat hjälpmedel överensstämmer med utprovning och anpassning för att målet med förskrivningen uppnås. Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Medicintekniska avvikelser: Antal Produktområde Produkt Jämförelse med föregående kvartal Eventuell händelse orsakad av åtgärd hos Hjälpmedelscentralen Undersöka följsamhet till överenskommelse/instruktion /rutin. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Leveranskvalitet: Antal inkomna felrapporter gällande patient- och brukarsäkerhet Redovisas på 6-siffrig ISO-kod Hjälpmedelscentralen beskriver vidtagna och/eller planerade åtgärder Förhindra upprepning av negativa händelser. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. 9

119 Leveranssäkerhet Beställd produkt och/eller tjänst levereras inom avtalad tid till den av förskrivaren angivna platsen. Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel hjälpmedel som levererats inom fastställd leveransram (A- B) är 98 %. Redovisas inklusive respektive exklusive automatpåfyllnad. Avvikelse gällande enskild produkt redovisas. Antal förskrivna hjälpmedel per 6-siffrig ISO-kod. Hjälpmedelscentralen redovisar gruppvis för Kommun, Primärvård, Sjukhus, Habilitering & Hälsa. Andel akuta leveranser av hjälpmedel inom A-sortiment som utförts inom 24 timmar från mottagen beställning ska vara 100 %. Aktuella hjälpmedel redovisas på 6-siffrig ISO-kod. Hjälpmedelscentralen redovisar gruppvis för Kommun, Primärvård, Sjukhus, Habilitering & Hälsa. Säkerställa att patient får behov av hjälpmedel tillgodosett. Säkerställa att utskrivning från sjukhus inte försenas eller rehabilitering fördröjs. Information om vilka volymprodukterna är ger stöd för att utveckla produktanvisningarna i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. För att säkerställa att patient får akut behov av hjälpmedel tillgodosett. Att utskrivning från sjukhus inte försenas eller rehabilitering försvåras. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Samarbetsorganisationen halvårsvis. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. 10

120 Tillgänglighet Hjälpmedelscentralen ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider för konsultation/utprovning, anpassning/specialanpassning och service efter ställda krav. Förskrivande enheter ska ha tillgång till lokala buffertförråd. Det ska finnas god fysisk och kognitiv tillgänglighet till lokaler och verksamheten ska tillhandahålla information i anpassad form. Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel telefonsamtal till kundtjänst som besvaras inom 5 minuter ska vara 80 %. Andel konsultations- /utprovningstider som erbjudits inom 15 vardagar efter mottagen beställning ska vara 100 %. Följer förskrivares krav på tillgänglighet i syfte att inte fördröja rehabiliteringsprocessen. Tillräckligt snabb tillgång till hjälpmedel för att inte fördröja rehabiliteringsprocessen. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Samarbetsorganisationen halvårsvis. Antal utförda specialanpassningar samt inom vilka produktområden är de gjorda. Hjälpmedelscentralen redovisar gruppvis för Kommun, Primärvård, Sjukhus, Habilitering & Hälsa. Andel utförda underhåll, fördelade på förebyggande, avhjälpande, akuta och jourreparationer som utförts enligt avtalad tidsram samt vilka hjälpmedel på 6-siffrig ISO-kod det gäller. Andel beställningar gjorda av patient respektive förskrivare. Undersöka följsamhet till överenskommelse/instruktion / rutin samt Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Stöd för utveckling av produktanvisningar i Handboken. Säkerställa patientens behov av funktionellt fullgott hjälpmedel. Följa patientens grad av delaktighet vid beställning av underhåll. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. 11

121 121 BILAGA B Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland

122 Bilaga B Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen ska tillämpa den ekonomiska kalkylmodellen som medger kontroll av självkostnaden. Dialog ska ske mellan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen om prissättningen under avtalstiden. Modellen ska stödja innehållet i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel och uppmuntra till en rationell förskrivning, hög nyttjandegrad av hjälpmedel, kostnadseffektiv hantering samt bidra till att minska kvalitetsbristkostnader. Kalkylmodell En kalkylmodell har utarbetats som inbegriper hela Hjälpmedelscentralens verksamhet fördelad på fyra huvudområden: Produkt personliga hjälpmedel, Tjänst personliga hjälpmedel, Hjälpmedel vid medicinsk behandling och Grundutrustning. Modellens huvudområden beskriver även de delar som inte ingår i samarbetsavtalet, hjälpmedel vid medicinsk behandling och grundutrustning, inkluderande relaterande produkter och tjänster. Detta för att kunna få en helhetsbild och därmed få ett underlag för bedömning av Hjälpmedelscentralens självkostnad. För produkter personliga hjälpmedel, oavsett uthyrda eller försålda, tar modellen sin utgångspunkt i Hjälpmedelscentralens inköpspris för produkten. Till detta läggs de aktiviteter/tjänster/övriga kostnader som är förknippade med produkten/produktgruppen. Detta resulterar i ett utpris till vårdgivaren som uttrycks som funktionshyra eller försäljningspris. 1

123 123 För tjänster tar kalkylmodellen sin utgångspunkt i tjänstens timkostnad. Till detta läggs de aktiviteter/tjänster/övriga kostnader som är förknippade med tjänsten. Detta resulterar i ett utpris till vårdgivaren som uttrycks som timpris eller fast pris. Hjälpmedel vid medicinsk behandling och grundutrustning behandlas väsentligen på samma sätt som angivits för personliga hjälpmedel. För att kunna särredovisas i förhållande till samarbetsavtalet förses transaktionerna inom detta område med särskild markering. På varje beskrivet huvudområde eller på valfri nivå inom detta redovisas det ekonomiska resultatet genom att ställa intäkter mot kostnader och därmed få fram ett nettoresultat. Medel för utveckling inom ramen för samarbetsavtalet fastställs i samverkan mellan Ledningsrådet för hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen inför varje verksamhetsår i samband med budgetarbetet Självkostnad och reglering av över- och underskott Reglering av över- respektive underskott tar sin utgångspunkt i nettoresultatet inom respektive huvudområde. Överskott/underskott inom huvudområdet fördelas årligen med utgångspunkt från respektive vårdgivares kostnadsandel av den summerade kostnaden. Samarbetsorganisationen för hjälpmedel hanterar frågor om reglering av över- och underskott. För att kunna tillämpa självkostnadsprincipen ska resultatet för huvudområdena i kalkylmodellen vägas mot Hjälpmedelscentralens totala kostnader och intäkter. Detta innebär att Hjälpmedelscentralen har en separat resultat- och balansräkning. Prissättning och fakturering Prissättning görs årligen i budgetprocessen och bygger på kalkylmodellens resultat. Priserna kan även justeras i samband med större upphandlingar. Ledningsrådet för hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen samarbetar kring prissättningen. Samarbetsorganisationen följer upp och initierar en utveckling av prissättning. Köp av hjälpmedel Vårdgivaren ersätter Hjälpmedelscentralen vid fullgjord leverans. Reklamationer Hjälpmedelscentralen ersätter köphjälpmedel inom detta samarbetsavtal om varan är trasig eller skadad vid leverans. Detta ingår i försäljningspriset. Funktionshyra I funktionshyra ingår kostnader för funktionsduglig produkt, logistik, montering/installation, ankomst/leveranskontroll, förebyggande och avhjälpande underhåll, rekonditionering, biträde vid utredning av medicinteknisk avvikelse, återtag och utrangering samt Hjälpmedelscentralens administrativa kostnader. Vårdgivaren ersätter Hjälpmedelscentralen med funktionshyra per levererat hjälpmedel. Funktionshyra framgår av vid var tid gällande prislista. För funktionshyra för hjälpmedel, angivet i prislista som hyra, utgår en ersättning per dygn. Hjälpmedelscentralen fakturerar vårdgivaren från 2

124 124 den dag förskrivet hjälpmedel levererats till patient eller förskrivande enhet. Funktionshyran upphör tre dagar efter det att hjälpmedlet är avbeställt via hämtorder i IT-systemet. För hjälpmedel utanför ordinarie sortiment ska funktionshyra eller försäljningspris överenskommas med vårdgivaren. Övrig ersättning För övriga tjänster som ingår i samarbetsavtalet gäller förutsättningarna i kalkylmodellen. Modellen möjliggör för Ledningsrådet för hjälpmedel att avgöra debiteringsform. Ersättning för förlorat eller onormalt slitage av hjälpmedel Om patienten förlorat förskrivet hjälpmedel ska kostnader för detta svinn täckas av Hjälpmedelscentralen för produkter som omfattas av funktionshyran. Vårdgivaren ska stå för kostnaden för det svinn som överstiger 0,5 % av den totala kostnaden per år enligt kalkylmodellen för respektive vårdgivare. Om patienten hanterat förskrivet hjälpmedlet så att onormalt slitage uppkommit ersätter vårdgivaren Hjälpmedelscentralen för hjälpmedelsutrustningen. Hjälpmedelscentralen bedömer i samråd med vårdgivaren när onormalt slitage kan åberopas. Fakturering Fakturering görs månadsvis. Fakturaunderlag ska finnas tillgängligt för vårdgivaren att hämta ut från IT-systemet och rapportgenerator. Moms Moms debiteras för varor och tjänster till vårdgivare som inte tillhör Västra Götalandsregionen. Moms ska inte debiteras för hälso- och sjukvårdstjänster. Läs mer Rapportering Hjälpmedelscentralen rapporterar månadsvis ekonomiskt utfall enligt kalkylmodellens huvudområden till samarbetsorganisationen. Avstämning och rapportering av självkostnad görs i samarbetsorganisationen i samband med delårsbokslut och årsbokslut, i enlighet med årshjulet för budget och uppföljning. Dessutom har vårdgivarna möjlighet att vid behov ta ut rapporter ur IT-systemet för den egna verksamheten. 3

125 125 BILAGA C Samarbetsorganisationen Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland

126 126 Bilaga C Samarbetsorganisationen - Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland En gemensam hjälpmedelsförsörjning är en förutsättning för att ett hjälpmedel ska kunna följa patienten i vårdprocessen. Vårdgivarnas inflytande och medverkan inom ramen för detta samarbetsavtal säkerställs i samarbetsorganisationen. Samarbetsorganisationen ska eftersträva att alla vårdgivare oavsett driftsform medverkar i samarbetsorganisationen. Samarbetsavtalet ställer krav på strukturerade arbetsformer på såväl politisk- som tjänstemannanivå. För att säkerställa detta behövs tydliga uppdrag och befogenheter och effektiva handläggningsprocesser. Politisk samarbetsorganisation Det politiska samrådsorganet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen (SRO) Det övergripande politiska ansvaret för Hjälpmedelsfrågorna åvilar SRO som leder och utvecklar samverkan inom hjälpmedelsområdet i Västra Götaland på uppdrag av Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner. SRO är ett organ för övergripande politisk samverkan för gemensamma välfärdsfrågor varav hjälpmedel är ett område. SRO fastställer uppdragshandling till den politiska beredningen för hjälpmedelsfrågor. För kommunerna i Västra Götaland ingår ordförande från de fyra kommunalförbunden. Västra Götalandsregionen representeras av ordförande och vice ordförande i Regionstyrelsen samt Hälsooch sjukvårdsstyrelsen. Politisk beredning för hjälpmedelsfrågor Den politiska beredningsgruppen har representanter från kommunalförbunden och Västra Götalandsregionen för inflytande i hjälpmedelsverksamhetens utvecklings- uppföljnings- och kvalitetsfrågor. Gruppen ska på uppdrag av SRO följa och utveckla samarbetet inom hjälpmedelsområdet i Västra Götaland. Beredningen är förslagsställare till SRO i frågor gällande hjälpmedel. Uppdrag: Strategisk utveckling av samverkan mellan Västra Götalandsregionen och länets kommuner. Fastställa uppdraget till servicenämnden för hjälpmedelsförsörjning avseende kvalitet, ekonomiska förutsättningar, ersättningsmodell och servicenivåer och samverka i utvecklingsfrågor. Säkra att strategiska samverkansfrågor för gemensamma IT-system tas omhand inom ramen för Styrgrupp IT i Väst (SITIV). Följa upp samarbetet och lämna förslag om fortsatta samverkansformer mellan Västra Götalandsregionen och länets kommuner inom hjälpmedelsområdet. Ta ställning till principiella förändringar av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Ta ställning till principiella frågor rörande tolkning och tillämpning av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. 1

127 127 Sammansättning: Representanter Antal Utses av Ordförande Kommunerna i VG Vice ordförande VGR Kommunerna i VG 5 Kommunalförbunden och Göteborgs stad VGR 5 2 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 1 Ägarutskottet, 1 Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1 Servicenämnden Tjänstemännens samarbetsorganisation Ledningsgrupp för samverkan VGR/VGK Välfärd (LiSA-gruppen) LiSA-gruppen utgör forum för gemensamma välfärdsfrågor varav hjälpmedel är ett område. Gruppen har i uppdrag att samordna det länsgemensamma samverkansarbetet med ett uttalat syfte att skapa effektivitet och resultat med ett framtidsinriktat anslag. LiSA-gruppen fastställer uppdragshandlingen till Ledningsrådet för hjälpmedel. Ledningsrådet för hjälpmedel Uppdraget omfattar strategisk och taktisk ledning inom förskrivning och försörjning av hjälpmedel. Ledningsrådet för hjälpmedel är också forum för informationsutbyte mellan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen samt omvärldsbevakning inom hjälpmedelsområdet. Ledningsrådet för hjälpmedel fastställer uppdragshandlingar till beredningsgrupperna, Hjälpmedelsforum och samordningsfunktionen. Medlemmarna ska ha mandat att fastställa rekommendationer för vårdgivarna samt bereda frågor till den politiska samverkansorganisationen. Ordförande och vice ordförande utses av Västra Götalands kommuner (VGK) respektive Västra Götalandsregionen (VGR) och utgör presidium. Ordförandeskapet under avtalsperioden ligger på kommunerna och vice ordförande på VGR. Presidiet har ansvar för att stödja samordningsfunktionen i det operativa arbetet. Uppdrag: Hantera och prioritera frågeställningar utifrån hjälpmedelsområdet. Ansvara för att tolka, utveckla och följa upp samarbetsavtalet för försörjning av personliga hjälpmedel, inom vårdgivarnas verksamheter och med Hjälpmedelscentralen. Ge uppdrag till och utse ordförande i de tre permanenta beredningsgrupperna. Vid behov skapa särskilda arbetsgrupper för tillfällig beredning. 2

128 128 Säkerställa användandet av IT-stöd i hjälpmedelsprocessen. Omvärldsbevakning inom hjälpmedelsområdet. Hantera principiella och strategiska frågor gällande Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Sammansättning: Representanter Antal Utses av Ordförande 1 Kommunerna genom VästKom Vice ordförande 1 VGR genom Koncernstaben för Hälso-och sjukvård Kommuner inom VG 5 Kommunalförbunden-och Göteborgs stad VGR 5 VGR genom Koncernledningen för Hälso- och sjukvård Hjälpmedelscentralen deltar vid fast punkt vid varje möte. Samordningsfunktionen deltar som sekreterare. Arbetsformer Ledningsrådet för hjälpmedel möts sex gånger per år. Ordförande kan kalla till ytterligare möten vid behov. Beredning av ärenden till Ledningsrådet för hjälpmedel görs av beredningsgrupperna och/eller samordningsfunktionen. Ledningsrådet för hjälpmedel för mötesanteckningar. Beredningsgrupper Beredningsgrupperna får uppdrag och strategisk vägledning från Ledningsrådet för hjälpmedel. Beredningsgruppernas uppdrag är att bereda frågor inom respektive ansvarsområde och ta fram förslag, rekommendationer och beslutsunderlag till Ledningsrådet för hjälpmedel. Det finns tre fasta beredningsgrupper; Beredningsgrupp Handbok & Sortiment. Ansvarar för beredning, uppföljning och revidering av riktlinjer och produktanvisningar i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Sortimentsarbete i samverkan med Hjälpmedelscentralen. Beredningsgrupp Avtal & Utveckling. Ansvarar för beredning, uppföljning och utveckling av samarbetsavtalet. Uppdraget omfattar beredning av strategiskt ekonomiska frågor, prioriteringar och utvecklingsuppdrag. Beredningsgrupp IT-stöd. Hantera frågor kring utveckling och anpassning gällande användningen av IT-stödet. Gemensamt uppdrag Bereda frågor inom respektive ansvarsområde och ta fram förslag, rekommendationer och beslutsunderlag till Ledningsrådet för hjälpmedel. Verka för evidensbaserad hjälpmedelsförskrivning. Verka för en likvärdig grundsyn på hjälpmedelsförsörjningen. Följa och bidra till utveckling inom området. 3

129 129 Involvera Hjälpmedelsforum, när så behövs, för att få förankring och perspektiv i frågor. Sammansättning De fasta beredningsgrupperna består av representanter för de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionens förvaltningar. Representanter Antal Utses av Kommuner 5 Kommunalförbunden och Göteborgs stad genom VästKom VGR 5 VGR genom Koncernledning Hälso-och sjukvård Hjälpmedelscentralen 1 Regionservice Samordningsfunktionen deltar i samtliga beredningsgrupper. Arbetsformer Beredningsgrupperna möts utifrån behov, sex till åtta gånger/år. Ledningsrådet för hjälpmedel utser ordförande. Mötesanteckningar ska föras och rapportering görs till Ledningsrådet för hjälpmedel. Rekommendationer och beslutsunderlag dokumenteras Hjälpmedelsforum Hjälpmedelsforum utgör ett forum för dialog och informationsutbyte avseende förskrivning och försörjning av hjälpmedel. Genom information och kommunikation ges förutsättningar för en likvärdig grundsyn på förskrivning och försörjning för patienter i Västra Götaland. Uppdrag Verka för gemensamma och samordnade arbetssätt inom hjälpmedelsområdet. Utgöra ett forum för förankring av det gemensamma arbetet inom hjälpmedelsområdet. Ansvara för kommunikation och dialog avseende tillämpning av rekommendationer från beredningsgrupper och Ledningsrådet för hjälpmedel. Föra in relevanta frågor som aktualiserats i respektive organisation. Sprida information och förankra de frågor som hanterats i Hjälpmedelsforum. Sammansättning Hjälpmedelsforum består av representanter från de 49 kommunerna, Västra Götalandsregionens förvaltningar och Hjälpmedelscentralen. Vid särskilda behov kan representationen ändras, exempelvis kan en stor kommun erbjudas två platser. Ledningsrådet för hjälpmedel beslutar om förändring. Representanter Antal Kommuner 49 VGR: Primärvård, offentlig 5 4

130 130 Primärvård, privata utförare 5 Primärvårdens hjälpmedelsenhet 1 Habilitering & Hälsa 2 Länssjukvård 8 Hjälpmedelscentralen 1 Arbetsformer Hjälpmedelforum möts fyra till sex gånger/år. Samordningsfunktionen är ordförande och sekreterare. Mötesanteckningar ska föras. Samordningsfunktion Utvecklingsledarnas uppdrag som samordningsfunktion är att samordna hjälpmedelsfrågor på uppdrag av huvudmännen genom Ledningsrådet för hjälpmedel. Samordningsfunktionen organiseras inom Västra Götalandsregionens Koncernstab Hälso- och sjukvård. Uppgifter Samordna agenda och vara sekreterare vid ledningsråd för hjälpmedel. Rapportera till Ledningsråd för hjälpmedel från beredningsgrupperna. Bevaka och föreslå strategiska/taktiska frågor avseende förskrivning och försörjning till Ledningsrådet för hjälpmedel. Samordna och planera beredningsgruppernas arbete som ordförande eller tillsammans med ordförande Samordna beredning, uppföljning och revidering av riktlinjer och produktanvisningar i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Vara ordförande och sekreterare och ansvara för dagordningen i Hjälpmedelsforum. Sammanställa uppföljningsrapporter och rapportera resultat till samverkansorganisationen. Samarbeta med vårdgivare, hjälpmedelscentral, brukarorganisationer, sektorsråd och Ledningsrådet för läkemedelsnära produkter. Samarbeta med Hjälpmedelscentralen i löpande frågor. Företräda vårdgivarna vid samarbete med Hjälpmedelscentralen. Informera om övergripande frågor via och nyhetsbrev. Vid behov upprätta kommunikationsplan. Vara redaktör och informationsansvarig för 5

131 Samarbetsorganisation för hjälpmedel från SRO Det övergripande politiska ansvaret för samarbetsfrågor åvilar Samrådsorganet (SRO) som leder och utveckla samverkan inom hjälpmedelsområdet i Västra Götaland på uppdrag av Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner. - strategisk utveckling - samverkan - Handboken - Beställning - Principer - Utvärdering LiSA-gruppen Politisk Beredningsgrupp - Beredning - Koordinering - Uppdrag - Utvärdering Uppdrag i enlighet med Samarbetsavtalet Servicenämnden Regionservice - Enligt uppdrag driva och utveckla hjälpmedelsförsörjningen till VGR och VGK Samordningsfunktionen Beredningsgrupp Handbok och sortiment Ledningsrådet för hjälpmedel Beredningsgrupp Avtal och utveckling Beredningsgrupp IT-stöd - Avtalsvård - Uppföljning - Tolkning - Utveckling - Prioritering Samarbete i försörjningsfrågor Hjälpmedelsforum Hjälpmedelscentralen

132 132 BILAGA D Områden/aktiviteter att säkerställa inför avtalsstart inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland

133 133 Bilaga D Områden/aktiviteter att säkerställa inför avtalsstart inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Områden Aktivitet Ansvar Samarbetsorganisationen Uppdragshandlingar utifrån samarbetsavtalet Mandat/Roll Arbetsform och struktur Hjälpmedelscentralens medverkan Representanter Hjälpmedelsforum Beredningsgrupper Ledningsrådet för hjälpmedel Politisk beredning för hjälpmedelsfrågor Samordningsfunktionen Uppdrag/Roll Dimensionering Ekonomiskt stöd/controlling Utforma uppdragshandlingar Nomineringsprocess utifrån ovan beslutade uppdragshandlingar Utforma uppdragsbeskrivning Kommunikation och information Aktivitet Ansvar Kommunikationsplan Frågor och svar på hemsidan inför starten av samarbetsavtalet Utforma kommunikationsplan Ta fram form och publicera Finansiell samverkan Aktivitet Ansvar Hjälpmedelscentralen egen resultatenhet Kalkylmodellen Årshjul för budget, uppföljning och resultathantering Göra Hjälpmedelscentralen till egen resultatenhet Konkretisera och genomföra Konkretisera och genomföra Samordningsfunktionen, VästKom och Regionkansliet. Ställningstagande i LiSAgruppen/SRO, Ledningsrådet för hjälpmedel Samordningsfunktionen, VästKom och Regionkansliet. Ställningstagande i LISAgruppen/SRO, Ledningsrådet för hjälpmedel VästKom och Regionkansliet. Ställningstagande i Ledningsrådet för hjälpmedel Samordningsfunktionen Samordningsfunktionen Regionservice Samordningsfunktionen och Regionservice Samordningsfunktionen och Regionservice. Ställningstagande i Ledningsrådet för hjälpmedel/lisagruppen 1

134 134 Prismodell Rapporter Ekonomiskt utfall enligt kalkylmodell Självkostnader Definiera standardrapporter Färdigställa och genomföra Färdigställa Samordningsfunktionen och Regionservice. Ställningstagande i Ledningsrådet för hjälpmedel Samordningsfunktionen och Regionservice Tjänstespecifikation Aktivitet Ansvar 50 moment beskriver arbetssättet Konkretisera beskrivningar av momenten Samordningsfunktionen och Hjälpmedelscentralen. Beredningsgrupp Avtal Kvalitetsuppföljning Aktivitet Ansvar Standardrapporter enligt Bilaga A.2 Definiera Samordningsfunktionen och Hjälpmedelscentralen Grundutrustning Aktivitet Ansvar Hantering av grundutrustning Långsiktig hantering Säkerställa att nuvarande lösning kvarstår Hjälpmedel för medicinsk behandling Aktivitet Hantering av hjälpmedel för medicinsk behandling Långsiktig hantering Uppdragshandling för ett långsiktigt omhändertagande av frågan Säkerställa att nuvarande lösning kvarstår Uppdragshandling för ett långsiktigt omhändertagande av frågan Hjälpmedelscentralen VästKom/Regionkansliet Ansvar IT Aktivitet Ansvar Förvaltningsorganisation för IT-stöd Etablera förvaltningsorganisation Utforma uppdragshandling Område Läkemedel och Hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen Område Läkemedel och Hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen Regionkansliet, VästKom, GITS, LiSAgrupppen och SITIV Det nya samarbetsavtalet ska möjliggöra en gemensam succesiv utveckling av hjälpmedelsområdet. I arbetet med detta samarbetsavtal har ett antal framtida utvecklingsfrågor identifierats. Dessa frågor finns förtecknade hos samordningsfunktionen. 2

135 135 Förkortningslista SRO (Politiska samrådsorganet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen) LiSA-gruppen (Ledningsgrupp för samverkan Västra Götalandsregionen/Västra Götalands kommuner - välfärd) VästKom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation) SITIV (Styrgrupp IT i väst) GITS (Gemensam IT samordningsfunktion) Ett organ för övergripande politisk samverkan för gemensamma välfärdsfrågor varav hjälpmedel är ett område. Ansvarar för att leda och utveckla samverkan i Västra Götaland på uppdrag av Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner Utgör forum för gemensamma välfärdsfrågor, varav hjälpmedel är ett område. Har som uppdrag att samordna den länsgemensamma samverkan med ett uttalat syfte att skapa effektivitet och resultat med ett framtidsinriktat anslag Sammanslutning som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund samt Skaraborgs kommunalförbund Styrgrupp för gemensamma IT frågor som rör Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen Arbetar med verksamhetsutveckling med stöd av IT på uppdrag av Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner 3

136 VästKom Styrelsen PROTOKOLL Sam manträdesdatum 2o15-O3-03 Blad r 136 Plats och tid Residenset, Vänersborg, tisdagen den 3 mars, zor5, kl.o9'15-1o'3o' Beslutande Frånvarande Övriga deltagande Utses attjustera Jonas Ransgård, ordförande Stefan Svensson Ulf Olsson Margareta Lövgren Eva Johansson Mattias Josefsson Katarina Jonsson Henrik Sundström PaulÄkerlund Martin Carling Clas-,Âke Sörkvist Patrik Karlsson Johan Nyhus Ulf Eriksson Kjell Hedvall Carina Gullberg Anneli Hulthén, adjungerad Conny Johansson, adjungerad Peter Lindroth, adjungerad Crister Persson, adjungerad Thomas Jungbeck Per-Olof Hermansson Joakim Svärdström Lars Lindén Helena Söderbäck Pär Levander Per-Olof Hermansson ar9areta Lövgren Underskrifter Sekreterare... t fffiì/rr4^ as Jung ck Ransg rd Ulf Olsson J ustera nde... Marga Lövgren

137 VästKom Styrelsen PROTOKOLL S am m a nträ desd atu m o3 Blad s 137 Sos Avtal med VGR om samarbete kring försörjning av personliga hjälpmedel. Pär Levander föredrar. Efter ett intensivt arbete under mer än ett år har vi nu kommit till fram till ett slutligt förslag till samarbetsavtal med VGR om försörjning av personliga hjälpmedel som ska att gälla fr.o.m. 2o15-1o-o1. Det gemensamma politiska Samrådsorganet beslutade den r3 februari zor5 att rekommendera VästKoms styrelse besluta att rekommendera länets kommuner att ställa sig bakom förslaget till samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel samt att teckna avtal med Västra Götalandsregionen enligt förslaget. Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta att rekommendera länets kommuner att ställa sig bakom förslaget till samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel samt attteckna avtal med Västra Götalandsregionen enligt förslaget. Styrelse n besl utar en I i gt a rbetsutskottets förslag Justerandes sign.

138 sida Dnr: TJÄNSTESKRIVELSE Rapport från Beredningen för Samhällsdialog Ordföranden i beredningen för Samhällsdialog har inkommit med rapport från beredningens aktiviteter sedan senaste rapporten till kommunfullmäktige. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna rapporten. Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten Mats Tillander Tf. kommunchef MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

139 sida Rapport - Beredningen för samhällsdialog 1. Beredningen har sedan senaste avrapportering haft följande möten Beredningen består av följande ledamöter: t.o.m fr.o.m Lars-Göran Sunesson (c) ordf Lars-Göran Sunesson (c) ordf Karin Blomstrand (fp) Karin Blomstrand (fp) Rolf Berg (s) Lisbeth Christophersen (s) Ann-Sofie Alm (m) Jan Hognert (m) Per Nilsen (sd) Per Nilsen (sd) Stefano de Santis (ksff) Salome Olsson (kd) Anna-Carin Herdebrant (mp) Selvi Vestgård (mp) (har befriats från uppdraget ) 3. Följande ärenden har tagits upp och beretts/bereds av gruppen: På uppdrag av kommunfullmäktige Medborgarråd Utreda möjligheten att aktivt arbeta med medborgarråd eller liknande i Munkedals kommun. Vi har många olika typer av råd där möjlighet till samhälls-/medborgardialog finns. De har olika karaktär och funktion. Liksom när det gäller styrdokument och planer borde en genomgång av dessa göras vid en dialogdag, så att alla fullmäktigeledamöter känner till dem och vilka möjligheter och skyldigheter de ger. Vi ser inget behov av ytterligare medborgarråd, men har arbetat med fadderpolitikersystemet. När det gäller fadderpolitiker finns snart ett färdigt förslag. Föreningslokaler Ta fram förslag på hur behovet av samlingslokaler kan tillgodoses. I samarbete med föreningar och andra som har behov av lokaler för sin verksamhet. En inventering är gjord, föreningsmöte anordnat, presentation av kommunens och, i viss mån, föreningars lokaler gjordes. Diskussion mellan förvaltning och föreningar kommer att fortsätta ang. föreningarnas behov av lokaler för kontor/förvaring samt halltider i idrottshallarna MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

140 sida Motion om att slå ihop beredningar och skapa kommundelsråd Motionen är beredd av beredningen för samhällsdialog och ska att lyftas i beredningen för fullmäktiges arbetsformer innan den kommer till fullmäktige för beslut. Fullmäktiges arbete Utreda möjligheterna att låta kommunens invånare medverka i en öppen diskussion i fullmäktige om, och ge synpunkter på fullmäktiges roll, funktion, arbetssätt och genomförande. Vi menar att allmänheten inte ska vara med och diskutera fullmäktiges arbetsformer då det regleras i arbetsordning och lagar. Vi föreslår kf-presidiet att ordna dialogtillfällen, kring aktuella frågor, med allmänheten, t.ex. i samband med en dialogdag, då eftermiddagen eller en kväll kan genomföras med allmänheten. Egna ärenden Diskuterat planförfarandet starta detaljplanearbetet med startmöte. Utbildning av planprocesserna i utbildningsinsatserna inför nya mandatperioden Dialog med ungdomar planerar att ha dialog med kunskapens hus och Kungsmarksskolans niondeklassare under hösten. Planering sker med rektorerna. Medborgarbudget diskuterat att ev. föreslå ett försök med medborgarbudget kring investeringsbudgetens poster som har med konstnärlig utsmyckning att göra. Ändrad skolorganisation återkoppling, information och diskussion i beredningen. 4. Reflektioner från ordföranden Beredningen för samhällsdialog har sedan senaste avrapportering varit mycket aktiv. Både genom att uppdrag från fullmäktige har behandlats samt genom egna initiativ i beredningen. Dock tror jag att arbetet med att föra ut aktuella frågor till allmänheten för information/diskussion behöver bli mer aktivt. Tyvärr har deltagandet hos några av beredningens ledamöter tidvis varit bristfälligt, vilket är beklagligt. Lars-Göran Sunesson Ordförande Beredningen för samhällsdialog MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

141 Dnr: sida TJÄNSTESKRIVELSE Kommunfullmäktiges fadderpolitik Kommunfullmäktige tog , efter förslag från Beredningen för Samhällsdialog, beslut om att inrätta kommundelsfaddrar under kommunfullmäktige och att välja tre fadderpolitiker för varje av de nio identifierade kommundelarna. För den nya mandatperioden har fullmäktige hittills valt att inte tillsätta nya fadderpolitiker. Skälet är att man anser att arbetsformer för och antalet fadderpolitiker behöver ses över. Ärendet har diskuterats vid ett flertal gånger i beredningen för Samhällsdialog vars ledamöter enats om att en samlad faddergrupp om högst tio personer skulle kunna fungera bättre än det tidigare systemet. Beredningens ledamöter anser att beredningen för Samhällsdialog själva kan ta över fadderuppdraget inom ramen för, av kommunfullmäktige, redan givet uppdrag. Enligt Reglemente för Beredningen för samhälldialog är beredningens ansvar och uppdrag beskrivet enligt nedan: Beredningen ansvarar inom sitt område för att: utveckla former för medborgardialog med målsättning att få fler medborgare engagerade i frågor som rör kommunens verksamhet och utveckling. Medborgardialogen skall också ge förutsättningar för att tillvarata kompetens och kunskap i kommunen. föra ut frågor som fullmäktige beslutar för medborgardialog och förankring. Beredningens ledamöter har haft ett löpande uppdrag att förankra idén om en faddergrupp i sina partigrupper. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Kan innebära lägre arvodesnivåer då politiska uppdrag i högre grad kan samordnas. 2. Miljö Inte aktuellt. 3. Folkhälsa En fungerande dialog mellan folkvalda politiker och allmänheten främjar folkhälsan genom människors ökade delaktighet i den kommunala demokratin. 4. Facklig samverkan enligt FAS Ärendet berör inte förhållandet arbetsgivare arbetstagare. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att upphäva beslut om kommundelsfaddrar Kommunfullmäktige beslutar att Beredningen för Samhällsdialog tar över fadderuppdraget och utformar det inom ramen för beredningens ansvar och uppdrag MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

142 sida För Beredningen för samhällsdialog: Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

143 143

144 144

145 145 Beredningen för samhällsdialog Reglemente Reglemente för beredningen för samhällsdialog Dnr: KS Typ av dokument: Reglemente Handläggare: Kommunsekreterare Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Reviderat KF Antagningsdatum: Giltighet: Tills vidare MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

146 146 Reglemente för Beredningen för samhällsdialog Antaget av kommunfullmäktige , Dnr KS , rev Sammansättning och mandattid Beredningen för samhällsdialog ska bestå av 9 ledamöter. Beredningens presidium ska bestå av en ordförande och en vice ordförande. Ledamöterna väljs av kommunfullmäktige för fyra år räknat från och med den 1 januari efter att val till kommunfullmäktige hållits. 2 - Ansvar och uppdrag Beredningen ansvarar inom sitt område för att: utveckla former för medborgardialog med målsättning att få fler medborgare engagerade i frågor som rör kommunens verksamhet och utveckling. Medborgardialogen skall också ge förutsättningar för att tillvarata kompetens och kunskap i kommunen. föra ut frågor som fullmäktige beslutar för medborgardialog och förankring. Beredningen ansvarar även för att inom sitt område avge sådana yttranden som ankommer på beredningen. Beredningen kan inte delegeras någon rätt att besluta i sakfrågor och har därmed inte någon form av verksamhetsansvar. 3 - Rätt att väcka ärenden Beredningen har rätt att väcka ärenden som hör till beredningens ansvarsområde i kommunfullmäktige. 4 - Arbetsformer Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena och att minnesanteckningar förs. Kallelse ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelse ska på ett lämpligt sätt sändas till varje ledamot senast en vecka före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. I undantagsfall får kallelsen ske på annat sätt.

147 147 Om beredningen lämnar förslag till kommunfullmäktige ska alltid kommunstyrelsen ges tillfälle till yttrande. Beredningen får från kommunstyrelsen och anställda begära in de upplysningar och yttranden som behövs för att beredningen ska fullgöra sina uppgifter. Beredningen äger rätt att kalla utomstående. Beredningen får bestämma att också andra än ledamöter skall ha rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. 5 - Sammanträden Beredningen sammanträder på dag och tid som den själv bestämmer. Beredningen beslutar själv i varje enskilt fall om beredningens sammanträde ska vara öppet för allmänheten. 6 - Jäv För beredningen gäller de bestämmelser om jäv som finns kommunallagens 5 kap Ansvar och rapporteringsskyldighet Beredningen ska se till att det egna arbetet bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt bestämmelser i detta reglemente. Beredningen ska en gång om året (vid tidpunkt som kommunfullmäktige bestämmer) rapportera till kommunfullmäktige hur beredningen genomfört sitt arbete. I övrigt ska beredningarna lämna information till fullmäktige vid behov. Avrapportering till kommunfullmäktiges presidium ska ske på sätt som kommunfullmäktiges presidium bestämmer. 8 - Budget och arvoden Beredningen disponerar de medel som ställs till dess förfogande av kommunfullmäktige. Ordföranden ska fyra gånger per år rapportera till kommunfullmäktiges presidium om beredningens ekonomiska utfall och prognos. Arvode till ledamöter i beredningen utgår i enlighet med kommunens bestämmelser om arvoden och ersättning till förtroendevalda.

148 Dnr: sida TJÄNSTESKRIVELSE Webbsändningar av kommunfullmäktiges sammanträden Kommunfullmäktige beslutade att webbsända två viktiga sammanträden per år från och med 2015 samt ett sammanträde 2014 och att om kommunfullmäktiges presidium anser att ytterligare ett sammanträde är särskilt intressant för allmänheten kan de besluta att sända ytterligare ett sammanträde per år. Kommunfullmäktiges presidium anser att inga webbsändningar bör ske under 2015 på grund av kommunens ansträngda ekonomiska situation. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Varje webbsänt sammanträde genererar en kostnad mellan kronor beroende på hur långt det aktuella sammanträdet är. Kostnad för lagring av sändningarna på webbserver tillkommer på 1650 kronor per månad 2. Miljö Inte aktuellt. 3. Folkhälsa Webbsändningar kan leda till en ökad upplevelse av delaktighet i den kommunala demokratin vilket främjar folkhälsan. 4. Facklig samverkan enligt FAS Ärendet berör inte förhållandet arbetsgivare arbetstagare. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att upphäva tidigare taget beslut om webbsändningar Kommunfullmäktige beslutar att webbsända två viktiga sammanträden per år från och med 2016 Om kommunfullmäktiges presidium anser att ytterligare ett sammanträde är särskilt intressant för allmänheten kan de besluta att sända ytterligare ett sammanträde per år. För kommunfullmäktiges presidium Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

149 149

150 150

151 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Kravverksamhet Kommunstyrelsen beslutade 1999 om rutiner för kommunens kravverksamhet. För att effektivisera hanteringen har ekonomiavdelningen gjort en översyn avseende krav verksamheten. En policy är framtagen i syfte att förtydliga hur kommunens krav verksamhet ska bedrivas. De tidigare antagna rutinerna har setts över och ersätts nu med uppdaterade regler. Policy Kommunens kravverksamhet ska bedrivas enligt god inkassosed, så att kommunen med rimlig insats erhåller betalning för sina fordringar. God inkassosed innebär bl a att gäldenären inte ska vållas onödig skada eller utsättas för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd. Enligt kommunallagens regler om likställighet ska kommunen behandla sina gäldenärer lika om det inte finns sakligt skäl för något annat. Policyn godkänns av kommunfullmäktige. Regler Reglerna omfattar beskrivning av hanteringen kring fakturering, betalningsvillkor, hantering vid ev kravprocess mm. Reglerna godkänns av kommunstyrelsen. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Förbättrad hantering leder till ökade intäkter för kommunen. 2. Miljö Inte aktuellt 3. Folkhälsa Inte aktuellt 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar upprättade regler för fakturerings- och kravverksamhet. Kommunstyrelsen beslutar upphäva rutiner för kommunens kravverksamhet antagna dnr KS97/ Kommunfullmäktige antar upprättad kravpolicy Ulrika Gellerstedt Tf kommunchef/ekonomichef Ekonomienheten Mats Tillander Tf kommunchef MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

152 sida Beslutet expedieras till: Ekonomienheten Arkivet MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

153 Klicka för datum Dnr: 153 VÄLJ HÄR Kravpolicy Kravpolicy Dnr KS Typ av dokument: Policy Handläggare: Ekonomichef Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Ny Relaterade dokument: Regler för fakturerings och krav verksamhet, internkontrollreglemente Antagningsdatum: 2015-xx-xx Giltighet: Berörda: Ekonomiavdelningen MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

154 154 Sammanfattning Kommunens krav verksamhet ska bedrivas enligt god inkassosed, så att kommunen med rimlig insats erhåller betalning för sina fordringar. God inkassosed innebär bl a att gäldenären inte ska vållas onödig skada eller utsättas för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd. Enligt kommunallagens regler om likställighet ska kommunen behandla sina gäldenärer lika om det inte finns sakligt skäl för något annat. Syfte Denna policy fastställer ramar för krav verksamheten i Munkedals kommun. Kravet på rationell och effektiv hantering ska balanseras mot krav på att indrivning sker med respekt för gäldenären som inte får utsättas för onödiga kostnader. Verksamhetens organisation Krav verksamheten utövas av kommunstyrelsen. Kravprocessen Grundprincipen är att den som erhållit en kommunal avgiftsbelagd tjänst också ska betala för den. Verksamhetsansvarig nämnd upprättar förslag till taxa, vilken fastställs av kommunfullmäktige. Om faktura betalas för sent ska kommunen vidta kravåtgärder. Kommunen debiterar dröjsmålsränta samt kravavgifter enligt gällande lagar. Kommunen ska medverka till att uppgörelse om avbetalningsplan med gäldenären om det är gäldenärens önskemål. Om gäldenären inte fullföljer sina förpliktelser enligt planen ska kommunen vara restriktiv med att medge ytterligare anstånd med betalningen. Avstängning I de fall det är möjligt ska kommunen avbryta servicen till gäldenären tills full betalning inkommit. Detta såvida gällande lagar och andra väsentliga skäl inte sätter hinder för en sådan åtgärd. Kommunstyrelsen svarar för beslut och rutiner avseende avstängning. Avskrivning av fordringar Fordringar som är osäkra ska skrivas av bokföringsmässigt. Fordran som är mer än ett år gammal ska som grundprincip betraktas som osäker. Beslut om avskrivningar ska följa gällande delegationsbestämmelser i respektive nämnd. Kostnaderna för avskrivningar ska belasta berörd verksamhet, avgifter till kronofogdemyndigheten täcks av finansförvaltningen. En aktiv bevakning ska ske av fordringarna efter avskrivning skett. Regler för krav- och inkassoverksamhet Kommunstyrelsen ska utfärda regler för kommunens krav- och inkassoverksamhet MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

155 155 Regler för Munkedals kommun fakturerings & kravverksamhet Rutin Fakturering Fakturering ska ske så snart förutsättningar för fakturering föreligger, minst en gång per vecka. Beloppsgräns för fakturering och återbetalningar är 50 kronor. Undantag kan göras av principiella skäl eller om det följer av tecknade avtal. Fakturerande enhet ansvarar för de kunduppgifter som lämnas till den sammanställande enheten av fakturan d.v.s. kundreskontran är korrekta, de ansvarar också för att faktureringsunderlaget är korrekt gällande priser, volymer, korrekt moms mm. Fakturans innehåll ska följa skatteverket samt bokföringslagens anvisningar. Se kommunens faktura specifikation för information om vad fakturan ska innehålla. Betalning Kommunens betalningsvillkor ska i normalfallet vara 30 dagar, om inget annat avtalats. Beslut om andra betalningsvillkor tas av redovisningsansvarig. Betalning har skett när beloppet bokförts på kommunens konto. För hyresfordringar har frågan reglerats i lag enligt 2 kapitel 20 3 stycket jordabalken gäller sålunda att om hyresgästen betalar hyran på post- eller bankkontor, ska beloppet anses ha kommit hyresvärden tillhanda omedelbart vid betalning. Krediteringar/Tvist Om fakturans innehåll är felaktigt ansvarar den fakturerande enheten för att underlag till kreditfaktura/makulering av faktura samt underlag till ny faktura utfärdas och lämnas till ekonomienheten. Den fakturerande enheten ansvarar för att information om eventuella tvister lämnas till ekonomienheten så kravåtgärder stoppas tills ärendet klarlagts. 1

156 156 Kravprocess Betalningspåminnelse Endast en betalningspåminnelse skall skickas, den skall sändas ut 10 dagar efter förfallodagen. Lagstadgad avgift skall tas ut, för att få ta ut avgiften krävs att man har avtalat om detta. Det är alltså inte korrekt att lägga på påminnelseavgift om man inte har kommit överens om detta i förväg. Det ska framgå av påminnelsen att betalning ska ske inom 7 dagar. Dröjsmålsränta Dröjsmålsränta debiteras enligt räntelagen 3 referensränta + 8 % från förfallodagen till dess att full betalning sker. Jämkning av dröjsmålsränta. Enligt 8 räntelagen finns möjlighet att jämka räntan om gäldenären på grund av sjukdom, skilsmässa, närstående dödsfall, arbetslöshet eller annan liknande omständighet som gäldenären inte har kunnat råda över, varit förhindrad att betala i rätt tid. Om gäldenären råkat i betalningssvårigheter, ex skuldsatt sig för kraftigt och därför inte kunnat betala sin skuld i tid, ger det inte rätt till jämkning. Inkasso Inkassoärendet startar när gäldenären d.v.s kunden trots påminnelse inte betalar sin faktura, hyra, avbetalning mm. Enligt 11 inkassolagen framgår att vid inkassoverksamhet hos det allmänna (kommun och stat) skall sekretesslagens(1980:100) bestämmelser om tystnadsplikt tillämpas istället för inkassolagens sekretessbestämmelser. Inkassokrav Om en kravåtgärd blir aktuell och kommunens kostnader överstiger fodringsbeloppet kan det vara motiverat att anpassa kravåtgärderna till fordringsbeloppet. Inkassokrav utformas enligt inkassolagen 5 och skickas 12 dagar efter betalningspåminnelsen skickats ut. Gäldenären bör ha 12 dagar att betala kravet. Full ersättning för inkassokrav enligt inkassolagens regler debiteras. Betalar gäldenären endast kapitalskulden efter att ha fått inkassokravet skall information att betalningsföreläggande kommer att skickas till kronofogdemyndigheten om inkassoavgift samt dröjsmålsränta inte betalas inom 12 dagar. Kravet ska vara skriftligt. Endast ett inkassokrav enligt 5 inkassolagen får sändas till gäldenären i ett och samma ärende. Detta för att gäldenären inte skall bli ersättningsskyldig för onödiga inkassokostnader. Om flera fordringar från samma fordringsägare riktar sig mot samma gäldenär skall de sammanföras. Vid periodvis återkommande fakturor, t.ex. hyresfordringar, bör inte fler än två inkassokrav riktas mot gäldenären. Det strider inte mot god inkassosed att ta med förfallet belopp för en tredje hyresmånad i ansökan till kronofogdemyndigheten eller tingsrätten, även om inkassokrav på detta belopp inte skickats, detta endast om betalningsmottagaren inte vet att betalning skett. 2

157 157 Anstånd Beslut om anstånd på enskild faktura fattas av handläggare på ekonomienheten om beloppet inte överstiger ½ prisbasbelopp och högst 60 dagar. Beslut om anstånd över ½ prisbasbelopp och högre än 60 dagar fattas av ekonomichef. Avbetalningsplan Avbetalningsplan kan göras om gäldenären bedöms ha vilja och förmåga att reglera fordran. Upprättande av amorteringsplan ger kommunen rätt till ersättning. Amorteringsplaner bör beviljas endast om skuldbeloppet är av betydande storlek, minimibelopp bör vara lägst 250 kronor per månad och omfatta högst 12 månader. Ränta tas ut motsvarande referensränta +8%, uppläggningskostnad av avbetalningsplanen tas ut med högsta belopp enligt gällande lag, samt eventuell avikostnad debiteras gäldenär. Avbetalningsplanen ska: innefatta en fullständig plan för amortering av den totala återstående skulden tillkomma i samråd med gäldenären vara undertecknad av gäldenären Om gäldenären inte fullföljer amorteringsplanen ska nytt kravbrev på restbelopp inte skickas, ärendet överlämnas istället efter 2 månader till kronofogdemyndighet, gäldenären ska meddelas om detta skriftligt. Åtgärd Information till respektive förvaltning att ansökan om betalningsföreläggande till kronofogdemyndighet kommer att ske, den förvaltning som ansvarar för debiteringsunderlaget har ansvaret för vilka eventuella åtgärder som rekommenderas. Åtgärden omfattas av kravet i 4 inkassolagen god inkassosed. Bedömning av gäldenärens betalningsförmåga bör göras innan ansökan om betalningsföreläggande skickas, bedömning görs via kreditupplysning. Avstängningsrätten skall användas med stor varsamhet och med hänsyn till förhållanden i det enskilda fallet. Avstängningsrätten inom barnomsorg gäller inte om det rör sig om ett barn med s.k. särskilda behov(se 15 social-tjänstlagen). Avskrivning I redovisningsreglementet 21 framgår att fordringar som är osäkra, tas upp till det belopp de beräknas inflyta. En värdelös fordran får inte tas upp som tillgång. I de fall kommunens aktiva kravåtgärder inte resulterat i att fordran reglerats inom sex till tolv månader efter det att fordran uppstått skall fordran avskrivas. För avskrivning gentemot kund är det den förvaltning som är ansvarig för debiteringsunderlaget som ska fatta beslut. Avskrivet belopp skall i dessa fall belasta den förvaltning som erhållit intäkten men utförs av ekonomienheten. Avskrivning får inte göras genom en negativ intäktsredovisning. Beslut om avskrivning innebär inte att kommunen avstår från sin fordran. Om en gäldenär som saknar utmätningsbara tillgångar senare återfår sin betalningsförmåga, kommer kommunen att förnya sina krav mot vederbörande gäldenär. Som avskrivningsunderlag kan vi åberopa slutredovisning från kronofogdemyndighet bedömning att gäldenären är betalningsoförmögen efter verkställd kreditupplysning gäldenären är inte anträffbar trots adressefterforskning 3

158 158 Övrigt Rättelse av uppgift Borgenär som föranlett oriktig åtgärd som missvisande noteras eller kommer att noteras i kreditupplysningsregistret ska meddela aktuella kreditupplysningsföretag. Rättelseframställning skall göras genom blankett som tillhandahålls av datainspektionen. Vad som är missvisande uppgift framgår av DI:s föreskrifter för tillämpningen av kreditupplysningslagen(difs 1981:2). Preskription Regler om preskription finns i preskriptionslagen(1981:130). Preskription innebär att borgenären förlorar rätten att kräva ut sin fordran. För kommunernas fordringar för barnomsorg och dyl. gäller tre år från fordringens tillkomst om gäldenären är privatperson. Preskriptionen kan avbrytas genom att: 1. Gäldenären utfäster betalning, erlägger ränta eller amortering eller erkänner fordringen på annat sätt. 2. Gäldenären får ett skriftligt krav eller skriftlig erinran om fordringen från borgenär. 3. Borgenären väcker talan mot gäldenären eller annars åberopar fordringen gentemot gäldenär vid domstol etc. Enligt punkt 2 sker avbrott först när gäldenären får del av kravet. Det är således viktigt för borgenären att styrka t.ex. genom ett mottagningsbevis att gäldenären mottagit krav. Preskriptionsavbrott innebär att ny preskriptionstid(lika lång som tidigare) löper från dagen för avbrottet. Bevarande av handling Alla inkomna handlingar tillhörande ärendet bör bevaras i minst sex månader efter det att ärendet har avslutats. 4

159 159 Underlag för debitering Faktura Påminnelse Inkassokrav Betalningsföreläggande Avstängning Kronofogdemyndighet Utslag Ansökan om återvinning Verkställighet Tingsrätt Verkställighet Avskrivning/långtidsbevakning Rev.2015/Therese 5

160 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Nya Regler för inköp och upphandling Kommunerna i norra Bohuslän har tillsammans reviderat de gemensamma dokumenten Policy för inköp och upphandling och Regler för inköp och upphandling, det senare har även redigerats specifikt för Munkedals kommun. Förändringar som gjorts i dokumenten baseras till stor del på de förändringar i Lagen om offentlig upphandling (LOU) samt Lagen om upphandling inom områden vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) som trädde i kraft Den största förändringen gäller regler kring nivån för direktupphandling. Nivån för direktupphandling är nu 28 procent av tröskelvärdet och enligt LOU, för 2014 är det kr. För LUF gäller 26 procent av tröskelvärdet, för 2014 är det kr. Direktupphandling är tillämplig om kommunen inte har något avtal som omfattar den tänkta vara eller tjänsten. Reviderade regler innehåller även en utökad beskrivning om att utformning av upphandling ska beaktas för att underlätta för mindre företag, se punkt 1, samt beskrivning om hur krav om kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor ska ställas, se punkt 4.3. Tidigare regler för inköp och upphandling har antagits av kommunfullmäktige, förvaltningen föreslår istället att reglerna i fortsättningen beslutas av kommunstyrelsen. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ingen 2. Miljö Ingen 3. Folkhälsa Ingen 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta ny version av Regler för inköp och upphandling, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att upphäva Regler för inköp och upphandling antagen Kommunfullmäktige beslutar att upphäva Regler för inköp och upphandling antagen MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

161 sida Elin Johansson Upphandlare Ekonomienheten Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Ekonomienheten MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

162 Regler för inköp och direktupphandling 1. Inledning Dessa regler är ett komplement till den antagna policyn för inköp och upphandling. Lag om offentlig upphandling, nedan kallad LOU och Lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, nedan kallad LUF anger regelverket för all offentlig upphandling. Kommunen är en juridisk person, även om den består av flera verksamheter med eget resultatansvar, och ses som en upphandlande myndighet. Upphandlingsverksamheten inom kommunen ska i möjligaste mån samordnas, dels i syfte att uppnå bästa möjliga affärsvillkor och totalekonomi och dels för att minimera de administrativa kostnaderna för upphandlingsverksamheten. Samordning ska ske med kommunerna inom upphandlingssamarbetet i norra Bohuslän samt med andra myndigheter, där så är lämpligt. Utformning av upphandling ska beaktas för att underlätta för mindre företag där så är lämpligt. 2. Syfte Reglerna ska vara ett stöd för den som gör beställningar eller handlägger en direktupphandling. Reglerna följer antagen policy för inköp och upphandling. Vid inköp och direktupphandling ska beställaren ha kunskap om både policyn och regler. 3. Genomförande 3.1 Beställning Vid beställning ska den som är beställare alltid använda sig av ramavtalen som är tecknade för kommunen. Beställare är skyldiga att göra sig underrättade om vilka ramavtal med tillhörande nettoprislista som finns. Har ramavtal träffats ska dessa nyttjas. Finns däremot inget ramavtal för det aktuella varu-/tjänsteområdet ska detta upphandlas. Efter godkänd leverans av varan eller tjänsten ska fakturan kontrolleras, konteras och attesteras enligt gällande ekonomi- och attestreglemente. Betala aldrig en faktura innan leverans. Stämmer inte fakturan överens med leveransen eller överenskommet pris reklamera omgående och begär omleverans eller kreditfaktura. 3.2 Ramavtal Utformningen av ramavtal beskrivs i LOU. Ramavtal används för att kommunen på ett affärsmässigt och rationellt sätt ska kunna uppfylla LOU:s regler. Ramavtal innebär att kommunen har träffat ett avtal med leverantören inom ett specificerat område av varor eller tjänster. Kommunen kan under avtalsperioden göra successiva beställningar med reglerade

163 163 priser, kommersiella villkor och kvalité. Ramavtal innebär att den som är beställare ska beställa sitt behov direkt hos leverantören. 3.2 E-handel De varor och tjänster som finns i e-handelssystemet ska beställas i systemet av alla godkända beställare som är upplagda i systemet. Varje sektor ansvarar för att godkända beställare får utbildning och tillgång till systemet. 4. Direktupphandling Direktupphandling är en upphandlingsform som är reglerad i LOU/LUF och är tillämplig om den upphandlande myndigheten inte har något avtal som omfattar den tänkta vara eller tjänsten samt att värdet inte överstiger 28 procent av tröskelvärdet och enligt LOU, för 2014 är det kr. För LUF gäller 26 procent av tröskelvärdet, för 2014 är det kr. Värdet beräknas för kommunens samlade inköp inom en tänkt avtalsperiod av respektive vara eller tjänst. Finns ingen tänkt avtalsperiod beräknas värdet per kalenderår. Det är inte tillåtet att dela upp upphandlingen i avsikt att komma under de olika beloppsgränserna. Grundläggande för direktupphandling är att upphandling ska göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbud och anbudsgivare ska behandlas utan ovidkommande hänsyn. De grundläggande principerna i EU:s upphandlingsdirektiv samt kommunens inköps- och upphandlingspolicy gäller även vid direktupphandling. Vid direktupphandling över kr ska kommunens upphandlare kontaktas innan direktupphandling sker, detta för att eventuellt kunna samordna upphandlingen. Samordning ska alltid ske inom kommunen men kan också ske över kommungränserna. 4.1 Upphandlingsförfarande vid direktupphandling Nedanstående punkter är viktiga att tänka på vid alla nivåer av direktupphandlingar: Alla beloppsgränser gäller exklusive moms. Beloppsgränserna gäller för kommunen som helhet, vilket innebär att nivåerna på direktupphandlingar skall räknas samman inom sektorn och mellan de olika sektorerna. Kontrollera att leverantörer innehar F-skattsedel och/eller är momsregistrerad. Avtala alltid om vad som gäller för leveransvillkor, fraktavgifter och garantier. Vid avtal/beställning, hänvisa gärna till standardavtal t.ex. ALOS 05. Observera att finansieringsformen inte är avgörande för upphandlingsformen. Alla upphandlingar skall diarieföras. Observera att absolut sekretess gäller under upphandlingsperioden fram tills beslut om leverantör har fattats. Nivå 1 Inköpssumma upp till kr Vid enstaka inköp upp till kronor krävs ingen skriftlig jämförande offertförfrågan. Affärsmässig handläggning ska ändå ske. Nivå 2 Inköpssumma kr till kr Skriftliga offerter t.ex. via e-post eller via upphandlingssystem ska infordras från, om möjligt, minst tre leverantörer.

164 164 Anbudssammanställning och beslutsprotokoll innehållande motiv för val av leverantör ska upprättas. Skriftlig beställning ska göras. Nivå 3 Inköpssumma kr till kr för LOU och kr för LUF, enligt år 2014 fastställda värden Vid upphandlingar över kr ska alltid upphandlaren kontaktas innan upphandlingen. Anbud Skriftligt anbud via upphandlingssystem eller per post ska infordras från minst tre leverantörer, den rådande konkurrenssituationen ska alltid nyttjas. Dokumentation LOU ställer krav på dokumentation på direktupphandlingar över kr. Konkurrensverket listar nedan vad som ska dokumenteras: Den upphandlande myndighetens namn eller enhetens namn och organisationsnummer. Avtalsföremålet. Avtalets löptid och uppskattat värde samt när avtalet ingicks. Om och hur konkurrensen togs till vara. Vilka leverantörer som tillfrågades och hur många som lämnade anbud. Vilken leverantör som tilldelats avtalet. Det viktigaste skälet för tilldelningen. Blankett för upphandling över ska alltid fyllas i. Förutom blanketten ska det upprättas en anbudssammanställning och ett beslutsprotokoll. I dokumenten ska alla ovanstående punkter finnas med. Annonsering I samverkan med upphandlaren ska annonsering på hemsida och via allmänt tillgänglig databas alltid övervägas. Beroende på upphandlingens art även annonsering i lokal press. Anbudsöppning Manuell anbudsöppning ska ske vid förrättning där minst två personer deltar. Anbud förtecknas i öppningsprotokoll och ska skriftligen bestyrkas av dem som deltar i förrättningen. Anbud inkomna via upphandlingssystem öppnas i systemet. Frivillig avtalsspärr Möjligheten att iaktta frivillig avtalsspärr ska alltid övervägas tillsammans med upphandlaren. Den frivilliga avtalsspärren föregås av ett tilldelningsbeslut som skickas till de leverantörer som lämnat anbud i upphandlingen. Avtalsspärren gäller i tio dagar och ger leverantörerna möjlighet att överpröva upphandlingen i förvaltningsdomstol. Avtal/beställning Skriftligt avtal eller beställning ska göras.

165 Hållbar upphandling Krav på miljöhänsyn samt sociala och etiska hänsyn ska vara en naturlig del i all upphandlings- och inköpsverksamhet som utförs av kommunen. Produkter och tjänster som medför så liten klimat - och miljöpåverkan som möjligt med bibehållen funktion ska användas, då det är ekonomiskt försvarbart. Relevanta sociala och etiska krav ska ställas när det är möjligt. Särskild hänsyn ska tas till ILO: s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet samt FN:s barnkonvention. Krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor ska ställas när det är möjligt. Kraven som ställs ska utformas så att de inte diskriminerar leverantörer från andra regioner eller länder, vara proportionerliga, ha en koppling till föremålet för kontraktet, samt vara möjliga att kontrollera. 5. Beslut och avtalstecknande Upprättad delegationsordning inom respektive kommun reglerar ansvarsfördelningen avseende beslut om anskaffning, beslut om att teckna avtal samt rätt att underteckna avtal. Kommunen tecknar inte avtal med leverantörer som bedriver sin verksamhet i strid med lag, avtal eller annat som är allmänt godtaget inom verksamhetsområdet. 6. Inköp med betalkort Observera att för alla köp med betalkort gäller fortfarande ramavtal och direktupphandlingsreglerna. Betalkort är till för mindre frekventa inköp för verksamheten. Regler för korthantering och ansökan finns i kommunens policy. 7. Säljare och telefonsäljare Det finns ingen skyldighet att ta emot säljare och det rekommenderas inte mer än i de ramavtal som bygger på säljbesök (exempel yrkeskläder). Är säljare påstridiga hänvisa till kommunens upphandlare eller till sektorchefen för verksamheten. Detsamma gäller telefonsäljare. Vid telefonförsäljning är det viktigt att avböja alla eventuella köpbekräftelser eftersom kommunen som juridisk person inte har någon ångerrätt. 8. Regler för privatköp För anställda och förtroendevalda är det ej tillåtet att beställa varor och tjänster för eget bruk i kommunens namn. Det är heller inte tillåtet att köpa varor eller tjänster till kommunen från privatpersoner. Vid inköp för kommunens räkning är det ej tillåtet att använda privata bonus- /medlemskort t ex Med Mera, ICA etc.

166 166 Anmälan av delegationsbeslut Kapitel 1. Allmänna sektorsövergripande områden Flik 1 Allmänna sektorövergripande ärenden Avge yttrande enligt lag om övervakningskameror Munkedals kommun har inget att erinra mot M-Buss AB:s ansökan om tillstånd till allmän kameraövervakning. Dnr KS Besluta i ärenden som nödvändigtvis måste avgöras och inte kan vänta till nästa sammanträde Netwest. Dnr KS Besluta i ärenden som nödvändigtvis måste avgöras och inte kan vänta till nästa sammanträde Ny taxa för lunch i kommunens verksamheter kommer att gälla fr o m Dnr KS Kapitel 2. Kommunledningskontor Flik 2 Övergripande kommunledningskontoret Kapitel 2. 2 Tillväxt och Kulturenhet Nr Flik 3 Fysisk planering Flik 4 Fritid Besluta om bidrag till ungdoms- och idrottsföreningar samt övriga föreningar Intresseföreningen Maltes Stig beviljas bidrag med kronor till åtgärden att stormsäkra delar av stigen. Flik 5 Flik 6 Flik 7 Kultur Folkhälsa Näringsliv Flik 8 Biblioteksenheten Nr Flik 9 Personal och löneärenden Nr Flik 10 Ekonomi, upphandling och inköp Utse personer att utfärda anvisningar på kommunens bank- och postgirokonto samt personer med rätt att underteckna handlingar. Dok id: a Anta leverantör Tilldelningsbeslut har gjorts att anta Lyreco Sverige AB om kopieringspapper för storförbrukare. Dnr KS a Anta leverantör Tilldelningsbeslut har gjorts i upphandling av tolkförmedlingstjänster. Dnr KS a Anta leverantör - Tilldelningsbeslut har gjorts att anta Canon Business Center Trollhättan AB om skrivare. Dnr KS

167 a Anta leverantör Tillståndsbeslut har återkallats om att anta Ricoh Sverige AB om skrivare. Dnr KS a Anta leverantör Tilldelningsbeslut har gjorts att anta Ricoh Sverige AB om skrivare. Dnr KS a Anta leverantör Godkännande av att tilldelningsbeslut fattas av Fyrbodal har gjorts i samordnad upphandling av trygghetslarm. Dnr KS c Anta leverantör Tilldelningsbeslut har gjorts att i upphandling av tekniska konsulttjänster. Dnr KS c Anta leverantör Beslut om tilldelning har fattats i upphandling av elmaterial och ljuskällor att anta Storel, Rexel Sverige AB. Dnr KS Avtal har tecknats med Lyreco Sverige AB om kopieringspapper för storförbrukare. Dnr KS b Avtal har tecknats efter upphandling av elektroniska körjournaler med Electronic Trackning Systems Sweden AB, ABAX. Dnr KS b Avtal har tecknats med leverantörer efter upphandling av tekniska konsulttjänster. Dnr KS c Avtal har tecknats med företaget Storel, Rexel Sverige AB efter upphandling av elmaterial och ljuskällor. Flik 11 Administrativa enheten Nr Flik 12 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Tillsyn över hälso- och sjukvården Nr Kapitel 3. Sektor Barn- och utbildning Flik 13 Övergripande sektor Barn- o h utbildning Avge yttrande på kommunstyrelsens vägnar med undantag för mål och riktlinjer Yttrande till Skolinspektionen avseende anmälan om särskilt stöd för en grundskoleelev vid Hällevadsholms skola. Dnr KS Avge yttrande på kommunstyrelsens vägnar med undantag för mål och riktlinjer Yttrande till Skolinspektionen avseende anmälan om kränkande behandling och elevens rätt till särskilt stöd vid Hedekas skola. Dnr KS Utredning och vidtagande av åtgärder vid anmälan om kränkande behandling vid Hedekas skola. Dok id: Utredning och vidtagande av åtgärder vid anmälan om kränkande behandling vid Stale RO-Bruksskolan. Dok id: Flik 13 Skolplikt och rätt till utbildning Nr Flik 13 Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet (barnomsorg) Nr Flik 13 Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola Nr

168 168 Flik 13 Gymnasieskola Nr Flik 13 Kommunal vuxenutbildning Nr Kapitel 4. Sektor Stöd Övergripande sektor stöd Nr Flik 14 Individ- och familjeomsorg Besluta om insatser bistånd perioden Flik 15 Alkoholärenden och serveringstillstånd Nr Flik 16 LSS / socialpsykiatri Flik 17 Biståndsenheten Beslut om av- eller nedskrivning av fordran; (redan debiterad avgift). Dok id: Besluta om insatser bistånd perioden Flik 18 Färdtjänst och riksfärdtjänst Besluta om insatser bistånd perioden Flik 19 Integrationsenhet Handläggning av ensamkommande asylsäkande Kapitel 5. Sektor Vård och omsorg Flik 20 Äldreomsorg, äldreboenden, hemvård, rehab / Sjukvård Besluta om insatser bistånd perioden Kapitel 6. Sektor Samhällsbyggnad Flik 21 Samhällsbyggnadsärenden (inkl parkeringstillstånd) Teckna externa hyresavtal för kommunal verksamhet Uppsägning av hyreskontrakt för baracken Hjulet, förskola i Dingle. Dok id: Besluta om bostadsanpassningsbidrag Kapitel 6.4 Byggenheten Flik 23 Flik 24 Flik 25 Flik 26 Anställningsbeslut från område Barn och utbildning Anställningsbeslut från område Stöd, vård och omsorg Anställningsbeslut från övriga verksamheter Beslut i kommunstyrelsens myndighetsutskott Protokoll Protokoll Förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av delegationsbesluten.

169 169

170 170

171 171

172 172

173 173

174 174

175 175

176 176

177 177

178 178

179 179

180 180

181 181

182 182

183 183

184 184

185 185