Hävkraft från EU till. Södra Finland Strukturfondsperioden

Transkript

1 Hävkraft från EU till Södra Finland Strukturfondsperioden

2 Innehåll 3 Europeiska unionen deltar i utvecklingen av Finlands regioner 4 Mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning 5 Verksamhetsområdet för Södra Finlands ERUF-operativa program 6 Målsättningarna för Södra Finlands ERUF-operativa program 8 ERUF-programmets prioriterade områden och specialteman för Södra Finland 10 Finansiering av Södra Finlands ERUF-operativa program 12 Ansökan om EU-stöd 13 Från vilka andra instanser kan man få stöd för utvecklingsprojekt? 14 Jag har en projektidé. Hur gör jag för att få stöd från EU:s strukturfonder? Hävkraft fråneu

3 Europeiska unionen deltar i utvecklingen av Finlands regioner Utveckling av Finland är en gemensam fråga för finländarna. Det är till fördel för alla om de bästa utvecklingsidéerna i Finland inte stannar på idéstadiet, utan att de förverkligas med eller utan hjälp av andra. Med Europeiska unionens (EU:s) stöd kan idéer förverkligas. EU-pengar ger en hävstångseffekt, med vars hjälp finländarnas idéer kan omvandlas till praktiska utvecklingsprojekt. Målsättningen är ett Finland där det finns jobb, kunniga människor, en gynnsam atmosfär för nya idéer och framgångsrika företag, samt en god miljö där man kan bo, leva och arbeta. EU finansierar projekt ur strukturfonderna, som är Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Avsikten med EU:s strukturfonder är att minska utvecklingsskillnaderna mellan de europeiska regionerna. Med hjälp av dem utvecklas hela Finland: finländarna, företagen och regionerna. 3

4 Mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning I Finland är de strategiska tyngdpunkterna för Europeiska unionens strukturfonder under programperioden främjande av företagsverksamhet, främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning, stärkande av kunskapsstrukturer, kompetens, arbetskraft, sysselsättning och företagsamhet samt förbättring av regionernas tillgänglighet och närmiljö. De europeiska målen för regional konkurrenskraft och sysselsättning förverkligas med programmen ERUF och ESF. Finansiering har reserverats separat för varje år. I Finland genomförs fem regionala ERUF-program. Södra Finland, Östra Finland, Västra Finland och Norra Finland samt Åland genomför var och en ett eget program. I ESF-programmet för det dinländska fastlandet ingåren riksomfattande del och fyra regionala delar. Ytterligare uppgifter om ESF:s verksamhet fås från en separat programbroschyr om ESF samt på internet under adressen: 4

5 Verksamhetsområdet för Södra Finlands ERUF-operativa program Södra Finlands operativa program omfattar sju landskap, d.v.s. Södra Karelen, Östra Nyland, Egentliga Tavastland, Kymmenedalen, Päijänne-Tavastland, Nyland och Egentliga Finland. Folkmängden på Södra Finlands programområde var miljoner invånare år Södra Finlands programområde indelas i ett storområde som omfattar hela Södra Finland samt i de strukturellt mest utmanande områdena, som är hela landskapen Södra Karelen, Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland samt orterna Riihimäki och Forssa i Egentliga Tavastland och Loimaa- och Nystadsregionen i Egentliga Finland. Dessutom räknas till de mest utmanande områdena de enligt skärgårdslagen egentliga skärgårdskommunerna eller kommunernas skärgårdsdelar i landskapen Egentliga Finland, Nyland och Östra Nyland. På områdena med de största utmaningarna bor ca 26 procent av programområdets befolkning och till dessa områden riktas 67 procent av programmets hela finansiering. Via metall till framgång InnoSteel Factory Oy:s projektchef Pauli Pesonen vet vad allt man kan göra av stål. InnoSteel Factory i Tavastehus är en utbildnings-, forskningsoch produktutvecklingsfabrik inom metallkonstruktioner. Metallindustrin spelar en viktig roll i Egentliga Tavastland, men förhållandena har inte alltid varit fördelaktiga. När industrin såg ut att försvinna till Kina, förstod man i Tavastland att det behövdes en förändring. Tack vare ESF- och ERUF-stöden föddes Inno Steel Factory, som erbjuder företag och läroanstalter utbildning inom metall- och maskinteknik. För studerande fungerar InnoSteel Factory även som en övningsbana för ny teknik. Till fabrikens företagstjänster hör bl.a. produktion av nya innovationer, informationstjänster samt framställning av prototyper. InnoSteel Factory fungerar även som ett samarbetsforum för aktörer. Konceptet med InnoSteel Factory har blivit affärsmässigt lönsamt, men projektets framgång mäts inte enbart med kommersiella mätare. Pesonen berättar att han även själv har fått ut mycket av projektet: Medan projektet har genomförts har jag fått använda den erfarenhet och vision som jag har skaffat mig under min långa karriär inom metall- och verkstadsföretag. Det känns bra att vara med och skapa en utveckling, som man redan tidigare visste behövdes. Enligt Pesonen har förberedelserna för ett nytt projekt redan påbörjats. 5

6 Målsättningarna för Södra Finlands ERUF-operativa program Huvudmålsättningen med Södra Finlands ERUF-program är att främja utvecklingen av området Södra Finland till en enhetlig, välbalanserad samt nationellt och internationellt attraktiv helhet utifrån landskapens styrkor. EU beviljar delfinansiering för projekt som genomförs i Södra Finland och med vars hjälp man kan öka Södra Finlands dragningskraft, främja skapandet av innovationer eller skapa mer företagsamhet och fler arbetsplatser. Följande huvudmål har satts upp för projekten som ska genomföras i Södra Finlands operativa program: nya arbetsplatser, varav andelen arbetsplatser för kvinnor är nya företag, varav andelen kvinnoföretag är nya produktutvecklingsjobb Mätbara kärnindikatorer har definierats för ERUF-operativa programmet. Programmets resultat och verkan utvärderas både under och efter programmet. 6

7 Projektmålen för Södra Finland är att skapa nya arbetsplatser och 920 nya företag.

8 ERUF-programmets prioriterade områden och specialteman för Södra Finland 8 Verksamheten som ska stödas i Södra Finland delas in i fem prioriterade områden, som följer tyngdpunkterna i den nationella strukturfondsstrategin. De prioriterade områdena 1 3 genomförs på de områden i Södra Finland som har definierats som de mest utmanande. Prioritering 4 genomförs i huvudstadsregionen och i Åboregionen. Prioritering 5 kan genomföras i hela området. Förutom för de prioriterade områdena reserveras en del av stödet för förvaltning av programmet samt för teknisk tillämpning. Prioriterat område 1: Främjande av företagsverksamhet Det prioriterade området 1 riktas direkt till företagen. Målsättningen är bland annat att stöda företagens möjligheter att utnyttja och produktifiera innovationer samt ta i bruk till exempel ny miljöteknik. Speciell uppmärksamhet fästs vid utvecklingen av sm-företag och främjandet av kvinnoföretagande. Projekt som kan finansieras utifrån detta prioriterade område kan till exempel vara grundandet av nya företag, utvecklingsprojekt som främjar tillväxten i sm-företag, projekt som främjar kvinnoföretagande, sm-företagens nätverksbildningar, utveckling av företag inom skapande branscher, produktifiering och kommersialisering av innovationer, ägarbyten och därpå följande utvecklingsåtgärder, samt ökande av företagens ekoeffektivitet och miljömedvetenhet. Stödmottagare kan vara sm-företag och mikroföretag, expanderande företag, företag som befinner sig i ett övergångsskede, företagsgrupper, nya företag, kapitalinvesteringsbolag och regionala utvecklingsbolag samt samfund som stöder sm-företagens verksamhet, personer som inleder företagsverksamhet, kvinnliga företagare och invandrarföretagare.

9 Prioriterat område 2: Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer I det prioriterade området 2 strävar man efter att främja förutsättningarna för företagsverksamhet. Målsättningen är att främja verksamhet som stärker strukturer gällande innovationer och kompetens samt sydfinländska kompetenskoncentrationer. Projekt som kan finansieras utifrån detta prioriterade område kan till exempel vara stöd för samarbete och nätverksbildning mellan innovationsaktörer samt sm-företag, förbättring av tillgången på innovationstjänster och deras effektivitet, utveckling av företagskuvöser, utveckling av områdenas specialkompetens, utveckling av funktioner som stöder FoU-verksamhet, utveckling av elektroniska rådgivnings- och kundservicesystem, samt tillgodogörande av tillämpad forskning. Stödmottagare kan vara regionala utvecklingsbolag och andra samfund, yrkeshögskolor och universitet, läroanstalter, forsknings- och kulturinstitut, kompetenscentra och -koncentrationer, näringslivsorganisationer samt kommuner. Prioriterat område 3: Förbättring av områdenas tillgänglighet och närmiljö Med finansieringen för det prioriterade området 3 kan man stärka områdenas dragningskraft, förebygga miljörisker och förbättra förutsättningarna för turism, samt förbättra områdenas och tjänsternas tillgänglighet. Projekt som kan finansieras utifrån detta prioriterade område kan till exempel vara utveckling av konkurrenskraftiga närmiljöer, planer som görs upp för att förbättra tillgängligheten ur trafikmässig synpunkt och servicesynpunkt, utnyttjande av miljöteknik samt hantering av miljörisker, planeringsprojekt som främjar utvecklingen av ekoeffektivitet samt skyddet av Östersjön och vattendragen, ibruktagande av ny teknik, utveckling av förutsättningarna för natur- och kulturturism, skötsel och iståndsättande av kulturarvsobjekt samt ökad växelverkan mellan städer och landsbygd. Stödmottagare kan vara regionala utvecklingsbolag och kulturinstitut, kompetenscentra och -koncentrationer, näringslivsorganisationer, olika samfund och kommuner. Prioriterat område 4: Utveckling av stora stadsregioner Föremål för det prioriterade området 4 är storstadsområdena. Med åtgärderna strävar man efter att främja konkurrenskraften i huvudstadsregionen och i Åboregionen samt att lösa speciella utmaningar i städerna. Dessutom koncentrerar man sig på att förbättra stadsregionernas dragningskraft, gemenskap och sociala kohesion. Projekt som kan finansieras utifrån detta prioriterade område kan till exempel vara åtgärder som främjar städernas dragningskraft, säkerhet, en levande stadskultur och förbättring av stadsmiljön, åtgärder som stöder gemenskap, delaktighet samt invånarnas och medborgarnas påverkningsmöjligheter, åtgärder för att uppnå social sammanhållning samt utvecklingsprojekt för tjänsteproduktion. Stödmottagare kan vara kommuner, samfund och föreningar, forsknings- och utbildningsenheter, regionala utvecklingsorganisationer samt kompetenscentra och -koncentrationer. Prioriterat område 5: Specialteman över landskapsgränserna Det prioriterade området 5 innehåller specialteman, som kan genomföras i hela programområdet. Av det prioriterade områdets finansiering riktas 80 procent till teman som stöder utvecklingen av kompetenskoncentrationer och 20 procent till andra pågående program, speciellt internationella aktiviteter. Årligen kan man ansöka om finansiering för några nya teman som landskapen beslutar om gemensamt. Speciella stödområden för Södra Finland kan till exempel vara teman som syftar på miljö, teknik, välmående, logistik, material och byggande samt nätverksbildning inom näringslivet och den offentliga sektorn. Stödmottagare kan vara regionala utvecklingsbolag och kulturinstitut, yrkeshögskolor och universitet, kompetenscentra och -koncentrationer, forskningsinstitut samt kommuner och samkommuner. 9

10 Finansiering av Södra Finlands ERUF-operativa program Den offentliga totalfinansieringen för Södra Finlands ERUFoperativa program uppgår till 777,8 miljoner euro. Av den egentliga programfinansieringen riktas 67 procent till de mest utmanande områdena (prioriteringarna 1-3), 28 procent till storområdesteman (prioritering 5) och 5 procent till storstäderna (prioritering 4). Prioriterat område ERUF:s Nationell offentlig Privat Totalt finansiering finansiering finansiering 1: Främjande av företagsverksamhet 31,4 47,8 316,8 396,0 Milj. 2: Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer 28,8 43,8 72,5 145,1 Milj. 3: Förbättring av områdenas tillgänglighet och närmiljö 28,6 43,5 18,0 90,1 Milj. 4: Utveckling av stora stadsregioner 6,6 10,1 1,9 18,6 Milj. 5: Storområden tematisk koncentration av åtgärderna 37,1 56,4 23,4 116,9 Milj. Tekniskt stöd 5,5 5,5 11,0 Milj. Totalt* 138,1 207,1 432,7 777,9 Milj. *)På grund av avrundningsskillnader går summan inte alltid jämnt ut. Östra Finska vikens båtbyggartradition togs till vara 10 Ett treårigt projekt som förenade etnologi och båtbyggnadsteknik har tagit till vara Östra Finska vikens båtbyggartradition. Inom ramen för projektet samlades minnesuppgifter, fotografier, halvmodeller av båtar, modellspant, båtritningar och arkivmaterial gällande båtbyggnation. Dessutom dokumenterade man varv och mätte båtar samt skapade ritningar av dem med hjälp av datorer. Målet var att samla, undersöka, publicera och konceptualisera Östra Finska vikens båtbyggartradition. Ur materialet publicerades även en bok om båtbyggartraditionen vid Kymmenedalens kust. Konceptualiseringen gjordes bl.a. genom att digitalisera båtritningar och grunda ett digitalt arkiv för båtritningar. Man kan utnyttja materialet i modern båtkonstruktion. De dokumenterade uppgifterna stärker den allmänna kunskapen om träbåtsbranschen och för fram många regionala karaktärsdrag och kulturella specialdrag, berättar projektchef Tuula Kivilaakso från Kymmenedalens yrkeshögskola. Förutom företagare inom branschen, drar studerande, hobbyutövare, forskare, Kotka museicentrum samt turismen nytta av det undersökta och publicerade materialet. Det insamlade materialet finns i fortsättningen tillgängligt för allmänheten i Kymmenedalens landskapsmuseums webbtjänst. Av materialet gjordes även en skriftlig publikation och en databas för båtritningar, som kan utnyttjas via internet. Projektet som fick stöd från ERUF förvaltades av Kymmenedalens yrkeshögskola. Som nätverksexperter fungerade Kymmenedalens landskapsmuseum, Yrkesinstitutet i Fredrikshamn, Osuuskunta Kotkan Puuvenekeskus och Kotkan merikirjasto (sjöfartsbiblioteket i Kotka).

11 Totalfinansieringen för Södra Finlands ERUF-program uppskattas uppgå till ca 780 miljoner euro.

12 Ansökan om EU-stöd Vem kan söka? Företag, läroanstalter, forskningsinstitut, kommuner, ekonomiska regioner och andra rättsliga samfund eller sammanslutningar av dessa kan söka om tilläggsfinansiering för sina projekt ur Europeiska Unionens strukturfonder. Vilka är de övriga förutsättningarna? EU-finansieringen är en delfinansiering alltså en hävstångseffekt för utvecklingsåtgärderna. För att få EU-stödet krävs det att utvecklingsprojektet även har andra offentliga eller privata finansiärer förutom EU. Nästan utan undantag måste utvecklingsprojekten ha finansiering från områdets kommuner. Det är endast företagsspecifika projekt som inte behöver ha finansiering av kommunen. och dess medlemskommuner, statens myndigheter och organisationer samt centrala arbetsmarknads- och näringsorganisationer. Landskapsförbunden som fungerar som regionutvecklingsmyndigheter spelar en viktig roll i utvecklingen av regionerna. För sina regioner gör de i samarbete med andra aktörer upp långsiktiga landskapsöversikter och landskapsprogram samt årliga planer för hur landskapsprogrammen ska förverkligas. Dessa landskapsstrategier och -program styr inriktningen av olika utvecklingsmedel, bl.a. finansieringen från EU:s strukturfondprogram. Ytterligare uppgifter finns på internetadressen 12 Vem beviljar och beslutar? Finansiering i enlighet med programmet beviljas i landskapen av närings-, trafic- och miljöcentralerna (ELY-centralerna) och landskapsförbunden, vilka meddelar om finansieringens ansökningsförfaranden och ansökningstider på sina egna webbplatser och i media. Som en del av beredningen av finansieringsbesluten och sammanjämkningen av åtgärderna behandlas ansökningarna för utvecklingsprojekt antingen i landskapets samarbetsgrupp eller i dess sekretariat. Landskapets samarbetsgrupp beslutar om hur ERUF-programmets finansiering allokeras till olika finansieringsmyndigheter samt om hur verksamheten som ska finansieras betonas. Landskapets samarbetsgrupp verkar i alla landskap. Den koordinerar och sammanjämkar förverkligandet av såväl EU-programmen som de nationella utvecklingsåtgärderna. Många landskapsaktörer deltar i arbetet: landskapsförbundet

13 Från vilka andra instanser kan man få stöd för utvecklingsprojekt? Finlands områden utvecklas förutom med hjälp av EU:s strukturfonder även med hjälp av bl.a. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, Europeiska fiskerifonden samt olika nationella program. Landsbygdens utvecklingsåtgärder finansieras från landsbygdens utvecklingsprogram för fasta Finland, vilket har gjorts upp för åren Vid sidan av EU-programmen är även målen med de nationella programmen att minska skillnaderna mellan regionerna och att förbättra befolkningens levnadsförhållanden samt att främja en balanserad utveckling av regionerna. Dessa nationella program är bland andra regioncentraprogrammet, kompetenscentraprogrammet, det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet och skärgårdsprogrammet. Även de nationella Tekes-pengarna kan utnyttjas. Krossar ut i världen EU:s strukturfonder och Allu Finland Oy, som tillverkar apparatur för markberedning och miljöbranschen, började sin gemensamma färd redan på 1990-talet. Företaget från Hollola hade utvecklat en sållningskross som revolutionerade arbetsmetoderna för markberedning och som verkade ha en marknad även utanför Finland. Företaget ansökte om ERUF-stöd för internationalisering och nu kommer ca 85 procent av Allu Finlands omsättning från utlandet. Allu Finland verkställande direktör Kauko Pylväs berättar att företagets distributionskanaler just nu utvecklas med EU-stöd, speciellt i länderna i Östeuropa, Sydamerika och Asien. Företaget överväger att grunda nya dotterbolag, liksom att göra nya landvinningar. Finns det en marknad i Indien för sållningskrossar? Pylväs berättar att ERUF-stödet har varit viktigt för internationaliseringen. Om vi inte hade fått stödet, hade även resultaten varit mer blygsamma, fastställer Pylväs. I nuläget växer vi med 25 procent per år och vi har anställt mer personal än vi hade planerat. Han berättar att företaget även har haft konkret nytta av de internationaliseringsplaner som gjorts upp i samråd med TE-centralen och att TE-centralen har gett företaget värdefull sparringhjälp. Å andra sidan förpliktigar den offentliga finansieringen till en viss planmässighet och systematisering, resonerar Pylväs. Jag känner tillfredsställelse över att bära ett samhällsansvar d.v.s. att vi förmår behålla arbetsplatser i Finland och att inte alla försvinner till Kina, medger Pylväs. Även arbetet i Allu Finland är motiverande: Det är ett faktum att världen snart drunknar i avfall. Med våra avfallshanteringsanläggningar kan avfallsmängden minskas. Dessutom berättar Pylväs att han i sitt arbete har fått delta i de mest svindlande projekt, från att förstärka vallarna i New Orleans till att rensa Nordsjöhamnen. Internationaliseringen har varit lönsam. 13

14 Jag har en projektidé. Hur gör jag för att få stöd från EU:s strukturfonder? När du har en ny projektidé som du vill söka stöd för från ERUFeller ESF-programmen, kan du göra som följer: Samla ihop en grupp människor som är intresserade av din idé och som är villiga att vidareutveckla den. Ta även med personer som berörs av utvecklingen. Försäkra dig om att din idé stöds av din egen organisation och av nödvändiga samarbetspartner. För att erhålla stöd från EU:s strukturfonder behöver du även andra finansiärer, privata eller offentliga. Bekanta dig med den regionala utvecklingsfondens och socialfondens program och målsättningarna med deras prioriteringar, strategierna för din egen regions landskapsprogram och planerna för hur de ska förverkligas, samt ansökningstider och andra finansieringsvillkor. När du har hittat partner för att förverkliga din idé, ta kontakt med finansiären för att diskutera projektet. Från finansiärerna får man även experthjälp för att påbörja projektet. Om ditt projekt motsvarar programmens målsättningar och regionala betoningar, ska du göra upp en projektplan. Projektplanen bör omfatta projektets mål, väntade konkreta resultat, målgrupp, verksamhetsområde, projektets praktiska åtgärder, samarbetspartner och arbetsfördelning samt kostnadsberäkning och finansieringsplan. För största delen av projekten görs stödansökningarna via det elektroniska systemet EURA2007. Företagsfinansieringen som ELY-centralerna beviljar, Tekes forsknings- och utvecklingsfinansiering samt Finnvera Abp:s lån och garantier söks emellertid med egna ansökningsblanketter och -förfaranden. Ytterligare uppgifter om inlämning av ansökan får du genom att kontakta den offentliga finansiären. Ytterligare uppgifter Ytterligare uppgifter om finansieringsmöjligheterna och hjälp med projektförberedelserna får du på adressen och från finansiärerna. Du kan även få goda praktiska råd från kollegor eller företagar- och fackorganisationer som har deltagit i EU-projekt. 14

15

16 Hävkraft fråneu