kompetensutveckling och innovativitet Strukturfondsperioden

Transkript

1 Hävkraft från EU för kompetensutveckling och innovativitet Strukturfondsperioden

2 Innehåll 3 Hävkraft från EU för kompetensutveckling och innovativitet 4 Stöd för utveckling av kompetens och innovativitet från EU:s strukturfonder 6 Inverkan på miljön, samarbetet och jämlikheten under lupp 7 EU-stödet riktas via program 9 Mera information 10 För vilka projekt kan man ansöka om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden? 11 För vilka projekt kan man ansöka om stöd från Europeiska socialfonden? 12 Hur skall jag gå tillväga för att få EU-stöd? 14 Från vilka andra håll kan jag ansöka om stöd för utvecklingsprojekt? Edita Prima Ab 4/2008

3 Hävkraft från EU för kompetens och innovativitet Finland är ett av världens mest konkurrenskraftiga länder. Med tanke på hela landets välmående är det viktigt att det finländska kunnandet, även framöver, står sig och utvecklas i den ständigt ökande konkurrensen. Upprätthållen kompetens, nya innovationer och fortlöpande utveckling är nyckelfaktorer för Finlands fortsatta konkurrenskraft. Kompetenshöjning och främjande av innovativiteten utgör även en av tyngdpunkterna i Europeiska unionens fondprogram. I denna broschyr beskrivs hur EU stöder projekt som gäller utveckling av kompetens och innovativitet. Europeiska unionens strukturfonder beviljar tilläggsfinansiering för verksamhet som stimulerar kompetensen, sysselsättningen och konkurrenskraften i Finland. Syftet är även att bereda människor och regioner jämlika möjligheter. Målsättningen är ett Finland som har arbetsplatser, kunnig arbetskraft, framgångsrika företag och en innovationsstimulerande atmosfär. Finland bör vara ett land i vilket människor vill leva, bo och arbeta. Många företag behöver främmande kapital eller annat stöd för bland annat sin idé- och produktutveckling, kommersialisering och export. Nya innovationer kan födas snabbt, men i allmänhet föregås de av långsiktigt arbete som baserar sig på erfarenhet och kunnande. 3

4 Stöd för utveckling av kompetens och innovativitet från EU:s strukturfonder EU finansierar finländska projekt som gäller utveckling av kompetens och innovativitet. Stöden beviljas ur två strukturfonder, nämligen Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Fondernas verksamhetslinjer bestämmer programmålen och vilka projekt som finansieras. Europeiska regionala utvecklingsfonden stöder bland annat sådana innovationssystem som främjar idé- och produktutveckling samt nationell och internationell klusterbildning. Via klustren sprids kunskaper och realiseras goda idéer. Stöd beviljas även för utveckling av forsknings-, utvecklings- och innovationstjänster samt för forsknings- och produktutvecklingsprojekt inom näringslivet. Europeiska socialfonden stöder bland annat arrangemang av sådan utbildning som motsvarar behoven på arbetsmarknaden och effektiv övergång från studier till arbetsliv. Stöden hjälper de studerande att utveckla sin kompetens och det finländska utbildningssystemet att ännu bättre kunna tillgodose arbetsmarknadens behov. Företagen och läroinrättningarna kan även tillsammans utveckla sådan kompetens som behövs för bland annat uppslagsanalys och produktifiering. Medel från ESF kan även beviljas för utveckling av sociala innovationer, såsom nya samarbets- och aktörsmodeller. 4

5 Kompetensnätverk stöds med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF).

6 Inverkan på miljön, samarbetet och jämlikheten under lupp Miljökonsekvensbedömningen är en central komponent i de projekt som erhåller EU-stöd. Det miljömässigt bästa resultatet uppnås då de positiva och negativa miljökonsekvenserna identifieras redan i samband med projekturvalet. Finlands lagstiftning förutsätter projektrelaterad miljökonsekvensbedömning. Samarbete på olika nivåer, mellan projektrealiserare, myndigheter, näringsliv och olika organisationer, förekommer i alla projektskeden. Till kompanjonskap och samarbete uppmuntras vid både projektplaneringen och -realiseringen. Ett av EU:s stödkriterier gäller främjandet av jämlikhet i hela samhället mellan bland annat könen, åldersklasserna och befolkningsgrupperna. Även den nationella lagstiftningen stipulerar jämlikhet mellan könen vid projektrealiseringen. Modern logistikutbildning är kommunens dragplåster 6 Taivalkoski skogsläroanstalt tog ett jättekliv framåt som utvecklare och sakkunnig inom skogsavverkningen. Inom arbetslivet fanns det ett naturligt behov av att utbilda personalen i och med att datasystemen förnyades. Genom projektet Logistikutbildning inom skogsbranschen (Logistiikkakoulutusta metsäalalle) utvecklades utbildningen inom virkesanskaffning till att motsvara branschens arbete idag samt förbättrades yrkeskompetensen för anställda inom skogsbranschens företag och lärarna vid Taivalkoski skogsläroanstalt. I anslutning därtill byggdes med hjälp av ett annat projekt en virtuell inlärningsmiljö för skogsavverkningens anskaffningar, utbildning och testning. Den virtuella inlärningsmiljön består av simulatorer för avverkningsmaskiner som är viktiga för studierna och av en adb-klass med program. Målet för antalet deltagare i IT-utbildningen som ordnades inom ramen för projektet överskreds med god marginal. Projektet har även främjat en hållbar utveckling, eftersom den miljöbelastning som orsakas av skogsarbetet minskar tack vare bättre logistik- och automationskontroll. Trots att man måste ge mycket av sig själv när man drar två projekt

7 EU-stödet riktas via program Programmen för EU-stöd fastställs för en sjuårsperiod. Den nuvarande programperioden omfattar åren EU-stödet reserveras separat för varje programår. Stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden beviljas under programperioden via fem regionala program i Södra, Östra, Västra och Norra Finland samt på Åland. Programmen baserar sig på utvecklingsbehoven i respektive region. I programmen definieras strategin och åtgärderna, den därmed förbundna finansieringen samt resultatmätarna. I Fastlandsfinland utbetalas stödet från Europeiska socialfonden via ett program, som är uppdelat i en riksomfattande del och regionala delar. Programmen beskrivs noggrannare i programbroschyrerna. samtidigt, är jag mycket nöjd över att jag deltog som projektchef. Jag har lärt mig mycket nytt och har skapat goda kontakter. Jag har även blivit ombedd att delta som utbildare i nationella utbildningar, berättar projektchefen för det fyraåriga projektet, Jouni Kortetjärvi från Taivalkoski skogsläroanstalt. Vår virtuella inlärningsmiljö har till och med varit ett dragplåster för personer som besökt Taivalkoski kommun.

8 Företag, läroanstalter, forskningsinstitut, kommuner och andra rättsliga samfund eller sammanslutningar av dessa kan söka om EU-stöd för sina projekt.

9 Mera information Vad innebär EU-stöd i praktiken? EU-stöd innebär i praktiken att en del av det offentliga projektstödet utgörs av EU-stöd från antingen Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden, medan resten av stödet kommer från nationella offentliga finansiärer. Utöver stöden skall projekten omfatta en viss självfinansiering. Stödets typ och belopp varierar enligt den offentliga finansiären, projektets innehåll och den nationella lagstiftningen. Var kan man ansöka om EU-stöd och var hittar man ytterligare information? De offentliga finansiärerna berättar om ansökningsförfarandet och eventuella ansökningstider på sina webbplatser. Finansiärernas kontaktuppgifter finns i slutet av broschyren. Vem kan ansöka om EU-stöd? Projektrelaterat EU-stöd kan sökas av företag, läroinrättningar, forskningsinstitut, kommuner, ekonomiska regioner och andra behöriga organisationer samt kombinationer av dessa. 9

10 För vilka projekt kan man ansöka om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden? 10 Produktifieringen av en innovation kan fordra tilläggskapital och marknadsföringen av en produkt kan kräva stöd. Spridningen av idéer och innovationer från glesbygdsföretag fordrar välfungerande informationssystem och klusterbildning. Europeiska regionala utvecklingsfonden stöder regionala projekt som underlättar produktifieringen och kommersialiseringen av innovationer och projekt som syftar till klusterbildning. Då man samtidigt förbättrar till exempel dataförbindelserna och datatjänsterna kan innovationerna och erfarenheterna utnyttjas av klusterföretagen. Europeiska regionala utvecklingsfonden beviljar stöd för bland annat: överföring av teknologi och kompetens, klusterbildning mellan företag, läroinrättningar och forskningsinstitut, aktörernas internationalisering, utveckling av universitetens och högskolornas forsknings- och utvecklingstjänster, förbättring av forsknings- och utbildningsmiljöer, utveckling av kompetens- och kulturstrukturer, utveckling av datatrafiktjänster inklusive innehåll, jämlik tillgång till informationssamhällets tjänster.

11 För vilka projekt kan man ansöka om stöd från Europeiska socialfonden? Europeiska socialfonden stöder utveckling av kompetens och innovationer. Såväl enskilda personer, samfund som arbetsmarknaden drar nytta av projekten. Kompetenta personer får arbete och kompetenta organisationer effektiviserar sin verksamhet. Med ESF-finansiering stöds metoder för att utveckla kompetens och innovationer samt för att utnyttja resultaten. I ett samarbete är det viktigt att dela med sig av kunskaper och att utveckla innovationer. Europeiska socialfonden beviljar stöd för bland annat: främjande av ungdomssysselsättning och studieiver, förbättring av arbetstagarnas arbetsförmåga, kompetens och arbetsförhållanden, social innovativitet, prognostisering av regionala och lokala utbildningsbehov, skapande av innovationsmiljöer och kluster, utveckling av kompetens- och innovationssystem, effektivisering av övergången från studier till arbetsliv, främjande av kvaliteten och attraktionskraften i yrkesutbildning, omskolning och vidareutbildning av arbetstagare och studerande, samarbete och klusterbildning mellan organisationer och forskare,, främjande av jämlikheten mellan könen och hållbar utveckling. 11

12 Hur skall jag gå tillväga för att få EU-stöd? Gå tillväga på följande sätt om du vill ansöka om EU-stöd för ett projekt som främjar kompetens- och innovativitetsutveckling: Kontakta personer som är intresserade av idén och vill utveckla den vidare. Kontakta även personer som berörs av utvecklingen. Försäkra dig om att idén stöds av din egen organisation och av nödvändiga samarbetspartner. Diskutera projektet med regionens offentliga finansiär. För att säkerställa att projektet kommer rätt igång, bör det diskuteras med finansiärerna redan i planeringsfasen. Vid sidan om strukturfondsprogrammen bör du även bekanta dig med strategierna och realiseringsplanerna i den egna regionens landskapsprogram. Vad ska man göra om kunden går till anfall? 12 Våld hotar säkerheten för allt fler som arbetar inom servicebranscherna. Det är bäst att skaffa information och kunskap om hur man ska göra om man eventuellt möter en våldsam kund. AVEKKI-projektet som finansieras av ESF har utvecklat en utbildnings- och handlingsmodell för att förebygga och hantera våldssituationer, speciellt inom hälsovården. Även om AVEKKI-modellen ursprungligen har utvecklats utgående från behoven inom hälsovårdsbranschen, är det fullt möjligt att tillämpa den även på andra branscher, såsom socialbranschen, undervisnings-, säkerhets- och diakoniarbete, berättar projektchef Seija Taattola. De personer som har varit nöjda med sina AVEKKI-studier har redan anpassat det de lärt sig till exempel till skolpersonalens behov. Man har även tagit fram läromaterial som stöd för den internationellt kvalitativa utbildningsmodellen. Dessutom har AVEKKI lett till ett delprojekt som påbörjades år 2006 och där man utvecklar en arbetssäkerhetsutbildning för räddningsbranschen. Just nu planerar man inom ramen för projektet bland annat KILPI-skyddskläder för uppdrag inom räddningsväsendet och sjuktransporter, i samarbete med Polisens teknikcentral. Savonia yrkeshögskola har dragit projektet sedan år Projektet har

13 EU-stöden är alltid tidsbundna och relaterade till innehållet i ett avgränsat projekt. För projekten uppgörs alltid en projektplan, som omfattar innehåll, arbetsfördelning, målsättning, faser, budget, finansieringsplan och tidsschema. I de flesta fallen görs stödansökan elektroniskt i systemet EURA2007. Stöd som beviljats av TE-centralerna, TEKES forsknings- och utvecklingsfinansiering samt Finnvera Abp:s lån och garantier söks på separata ansökningsblanketter och enligt separat förfarande. Den offentliga finansiären ger ytterligare information om inlämning av stödansökningar. Bekanta dig med EU-programmen, målsättningarna, ansökningstiderna och andra villkor på webbadressen fi. Sidan innehåller länkar till regionernas och de offentliga finansiärernas webbplatser. Finansiärerna ger experthjälp i projektets planerings- och inledningsfaser. samlat experter från hälsovårds- och säkerhetsbranschen i Norra Savolax, såsom Yrkes- och vuxeninstitutet i Savolax, Fagernäs sjukhus, Kuopio universitetssjukhus, Varkaus sjukhus, Idensalmi sjukhus, Kuopiopolisen samt Kuopio universitet och Räddningsinstitutet. Räddningsverkets roll i projektet är att kartlägga förekomsten av våldssituationer, vilken form våldet tar och orsakerna till det samt att utveckla passiva skyddsmetoder.

14 Från vilka andra håll kan jag ansöka om stöd för utvecklingsprojekt? Europeiska unionen har även andra program för kompetens- och innovativitetsutveckling. Läs mer på Europeiska unionens webbplats eu. Finland har flera nationella utvecklingsprogram och stödsystem för främjande av kompetens- och innovativitetsutveckling. De finansiärer som nämns i denna broschyr ger ytterligare information. Landsbygdens utveckling stöds via landsbygdens utvecklingsprogram. Ytterligare information: jordoch skogsbruksministeriets webbplats på adressen och TE-centralens webbplats på adressen Tekes finansierar forsknings- och utvecklingsprojekt med bland annat produktutvecklingslån. Företags och offentliga forskningsinstituts forsknings- och utvecklingsprojekt kan upptas i Tekes pågående teknologiprogram. Ytterligare information finns på Tekes webbplats på adressen 14

15 FINANSIÄRER Finnvera Abp Länsstyrelserna Landskapsförbunden Utbildningsstyrelsen Vägdistrikt Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, Tekes Arbetskrafts- och näringscentralerna Kommunikationsministeriet Undervisningsministeriet Inrikesministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Arbets- och näringsministeriet Miljöministeriet

16