Genomförandeplan för Österbottens landskapsprogram

Transkript

1 Genomförandeplan för Österbottens landskapsprogram

2 Omslagets bild: Karolina Isaksson

3 Innehåll 1. Inledning 4 2. Landskapets utvecklingsförutsättningar och mål Förverkligandet av genomförandeplanen för åren Nuläget i Österbotten och utvecklingsutsikter för åren Ändringar som det nya landskapsprogrammet medför i NTM-centralernas och Regionförvaltningsverkets strategidokument 6 3. Genomförandet av landskapsprogrammet under åren Österbottens spetsprojekt Genomförande per prioriterat område Prioriterat område 1: Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt Prioriterat område 2: Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga, innovatörernas Österbotten Prioriterat område 3: Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten Prioriterat område 4: Välfärd, kultur och socialt kapital den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten Prioriterat område 5: Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå för att stävja klimatförändringen De särskilda programmen i genomförandet av landskapsprogrammet Nationella program EU-programmen Åtgärdernas lokalisering inom landskapet Bedömning av konsekvenserna på planeringsnivå per riktlinje Omfattande samprojekt Finansieringsplan 14 Bilagor Bilaga 1 Finansieringsplan för Österbottens genomförandeplan Bilaga 2 Samarbetsdokument för landskapet Österbotten (MYAK) Tabeller Tabell 1 Tabell 2 Landskapsprogrammets kvantitativa mål Uppskattning av konsekvenserna på planeringsnivå per riktlinje 3

4 1. Inledning Landskapsprogrammet och dess genomförandeplan är viktiga element i planeringen av regionutvecklingen. Enligt den nya lagen om utveckling av regionerna (1651/2009), som trädde i kraft i början av år 2010, ska genomförandeplanen utarbetas i samverkan med statliga myndigheter, kommuner och andra som deltar i finansieringen av landskapsprogrammet. Genomförandeplanen behandlades i landskapets samarbetsgrupp (MYR) och den godkändes av landskapsstyrelsen Enligt arbets- och näringsministeriet tjänar genomförandeplanen särskilt följande tre syften: 1. Den strukturerar upp landskapsprogrammet med tanke på genomförandet. 2. Den utvärderar uppfyllelsen av statens regionförvaltningsmyndigheters strategiska resultatavtal och framför förslag till nödvändiga ändringar. 3. Den framför regionens åsikter för att beaktas i de strategidokument som utarbetas inom statens regionförvaltningsmyndigheter. I utarbetandet av denna genomförandeplan har material insamlats inom de regionala myndigheterna, de ekonomiska regionerna och vid högskolorna. Utöver dialogen med dessa har diskussioner förts också med bl.a. näringsbolagen i landskapet. Andra källor som använts är bl.a. de programdokument som styr regionutvecklingen (strukturfondsprogrammen, utvecklingsprogrammen för landsbygden och fiskerihushållningen samt KOKO-programmen), regionförvaltningsmyndigheternas strategidokument samt planeringsdokument för olika infrastrukturprojekt. Under beredningsprocessen har diskussioner förts även med Södra Österbottens förbund och Mellersta Österbottens förbund. De viktigaste landskapsöverskridande projekt som Österbottens förbund och Södra Österbottens förbund samverkar om presenteras i kapitel 4. Genomförandeplanen omfattar landskapets samarbetsdokument, som fastställer principerna för projektfinansiering med medel från EU-programmen. Genomförandeplanen har dessutom sammanjämkats med de strategiska resultatavtal som uppgjorts för NMT i Södra Österbotten, NMT i Österbotten samt regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. De väsentligaste tyngdpunkterna i de KOKO- och kompetenscentrumprogram som genomförs i regionen har beaktats. 2. Landskapets utvecklingsförutsättningar och mål 2.1 Förverkligandet av genomförandeplanen för åren Landskapsprogrammet för åren har fyra riktlinjer för verksamheten: 1. Utveckling av innovationssystemet och kunnandet. 2. Förbättrad tillgänglighet, balanserad regionstruktur och decentraliserad energiproduktion. 3. Utveckling av det sociala kapitalet. 4. Främjande av naturens och miljöns välbefinnande. Inom Riktlinje 1 har förverkligandet framskridit väl i flera avseenden. De tre landskapens gemensamma innovationsstrategi har färdigställts och följande mål är att planera konkreta åtgärder utgående från strategin. De väsentliga delarna av innovationssystemet i Österbotten, Vasa högskolekonsortium och vetenskapsparken, har också utvecklats gynnsamt. Högskolekonsortiet har fått en strategi och en ny verksamhetsmodell. Man har också utvecklat de funktionella processerna inom Vasa vetenskapspark och strävat efter att göra funktionerna permanenta. I Jakobstadsregionen har man för sin del gått in för att systematiskt utveckla regionens innovationssystem bl.a. inom KOKO-programmet. Samarbetet mellan högskolorna i regionen intensifieras och den gemensamma forsknings- och utvecklingsverksamheten har främjats med hjälp av olika projekt. Utvecklingen av spetsklustren har fortsatt målmedvetet bl.a. inom KOKO- och kompetenscentrumprogrammen. En särskild vikt läggs vid att utveckla det energiteknologiska klustret. Tack vare det arbete som gjorts inom kompetenscentrumprogrammet och inom Vasa energiinstitut har samarbetet mellan de centrala aktörerna i nätverket förtätats. Österbottens energistrategi, som är under arbete, bidrar till att systematisera utvecklingen av det energiteknologiska klustret. På grund av recessionen har tyngdpunkten inom arbetskraftspolitiken legat på att ta hand om den ökade arbetslösheten. Särskilt har man satsat på ungdomsarbetslösheten och förebyggande av utslagning. Det har kommit mer resurser till sysselsättningsåtgärder men finansieringen av investeringsstöd för att främja sysselsättningen har inte varit på en tillräckligt hög nivå. Det har varit möjligt att satsa på åtgärder för integrering av invandrare då man förutom den nationella finansieringen också har utnyttjat ESF-finansiering. Prognostiseringen av behovet av arbetskraft och utbildning betjänas av den modell som utarbetats för att granska hur väl utbud och efterfrågan på arbetskraft matchar varandra. Modellen har utvecklats inom landskapet och är den första i sitt slag i Finland. Med hjälp av modellen kan man uppskatta hur väl arbetskraften räcker till inom olika branscher år Inom Riktlinje 2 har vissa viktiga projekt framskridit väl, som t.ex. Smedsby omfartsväg och elektrifieringen av Vasabanan. Farledsprojektet i Jakobstad ska vara klart i slutet av år Planeringen av Vasaregionens logistikcenter har framskridit väl. Även arbetet med en trafiksystemplan för landskapet har inletts. Det finns dock fortfarande stora brister i Österbottens trafiksystem som kräver tilläggsfinansiering för att kunna åtgärdas. Arbetet med att dra optiska fiberkablar i hela landskapet har fortgått målmedvetet. De befintliga operatörerna bygger ut sina nät kontinuerligt. Inom ett flertal kommuner har det dessutom genomförts projekt med målet att göra upp planer för utbyggnad av optiska fibernät i glesbygden. Inom Riktlinje 3 pågår flera stora projekt. Målet är att samla och systematisera det splittrade fältet för välfärdsforskning och -kunskap till en kompetenskoncentration. De huvudsakliga projekten, som klustret för välfärdsforskning och kunskap i Österbotten, BoWer, och Österbotten-projektet som är inriktat på mental hälsa och rusmedelsproblem, har framskridit enligt planerna. Verksamheten inom SONet BOTNIA, de österbottniska landskapens kompetenscentrum inom det sociala området, och det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området FSKC 4

5 Ab har fortsatt och verksamhetsmodellen för kompetenscentret inom social- och hälsovården, Medibothnia, har utvecklats. Gällande utvecklingen av landsbygden pågår ett flertal projekt. Ett landskapsomfattande projekt gäller utvecklingen av bioenergi och målet är att främja ibruktagande av förnybara energikällor. Dessutom utarbetas en biogasstrategi för Sydösterbotten. Inom växthusbranschen håller man på att skapa ett kompetenscentrum, som ska komma fram med innovationer kopplade till praktiskt odlingsarbete. Utvecklingen av byarna fortsätter inom Leader-programmet och utvecklingsprogrammet för landsbygden på det finländska fastlandet. De centrala projekten inom kultursektorn har också framskridit väl. BARK, barnkulturnätverket i Österbotten, har inlett sin verksamhet. Ett regionalt danscenter har grundats och verksamheten håller på att utvecklas. Inom Riktlinje 4 har utvecklingen av karteringsmetoder för sura sulfatjordar framskridit planenligt. Det som ännu återstår är att förankra de bästa metoderna på gårdsnivå och att göra en riskkartering av markerna. Genom tilläggsbudgeten fick förvaltningen av världsarvsområdet särskild finansiering men något bestående anslag har ännu inte beviljats. Några medel har inte heller anvisats för skötseln av de konsekvenser som nedläggningen av Valsörarnas sjöbevakningsstation medför. Tilläggsfinansiering har beviljats för överföringsavlopp och utbyggande av avloppsnäten men det finns fortfarande skäl att satsa mer på hanteringen av avloppsvatten i glesbygden. Byggande av vindkraftsparker och främjande av bioenergiproduktionen har gått framåt i någon mån bl.a. genom ett projekt som utreder förutsättningarna för att använda biogas i trafiken. Dessutom har de förnybara energiformernas tillstånd och möjligheter i landskapet kartlagts. Man har även kartlagt möjligheterna att utnyttja sedimentvärme och främjat lågenergibyggande. 2.2 Nuläget i Österbotten och utvecklingsutsikter för åren Den ovanligt snabba tillväxtkonjunkturen tog en recessiv vändning även i Österbotten under år 2008 och företagens omsättning började sjunka. Omsättningsnedgången i de österbottniska företagen var ändå betydligt mindre brant än i landet i övrigt trots att industrin i Österbotten producerar nästan 60 procent av företagens omsättning och över 60 procent av industriverksamhetens bruttovärde går på export. I slutet av år 2009 var industrins omsättning i Österbotten fortfarande på samma nivå som för ett par år sedan, medan den i hela landet i genomsnitt hade blivit lägre än den var i början av årtiondet. Också arbetslöshetsgraden har i Österbotten hållits på en lägre nivå än i landet i genomsnitt. Under perioden januari-juni 2010 var andelen arbetslösa av arbetskraften minst i jämförelse med andra landskap (7,4). Motsvarande siffra för hela landet var 10,6. Arbetslösheten fördelas regionalt ganska jämnt inom landskapet och sysselsättningsläget förväntas bli bättre under hösten. Särskilt bekymmer orsakar ändå ungdomarnas stora andel av de arbetslösa. Även befolkningsutvecklingen har under en lång tid varit positiv i Österbotten. I slutet av år 2009 hade Österbotten redan invånare. Befolkningen har ökat i jämn takt och år 2009 överskred befolkningsökningen åter siffrorna för året innan. Befolkningen ökade med hela personer, d.v.s. med 0,6 procent, då folkmängden i hela landet ökade med 0,5 procent. Folkmängden i landskapet fortsatte att öka också i början av år 2010 men tillväxttakten har avtagit. Befolkningsökningen bygger närmast på hög nativitet och invandring. Gällande flyttrörelsen inom landet förlorar Österbotten kontinuerligt arbetskraft, särskilt till södra Finland. Under de närmaste åren är mycket beroende av hur snabbt ekonomin i landskapet kan ta sig ur recessionen. Enligt de senaste konjunkturuppgifterna ser det ut som om man i Österbotten låg på efterkälken i konjunktursvängarna och en vändning till det bättre verkar fortfarande osäker. Näringslivets centralförbunds konjunkturbarometer från augusti 2010 prognostiserar ändå att konjunkturerna inom industrin och byggandet kommer att förbättras i gamla Vasa läns område mot slutet av året. Konjunkturerna för servicebranschen förväntas återhämta sig bara i någon mån. Enligt Statistikcentralens färska barometer är framtidstron bland de österbottniska konsumenterna redan klart större än långtidsgenomsnittet och tredje bäst i en jämförelse mellan landskapen. En konjunktursvängning tycks förebådas också av situationen i de större industriföretagen i regionen, som under sommaren har fått nya beställningar. I synnerhet det energiteknologiska klustret är starkt och förväntas växa snabbt under de närmaste åren. Också träförädlingsindustrins konjunkturbild är nu bättre då produktionen har ökat märkbart och prisstegringen har varit kännbar. Uppsägningarna och permitteringarna har minskat och redan planerade gruppermitteringar har annullerats. Andelen nya företag av företagsbeståndet var ändå i början av året bland de lägsta i landet, vilket tyder på en brist på dynamik i förnyelsen av företagsbeståndet. Överlag präglas den närmaste framtiden av en osäkerhet om vilken riktning utvecklingen kommer att ta. Näringslivets forskningsinstitut (ETLA) prognostiserar att Österbottens bruttonationalprodukt kommer att vända uppåt under år 2010 men att sysselsättningsläget fortfarande kommer att försämras. År 2011 kommer Österbottens bruttonationalprodukt enligt prognosen att vara snabbt på väg uppåt och även sysselsättningsläget kommer då att ha vänt mot det bättre. Enligt prognosen kommer Österbottens bruttonationalprodukt under åren att öka snabbare än i hela landet i genomsnitt. Bedömning av hur de kvantitativa målen i landskapsprogrammet har uppfyllts Av tabell 1 framgår att de mål som uppställts i landskapsprogrammet till stor del hade förverkligats under åren i fråga om arbetsmarknadssituation, befolkning och produktion. Den här utvecklingen är en följd av den högkonjunktur, som var exceptionell i Österbotten under åren Bruttonationalprodukten i Österbotten ökade betydligt snabbare är i landet i genomsnitt. Det är värt att notera att Näringslivets forskningsinstitut ETLA bedömer att den snabba tillväxten under år 2008 höjde Österbottens bruttonationalprodukt per capita till en nivå som översteg genomsnittet i hela landet. Till denna grupp hör tillsvidare bara tre landskap, för Nylands och Ålands höga siffror höjer hela landets bruttonationalprodukt i genomsnitt per capita till en hög nivå. Situationen förändrades ändå år 2009, då bruttonationalprodukten började sjunka också i Österbotten. Enligt Näringslivets 5

6 forskningsinstitut blev nedgången i bruttonationalprodukten ändå betydligt mindre än i hela landet i genomsnitt, och även sysselsättningssituationen har förblivit bättre än i hela landet. Sysselsättningsgraden kommer förmodligen att sjunka år 2010 men torde efter det åter vända uppåt. Utbildningsnivån är kontinuerligt på väg uppåt i någon mån, även om den inte höjs i takt med de målsättningar som uppställts i landskapsprogrammet. Utbildningsnivån torde höjas ytterligare när de stora åldersklasserna går i pension och behovet av utbildad arbetskraft ökar. Se Tabell 1. De kvantitativa målen i landskapsprogrammet Strukturfondsprogrammens effekter på sysselsättningen, produktiviteten och konkurrenskraften i Österbotten Produktionen och konkurrenskraften i Österbotten har befrämjats speciellt genom strukturfondsprojekt vars mål är att utveckla spetsklustren, företagandet och innovationssystemet. Med hjälp av ett utökat samarbete och förbättrade nätverk strävar man efter att skapa synergieffekter och innovationer, som i förlängningen ytterligare ökar produktiviteten och förbättrar konkurrenskraften. Slutgiltiga resultat för i synnerhet utvecklingsprojekt av allmän karaktär är mycket svårt att uppskatta i detta skede, för ofta ses resultaten i form av nya företag och arbetstillfällen först efter många år. På grund av recessionen har tyngdpunkten i ESF-finansieringen på senare tid legat på att sköta om sysselsättningen. Speciellt viktigt är det att förebygga utslagning och arbetslöshet bland unga, att snabbt få de högt utbildade ut i arbetslivet och att trygga en snabb återgång till arbetslivet för dem som blivit arbetslösa. Samtidigt bör man garantera tillgången på kompetent arbetskraft och satsa på arbetsrelaterad invandring och integreringen av invandrare. 2.3 Ändringar som det nya landskapsprogrammet medför i NTM-centralernas och Regionförvaltningsverkets strategidokument Jämfört med det föregående landskapsprogrammet för åren betonar det nya landskapsprogrammet mer bl.a. det energiteknologiska klustrets viktiga ställning med tanke på landskapets utveckling, eftervården av recessionen samt förberedelser på den förestående bristen på arbetskraft. Också regionens konkurrenskraft och image får mer uppmärksamhet i det nya landskapsprogrammet. Gällande miljön har stävjandet av klimatförändringen fått en mer framträdande plats. Det är ändå inte fråga om nya tyngdpunkter, alla dessa tyngdpunkter har tydligt funnits med redan tidigare, bl.a. i genomförandeplanerna. Enligt den nya lagen om utveckling av regionerna (1651/2009) ska landskapsförbundet delta i statens regionförvaltningsmyndigheters strategiska planering och styrning för att se till att regionens utvecklingsmål beaktas. Å andra sidan bereder Österbottens förbund sina viktigaste planeringsdokument i samarbete med de statliga myndigheterna, kommunerna och andra centrala aktörer. De centrala regionförvaltningsmyndigheterna i regionen har alltså deltagit i beredningen av Österbottens landskapsöversikt, som sträcker sig till år 2040, och landskapsprogrammet för åren NTM-centralen i Österbotten, Västra Finlands miljöcentral och Västra Finlands länsstyrelse har alltså gett utlåtanden om landskapsöversikten och NTM-centralerna i Södra Österbotten och i Österbotten samt regionförvaltningsverket för Västra och Inre Finland har gett utlåtanden om landskapsprogrammet. Österbottens landskapsstyrelse har för sin del godkänt de båda statliga myndigheternas strategiska resultatavtal. De viktigaste tyngdpunkterna i det nya landskapsprogrammet har alltså i stor utsträckning redan beaktats i NTM-centralernas och regionförvaltningsverkets strategidokument, så det nya landskapsprogrammet medför knappt några behov av ändringar i dem. 3. Genomförandet av landskapsprogrammet under åren Österbottens spetsprojekt Se Österbottens spetsprojekt 3.2 Genomförande per prioriterat område De prioriterade områdena i Österbottens landskapsprogram är: 1. Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt 2. Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga, innovatörernas Österbotten 3. Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och ut-märkta förbindelsernas Österbotten 4. Välfärd, kultur och socialt kapital den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten 5. Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå i arbetet med att stävja klimatförändringen. Inom alla prioriterade områden betonas betydelsen av regionala nätverk och samarbete inom starka kompetensområden. De åtgärder som presenteras i detta kapitel finansieras huvudsakligen genom EU-program och de nationella särskilda programmen. De viktigaste åtgärderna som förutsätter statlig budgetfinansiering har nämnt separat vid varje prioriterat område Prioriterat område 1: Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt Konkurrenskraften i Österbotten vilar på en mångsidig industristruktur, starka spetskluster och internationella storföretag. Målet är att utveckla det nationella och internationella spetskunnandet samt att förbättra näringslivets verksamhetsbetingelser. På grund av osäkra konjunkturutsikter är det dessutom fortfarande aktuellt att underlätta för företagen att klara sig över recessionen. Tyngdpunkterna för åren inom prioriterat område 1 är att utveckla spetsklustren utveckla innovationssystemet 6

7 stärka företagandet göra regionen mer känd utveckla den levande landsbygden. Spetskluster i Österbotten är energi, metall, båt, livsmedel, skogs- och träbranschen, digitala innehåll samt välmående. Den målmedvetna utvecklingen av spetsklustren fortsätter under åren bl.a. inom KOKO-programmen och kompetenscentrumprogrammen. Det energiteknologiska klustret har en särställning som motor för näringslivet i landskapet och utgör redan nu den största kompetenskoncentrationen i Norden inom energiteknologi. Det är mycket viktigt att den energiteknologiska kompetensen stöds och att den internationella konkurrenskraften inom forskning och utveckling stärks. Man satsar på distribuerade energiformer och kompetensutveckling i samband med dem. I Sydösterbotten finns särskilt goda förutsättningar att utveckla kunnandet inom vindkraft och i Jakobstadsregionen inom bioenergi. Dessutom finns det skäl att förtäta samarbetet med Vasaregionens energikluster. Under åren är de viktigaste åtgärderna för att stärka det energiteknologiska klustret: Vasa energiinstituts (VEI) verksamhet utvidgas till Forsknings- och utvecklingsenhet för Ny Energi i Österbotten: institutets verksamhetsresurser ska stärkas samt ett laboratorium för geoenergi inrättas. Målet är att före år 2012 skapa en nationellt ledande och internationellt betydande toppforskningsenhet inom energibranschen, vars styrkeområden utgörs av distribuerad energiproduktion, biobränslelaboratorium, elenergisystem, energimarknaderna samt energisjälvförsörjande och samhälle. På lång sikt är målet att inrätta ett laboratorium för elenergiteknik samt en forskningsenhet för energi- och miljöaffärsverksamhet i anslutning till VEI. Genom dessa åtgärder förverkligas den EnergyLab-enhet som energiteknologiindustrin har förespråkat. Inrättande av ett maskinteknologicentrum i Vasa: avsikten med det maskinteknologiska centret är att stärka kompetensen inom energi- och metallindustrin. Det erbjuder en innovations- och utvecklingsmiljö för företag och ger företagare möjlighet att utveckla sin egen kompetens och produktion. Det erbjuder en inlärningsmiljö för läroanstalter, personalen i företag samt för företagen och dem som studerar vidare i branschen. Stödjande av underleverantörerna till det energiteknologiska klustrets storföretag i fråga om specialisering, internationalisering och utökad kundbas. På alla utbildningsnivåer ett ökat antal utbildningsplatser som stödjer energibranschen. Utveckling av distribuerade och förnybara energiformer och kunnandet om dessa. Utöver energiteknologin fortsätter också Marin kompetens och Digitala innehåll som kompetensområden inom kompetenscentrumprogrammet. MediaCity har ansökt om fullt medlemskap i kompetenscentrumprogrammet för att ännu bättre kunna utveckla digital innehållsproduktion med beaktande av de behov som aktörerna i landskapet har. Avsikten är att lyfta upp också de kunskapsintensiva branscherna (KIBS) samt de kreativa branscherna bland spetsbranscherna. I Österbotten fortsätter utvecklingen av innovationssystemet genom en stärkning av forsknings- och utvecklingsverksamheten, praktisk innovationsverksamhet samt i synnerhet det tvärvetenskapliga samarbetet. Samarbetet mellan näringslivet och högskolorna uppmuntras. De viktigaste åtgärderna för att utveckla innovationssystemet under åren är: att utarbeta och förverkliga en gemensam innovationsstrategi för Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten att genomföra den nya verksamhetsmodellen för Vasa högskolekonsortium att genomföra den nya verksamhetsmodellen för Vasa vetenskapspark att utveckla Vasa tekniska campus som en del av Vasa vetenskapspark att utveckla campusområdet i Jakobstad och innovationsstrukturerna i regionen att utveckla innovations- och företagstjänsterna i Jakobstadsregionen och i Sydösterbotten. För att stärka företagandet kommer fokus under åren att ligga på åtgärder som är särskilt inriktade på att stöda nya företag och tillväxtföretag, att utveckla sme-företagens verksamhet samt att främja företagande inom servicebranscherna. På grund av att företagarkåren blir allt äldre kommer även stöd av generationsväxlingar och ägarbyten att få stor betydelse. Företagsamhetsfostran kommer dessutom att ha en betydande roll för utvecklingen av en ny företagargeneration. Vid sidan av en fungerande infrastruktur och logistik är också en på regionens verkliga styrkor grundad god image en viktig faktor som bidrar till att trygga verksamhetsbetingelserna för näringslivet i landskapet. En god image behövs bl.a. för att locka kunnig arbetskraft och företag. Under år kommer regionens image att få ett lyft med hjälp av både landskapsomfattande och landskapsöverskridande kommunikations- och marknadsföringsprojekt. Utöver allmän regionmarknadsföring kommer man att satsa speciellt också på att marknadsföra det energiteknologiska klustret. De största utmaningarna i fråga om landsbygdsutvecklingen i Österbotten har att göra med möjligheterna att behärska strukturomvandlingen på landsbygden och att trygga verksamhetsbetingelserna för landsbygdsföretagen. Viktiga faktorer i arbetet med att trygga en livskraftig landsbygd är att bevara en tillräcklig servicenivå och en fungerande infrastruktur såväl gällande trafiksystem som boende och bredbandsförbindelser. Ett livsvillkor för de rurala områdena är att byarna har en fungerande och attraktiv närings- och servicestruktur samt en högklassig boende-, arbets-, företagar- och rekreationsmiljö. Utvecklingen av byarna fortsätter genom Utvecklingsprogrammet för landsbygden på Finlands fastland och finansieringen av Leader-aktionsgrupperna. De specialbranscher som är viktiga för den österbottniska landsbygden, fiskerihushållningen, pälsbranschen samt växthusodlingen, kommer fortsättningsvis att utvecklas målmedvetet. Viktiga åtgärder för fiskerihushållningen är bl.a. utvecklingen av yrkesfisket, fiskförädlingen, fiskehamnarna och fiskeredskapstekniken. Verksamhetsbetingelserna inom pälsbranschen bör förbättras på olika sätt för att kontinuiteten ska kunna tryggas. 7

8 Till exempel ett fungerande avbytarsystem är det viktigt att få till stånd. Växthusodlingen stärks genom att man ökar det gårdsspecifika rådgivningsarbetet, satsar på forskning och produktutveckling samt förbättrar kostnadseffektiviteten i produktionen. Forskningsväxthusprojektet i anslutning till Martens trädgårdsstiftelse i Övermark i Närpes gagnar utvecklingen av nya produktionsteknologier och energiformer i växthusodlingen. Avsikten är dessutom att i Sydösterbotten grunda ett kompetenscenter som ska stöda potatisodlingen och vidareförädling av potatis. Kompetenscentrets huvudort blir Kristinestad. Det finns goda grunder för att inrätta en svenskspråkig enhet för Landsbygdsverket i Vasa. Enheten kunde också ha filialer i Sydösterbotten och i Jakobstadsregionen. De viktigaste åtgärderna som kräver statlig finansiering under åren inom prioriterat område 1 är: Utvidgningen av Vasa energiinstituts verksamhet till en Forsknings- och utvecklingsenhet för ny energi i Österbotten Grundande av ett maskinteknologiskt centrum i Vasa. Nivåhöjning av basfinansieringen för forskningsuppdraget och innovationsverksamheten samt en betydande höjning av andelen övrig offentlig finansiering av forskning och utveckling. En kännbar höjning av nivån på landskapsutvecklingspengarna. Tilläggsfinansiering för Leader-programmet. Genomförande av kompetenscentraprogrammet (OSKE) och kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet (KOKO) Prioriterat område 2: Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga, innovatörernas Österbotten Under de närmaste åren förekommer det i landskapet samtidigt både strukturell arbetslöshet och brist på arbetskraft när de stora åldersklasserna går i pension. Därför är de huvudsakliga målen under den nya landskapsprogramperioden inom det här prioriterade området att sköta sysselsättningen och säkerställa kompetensen. Tyngdpunkterna inom prioriterat område 2 under åren är att: förbättra sysselsättningen förebygga utslagning bevara och locka kunnig arbetskraft till regionen bevara och utveckla ett mångsidigt utbildningssystem. Arbetslöshetssituationen har till följd av recessionen försämrats också i Österbotten, i synnerhet bland de unga. Redan en kort tid som arbetslös ökar betydligt risken för utslagning och därför hör främjande av sysselsättningen och förebyggande av utslagning till de viktigaste målen i landskapet under de närmaste åren. Speciellt kommer satsningar på att förbättra sysselsättningsläget för personer under 30 år och nyutexaminerade att göras. Det är också synnerligen viktigt att förebygga långtidsarbetslöshet. Det är viktigt att snabbt förbättra sysselsättningen också med tanke på möjligheterna att bevara kunnig arbetskraft. De som utexamineras från högskolorna i regionen flyttar snabbt till städerna i södra Finland om det inte finns arbete på utbildningsorten. Det är viktigt att i synnerhet högskolorna i regionen har resurser för främjande av sysselsättningen bland de nyutexaminerade. Bra åtgärder är t.ex. att intensifiera samarbetet med de lokala arbets- och näringsbyråerna samt att ta i bruk sådan god praxis som utvecklades under den förra depressionen. Hur många man lyckas förlänga tiden i arbetslivet för både i början och i slutet av karriären har också en stor betydelse för tillgången på kunnig arbetskraft. Förkortad studietid och färre mellanår samt förbättrad arbetshälsa och trivsel i arbetet är faktorer som man i landskapet kan påverka med egna insatser. Även integreringen, utbildningen och sysselsättningen av invandrare har betydelse för hur väl arbetskraften kommer att räcka till. I de utländska studerandena och övriga invandrare döljer sig en betydande arbetskraftsresurs, som man hittills inte heller i Österbotten har lyckats utnyttja tillräckligt effektivt. Detta är en betydande utmaning, för näst efter Åland och Nyland bor det i Österbotten mest utländska medborgare. Behandlingen av asylärenden skulle gagnas av att Migrationsverkets asylenhet skulle grundas i Vasa. I fråga om att garantera tillgången på kunnig arbetskraft är det också angeläget att landskapets utbildningssystem bevaras funktionellt och mångsidigt. Det är viktigt att värna om konkurrenskraften och det mångsidiga utbudet i regionens högskolor för att man ska kunna locka så begåvade studerande som möjligt till regionen. Samarbetet mellan högskolorna i både det egna landskapet och de övriga österbottniska landskapen bör intensifieras. Det långsiktiga målet är att de universitet, universitetscentra och yrkeshögskolor som verkar i landskapet Österbotten samt i Seinäjoki och i Karleby ska vara en del av ett flerspråkigt universitetsnätverk i Österbotten med huvudsäte i Vasa. De viktigaste åtgärderna för att bevara det funktionella och mångsidiga utbildningssystemet i landskapet under åren är följande: Nivåhöjning på 4 5 % på basfinansieringen för universitetens och högskolornas utbildningsuppdrag. Ökat antal utbildningsplatser på alla skolstadier inom de utbildningsbranscher (energibranschen och övriga spetsbranscher) som prioriterats i landskapet. Fortsatt prognostisering av arbetskrafts- och utbildningsbehovet samt särskilt att främja ibruktagandet av modellen för matchning av utbud och efterfrågan på arbetskraft. Mångsidiga arbets- och utbildningsmöjligheter är avgörande faktorer som lockar kunnig arbetskraft till regionen. Dessutom har också trivsamma arbets- och boendemiljöer samt goda möjligheter till fritidssysselsättning betydelse. De viktigaste åtgärderna som kräver statlig finansiering under åren inom prioriterat område 2 är: Nivåhöjning om 4-5 % av basfinansieringen för universitetens och högskolornas utbildningsuppdrag. Nivåhöjning om 15 % från nivån år 2010 på finansieringsandelen för de sysselsättningsåtgärder och sysselsättningsbaserade investeringsstöd som NTM-centralen i Österbotten har hand om. Höjd nivå på den nationella finansieringen av verkstadsverksamhet och uppsökande ungdomsarbete. Höjd nivå på företagsstöden och säkerställande av tillräcklig nivå på resurserna för företagstjänster. 8

9 Främja integreringen av invandrare. Förlägga Statistikcentralens telefonintervjucentral till Jakobstad eller Kristinestad. Trygga tillräckliga verksamhetsresurser för regionförvaltningsmyndigheterna. Förläggande av statens språkservicecentral i anslutning till Regionförvaltningsverket för Västra och Inre Finlands huvudkontor i Vasa. Tryggande av tillräckliga resurser för det riksomfattande utvecklingsprogrammet för yrkeskompetens hos personalen inom undervisningsväsendet Prioriterat område 3: Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten Enligt landskapsprogrammet är målet ett flerkärnigt landskap med balanserad befolkningsstruktur och en hållbar områdesoch samhällsstruktur. Välutvecklade trafik- och logistiksystem främjar invånarnas välfärd och en utveckling och näringslivets konkurrenskraft. Tyngdpunkterna inom prioriterat område 3 under åren är att: utveckla trafiksystemet utveckla logistiksystemet. För att uppnå målen under åren bereds en trafiksystemplan som sträcker sig till år I planen beaktas de riktlinjer som anges i den nationella strategin Trafik 2030, i beredningen av den nya trafikpolitiska redogörelsen samt i den nationella klimat- och energistrategin. Trafiksystemplanen omfattar också en plan för hur kollektivtrafiken ska ordnas. Gällande vägtrafiken i landskapet finns det fortfarande stora problempunkter, och i synnerhet de grundläggande förbättringarna av landskapets huvudstråk (rv 3/E 12 och rv 8/E 8) bör påskyndas. Riksväg 8 är en av landets viktigaste specialtransportrutter, som bör höra till stomvägnätet. Riksväg 8 förenar västkustens hamnar genom vilka 40 % av Finlands godstransporter fraktas. Längs vägen bor invånare. I landskapet finns också ett klart behov av en nivåhöjning av anslagen för basväghållningen. Staten bör förbinda sig vid att upprätthålla trafikledernas skick och speciellt ombesörja att också sådana projekt som tidigare kommit i kläm genomförs. Det finns ett betydande antal sådana projekt och om de förverkligas i långsam takt hotas funktionaliteten inte bara i Österbottens utan i hela Västra Finlands trafiksystem. Tilläggsfinansiering bör allokeras för byggande av leder för lätt trafik och utveckling av kollektivtrafiken som en del av utvecklingsprogrammet för kollektivtrafiken i stadsregioner (KETJU). Landskapets mål är att få Bottniska korridoren, Bothnian Corridor, med som ett prioriterat projekt i EU:s TEN-nätverk. I den trafikkorridor som bildas av projektet Bottniska korridoren ingår Finlands huvudbana och dess anslutningsspår (hamnbanan i Jakobstad, Seinäjoki Vasabanan och banavsnittet Seinäjoki Kaskö), Västra Finlands hamnar och riksväg 8 i helhet, sträckan Helsingfors Vasa (rv 3 / E 12) samt de viktiga tvärlederna (rv 3/E 12, rv 18 och rv 19). Trafikförbindelsen över Kvarken utgör en väsentlig del av Bottniska korridoren, då den förenar trafikkorridorerna i Finland och Sverige. Dessutom fungerar den med vägförbindelsen E 12 som en del av den utvecklingskorridor som sträcker sig från Helsingfors via Tammerfors och Vasa till Umeå och vidare till den norska kusten. När det gäller spårtrafiken bör man på nationell nivå sköta om bannätets skick, bevarande av spårtrafikens konkurrenskraft, trafiksäkerheten och en tillräcklig servicenivå. För landskapet Österbotten är det viktigt att man fortsätter att utveckla Österbottenbanan som dubbelspårig, tryggar rutterna för specialtransporter och ökar antalet planskilda korsningar för att hastigheten ska kunna ökas i samband med att Seinäjoki Vasabanan elektrifieras samt att den grundläggande förbättringen av Seinäjoki Kasköbanan genomförs planenligt. Bangården i Jakobstad bör flyttas från centrum till Alholmens storindustriområde. För flygtrafikens del kommer man i landskapet att utöver Vasa flygplats utveckla också flygtrafiken på Karleby-Jakobstads flygplats. De mest aktuella utvecklingsobjekten vid Karleby-Jakobstads flygplats är en grundläggande förbättring av startbanan och trafikområdena samt en förstorad plattform och större parkeringsområde. En ny vägförbindelse mellan Karleby-Jakobstads flygplats och riksväg 8 bör byggas för att trafiksäkerheten och tillgängligheten ska bli bättre. Invid Vasa flygplats byggs ett omfattande, nationellt och internationellt betydande logistikcentrum som kombinerar land-, flyg-, järnvägs- och havstransporter. Tillsammans med logistikcentret i Umeå (Nordic Logistic Center, NLC) öppnar det stora möjligheter till en ökad trafik över Kvarken. Centret utgör en del av anslutningsförbindelserna inom Bothnian Corridor och det har förbindelse med höghastighetsvattenvägen på Östersjön. En viktig del i logistikcenterprojektet är utvecklingsprojektet Vaasa Airport Logistic Center, som när det färdigställts skapar förutsättningar för konkurrenskraftiga flygfraktförbindelser. För utvecklingen av farledsnätet är fördjupningen av farlederna till hamnarna i både Jakobstad och Kaskö viktiga projekt. Fördjupningen av farleden till Jakobstad är viktig för skogsindustrins och den övriga industrins verksamhetsbetingelser. En fördjupning av Kasköfarleden och hamnbassängen är nödvändig för att fartygen ska kunna anlägga hamnen i full last. Även en ny farled till Bockholmens område och en vägförbindelse till hamnområdet är nödvändiga. Utvecklingen av verksamheten på det kombinerade bio- och kolkraftverket förutsätter att Björnöfarleden fördjupas i Kristinestad. De hamnfunktioner som på grund av skärpta miljönormer flyttas från inre hamnen till Björnön förutsätter att det inom en nära framtid byggs kajer och lastningsplatser. Kaskö hamn, järnvägen och infrastrukturen utgör Sydösterbottens logistikcentrum, som ska utvecklas. Regelbundna sjötransporter från Kaskö till Sundsvallsområdet i Sverige främjas genom olika åtgärder, t.ex. genom NECL-projektet (North East Cargo Link). Kaskö hamnväg förverkligas med sysselsättningsbaserade investeringsanslag. Kvarkentrafiken är av central betydelse för trafiksystemets funktionalitet i landskapet och därför måste förbindelsen vidareutvecklas. Det är också viktigt att Vasa hamn utvecklas i enlighet med den uppgjorda planen. Sjösäkerheten i Kvarkenområdet bör förbättras. Under de närmaste åren kommer man i landskapet att satsa på utvecklingen av en mångsidig distribuerad energiproduktion. 9

10 Landskapets långsiktiga mål är att såväl el- och värmeproduktionen som trafiken i normala bruksförhållanden ska vara koldioxidneutrala. Av energiförsörjningen i Österbotten är andelen bioenergi och andra förnybara energikällor fortfarande ändå liten. Därför bör utveckling och nyttjande av förnybar energiproduktion målmedvetet främjas. Österbottens energistrategi från år 2010 kommer att uppdateras och kompletteras med en klimatstrategi för landskapet. Informationstekniken utvecklas snabbt och medför hela tiden nya arbetssätt och nya möjligheter till elektronisk serviceproduktion och handel. Målet är att främja ibruktagandet av dessa nya verksamhetssätt inom både den offentliga och den privata sektorn. Byggandet av optiska nät fortsätter i landskapet så att varje fastighet ska ha en optisk fiberanslutning tillgänglig år I fråga om optiska fiberanslutningar bör staten förhindra uppkomsten av monopol inom serviceproduktionen i glesbygdsområden genom att sträva efter att tillämpa Open Access-principen i de optiska näten. De viktigaste åtgärderna som kräver statlig finansiering under åren inom prioriterat område 3 är: Riksväg 8 (E 8: Vasa norra infartsväg (Smedsby omfartsväg) byggstart 2011 Genomförande av första fasen i projektet Finlands huvudbana (Seinäjoki Uleåborg) före utgången av år 2011 och omedelbar fortsättning med andra fasen. Det långsiktiga målet är att göra hela sträckan dubbelspårig. Elektrifieringen och den grundläggande förbättringen av Vasabanan som inletts år 2010 slutförs och i samband med det ersätts plankorsningar med underfarter i Laihela och i andra tätorter och en planskild korsning byggs vid Företagargatan i Vasa. Jakobstadsregionens järnvägsstation utvecklas, Bennäs triangelspår och Pendolinotrafiken utökas. Flytt av bangården i Jakobstad till Alholmens storindustriområde. Snabb spårtrafik utvecklas mellan Vasa och Helsingfors. Nivåhöjning på statens anslag för den regionala investeringsfinansieringen för basväghållning (inkl. leder för lätt trafik). Utveckling av lätt trafik och kollektivtrafik enligt målen i KETJU-programmet. Färjetrafiken över Kvarken tryggas och utvecklas. Muddring av farleden till Jakobstad. Förverkligande av Vasaregionens logistikcentrum (inkl. Vasa Airport Logistics Center) och utveckling av hamnvägen i Vasa. Utveckling av Karleby-Jakobstad flygplats inklusive vägförbindelser. De viktigaste åtgärderna som kräver statlig finansiering efter år 2012 är: Riksväg 3 (E 12) Vasa-Ylöjärvi: Förbättring av riksväg 3 och korsningsregleringar (rv 18) i Laihela. Riksväg 8 (E 8)Åbo-Vasa-Uleåborg: breddning av vägen och byggande av omkörningsfiler på sträckan Vasa Nykarleby (Vasa Kuni Oravais) samt fortsatt grundläggande förbättring mellan Vasa och Björneborg och breddning av vägen mellan Pjelax och Pörtom. Utveckling och grundläggande förbättring av stamvägarna 63 och 68 samt deras hamnförbindelser. Grundläggande förbättring av banavsnittet mellan Kaskö och Seinäjoki. Förbättring och muddring av hamnleden i Kaskö samt uppföljning av planeringen av farleden till Björnö Prioriterat område 4: Välfärd, kultur och socialt kapital den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten Den dåliga ekonomiska situationen har snabbt försämrat medborgarnas välmående och ökat risken för utslagning också i Österbotten, trots att landskapets sysselsättningssituation har hållits på en nationellt sett skälig nivå. Resurserna för skötseln av sysselsättningen samt för kommunernas social- och hälsovård bör garanteras under de år av långsam tillväxt som följer efter recessionen. Särskilt utmanande är det att förbättra produktiviteten inom både den offentliga och den privata serviceproduktionen. Tyngdpunkterna inom prioriterat område 4 under åren är att: säkerställa välfärds- och hälsovårdstjänsterna bevara och utveckla kompetensen i fråga om välfärd och hälsa stärka det sociala kapitalet främja kulturen. Säkerställandet av välfärds- och hälsovårdstjänsterna förutsätter både strukturella reformer och nya metoder och lösningar för serviceproduktionen. Kommun- och servicestrukturen bör utvecklas så att båda språkgrupperna också i fortsättningen har tillgång till högklassiga och tillräckliga välfärds- och hälsovårdstjänster. Kommunernas samservice utvecklas och kartläggningen av möjligheterna till service över landskapsgränserna fortsätter. I utvecklingsarbetet utnyttjas evaluering av och forskning kring servicen. Avsikten är att den utvärdering av basservicen som regionförvaltningsverken gör tillsammans med andra aktörer ska användas då kommun- och servicestrukturerna vidareutvecklas De viktigaste åtgärderna för att säkerställa välfärds- och hälsovårdstjänsterna under åren är: att utveckla och förenhetliga primärvården, socialvården och den grundläggande specialiserade sjukvården med tanke på både strukturer och funktionalitet. att starta och stötta det vårdcampus som förläggs i det tidigare Bottenhavets sjukhus i Kristinestad och tar emot patienter från K5-kommunerna. att främja företagande inom välfärdsbranschen. Välfärd och hälsa bygger på den kompetens som yrkesutövarna, ledarna och beslutsfattarna besitter. Genom en tillräcklig och planmässig grund- och vidareutbildning samt fortbildning kan man trygga en kontinuerlig tillgång på kunnig arbetskraft i Österbotten. Man kommer att satsa på forsknings- och utvecklingsverksamhet samt nätverksbyggande mellan högskolor och andra aktörer inom social- och hälsovårdssektorn. För kompetensutvecklingen inom välfärds- och hälsovårdsbranschen är de viktigaste åtgärderna under åren följande: - Utbildningen av socialvårdare: Karleby universitetscentrum Chydenius fortsätter sin finskspråkiga betygsundervisning i socialt arbete i Vasa. 10

11 Magistersprogram i socialt arbete under åren i samarbete med Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. - Förverkliga medicinsk och odontologisk utbildning i Vasa enligt olika samarbetsmodeller. - Befästa verksamheten i BoWer, klustret för välfärdsforskning och kunskap i Österbotten. - Fortsatt verksamhet för SONet BOTNIA, de österbottniska landskapens kompetenscenter för det sociala området, och det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området FSKC Ab. - Utveckling och start av verksamheten i Medibothnia, kompetenscentret för social- och hälsovården. - Planering och inrättande av en undervisningsklinik. - Grunda ett kompetenscenter för välfärdstjänster vid Institutet för hälsa och välfärds (THL) regionenhet i Vasa. - Grunda ett regionalt servicekontor för inflyttare och invandrare i Närpes, Jakobstad och Vasa och bygga upp webbportalen Österbottens Welcome Office. Det sociala kapitalet är ett av särdragen och styrkorna i Österbotten. För att man ska kunna stärka det sociala kapitalet är det viktigt att främja välmående och förebygga utslagning bland barn och unga. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att utveckla verksamhetsmodeller för förebyggande verksamhet och tidigt ingripande. Avsikten är att grunda en barn- och ungdomspolitisk delegation för att stärka samarbetet mellan olika sektorer och samordna åtgärderna. Genom att skapa goda möjligheter till motion kan man främja välmåendet, hälsan och funktionsförmågan bland människor i alla åldrar. I Österbotten finns ett flertal aktuella projekt för byggande av motionsplatser, som ifall de förverkligas kommer att förbättra förutsättningarna till när- och vardagsmotion för invånarna i landskapet. Österbottens kulturprogram har som mål att utveckla den österbottniska kulturverksamheten och få den att bli en del av människornas vardag. Avsikten är att få människorna att bli medvetna om kulturens positiva inverkan på hälsa och välmående. Centrala kulturpolitiska mål är att främja kreativitet, mångfald och delaktighet samt konstutövande och yrkesmässig konst. De viktigaste åtgärderna som kräver statlig finansiering under åren inom prioriterat område 4: Stöd för strukturella och funktionella reformer inom socialoch hälsovårdssektorn. Säkerställa tillgången på personal inom social- och hälsovården och stärka personalens kompetens (bl.a. utbildning av socialarbetare samt läkare och tandläkare). Stärka Institutet för hälsa och välfärds (THL) regionenhet i Vasa. Fortsätta med Österbotten-projektet som en del av Västra Finlands Välittäjä-projekt. Trygga kontinuiteten för utvecklingsenheternas substansområden och genomföra övriga KASTE-projekt. Allokera tilläggsfinansiering för barnkulturcentrens nätverk (Aladdins lampa), för att möjliggöra utveckling av verksamheten inom barnkulturnätverket i Österbotten (BARK). Allokera tilläggsfinansiering för regioncentrumverksamheten för dans, för att möjliggöra en utveckling av verksamheten i det regionala danscentret i Österbotten. Högre nivå på statsbidragen för byggande av bibliotek och anskaffning av biblioteksbussar Prioriterat område 5: Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå för att stävja klimatförändringen Tyngdpunkterna inom prioriterat område 5 under åren är att: stävja klimatförändringen förbättra vattnens tillstånd samordna planeringen av havsområdena trygga naturens mångfald förbättra miljömedvetenheten. Stävjandet av klimatförändringen är ett viktigt långsiktigt mål också i Österbotten. I landskapet utarbetas som komplement till energistrategin en klimatstrategi, som fastslår strategin och målsättningarna för minskningen av koldioxidutsläpp. I fråga om områdesanvändningen är utmaningen med tanke på att stävja klimatförändringen att förtäta samhällsstrukturen och därigenom minska trafikbehovet och energikonsumtionen. Det är också angeläget att göra byggandet mer ekoeffektivt och utveckla kollektivtrafiken. Viktigt är att förnybara energikällor tas i bruk och att energiproduktionen från dem sammanjämkas med den övriga områdesanvändningen. Ett flertal vindkraftsprojekt är på gång i synnerhet i Sydösterbotten, Vasaregionen och Kyroland. När det gäller att värna om vattnens tillstånd ligger de största utmaningarna i att genomföra förvaltningsplanen och att uppnå ett gott tillstånd i vattendragen. Vattendragen har en stor betydelse i Österbotten eftersom de är så få. Sötvattendragen är relativt små och tungt belastade. Även kust- och grundvattnens goda tillstånd är hotat. Vid den österbottniska kusten finns det mycket s.k. sura sulfatjordar. Surhet och metaller urlakas vid regn ut i vattendragen och orsakar där stora skador. Målet för avloppsvattenhanteringen är att bygga ut avloppsnäten i tätorterna så att närbelägen glesbebyggelse kan anslutas till nätet. En förutsättning för att behandlingen av avloppsvatten från enskilda fastigheter i glesbygden som ligger utanför det allmänna avloppsnätet ska kunna ordnas är att man sörjer för att det finns tillräcklig rådgivning. De viktigaste åtgärderna för att förbättra vattnens tillstånd under åren är: Kontroll av sura sulfatjordar i praktiken och riskkartering av dem. Främja rådgivningen och de praktiska åtgärderna i förvaltningsplanen samt effektivera gödselanvändningen och hanteringen av avloppsvatten glesbygden. Justera gränsdragningen för grundvattenområden och uppdatera skyddsplanerna för grundvatten. Förbättrad beredskap för översvämningar. För att samordna planeringen av havsområden i Österbotten fortsätter man med att regionalt förverkliga den integrerade förvaltningen av skärgårds- och kustområden (ICZM = Intregrated Coastal Zone Management) enligt riktlinjerna i den nationella kuststrategin och i skärgårdsprogrammet. Att anpassa Finlands nationella lagstiftning och myndigheternas verksamhet till kraven i EU:s marindirektiv förutsätter effektivare planering av den integrerade förvaltningen av kustområden. Naturskyddsområdena utgör grunden för att man ska kunna 11