Genomförandeplan för Österbottens landskapsprogram

Transkript

1 Genomförandeplan för Österbottens landskapsprogram Godkänd av landskapsstyrelsen

2 2 Innehåll 1. Inledning Nuläget i Österbotten och utvecklingsutsikter för åren Genomförandet av landskapsprogrammet Finansieringsinstrument och program för genomförandet av landskapsprogrammet Landskapsutvecklingspengar som inte är bundna till program Nationella program EU-programmen Genomförande per prioriterat område Prioriterat område 1: Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt Prioriterat område 2: Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga, innovatörernas Österbotten Prioriterat område 3: Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten Prioriterat område 4: Välfärd, kultur och socialt kapital den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten Prioriterat område 5: Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå för att stävja klimatförändringen De ekonomiska regionernas prioriteringar Förverkligande av de kvantitativa målen i landskapsprogrammet Uppskattning av konsekvenserna på planeringsnivå per riktlinje Finansieringsplan Bilagor Bilaga 1 Finansieringsplan Bilaga 2 MYAK tabeller Bilaga 3 Projekthelheten: Stärkande av verksamhetsförutsättningarna för exportindustrin Bilaga 4 Förhandlingsförslag från Södra Österbottens, Mellersta Österbottens och Österbottens samverkansområde: Tryggande av verksamhetsförutsättningarna för energibranschen

3 3 1. Inledning Landskapsprogrammet och dess genomförandeplan är viktiga element i planeringen av regionutvecklingen. Enligt lagen om utveckling av regionerna (1651/2009), som trädde i kraft i början av år 2010, ska genomförandeplanen utarbetas i samverkan med statliga myndigheter, kommuner och andra som deltar i finansieringen av landskapsprogrammet. I genomförandet av landskapsprogrammet och dess genomförandeplan deltar alla för landskapets utveckling betydande aktörer, t.ex. Österbottens förbund, Österbottens och Södra Österbottens ELY-centraler, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, näringslivsbolag, kommuner, läroanstalter och företag. Arbets- och näringsministeriet ger årligen landskapsförbunden anvisningar för utarbetandet av genomförandeplanen. Enligt ministeriet är det viktigaste syftet med genomförandeplanen att påverka ELY-centralernas och regionförvaltningsverkens strategiska resultatmål. Under den gemensamma processen preciseras också statens syn på genomförandet av projekten i landskapsprogrammet. År 2011 uppmuntrar centralförvaltningen landskapen till samarbete i enlighet med 12 i lagen om utveckling av regionerna. I genomförandeplanen kan man framföra 1-2 sådana samprojekt som anses förutsätta åtgärder också från centralförvaltningens sida. I utarbetandet av denna genomförandeplan har material insamlats inom de regionala myndigheterna, de ekonomiska regionerna och vid högskolorna. Utöver dialogen med dessa har diskussioner förts också med bl.a. näringsbolagen i landskapet. Andra källor som använts är bl.a. de programdokument som styr regionutvecklingen (strukturfondsprogrammen, utvecklingsprogrammen för landsbygden och fiskerihushållningen samt KOKO-programmen), regionförvaltningsmyndigheternas strategidokument samt planeringsdokument för olika infrastrukturprojekt. Nytt i årets beredningsprocess har varit försöket med diskussionsgrupper, där man diskuterade landskapsprogrammet och dess genomförandeplan ur olika synvinklar. Varje temagrupp möttes en gång och gruppens medlemmar hade möjlighet att kommentera det som skrivits i genomförandeplanen. Under beredningsprocessen har diskussioner förts även med Södra Österbottens förbund och Mellersta Österbottens förbund. Tillsammans har de tre förbunden uppgjort ett förslag som gäller energitemat (bilaga 4). Genomförandeplanen omfattar landskapets samarbetsdokument, som fastställer principerna för projektfinansiering med medel från EU-programmen. Genomförandeplanen har dessutom sammanjämkats med de strategiska resultatavtal som uppgjorts för ELY i Södra Österbotten, ELY i Österbotten samt regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. De viktigaste tyngdpunkterna i regionens olika KOKO- och kompetenscentrumprogram har beaktats. Genomförandeplanen behandlades i landskapets samarbetsgrupp (MYR) och den godkändes av landskapsstyrelsen

4 4 2. Nuläget i Österbotten och utvecklingsutsikter för åren Österbotten hör till de mest industrialiserade och internationella landskapen i Finland. Industrin står för mer än en tredjedel av värdeökningen och drygt en fjärdedel av arbetstillfällena. Av industriproduktionen går cirka 70 % på export. I Österbotten finns Nordens mest betydande energiteknologiska koncentration, vars sammanlagda omsättning ligger kring 4 miljarder euro och som sysselsätter över personer. Denna koncentration står för över 12 % av hela landets teknologiexport. Andra betydande industrigrenar är tillverkning av metallprodukter, massa- och pappersindustri, gummi- och plastindustri, fordonsindustri samt livsmedelsindustri. Österbottens andel av hela landets industriproduktion är stor. I jämförelse med de övriga landskapen var industrins förädlingsvärde i Österbotten år 2009 femte störst mätt i euro och näst störst mätt per capita. Industrins produktivitet var däremot fjärde högst i Vasaregionen jämfört med alla ekonomiska regioner i landet (förädlingsvärde/invånare). Det här grundar sig på den goda utvecklingen inom energiteknologikoncentrationen i Österbotten: de största sektorerna inom koncentrationen, tillverkning av maskiner och apparater samt tillverkning av elapparater, ökade snabbt före recessionen och klarade sig genom recessionen med en mindre brant nedgång än motsvarande branscher i landet i övrigt. Arbetslöshetsgraden har i Österbotten hållits på en lägre nivå än i landet i genomsnitt. Under perioden januari-juni 2011 var andelen arbetslösa av arbetskraften i jämförelse med andra landskap nästminst efter Åland, d.v.s. 6,0 %. Motsvarande siffra för hela landet var 9,6 %. Arbetslösheten fördelas ganska jämnt på regionerna inom landskapet. I Kaskö var arbetslöshetsgraden under första halvan av året ändå betydligt högre (16,1 %) än i övriga delar av landskapet eftersom nedläggningen av Metsä-Botnias massafabrik nu märks fullt ut. Också i Jakobstad är arbetslöshetsgraden i någon mån högre än i landet i övrigt och samarbetsförhandlingar pågår på många håll. Man oroar sig också för den allt långsammare minskningen av antalet långtidsarbetslösa, den alltför höga andelen unga arbetslösa och en eventuell ny recession, som kan leda till att arbetslösheten åter börjar öka. Befolkningsutvecklingen har under en lång tid varit positiv i Österbotten. År 2010 ökade folkmängden med 908 personer och i slutet av året hade landskapet Österbotten invånare. Folkmängden i landskapet fortsatte att öka i rask takt även under första halvan av år Befolkningsökningen i Österbotten fördelas relativt jämnt i jämförelse med många andra regioner. Av 16 kommuner i Österbotten är det bara fyra som har haft en minskning i folkmängden under år Tre av dessa kommuner ligger i Sydösterbotten: Närpes, Kristinestad och Kaskö. Sydösterbotten är den enda av de ekonomiska regionerna som under en längre tid har haft en jämnt sjunkande folkmängd. I de övriga ekonomiska regionerna, och i synnerhet i Vasaregionen, har utvecklingen under 2000-talet varit synnerligen positiv. Exempelvis år 2010 var befolkningsökningen i Vasaregionen sjunde snabbast, i Kyroland nionde snabbast och även i Jakobstadregionen sjuttonde snabbast. Vasaregionen håller måttet även på längre sikt, under femårsperioden , då regionen också placerade sig på en sjunde plats i jämförelsen. Under de senaste åren har folkmängden i Österbotten ökat tack vare hög nativitet och invandring. Under de senaste åren har glädjande många flyttat till Österbotten från utlandet, men i flyttrörelsen inom landet förlorar landskapet kontinuerligt invånare. År 2010 förlorade Österbotten folk speciellt till Nyland, Egentliga Finland och Birkaland.

5 5 Flyttningsöverskott fick Österbotten däremot mest från landskapen Södra och Mellersta Österbotten. En närmare granskning av flyttrörelsen ger vid handen att Österbotten har förlorat invånare från mitten av 1980-talet till början av 2000-talet. Efter det har den totala nettomigrationen varit positiv och år 2010 var migrationsbalansen i Österbotten sjunde störst av alla landskap. Utvecklingen under de närmaste åren är mycket beroende av huruvida krisen inom finanssektorn också drabbar realekonomin. Industrin i Österbotten klarade den senaste recessionen huvudsakligen bra, men följderna av en ny recession kan vara mer förödande. Enligt den färskaste konjunkturbarometern från Näringslivets centralförbund var förväntningarna på utvecklingen för såväl industri och byggande som för servicebranscherna i de österbottniska landskapen försiktigt positiva ännu i juli månad. Också Näringslivets forskningsinstitut (ETLA) prognostiserar att Österbottens bruttoregionalprodukt förväntas stiga under de närmaste åren med hela 3 4 procent per år. Situationen har ändå snabbt förändrats och höstens utveckling präglas av en stor osäkerhet. Därför är det skäl att förhålla sig avvaktande till bedömningar som gjorts under våren och sommaren. 3. Genomförandet av landskapsprogrammet 3.1. Finansieringsinstrument och program för genomförandet av landskapsprogrammet Genomförandet av landskapsprogrammet finansieras huvudsakligen med medel från staten, kommunerna och olika EU-program. För genomförandet anvisas dessutom landskapsutvecklingspengar som inte är bundna till program, vilket möjliggör förverkligande av många utvecklingsprojekt som utgår från de egna behoven i landskapet. Den låga nivån på EU-finansieringen ökar behovet av obundna landskapsutvecklingspengar i Österbotten. Österbottens förbund genomför målsättningarna i landskapsprogrammet genom att bevilja projektfinansiering. Syftet med projektverksamheten inom Österbottens förbund är att säkra regionernas konkurrenskraft och välfärd genom att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt, näringslivsutveckling och förbättrad sysselsättning. Avsikten är att minska skillnaderna i utveckling mellan regionerna, förbättra befolkningens levnadsförhållanden och främja en balanserad utveckling i regionerna. Därför prioriteras projekt, som på en generell nivå främjar utvecklingen av näringsliv, forskning, utbildning, välfärdstjänster, kultur och fritidstjänster. Näringslivsutvecklingen fortsätter enligt klustermodellen. Det finns behov för utveckling av både nationellt spetskunnande inom klustren samt för att upprätthålla ett omfattande och mångsidigt näringsliv Landskapsutvecklingspengar som inte är bundna till program De obundna landskapsutvecklingspengarna är av stor betydelse för helhetsutvecklingen av landskapet. Resurser kan allokeras för bland annat sådana utvecklingsprojekt som är svåra att lyfta fram under EU-programmens prioriterade områden, som t.ex. projekt inom kultur- och undervisningssektorn som indirekt förbättrar näringslivets verksam-

6 6 hetsförutsättningar. OBS! Texterna i detta kapitel redigeras ännu då den slutliga nivån på landskapsutvecklingspengarna bekräftas Nationella program Med landskapsutvecklingspengar finansieras delvis också särskilda program godkända av statsrådet, d.v.s. kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet samt kompetenscentraprogrammet. Genom dessa program befrämjas Österbottens konkurrenskraft och samarbete samt den regionala balansen i landskapet, då de bidrar till t.ex. utvecklingen av spetsklustren och till att stärka det innovationssystem som omfattar hela landskapet. OBS! Texterna i detta kapitel redigeras ännu då den slutliga nivån på landskapsutvecklingspengarna bekräftas. Kompetenscentraprogrammet Västra Finlands kompetenscentrum deltar under kompetenscentraperioden i Klusterprogrammet för energiteknologi och i Marinklustret. I Österbotten samordnas utvecklingen av dessa kompetenskluster av Oy Merinova Ab. Merinova fungerar dessutom som nationell koordinator för Klusterprogrammet för energiteknologi. Dessutom har Vasaregionen år 2011 antagits som fullvärdig medlem i Klustret för digitala innehåll. Programmet genomförs i regionen av MediaCity vid Åbo Akademi. Inom klusterprogrammet för energiteknologi ligger Österbottens tyngdpunkter på elteknik, industrins energilösningar och distribuerad energiproduktion. Inom eltekniken fördjupar man sig på eldistribution och användningen av informations- och kommunikationsteknologi i eltekniken samt på eldrift. I fråga om industrins energilösningar koncentrerar man sig på frågor som anknyter till energimarknaden och inom distribuerad energiproduktion på vind- och solenergi. Marinklustrets mål är att utveckla spetskunnandet inom fartygsindustrin och båtbyggandet för att upprätthålla och ytterligare förbättra det teknologiska ledarskapet och konkurrenskraften i fråga om omkostnaderna. Genom att delta i Marinklustret strävar man efter att säkerställa den ledande ställning som de företag i regionen som hör till klustret har inom delområdena produktionsteknologi, miljöteknologi, tillförlitlighet, ekonomi samt automation. Det övergripande målet för Digitala innehåll är att utveckla tjänster som underlättar och berikar människornas dagliga liv eller sådana digitala innehållsprodukter och tjänster som stimulerar verksamheten inom näringslivet och den offentliga sektorn. Verksamheten fokuserar på utvecklings- och testningsmiljöer för interaktiva och användarvänliga digitala innehåll. Kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet I Österbotten genomförs det regionala kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet (KOKO) i tre regioner: Jakobstadsregionen, Vasaregionen (Vasaregionen och Kyroland) samt i Sydösterbotten.

7 7 Jakobstadsregionens KOKO koordineras av Jakobstadsregionens näringscentral Concordia. Programmet har som mål att öka förtroendet och fördjupa sammanhållningen mellan kommunerna i regionen. Kompetens, konkurrenskraft och förnyelseförmåga utvecklas särskilt inom båtbyggnad, landsbygdsnäringar, nya branscher, energi-, metalloch verkstadsbranschen, plast- samt kunskapsintensiva branscher. Regionens synlighet och attraktionskraft förbättras i samarbete med bl.a. spetsföretag och turismorganisationer. Åtgärdshelheterna är sammanhållning och balanserad utveckling, förnyelse och konkurrenskraft samt en attraktiv och välmående region. Vasaregionens KOKO koordineras av Vasaregionens utveckling Ab (VASEK). Inom Vasaregionens KOKO utvecklas speciellt energi-, metall-, båt-, trä-, päls- välfärdsbranscherna och de kreativa branscherna. Det ses också som viktigt att stöda innovativt företagande och internationell företagsverksamhet. Andra angelägna frågor är utvecklingen av logistiken och infrastrukturen samt stärkandet av samarbetet i regionen. Sydösterbottens KOKO koordineras av AB Företagshuset Dynamo Yritystalo Oy. Tyngdpunkterna i Sydösterbottens KOKO baseras sig på regionstrategins huvudteman förnyelseförmåga, företagsamhet och attraktionskraft. Målet är att fördjupa samarbetet både inom regionen och mellan regionerna och de olika aktörerna som är delaktiga i utvecklingen. KOKO programarbetet skall bidra till att konkretisera åtgärderna i regionstrategin för Sydösterbotten genom att förbereda utvecklingsprojekt och initiera till åtgärder inom de prioriterade områdena. Regionens näringslivs- och utvecklingstjänster och -processer skall utvecklas. Samarbetet med högskolorna i landskapet ska utökas och studerande och potentiella inflyttare skall lockas till regionen för att balansera den strukturella förändringen på arbetsmarknaden som kommer att ske på grund av åldersstrukturen. Viktiga sektorer att utveckla är de nuvarande starka branscherna inom landsbygdsnäringar, livsmedel, trä och metall. Företagsamhet inom vindkraftsutbyggnad och KIBS-branscherna skall utvecklas. Energi- och klimatfrågor skall utvecklas så att regionens självförsörjningsgrad på energi ökar och förbättrar de lokala företagens konkurrensförmåga EU-programmen Västra Finlands operativa program inom ERUF I Österbotten koncentrerar man sig inom ERUF-programmet särskilt på att främja företagsverksamheten och utveckla innovationssystemen och informationsöverföringen på regional och lokal nivå. Dessutom stöds via ERUF-programmet i någon mån också näringsverksamhet samt kultur- och miljöprojekt som främjar förutsättningarna för företagsverksamhet. Programmet är indelat i prioriterade områden och specialteman. Specialtemana är gemensamma för hela Västra Finlands område och inom dem finansieras landskapsöverskridande projekt. Österbottens förbund Österbottens förbund fokuserar i förverkligandet av Västra Finlands ERUF-program på följande projekthelheter under perioden :

8 8 Internationell spetskunskap som stöder utvecklandet av innovationssystemet kopplade till kreativa branscher och förnyelsebara hållbara energilösningar. Utveckling av innovationsmiljöer för samanvändning mellan flera universitet och högskolor och näringslivet samt genomförandet av de tre landskapens gemensamma innovationsstrategi. Satsningar på projekt som stöder utvecklingen av de branscher som identifierats i landskapsprogrammet. Respektive projekthelhet omfattas av ett eller några projekt. Prioritet ligger på projekt som omfattar hela landskapet eller åtminstone en ekonomisk region. Förbundet lägger särskild tyngdpunkt på att i dialog med olika samarbetspartner i och utanför landskapet identifiera centrala projekthelheter, säkerställa att förvaltningen fungerar samt att informera om finansieringsmöjligheter. Förbundet använder sig i förverkligandet av Västra Finlands ERUF-program av handlingslinjerna 1, 2, 3 och 4. Österbottens ELY-central De små och medelstora företagen i Österbotten har utmärkta utvecklingsprojekt inom såväl export och produktutveckling som produktionsmetoder och produktionsprocesser. Det finns också utvecklingsprojekt som har att göra med ekoeffektiviteten hos företagens produktionsprocesser och produkter. Det måste finnas möjlighet att bistå projekten även i fortsättningen med både stöd och expertis. I landskapet finns många starka branscher, t.ex. energi-, metall-, båt-, plast-, trä- och husbyggnadsindustrin samt KIBS (kunskapsintensiva branscher). Den globala ekonomin innebär både hot och möjligheter för Österbotten. Utvecklingen går inte av sig själv och inte utan målmedvetet arbete och stöd. Det omfattande underleverantörsnätverket i landskapet står också inför stora utmaningar då det konkurrerar globalt om underleveranser till stora lokomotivföretag. Detta ställer krav på underleverantörernas förädlingsgrad, produktivitet och produktutveckling. Underleverantörernas förutsättningar att hävda sig i konkurrensen bör fortsättningsvis förbättras i samarbete med näringslivsbolagen och med hjälp av projektfinansiering. Resurser avsätts också för att förbättra verksamhetsförutsättningarna inom de kreativa näringarna och välfärdssektorn. Tillväxtpotential finns framför allt inom musik- och mediebranschen. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö och naturresurser Ansvarsområdet för miljö och naturresurser koncentrerar sig vid förverkligandet av Västra Finlands ERUF-program år 2012 på projekthelheter inom handlingslinje 3. Inom handlingslinjen beviljas finansiering för miljörelaterade projekthelheter som gäller: återställande och vård av naturobjekt riskkarteringar i anslutning till t.ex översvämningar eller sura sulfatjordar natur- och kulturmiljöprojekt planering av vattendragsrestaureringar och andra åtgärder inom vattenvård och marin planering miljörådgivningsprojekt projekt för utvecklandet av världsarvsområdet i Kvarken.

9 9 Respektive projekthelhet omfattar ett eller flera projekt. Prioritet ligger på projekt som omfattar en hel ekonomisk region eller mera än en kommun. Ely-centralen arbetar för att i dialog med olika samarbetspartners identifiera och utveckla projekthelheter, informera om finansieringsmöjligheter och se till att förvaltningen av projekten fungerar. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för trafik och infrastruktur För landskapet Österbotten utarbetas en trafiksystemplan Planen behandlar samtliga trafikslag, terminaler och markanvändningen i kommunerna, och den består av 4 5 delprojekt. Den viktigaste delutredningen gäller logistiken och markanvändningen i Österbotten. Större vikt än tidigare fästs vid trafiksystemet. Förutom utredningen av logistiken och markanvändningen har ELY-centralen också beredskap att med ERUFfinansiering göra en mindre investering för effektivering av näringslivets transporter i form av förbättring av vägnätet. Programreserv Ingen programreserv reserveras för landskapsöverskridande projekt eftersom nya projekt inte hinner genomföras under den återstående programtiden. ESF-programmet för Fastlandsfinland Genom ESF-programmet stöds i första hand olika arbetskrafts- och utbildningspolitiska insatser. I dem beaktas den äldre befolkningen, den strukturella arbetslösheten, tillgången på kunnig arbetskraft, behovet av invandring, utvecklingen av arbetslivet, utökad användning av sociala innovationer, sme-företagens och deras personals anpassningsförmåga samt behovet att öka antalet företagare, stärkandet av företagsverksamhet och ökad regional konkurrenskraft. Åtgärderna förverkligas närmast genom olika insatser för kompetensutveckling och satsningar på utbildning. År 2012 betonas i synnerhet ESR-programmets prioriterade områden 1 och 2. Gällande ESF-projekt under undervisnings- och kulturministeriets förvaltning ligger tyngdpunkterna ändå huvudsakligen på prioriterat område 3. Tyngdpunkterna är följande: Intensifierat samarbete mellan näringslivsbolagen och läroanstalterna i byggandet av företagsnätverk samt i tillfredsställandet av deras utbildnings- och utvecklingsbehov, i synnerhet genom att utnyttja samanskaffningsutbildning. Förverkliga produktifierade experttjänster och utvecklingsprogram samt betjäna nystartade och redan etablerade företag med utbildning. Företagande gynnas också med hjälp av startfinansiering. Utveckling av utbildningsmodeller som främjar företagsamhetsfostran enligt genomgångsprincipen i andra stadiet och den högre utbildningen. Förebyggande av ökad arbetslöshet och långtidsarbetslöshet bland unga och nyutexaminerade genom utbildning, lönesubventionerat arbete samt jobbletarverksamhet eller andra nya aktiverande åtgärder. Omfattande samarbete för att utveckla preciserade tjänster för unga som är i en svår arbetsmarknadssituation samt för sådana unga som har problem med yrkesinriktade studier på andra stadiet.

10 10 Genomförande av projekt som stöder slutförande av studier och sysselsättning av utexaminerade i synnerhet inom den högre utbildningen. Genomförande av projekt som hör under social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde och där målgruppen består av den del av befolkningen som står utanför arbetslivet och utgör den hårda kärnan i arbetslösheten. Främjande av en tätare koppling mellan yrkesinriktad utbildning och arbetslivet samt företagande. Kontakterna mellan utbildningen på andra stadiet och arbetslivet förtätas. Stöd av projekt som främjar utveckling av innovationsservicesystem i synnerhet inom de högre utbildningsorganisationerna i samarbete med företag. Genomförande av utvecklingsprojekt för inlärningsmiljöer som på ett flexibelt sätt sammanjämkar arbete och utbildning inom yrkesutbildningen på andra stadiet och vuxenutbildningen. Fortsatt utveckling av prognostiseringsverksamheten. Integreringen av invandrare främjas liksom deras inträde på arbetsmarknaden och den arbetsrelaterade invandringen. Informations-, rådgivnings- och handledningstjänsterna utvecklas och utökas på alla utbildningsstadier. Regionala kompetensnätverk utvecklas och stärks mellan olika utbildningsstadier samt mellan utbildningsaktörer på samma stadium. Torts att ovannämnda tyngdpunkter utgör huvuddelen finansierade verksamhet som ska finansieras är det fortfarande möjligt att inom ESF-programmet finansiera även andra projekt som är i enlighet med programdokumentet. Österbottens förbund anser att det med tanke på den knappa resurstilldelningen för förbundet genom ESF-programmets regionala del inte är möjligt att skapa effektiva projekthelheter som stöder utvecklingen i landskapet. Det är därför inte ändamålsenligt för förbundet att delta i medfinansieringen av ESF-programmet. Däremot har ELYcentralen möjlighet att utnyttja medlen för åtgärder som är direkt riktade till små- och medelstora företag. Åtgärderna kompletterar därmed förbundets allmänna utvecklingsprojekt på ett sätt som väsentligt stöder utvecklingen av näringslivsverksamheten i landskapet. Österbottens förbund är med hänsyn till detta beredd att avstå sin del till ESF-programmets finansiering till förmån för ELY-centralen. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Programmets huvudsakliga mål är att förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft, stöda ett miljövänligt och hållbart lantbruk, främja landsbygdsbefolkningens välfärd, göra företagsverksamheten mer mångsidig och att uppmuntra till ett utvecklingsarbete som utgår från det lokala. Grunden för utvecklingsarbetet är landsbygdsbefolkningens, företagarnas och andra aktörers gemensamma behov. Med tanke på landsbygdens livskraft är det viktigt att jordbrukare, landsbygdsföretagare, utvecklare och andra sakkunniga planerar och genomför projekt i ett tätt samarbete med varandra. Ett centralt mål är också att få företagsverksamheten på landsbygden att växa kraftigt och samtidigt medföra fler arbetsplatser. På det sättet kan man garantera nya sätt att skaffa inkomster på både för dem som bor på landsbygden och för dem som flyttar dit.

11 11 Genom programmet för utveckling av landsbygden finansieras också Leaderaktionsgruppernas program, vilkas syfte är att utveckla lokal beredskap för en förbättrad sysselsättning och mångsidigare verksamhet. Aktionsgrupperna i Österbotten är Aktion Österbotten r.f. och YHYRES r.y. Operativt program för fiskerinäringen i Finland Investerings- och utvecklingsprojekt som berör fiskerinäringen finansieras från Europeiska fiskerifonden (EFF). Det viktigaste målet med åtgärderna är att förbättra fiskerinäringens lönsamhet och konkurrenskraft i enlighet med principen om hållbart utnyttjande av fiskresurserna.. Botnia-Atlanticaprogrammet för gränsöverskridande samarbete (Interreg IV A) Botnia-Atlanticaprogrammet har som mål att stärka strukturer för samverkan och tillväxt i programområdet, som omfattar regioner i Finland, Sverige och Norge. I Finland hör förutom landskapet Österbotten också Mellersta Österbotten och Satakunta till det egentliga programområdet. I Sverige omfattas Västerbottens och Västernorrlands län samt Nordanstig kommun av programmet. Från Norge deltar Nordland fylke. Dessutom är landskapet Södra Österbotten i Finland och Gävleborgs län i Sverige med som s.k. angränsande områden. Programmet finansierar gemensamma projekt mellan de deltagande områdena. Med hjälp av programmet är det möjligt att finansiera projekt som faller under sex olika teman: miljö, kommunikationer, sammanhållning, kompetens, näringsliv och samhälle Genomförande per prioriterat område De prioriterade områdena i Österbottens landskapsprogram är: 1. Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt 2. Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga, innovatörernas Österbotten 3. Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten 4. Välfärd, kultur och socialt kapital den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten 5. Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå i arbetet med att stävja klimatförändringen. Inom alla prioriterade områden betonas betydelsen av regionala nätverk och samarbete inom starka kompetensområden. De åtgärder som presenteras i detta kapitel finansieras huvudsakligen genom EUprogram och de nationella särskilda programmen. De viktigaste åtgärderna som förutsätter statlig budgetfinansiering nämns separat vid varje prioriterat område.

12 Prioriterat område 1: Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt OBS! Texterna i detta kapitel redigeras ännu då den slutliga nivån på landskapsutvecklingspengarna bekräftas. Tyngdpunkter Konkurrenskraften i Österbotten vilar på en mångsidig industristruktur, starka spetskluster och internationella storföretag. Målet är att utveckla det nationella och internationella spetskunnandet samt att förbättra näringslivets verksamhetsbetingelser. För att förbättra landskapets konkurrenskraft är det under åren särskilt viktigt att trygga tillgången på kunnig arbetskraft och stöda de internationella storföretagens underleverantörsnätverk. Å andra sidan kan en hotande recession åter aktualisera behovet att lindra följderna av recessionen i regionens näringsliv. Tyngdpunkterna inom prioriterat område 1 är att: - stärka industrins verksamhetsbetingelser - utveckla innovationssystemet - stärka företagandet - utveckla spetsklustren - utveckla landsbygden. Åtgärder Inom prioriterat område 1 har mycket gått framåt. Ett flertal projekt har genomförts på olika håll i landskapet i synnerhet inom KOKO-programmen och ERUF-programmet. De viktigaste frågorna för att stärka industrins verksamhetsbetingelser är att få fart på de för näringslivet viktiga trafik- och logistikprojekten, att stöda underleverantörsnätverket, säkerställa tillgången på kunnig arbetskraft samt stärka forsknings- och utvecklingsresurserna. Eftersom stärkande av industrins verksamhetsförutsättningar är landskapets främsta prioritet har en projekthelhet över nödvändiga åtgärder sammanställts i bilaga 3. Många framsteg har gjorts i utvecklingen av innovationssystemet i Österbotten. Man har börjat förverkliga de åtgärder som nämns i samarbetsstrategin för innovationsverksamheten i Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten för att utveckla affärskunnandet samt innovationstjänster och servicestrukturer. Dessutom befrämjas samarbete och utvecklingsåtgärder mellan traditionella kompetensområden och man utnyttjar forumverksamheten. Utvecklingen av Vasa tekniska campus framskrider med ERUF-finansiering som en del av Vasaregionens KOKO-program. Lokaliteterna för Jakobstads högskolecampus är färdigställda och framöver satsar man på att utveckla verksamheten. Verksamheten i Vasa vetenskapspark, som fram till år 2011 har finansierats med projektpengar har man nu försökt göra permanent. Högskolorna i Vasa har tagit sig an vissa av vetenskapsparkens delområden, t.ex. företagskuvös- och innovationsombudsmannaverksamheten. Innovationsombudsmannatjänsterna arrangeras fram till juli 2012 som en del av Vasa universitets projekt Tutkimuksesta liiketoimintaa, som till 50 % finansi-

13 13 eras av TEKES. Planeringen av Innohuset, som planlagts till campusområdet på Brändö, ligger för närvarande på Vasa stads ansvar. Framtiden för övriga funktioner i vetenskapsparken och för ett mer omfattande samarbete är fortfarande öppen. Under åren fortsätter utvecklingen av innovationssystemet i Österbotten i enlighet med landskapsprogrammet genom att forsknings- och utvecklingsverksamheten, den praktiska innovationsverksamheten och i synnerhet det tvärvetenskapliga samarbetet stärks. Näringslivet och högskolorna uppmuntras till samarbete. Största delen av högskolorna och andra utvecklingsorganisationer i landskapet finns i Vasaregionen. Trots att dessa aktörers utvecklingsprojekt vanligen riktar sig till hela landskapet innebär deras placering ändå vissa utmaningar för utnyttjande av tjänsterna i Jakobstadsregionen och i Sydösterbotten. Ett flertal ERUF-projekt har genomförts i syfte att utveckla innovations- och företagstjänster i dessa regioner. Ett flertal projekt pågår för att stärka företagandet och många av dem avslutas under år Projekt som genomförts har fokuserat på att utveckla verksamheten i sme-företag, på ägarbyten och företagsamhetsfostran. Under åren kommer man att koncentrera sig på åtgärder som att stöda nystartade företag och tillväxtföretag, att utveckla verksamheten i mikro- och sme-företag och att främja företagande i servicebranschen. Speciellt viktigt är det att stöda internationaliseringen av storföretagens underleverantörsnätverk, för de små och medelstora företag som verkar som underleverantörer måste flytta tyngdpunkten dit, där också uppdragsgivarföretagen finns. De små- och medelstora företagens förädlingsgrad, produktivitet och produktutvecklingsnivå bör också höjas. I Österbotten finns många sme-företag med egen export och god utvecklingspotential som har utvecklingsprojekt av hög kvalitet. Med tanke på att bevara konkurrenskraften är det väsentligt att dessa företag stöds. Dessutom är det viktigt att tillräckliga resurser allokeras för bastjänster till företag, t.ex. rådgivning. Eftersom företagarna blir allt äldre är det också viktigt att stöda generationsväxlingar och ägarbyten. Med tanke på utvecklingen av en ny företagargeneration har också företagsamhetsfostran en betydande roll. Framöver måste en ännu större beredskap än tidigare finnas med tanke på strukturförändringar, uppsägningar och permitteringar. Målet är att utveckla en gemensam verksamhetsmodell för behärskande av denna typ av akuta förändringar. Det är även skäl att utveckla den nationella stödpolitiken. När statsrådet utnämner ett akut strukturomvandlingsområde, bör området också inkluderas i den högsta klassen för nationella stödområden. Spetsklustren i Österbotten är energi-, metall-, båt- och livsmedelsklustren, skogs- och träbranschen samt klustren för digitala innehåll och välmående. Avsikten är att lyfta upp också de kunskapsintensiva branscherna (KIBS) samt de kreativa branscherna bland spetsbranscherna. Spetsklustren har utvecklats och kommer att utvecklas under åren bl.a. med hjälp av KOKO- och kompetenscentraprogrammen samt genom olika fristående projekt. Som bäst utarbetas också ett regionalt skogsprogram för åren Det energiteknologiska klustret har en särställning som motor för näringslivet i landskapet och utgör redan nu den största kompetenskoncentrationen i Norden inom energiteknologi. Det är mycket viktigt att den energiteknologiska kompetensen stöds och att den internationella konkurrenskraften inom forskning och utveckling stärks. Antalet utbildningsplatser som stöder energibranschen bör utökas på alla utbildningsnivåer. En höjd medvetenhet bland allmänheten om regionens energiteknologiska kunnande eftersträvas också. En central aktör i landskapet inom energiklustret är Vasa energiinstitut VEI, vars verksamhet man önskar stärka och utvidga. Ett annat viktigt projekt som är kopplat till

14 14 energibranschen är inrättandet av ett produktionsteknologiskt centrum i Vasa. Mer information om dessa spetsprojekt i landskapet finns i bilagorna 3 och 4 och i Österbottens förbunds projektkort på adressen Utöver energiteknologin fortsätter också Marin kompetens och Digitala innehåll som kompetensområden inom kompetenscentrumprogrammet. Av dessa har nu MediaCity godtagits som fullvärdig medlem i kompetenscentrumprogrammet för digitala innehåll. Målet i fråga om landsbygdsutvecklingen i Österbotten är en behärskad strukturomvandling på landsbygden samt att trygga verksamhetsförutsättningarna och lönsamheten för landsbygdsföretag. De specialbranscher som är viktiga för den österbottniska landsbygden växthusodlingen, fiskerihushållningen och pälsbranschen kommer att utvecklas målmedvetet i huvudsak med hjälp av projektfinansiering. Målet för växthusodlingen är att skapa ett kompetenscentrum för växthusbranschen i Österbotten. Kompetenscentret ska erbjuda forskningsinstitut och företag i växthusbranschen möjlighet till tillämpad forskning och dess omsättning i praktiken. Man satsar också på förbättrad energieffektivitet i växthus för att säkra näringens lönsamhet. Avsikten är dessutom att i Sydösterbotten grunda ett kompetenscenter med huvudsäte i Kristinestad som ska stöda potatisodlingen och vidareförädling av potatis. Konceptet närproducerad mat utvecklas. För pälsproduktionens del har man satsat på fortbildning för pälsdjursuppfödare och på utveckling av arbetsmetoderna. Dessutom har man strävat efter att för pälsdjursuppfödarna utveckla en fungerande verksamhetsmodell med avbytare och säsongsarbetskraft. Avsikten är också att i regionen utveckla ett internationellt känt kompetenskluster för produktutveckling och utbildning inom pälsbranschen. Vid Juthbacka kulturcentrum är ett designcentrum för pälsprodukter under utveckling. Avsikten med detta är att stärka pälsnäringen i landskapet och förbättra produkternas konkurrenskraft internationellt. För att kunna säkerställa pälsproduktion av hög kvalitet förutsätts dessutom att de s.k. burinvesteringarna påskyndas. Målet för fiskerihushållningen är att skapa goda förutsättningar för ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar vård och hållbart nyttjande. Inom fiskerinäringen främjas verksamhetsbetingelserna för yrkesfiske och fiskodling bl.a. genom finansiering av investeringar och utvecklingsprojekt från Europeiska fiskerifonden (EFF). Verksamhetsförutsättningarna för fiskerinäringens primärproduktion befrämjas genom att den regionala planen för lokaliseringsstyrning av vattenbruket och den regionala planen för nyttjande av vattenområden för yrkesfiske verkställs. För att öka rekreationsanvändningen av fiskevatten och utbudet av fisketurismtjänster utvecklas möjligheterna till fritidsfiske i enlighet med den riksomfattande och Österbottens ELY-centrals utvecklingsplan för fritidsfiskeri. Gällande fiskeriekonomiska restaureringar och styrning av fiskevården följer man riktlinjerna i den nationella strategin för fiskvägar. I utbyggda vattendrag möjliggörs fiskens stigning till lekområdena genom fiskvägar och fiskens naturliga reproduktion genom iståndsättning av lek- och yngelproduktionsområden. Ett livsvillkor för de rurala områdena är att byarna har en fungerande och attraktiv närings- och servicestruktur samt en högklassig boende-, arbets-, företagar- och rekreationsmiljö. Utvecklingen av byarna fortsätter genom Utvecklingsprogrammet för landsbygden på Finlands fastland och finansiering av Leader-aktionsgrupperna. Österbottens förbund strävar för sin del att säkerställa att aktionsgruppsarbetet görs permanent under följande programperiod och blir en central metod för utveckling av den finländska landsbygden.

15 15 De viktigaste åtgärderna som kräver statlig finansiering under åren inom prioriterat område 1 är: - Genomförande av åtgärderna i projekthelheten i bilaga 3. - Genomförande av samarbetsområdets förhandlingsförslag i bilaga 4. - Stärkande av Tekes regionala verksamhetsställe. - Inrättande av en svenskspråkig enhet för Landsbygdsverket i Vasa med filialer i Sydösterbotten och Jakobstadsregionen. - Säkerställande av en tillräcklig nivå på landskapsutvecklingspengarna. - Genomförande av kompetenscentraprogrammet (OSKE) och kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet (KOKO) Prioriterat område 2: Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga, innovatörernas Österbotten Tyngdpunkter Under de närmaste åren förekommer det i landskapet samtidigt både strukturell arbetslöshet och brist på arbetskraft när de stora åldersklasserna går i pension. Därför är de huvudsakliga målen inom det här prioriterade området under denna landskapsprogramperiod att sköta sysselsättningen och säkerställa kompetensen. På medellång sikt är tillgången på kunnig arbetskraft en kritisk faktor med tanke på landskapets konkurrenskraft. På kort sikt kan skötseln av sysselsättningen och förebyggande av utslagning kräva särskilda satsningar om hotbilderna i världsekonomin förverkligas. Tyngdpunkterna inom prioriterat område 2 är att: - förbättra sysselsättningen och förebygga utslagning - säkerställa kunnandet. Åtgärder I genomförandet av riktlinje 2 har projektfinansieringen från ESF en betydande roll. Under tyngdpunkten att främja sysselsättningen och förebygga utslagning har man satsat speciellt på att förbättra sysselsättningen och förebygga utslagning av personer under 30 år, nyutexaminerade samt långtidsarbetslösa. Arbetslösa samt unga som hamnat utanför studier och arbetsliv aktiveras till utbildning, arbetspraktik och arbete. Genom ESF-projekt är avsikten att hjälpa också studerande på andra stadiet som hotas av utslagning genom att erbjuda dem stöd så att de kan slutföra sina studier och genom att förbättra deras arbetslivskompetens. De som är i en svår arbetsmarknadssituation vägleds och utbildas för att hitta ett arbete. För att hjälpa dem som är i en speciellt svår si-

16 16 tuation utvecklas övergångsarbetsmarknadens verksamhet. En separat plan uppgörs för att minska den strukturella arbetslösheten. Efter att Metsä-Botnia lagt ned massafabriken har ett flertal specialåtgärder vidtagits för att förbättra sysselsättningen i Kaskö. Staden startade bl.a. två projekt för främjande av näringslivet, där man har fokuserat på att skapa ersättande arbetsplatser. I och med Nova Business Botnica-projektet hade man i slutet av år 2010 ingått avtal med fyra företag om lokalisering i Kaskö eller Östermark. Det sammanlagda antalet anställda i företag som grundats eller som flyttar till regionen är under de närmaste åren kring 75. Hittills har endast några arbetsplatser förverkligats. Dessutom har man genomfört åtta utvecklingsprojekt, vilkas indirekta sysselsättningseffekter under två år uppgår till arbetstillfällen. Trots ansträngningarna är arbetslöshetsgraden i Kaskö fortfarande betydligt högre än i hela landskapet eller landet i genomsnitt. Särskilda satsningar på utvecklingen av regionen behövs alltså även under perioden För att förebygga utslagning är det också skäl att fästa tillräcklig uppmärksamhet på integrering och sysselsättning av invandrare. Därför har man också strävat efter att utveckla servicenätet som siktar på integreringen av invandrare. De yrkesgrupper som möter invandrare i sitt arbete har också utbildats i att möta människor från olika kulturer. Organisationskuvösprojektet stöder för sin del invandrarnas organisationsverksamhet i landskapet. Integreringen, utbildningen och sysselsättningen av invandrare har betydelse för hur väl arbetskraften kommer att räcka till. I de utländska studerandena och bland övriga invandrare döljer sig en betydande arbetskraftsresurs, som man hittills inte heller i Österbotten har lyckats utnyttja tillräckligt effektivt. Detta är en betydande utmaning, för näst efter Åland och Nyland bor det i Österbotten mest utländska medborgare. Invandrarnas svaga ställning på arbetsmarknaden ska förbättras genom utbildning, arbetskrafts- och företagartjänster samt genom ESF-projekt. Rådgivningstjänsterna bör vidareutvecklas. I Österbotten håller man på att starta en Welcome Office-servicepunkt som ska betjäna invandrare och arbetsgivare. För att säkerställa kunnandet behövs många olika slag av åtgärder inom utbildning, på att förlänga tiden i arbetslivet och gällande rekrytering av arbetskraft. Det är också angeläget att landskapets utbildningssystem bevaras funktionellt och mångsidigt. Man arbetar kontinuerligt för att studieplatserna ska räcka till. Dessutom strävar men efter att förtäta samarbetet mellan högskolorna både inom landskapet och mellan de österbottniska landskapen. Livslångt lärande stöds bl.a. genom arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, ESF-projekt och företagens utvecklingsprogram. Tiden i arbetslivet kan förlängas bl.a. genom olika projekt som förbättrar arbetslivskvaliteten och arbetsmarknadens funktion. Kvaliteten på yrkesinriktad utbildning på andra stadiet och yrkesutbildning för vuxna utvecklas med ESF-finansiering så att utbildningen bättre ska motsvara arbetslivets krav. Rekrytering av arbetskraft både i hemlandet och från utlandet stöds på många sätt. I synnerhet de som utexamineras från högskolorna i regionen flyttar lätt till städerna i södra Finland om de inte får arbete på utbildningsorten tillräckligt snabbt. Det är viktigt att läroanstalterna i regionen har tillräckliga resurser för främjande av sysselsättningen bland de nyutexaminerade. Även samarbetet mellan företag och läroanstalter befrämjas genom olika projekt och studerandenas praktikperioder i arbetslivet utvecklas. Man strävar efter att förbättra kontakterna till arbetslivet för studerande vid både yrkesinstitut och yrkeshögskolor.

17 17 Arbetsgivarnas egna frivilliga anskaffning av utländsk arbetskraft stöds genom att stödtjänster för arbetsrelaterad invandring utvecklas. Det kan vara fråga om bl.a. skräddarsydd arbetskraftsutbildning, vägledning på arbetsplatsen eller olika integreringsåtgärder. Problemen med arbetsrelaterad invandring gäller hela landskapet men i synnerhet Sydösterbotten, där man också målmedvetet har tagit itu med frågan och strävat efter att systematiskt planera principer för en hållbar invandring. För företagen i landskapet ordnas enligt behov rekryteringsresor utomlands. En strategi för arbetsrelaterad invandring är under arbete. En viss roll spelar också de kommunikations- och marknadsföringsprojekt i landskapet och de ekonomiska regionerna som arbetar för att till potentiella nya invånare ge riktig information om det goda sysselsättningsläget och de internationella arbetsmöjligheterna i landskapet. De viktigaste åtgärderna som kräver statlig finansiering under åren inom prioriterat område 2 är: - Nivåhöjning om 4-5 % av basfinansieringen för universitetens och högskolornas utbildningsuppdrag.. - Ökat antal utbildningsplatser på alla utbildningsnivåer inom sektorer som prioriteras i landskapet (energi- och övriga spetsbranscher). - Inrättande av en asylenhet för Migrationsverket i Vasa. - Placering av Statistikcentralens telefonintervjuenhet eller dylik verksamhet i Jakobstad eller Kristinestad. - Fortsatt finansiering för delprojekten inom Delaktig i Finland. - Tryggande av tillräckliga verksamhetsresurser för regionförvaltningsmyndigheterna. Särskilt viktigt är det att trygga resurserna för behandling av miljötillståndsfrågor. - Förläggande av statens språkservicecentral i anslutning till Regionförvaltningsverket för Västra och Inre Finlands huvudkontor i Vasa. - Tryggande av tillräckliga resurser för det riksomfattande utvecklingsprogrammet för yrkeskompetens hos personalen inom undervisningsväsendet ( /år., mom ) Prioriterat område 3: Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten Tyngdpunkter Enligt landskapsprogrammet är målet ett flerkärnigt landskap med balanserad befolkningsstruktur och en hållbar områdes- och samhällsstruktur. Välutvecklade trafik- och logistiksystem underlättar invånarnas liv och främjar näringslivets konkurrenskraft. I Österbotten finns goda möjligheter till produktion och utveckling av förnybara och decentraliserade energiformer. Österbotten har som mål att utvecklas till en nationell spetsregion för produktion och användning av förnybara energiformer samt forskning

18 18 och utbildning i anslutning till dem. Avsikten är också att Österbotten ska vara självförsörjande gällande energiproduktion år För att uppnå målen under åren bereds en trafiksystemplan som sträcker sig till år I planen beaktas de riktlinjer som anges i den nationella strategin Trafik 2030, i beredningen av den nya trafikpolitiska redogörelsen samt i den nationella klimat- och energistrategin. Trafiksystemplanen omfattar också en plan för hur kollektivtrafiken ska ordnas. Dessa mål främjas också av att etapplan 1 gällande lokalisering av kommersiell service och etapplan 2 gällande energiförsörjning blir klara. Tyngdpunkterna för prioriterat område 3 är: - en behärskad och balanserad utveckling av regionstrukturen - förbättrad tillgänglighet - utveckling av modeller för decentraliserad energiproduktion - att främja informationssamhället. Åtgärder Inom prioriterat område 3 har vissa viktiga projekt framskridit väl, t.ex. Smedsby omfartsväg och elektrifieringen av Vasabanan. Farledsprojektet i Jakobstad ska slutföras före utgången av år Planeringen av Vasaregionens logistikcentrum framskrider bra. Också arbetet med landskapets trafiksystemplan har inletts. Gällande vägtrafiken i landskapet finns det dock fortfarande stora problempunkter, och i synnerhet förbättring av landskapets huvudstråk (rv 3/E 12 och rv 8/E 8) bör påskyndas så att de motsvarar nutida krav. Riksväg 3 är en viktig förbindelse söderut till Tammerfors och vidare till huvudstadsregionen. Trafikregleringarna vid Laihela (rv 18) är det mest brådskande då det gäller riksväg 3. Riksväg 8 är en av landets viktigaste specialtransportrutter, som bör höra till stomvägnätet. Riksväg 8 förenar västkustens hamnar genom vilka 40 % av Finlands godstransporter fraktas. Längs vägen bor invånare. I landskapet finns också ett klart behov av en nivåhöjning av anslagen för basväghållningen. Staten bör förbinda sig vid att upprätthålla trafikledernas skick och speciellt ombesörja att också sådana projekt som tidigare kommit i kläm genomförs. Det finns ett betydande antal sådana projekt och om de förverkligas i långsam takt hotas funktionaliteten inte bara i Österbottens utan i hela Västra Finlands trafiksystem. Tilläggsfinansiering bör allokeras för byggande av leder för lätt trafik och utveckling av kollektivtrafiken som en del av utvecklingsprogrammet för kollektivtrafiken i stadsregioner (KETJU). Landskapets mål är att få Bottniska korridoren, Bothnian Corridor, med som ett prioriterat projekt i EU:s TEN-nätverk. I den trafikkorridor som bildas av projektet Bottniska korridoren ingår Finlands huvudbana och dess anslutningsspår (hamnbanan i Jakobstad, Seinäjoki Vasabanan och banavsnittet Seinäjoki Kaskö), Västra Finlands hamnar och riksväg 8 i helhet, sträckan Helsingfors Vasa (rv 3 / E 12) samt de viktiga tvärlederna (rv 3/E 12, rv 18 och rv 19). Trafikförbindelsen över Kvarken utgör en väsentlig del av Bottniska korridoren, då den förenar trafikkorridorerna i Finland och Sverige. Dessutom fungerar den med vägförbindelsen E 12 som en del av den utveck-