Österbottens landskapsprogram Kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning

Transkript

1 Österbottens landskapsprogram Kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning

2 Österbottens landskapsprogram

3 En tyngdpunkt: Göra världsarvet Kvarkens skärgård, naturobjekten och de geologiska sevärdheterna i landskapet mer kända Bild: Rönnskären en del av världsarvet Malax kommuns bildarkiv Nr 70 S ISBN ISSN Waasa Graphics Oy Vasa 2011 Layout och bilder (om ej annat nämns): Göran Strömfors

4 Innehållsförteckning Förord 5 1. Inledning Den strategiska utvecklingen av Österbotten grundar sig på landskapets planeringssystem Beredningen av landskapsprogrammet 8 2. Om nuläget och utvecklingspotentialen i landskapet Österbotten Återverkningarna av en förändrad omvärld innebär en utmaning för utvecklingen i Österbotten Österbottens styrkor utgör en gedigen grund för positiv utveckling Tyngdpunkter och åtgärder inom de prioriterade områdena för landskapsutvecklingen under åren Prioriterat område 1: Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt Bedömning av miljökonsekvenserna för prioriterat område Prioriterat område 2: Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga, innovatörernas Österbotten Bedömning av miljökonsekvenserna för prioriterat område Prioriterat område 3: Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten Bedömning av miljökonsekvenserna för prioriterat område Prioriterat område 4: Välfärd, kultur och socialt kapital den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten Miljökonsekvensbedömning för prioriterat område Prioriterat område 5: Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå i arbetet för att stävja klimatförändringen Bedömning av miljökonsekvenserna för prioriterat område Landskapsprogrammet genomförs som ett koordinerat samarbete på bred bas Finansiering av landskapsprogrammet Uppföljning av landskapsprogrammet 59 Bilaga 1 Beskrivning av processen för deltagande och bedömning (PDB) av Österbottens landskapsöversikt och -program 61 Österbottens landskapsprogram

5 Tyngdpunkt: Kommuninvånarnas ställning, hållbar utveckling samt trygghet och jämlikhet som en del av planeringen, genomförandet och värderingarna inom välfärdspolitiken 4 Bild: Malax kommuncentrum i en typisk österbottnisk ådal Malax kommuns bildarkiv Österbottens förbund

6 Förord Ny energi i Österbotten kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning Landskapsprogrammet skall under åren vara riktgivande för de åtgärder som måste till för att landskapets konkurrenskraft skall säkerställas och förbättras. Samtidigt förverkligar det landskapsöversiktens vision: Ny energi i Österbotten kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning. En hållbar tillväxt förutsätter hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning. I dagens samhälle är det viktigt att bejaka och främja den kulturella mångfalden. UNESCO definierar den kulturella mångfalden som mänsklighetens gemensamma arv. Som en källa till utbyte, innovation och skapande är kulturell mångfald lika nödvändig för mänskligheten som biologisk mångfald för naturen. Den syftar till delaktighet för alla medborgare och är en garanti för social sammanhållning, ett livskraftigt civilsamhälle och fred. Detta är den värdebas som skall bära upp samhällslivet i Österbotten och skapa grunden för en hållbar utveckling. Med många olika mått mätt kan Österbotten visa på en långvarig och hållbar tillväxt inom hela landskapet, och avvikande från de flesta andra landskap har befolkningsökningen fortsatt under de flesta åren sedan början av 1950-talet. Befolkningsökningen har de senaste åren ökat markant och baserar sig bl.a. på ett ökat nativitetsöverskott. Österbotten återfinns nu bland landets sex snabbast växande landskap. Österbotten är ett producerande landskap, som med 3,3 % av landets befolkning står för nästan 10 % av produktionen inom väsentliga branscher i landet. Hemligheten bakom Österbottens jämna utveckling är en mångsidig näringsstruktur med Vasa och Jakobstad som starka kompetens- och utbildningscentra. Redan tidigt gav sig företagen ut på den internationella marknaden, ofta med en start i något av de nordiska länderna. Resultaten syns idag: Österbotten står för nästan 10 % av landets export, vilket är mest efter Nyland. Österbotten står också för 10 % av teknologiindustrins produktion och är helt ledande inom den energiteknologiska branschen. Landsbygden står för en väsentlig del av industri produktionen och har en växande primärproduktion inom många specialiserade branscher. Österbotten svarar för ca 10 % av växtproduktionens värde inom jordbruket och 9 % av landets hela jordbruksproduktion. Vi har således ett starkt landskap med en stark produktion, som har betydelse för hela Finlands nationalekonomi. Landskapsprogrammet används som underlag för de årliga genomförandeplaner, som Österbottens förbund uppgör i brett samförstånd med aktörer i landskapet. Då kan vi rikta in de gemensamma resurserna på rätt sätt och stöda den ekonomiskt och socialt hållbara utvecklingen i landskapet. Miapetra Kumpula-Natri landskapsfullmäktiges ordförande Ulla-Maj Wideroos landskapsstyrelsens ordförande Olav Jern landskapsdirektör Österbottens landskapsprogram

7 Tyngdpunkt: En behärskad och balanserad utveckling av regionstrukturen Bild: Vasa stad Jaakko Salo

8 1. Inledning Målen i Österbottens landskapsprogram grundar sig på den av landskapsfullmäktige den godkända långsiktiga vision som uttrycks i Österbottens landskapsöversikt 2040 Ny energi i Österbotten kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning. År 2040 är Österbotten en energisk och välmående högborg för forskning och utbildning på toppnivå, som stöder näringslivs- och framgångsspetsarna, samt en dynamisk, internationell och mångkulturell region, vars framgång bottnar i evolutiv utveckling, en stark målinriktad samarbets- och företagsamhetskultur, en regionstruktur enligt hållbar utveckling samt en utmärkt tillgänglighet. Österbotten är känt som den absoluta föregång aren då det gäller produktion och användning av ny energi. Vasa hör som Österbottens centralort tack vare sin logistiska ställning och starka närings- och utbildningsprofil till de fem viktigaste städerna i Finland Den strategiska utveckling en av Österbotten grundar sig på landskapets plane ringssystem Ett flertal aktörer som deltar i utvecklingen av Österbotten samt de partnerskap och samarbetsnätverk som dessa aktörer bildar har en nyckelställning i utvecklingsarbetet. Landskapsprogrammet beskriver hur den vision som uttrycks i landskapsöversikten och som sträcker sig till år 2040 ska genomföras under de närmaste åren, i praktiken under de fyra följande åren, och den anger ramarna för arbetsfördelningen och samarbetet mellan aktörerna. I landskapsprogrammet sammanställs och samordnas de olika aktörernas separata utvecklingsprogram, riktlinjer för verksamheten och finansiering (bild 1). Landskapsprogrammet styr de val som österbottningarna gör för att utveckla sitt landskap. I Österbottens landskapsöversikt utstakas de strategiska riktlinjerna för landskapets utveckling. Dessa utgör också de prioriterade områdena och tyngdpunkterna i landskapsprogrammet. För varje priori- NATIONELLA SÄRSKILDA PROGRAM - Kompetenscentraprogrammet - Kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet - Det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet NATIONELLA STRATEGIER Statsrådets beslut om riksomfattande mål för regionutvecklingen LANDSKAPSPROGRAMMET LANDSKAPETS GEMENSAMMA VILJA bygger på LANDSKAPSÖVERSIKTEN (Arbets- och näringsministeriet) EU-PROGRAM - EU:s regionala landsbygdsprogram - Operativa program inom ERUF och ESF för EU:s mål regional konkurrenskraft och sysselsättning - EU:s ramprogram för forskning, - Målet för territoriellt samarbete Botnia Atlantica - Europeiska fiskerifonden - Aktionsgruppernas LEADERprogram (Yhyres ry, Aktion Österbotten rf) - KOMMUNER - EKONOMISKA REGIONER - SAMKOMMUNER - REGIONALA UTVECKLINGSBOLAG MÅL: SEKTORFÖRVALTNINGEN - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten, ANM, JSM, UKM - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, MM, KM - Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland: MM, UM, SHM, IM Landskapets vilja, klart utformad och gemensamt antagen, fungerar som instrument för hur finansieringen allokeras (FM) Bild 1. Landskapsprogrammets roll som språkrör för landskapets vilja. Österbottens landskapsprogram

9 terat område finns dessutom de centrala utvecklingslinjerna och de viktigaste spetsprojekten under åren angivna. Landskapsprog rammet innehåller också en uppskattning om hur dessa kan finansieras. Utgående från landskapsprogrammet utarbetas årligen en genomförandeplan, där behovet av den statliga finansiering som behövs för genomförande av landskapsprogrammet framställs per förvaltningsområde. Österbottens landskapsstyrelse fattade beslut om att inleda beredningen av landskapsprogrammet och lade fram planen för deltagande och bedömning under 30 dagar i enlighet SMB-lagen (Lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program 200/2005). I Bilaga 1 finns en beskrivning av processen för deltagande och bedömning gällande Österbottens landskapsöversikt och -program. Miljö konsek vensbedömningarna för varje priori terat område står att läsa i landskapsprogrammet. Landskapsprogrammets miljörapport återfinns på Österbottens förbunds webbplats, Beredningen av landskapsprogrammet Beredningen av Österbottens landskapsprogram och -översikt inleddes med en undersökning om Österbottens framgångsfaktorer som gjordes vid Vasa universitet, Aikaansaava alue Pohjanmaan menestystekijät. Forskningsrapporten väckte stort intresse och en för utvecklingen synnerligen viktig diskussion om de framtida valen i Österbotten. Beredningen av innehållet till landskapsöversikten och -programmet inleddes med ett startseminarium för en stor grupp sakkunniga. Planeringsarbetet fortsatte i 14 sakkunniggrupper genom ett sk. Call For Papers -förfarande. I planeringsarbetet utnyttjades en elektronisk platt form, ett intranät. Beredningen av landskapsprogrammet bygger inte bara på den nya lagen om utveckling av regionerna, som trädde i kraft , och statsrådets beslut om riksomfattande mål för utveckling av landskapen, utan även på många utvecklingsprogram och strategier på global, nationell och EU-nivå. Även resultaten av den evaluering av landskapsprogrammen som WFA-förbunden tillsammans låtit göra har utnyttjats i beredningsprocessen. De promemorior som använts i beredningen av landskapsprogrammet finns sammanställda på Österbottens förbunds webbplats, 8 Österbottens förbund

10 2. Om nuläget och utvecklingspotentialen i landskapet Österbotten 2.1 Återverkningarna av en förändrad omvärld innebär en utmaning för utvecklingen i Österbotten Världsekonomins verkningar i Österbotten I Österbotten var 2000-talet en framgångsrik tid. Produktionen och exporten ökade snabbt och sysselsättningen förbättrades kontinuerligt. Den positiva utvecklingen inom industrin kulminerade under åren 2007 och 2008, då industrins omsättning och export ökade avsevärt snabbare än i hela landet i genomsnitt. Enligt Etlas uppskattning ökade bruttonationalprodukten i Österbotten år 2008 med hela 13,3 procent, då tillväxtsiffrorna för hela landet pekade på bara 1,6 procent. De största industrigrenarna i landskapet, tillverkning och underhåll av maskiner och anläggningar samt tillverkning av eltekniska anordningar ser ut att ha haft en fortsatt snabb tillväxt ännu under första halvan av år Trots den starka tillväxten märks verkningarna av den svåra recession som drabbat världsekonomin också i Österbotten. Inom många industribranscher samt inom byggnadsbranschen och handeln vände omsättningen nedåt redan i början av år Under svåra tider drar de stora företagen ner på underleveranser för att trygga sysselsättningen för den egna personalen, vilket snabbt ger sig till känna i omsättningen för typiska underleverantörsbranscher. Skogsindustrins situation har också försvårats avsevärt bl.a. på grund av nedläggningen av Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik i Kaskö. Skogsindustrin har haft stora svårigheter också i Jakobstads regionen, där man har tvingats ta till omfattande permitteringar. Med tanke på industrin som helhet har Österbotten ändå klarat sig relativt bra och omsättningsnedgången har inte varit alls lika brant som den varit i landet i övrigt. Hur det går i fortsättningen beror till stor del på hur fort landskapets ekonomi reser sig ur recessionen. I Finlands Näringsliv EK:s konjunkturbarometer från november 2009 förutspåddes att konjunkturläget kommer att försämras ytterligare i de österbottniska landskapen. Etla prognostiserar ändå en gynnsam utveckling för Österbotten under de närmaste åren. Trots att Österbottens brutto nationalprodukt under år 2009 uppskattas ha sjunkit lite mer än i landet i genomsnitt, förutspås en snabbare tillväxt för åren än i landet i övrigt. Enligt prognosen kommer bruttonationalprodukten i Österbotten under åren att öka tredje snabbast av alla landskap. Det kan också noteras att den snabba tillväxten år 2008 enligt Etlas uppskattning lyfte Österbottens bruttonationalprodukt per capita över genomsnittet för hela landet. I den här gruppen har hittills bara tre landskap ingått, då de höga siffrorna för Nyland och Åland innebär att den genomsnittliga bruttonationalprodukten per capita för hela landet blir mycket hög. På medellång sikt påverkas utvecklingen i Österbotten avsevärt av den strukturomvandling som följer av globaliseringen. En generell prognos är att den produktionsinriktade verksamheten allt mer kommer att flyttas till länder med låga produktionskostnader. Också de för Österbotten viktiga maskinoch metallindustrin samt den eltekniska industrin är i farozonen. Betydelsen av globala nätverk och globalt samarbete ökar ytterligare. Det är viktigt att man hittar branscher som kräver mycket specialkunnande eftersom kunnandet kommer att bli viktigare än pris per timme i fråga om specialprodukter av engångskaraktär. Det som behövs är hög kompetens, kontinuerlig produktutveckling och snabb förädling av nya idéer och uppfinningar till verkliga innovationer som har ett kommersiellt värde. En bra infrastruktur är också av stor betydelse för att ett perifert läge inte ska vara ett hinder för produktionsverksamhet. Mot bakgrund av den goda utvecklingen på 2000-talet kan man ändå säga att Österbotten hittills har hört till dem som har vunnit på globaliseringen. Här har man klarat av att anpassa sig till de ständigt förändrade kraven inom internationell handel. En av Österbottens styrkor kan alltså anses vara att internationell verksamhet och en kontinuerlig anpassningsförmåga har långa traditioner i landskapet. Ett hot som kan anses vara större än globaliseringen är protektionismens frammarsch. En ökad protektionism ute i världen skulle snabbt försvaga förutsättningarna för den öppna, exportinriktade industrin i Österbotten. Österbottens landskapsprogram

11 Demografiska förändringar påverkar arbetsliv och utbildning Såväl befolknings- som sysselsättningsutvecklingen har under en längre tid varit positiv i Österbotten. Folkmängden har ökat i jämn takt och år 2009 översteg befolkningsökningen åter en gång siffrorna för året innan. Folkmängden ökade med hela personer d.v.s. med 0,6 procent, medan folkmängden i hela landet ökade med 0,5 procent. I slutet av år 2009 hade Österbotten enligt Statistikcentralens beräkning redan invånare. Befolkningsökningen är synnerligen jämnt fördelad över landskapet. År 2009 minskade befolkningen i endast fyra av landskapets 17 kommuner. Av dessa kommuner är två, Kaskö och Närpes, belägna i Syd österbotten, där befolkningsutvecklingen har varit negativ en längre tid. Befolkningsökningen var snabbast i Vasaregionen, där den enligt Statistikcentralens beräkning uppgick till 1,1 procent. Den snabbaste relativa tillväxten uppvisade Oravais, Larsmo, Korsholm, Vasa och Laihela, som alla hade en ökning på mer än en procent. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer den behärskade befolkningsökningen i Österbotten att fortsätta. Prognosen visar att Österbotten år 2020 kommer att ha cirka och år 2030 cirka invånare. Enligt beräkningarna kommer folkmängden i hela Österbotten och i Jakobstadsregionen att öka proportionellt i samma takt som befolkningsökningen i hela landet. Folkmängden i Vasaregionen kommer däremot att ha en proportionellt snabbare ökning än i hela landet. För Sydösterbotten förutspår Statistikcentralen däremot en snabb befolkningsminskning. Också sysselsättningsutvecklingen har i Österbotten under de senaste åren legat på topp i jämförelse med hela landet. Trots att den försvagade ekonomiska situationen som förväntat har lett till ökad arbetslöshet, var arbetslöshetsgraden i december 2009 (8,2 %) ändå lägst på det finländska fastlandet tillsammans med Nyland. Inom landskapet är skillnaderna ändå stora. Kommuner med en arbetslöshetsgrad under 5 procent är Oravais och Vörå- Maxmo, medan Jakobstad och Kaskö som lidit av svårigheterna inom skogsindustrin har en arbetslöshetsgrad kring 12 procent. Sysselsättningsutvecklingen kommer under de närmaste åren att påverkas framför allt av hur snabbt världsekonomin och Finland reser sig ur recessionen. Enligt Etlas prognos kommer arbetslösheten i Österbotten att öka snabbare i Österbotten än i landet i övrigt men vända till en snabbare nedgång än i hela landet under åren Sysselsättningsgraden beräknas sjunka ännu under år 2010 men den kommer ändå inte att gå under 70 procent i något skede. Efter recessionen torde det samtidigt förekomma både strukturell arbetslöshet och brist på arbetskraft inom vissa branscher. Värt att notera är att under EU-medlemskapet har antalet arbetsplatser ökat med en fjärdedel i Vasaregionen och med en femtedel i Jakobstadsregionen men varit oförändrad i Kyroland och Sydösterbotten. Den kraftiga tillväxten inom industri, handel och övrig service har gett fart åt centrumens tillväxt. Industrin står för nästan 60 procent av företagens omsättning. Närapå två tredjedelar av företagens omsättning har ackumulerats till Vasaregionen, och det är därför förståeligt att Vasaregionens framgång är viktig också med tanke på välfärden i resten av landskapet. Befolkningen i Österbotten åldras snabbt. Enligt Statistikcentralens beräkningar kommer andelen personer över 64 år att fram till år 2020 öka från 18,5 procent till 23,3 procent. Samtidigt sjunker antalet personer i arbetsför ålder (15 64-åringar) snabbt. Befolkningen i arbetsför ålder kommer att minska fram till år 2020 i alla ekonomiska regio ner i Österbotten och dystrast blir situationen i Syd österbotten. När befolkningen åldras i hela landet kommer kampen om kunnig arbetskraft oundvikligen att öka mellan regionerna. Med tanke på regionernas konkurrenskraft är det av yttersta vikt att det finns tillräckligt med kunnig arbetskraft i synnerhet för behoven inom landskapets spetskluster, t.ex. energiindustrin. Allt mer arbetskraft behövs i framtiden också för att ta hand om den allt större andelen äldre. För närvarande ökar folkmängden i Österbotten tack vare en hög nativitet och många invandrare. I fråga om flyttrörelsen inom landet förlorar Österbotten ändå hela tiden invånare då många av dem som utexamineras från regionens läroanstalter flyttar till tillväxtcentra i södra Finland. 10 Österbottens förbund

12 I konkurrensen om kunnig arbetskraft är en mångsidig arbetsmarknad av största vikt. För att båda föräldrarna i en familj ska finna sysselsättning är det viktigt att Österbotten förutom industriarbetsplatser också kan erbjuda tillräckligt med arbetstillfällen inom de privata tjänstesektorerna och inom den offentliga sektorn. Utvecklingspotential finns eftersom fastighets- och företagstjänster samt handeln sysselsätter proportionellt sett färre personer i Österbotten än i hela landet. Förutom de goda möjligheterna till arbete utgör också bl.a. trivsamma boendemiljöer och mångsidiga möjligheter till fritidsintressen trumfkort i kampen om kunnig arbetskraft. För att trygga tillgången på kunnig arbetskraft är det viktigt att utbildningssystemet i landskapet är fungerande och mångsidigt också framöver. År 2008 fanns det sammanlagt 153 grundskolor och 16 gymnasier i Österbotten. I landskapet finns tre yrkesläroanstalter och sju högskoleenheter. Det är viktigt att värna om högskolornas konkurrenskraft för att de ska kunna locka så begåvade studerande som möjligt till regionen. Det är också angeläget att man identifierar de rätta spetsområdena för forskning och satsar på dem. Med tanke på arbetskraftens tillräcklighet är det också viktigt i vilken mån man lyckas förlänga människors arbetskarriär under de närmaste åren, både i början och i slutet av karriären. Faktorer som landskapets aktörer genom sitt eget agerande kan påverka är förkortad studietid, inga mellanår och uppmuntran till arbete som motsvarar utbildningen samt bättre arbetshälsa och trivsel i arbetet. Även integreringen, utbildningen och sysselsättningen av invandrare bidrar för sin del till att arbetskraften räcker till bättre. I invandrarna och de utländska studerandena har landskapet en betydande dold arbetskraftsresurs som man inte ens i Österbotten ännu har lyckats ta vara på tillräckligt effektivt. Kommun- och servicestrukturen under förändringstryck De österbottniska kommunerna hade ett rimligt utgångsläge före recessionen. År 2008 var årsbidraget positivt i alla kommuner i Österbotten. I Kaskö, Kristinestad, Vasa, Laihela och Kronoby var årsbidraget högre än genomsnittet för hela landet. År 2008 hade Jakobstad den högsta skuldbördan per capita av de österbottniska kommunerna (3 818 ) medan Vörå-Maxmo hade den lägsta (146 ). Det var bara Jakobstad, Kaskö och Lillkyro som hade mer lån per capita än kommunerna i landet i genomsnitt. Den åtstramade kommunala ekonomin märks ändå redan i en höjd inkomstskattesats. År 2009 var den genomsnittliga inkomstskattesatsen i de österbottniska kommunerna 19,23, medan den var 18,59 i hela landet. Tre kommuner höjde sin inkomstskatte sats år 2009, medan det blev hela åtta kommuner som ser sig tvungna att höja inkomstskattesatsen år En av framtidens största utmaningar kommer uppenbart att vara att få den kommunala ekonomin på en stabil grund. Den allt snävare skattebasen som recessionen har medfört och det att befolkningen snabbt blir allt äldre kräver betydande förändringar i kommun- och servicestrukturen. Kommunkartan i Finland förändras nu snabbt och verkningarna av det bör tas på allvar även i Österbotten. Den svåra uppgiften för kommun- och servicestrukturen är att stötta organiseringen av en hållbar serviceproduktion så att kommuninvånarna har tillgång till högklassiga och kostnadseffektiva tjänster på lika villkor runtom i landskapet. Barnens och ungdomarnas ställning i förändringen Barnens och ungdomarnas ställning i det moderna konkurrenssamhället är tudelad. En del av barnen mår mycket bra och tas väl hand om medan andra barn mår dåligt och till och med lämnas vind för våg då föräldrarna kämpar med pressen i arbets livet eller andra svårigheter. Tecken på att utslagning och till och med arbetslöshet går i arv till följande generation syns redan i vårt samhälle i dag. Oroväckande mitt under den pågående recessionen är speciellt att ungdomsarbetslösheten ökar. I december 2009 hade antalet arbetslösa under 25 år ökat till personer. Andelen arbetslösa unga hade ökat med närmare 70 procent från motsvarande tidpunkt föregående år medan ökningen i hela landet var cirka 44 procent. Beaktansvärt är också att största delen av de arbetslösa som är under Österbottens landskapsprogram

13 30 år har en utbildning men kan trots det inte hitta arbete. Ändå är andelen arbetslösa österbottningar under 25 år mindre av andelen arbetslösa ungdomar i hela landet än av andelen ungdomar i hela landet, så ur den synvinkeln är situationen bättre än i hela landet i genomsnitt. Ungdomsarbetslösheten ska alltid tas på allvar, för redan några månader av arbetslöshet passiverar och kan avsevärt försvåra en ung människas möjligheter att få arbete. Utslagning har vi inte råd med eftersom de stora åldersklassernas avgång från arbetslivet under de närmaste åren hotar att leda till en kraftig brist på arbetskraft. Särskild uppmärksamhet bör riktas på barnen i invandrarfamiljer som utgör en viktig resurs för näringslivet i Österbotten och samhället generellt. Åtgärder som förebygger utslagning samt säkrade utbildningsmöjligheter och arbete för alla är livsviktiga frågor med tanke på en tryggad livskraft i hela regionen. Det vore också viktigt att regionen kan erbjuda tillräckligt med mångsidiga arbetsmöjligheter för dem som utexamineras från högskolorna i regionen. Kunnig arbetskraft flyr från regionen om de inte får en första arbetsplats snabbt efter avslutade studier. Det är viktigt att få såväl de finländska som utländska studerande som kommer hit att knyta an till regionen till exempel med hjälp av olika incitament. Klimatförändringen påskyndar åtgärderna En av de viktigaste framtida utmaningarna är klimatförändringen och bekämpningen av den. För närvarande kommer över hälften av elproduktionen i Österbotten från fossila bränslen. Elförbrukningen ökar snabbare än i landet i genomsnitt (3 474 GW år 2007). I värmeproduktionen prioriteras fortfarande olja, en tredjedel av fastigheterna i regionen har nämligen oljevärme. I fastighetsuppvärmningen kommer 2,5 TWh/år från olja. Transporttrafiken är till hundra procent beroende av mineraloljebaserade bränslen. En av framtidens stora utmaningar är hur bränsleförbrukningen ska kunna minskas radikalt, utan att regionens konkurrenskraft blir lidande. Klimatförändringen kan ändå ses också som en möjlighet, inte bara som ett hot, i Österbotten. I Vasaregionen verkar Nordens mest betydande koncentration av energiteknologisk industri, där man utvecklar och producerar energisparande lösningar för olika branschers behov. Här ingår över etthundra företag, som direkt sysselsätter ungefär personer. Företagens sammanlagda omsättning är cirka 4 miljarder euro, av vilket exporten står för 70 procent. Tillväxten har varit svindlande. Under åren ökade energiklustrets omsättning med över 300 procent och exporten med över 200 procent. Klustrets framtid i en värld som strävar efter att spara energi kan anses se synnerligen ljus ut. 2.2 Österbottens styrkor utgör en gedigen grund för positiv utveckling De sakkunniggrupper som deltagit i beredningsprocessen började med att analysera landskapets styrkor och svagheter, möjligheter och hot. På basis av analysen beslutade man sig för att vända blickarna mest mot styrkorna och möjligheterna. Genom att kombinera styrkorna med möjligheterna bäddar man för framgång. Nedan presenteras Österbottens framgångsfaktorer och de närmaste årens viktigaste utmaningar som har slagits fast i landskapsöversikten och som har styrt arbetet med landskapsprogrammet. De viktigaste av dessa är: Österbottens absoluta styrka är den diversifierade näringsstrukturen som bär upp regionen även under ekonomiskt svåra tider. Sysselsättningen är fortfarande i genomsnitt på en god nivå i landskapet, mycket tack vare det starka energiklustret och den mångsidiga näringsstrukturen. Finlands ledande och Nordens största globalt verkande kunskapskoncentration inom energiteknologi har svindlande möjligheter. Energiklustret är företagsverksamhetens spjutspets i Österbotten och har en omfattande multiplikatoreffekt på näringslivets utveckling i regionen. 12 Österbottens förbund

14 Den starka företagartraditionen samt den prövande och nyskapande, djärvt framtidsinriktade attityden är utmärkande för Österbotten. Det mångsidiga och flerspråkiga utbudet av utbildning i Österbotten lockar ungdomar till regionen och det livliga, internationella studielivet gör livet pulserande i en urban anda. Österbotten består i både urbana och rurala områden av ett tätt nätverk av lokalsamhällen, som har ett livligt samarbete både internt och sinsemellan och som är öppna för nätverk och impulser utifrån. Internationalitet, många språk och kulturer inom samhällets olika sektorer är en naturlig del av verksamheten i Österbotten. Tack vare sitt rika språk- och kulturarv, gedigna långvariga kontakter och ett aktivt nätverkande har Österbotten också nationellt en viktig roll i främjandet av det nordiska samarbetet. Den starka kulturtraditionen i Österbotten utgör en ypperlig grund för att utveckla klustret för de kreativa branscherna till ett betydande natio nellt centrum och för arrangemang av betydande kulturevenemang. Utbildnings- och forskningskompetensen inom välfärdsbranschen är gedigen i Österbotten och den har utmärkta möjligheter att utvecklas. Österbotten har ett täckande trafiknät och en god tillgänglighet, som bör vidareutvecklas enligt näringslivets behov och enligt de behov som förändringarna i markanvändning och ökad trafik medför. Österbotten är lättillgängligt per flyg och förbindelserna fungerar väl både inom Finland och till utlandet. Vasas ställning som ett betydande logistiskt centrum i Västra Finland är stark och blir alltjämt starkare. Österbotten erbjuder en ypperlig boende- och livsmiljö nära havet och ren natur. De kommersiella tjänsterna har i Österbotten utvecklats behärskat och enligt de utvecklingsbehov som olika delar av regionen har. Den starka förvaltningstraditionen, utmärkta utbildningsmöjligheter samt tvåspråkigheten och mångkulturaliteten stärker Österbottens ställning då regionaliseringsprocessen framskrider. Österbotten är fortfarande den stora landsbygdens region, vars styrkor grundar sig på en tudelad utveckling: parallellt med stora lantgårdar fungerar specialiserade mikrokluster på landsbygden. Österbottens unika landhöjningsnatur och skärgård. Genom att utnyttja dessa framgångsfaktorer kan Österbotten svara mot framtida utmaningar, av vilka särskilt följande kan lyftas fram: Österbotten bör skapa sig en gemensam vilja om utvecklingens inriktning för att stärka regionens konkurrenskraft och alla bör också genuint förbinda sig vid den. Österbotten är föga känt och imagen bör byggas upp med gemensamma krafter på ett målmedvetet och långsiktigt sätt. Österbotten ska ses som en dynamisk, mångkulturell, flerspråkig, tolerant och internationell högborg för utbildning och forskning; en havsnära region som på ett lämpligt sätt kombinerar ett urbant liv med fridfulla boende- och livsmiljöer, där företagsamhet och innovativt tänkande blomstrar. Ny energi som ett omfattande begrepp är ett trumfkort som imagen bygger på. Österbotten ska trygga tillgången på kunnig arbetskraft genom att vid rätt tid ordna utbildning och vuxenutbildning på basis av prognostisering av behovet samt genom att förebygga utslagning, främja migration inom landet och arbetskraftsinvandring. Innovationssystemet bör utvecklas ytterligare för att det allt bättre ska kunna stöda skapandet av nya arbetstillfällen, nya företag och deras tillväxt samt forsknings- och utvecklingsarbete till stöd för dem. Österbotten ska bli allt bättre på att förnimma förändringar och reagera snabbt på dem, oberoende om det är fråga om snabb teknologisk utveckling, förändringar i strukturer och sysselsättning eller t.ex. en förändring i samband med en miljökris. Österbottens landskapsprogram

15 Österbotten ska även i fortsättningen garantera tillgången på flerspråkiga välfärdstjänster och andra tjänster både i städer och på landsbygden. Österbottningarna ska på alla sätt värna om och främja den mångkulturella acceptansen och genuina toleransen inom samhällets olika områden. Tillräckliga resurser bör tilldelas utvecklingen av trafikinfrastrukturen i Österbotten. Utvecklandet av förnybara energiformer bör stödas genom en planmässig och styrd områdesanvändning. Med hjälp av en samordnad planering av samhällsstrukturen och trafiksystemen kan man allt bättre stävja verkningarna av klimatförändringen. Resurser bör allt effektivare allokeras för att utveckla turism som grundar sig på den attraktionskraft som naturmiljöer, i synnerhet världsarvet, samt kulturmiljöer och skärgården har. 14 Österbottens förbund

16 3. Tyngdpunkter och åtgärder inom de prioriterade områdena för landskapsutvecklingen under åren detta kapitel anges de strategiska tyngdpunkterna I för varje prioriterat område i landskapsprogrammet inklusive spetsprojekt och riktlinjer för utvecklingen. De prioriterade områdena motsvarar de stra tegiska riktlinjer som slagits fast i landskapsöversikten. För varje prioriterat område presenteras dessutom de viktigaste finansieringskällorna och de ansvariga förvaltningsområdena. De strategiska tyngdpunkterna, spetsprojekten och riktlinjerna för utvecklingen under åren förverkligar målbilden i Österbottens landskapsöversikt Avsikten är att landskapsutvecklingen år för år under varje landskapsprogramperiod ska förverkligas enligt landskapets strategiska riktlinjer. Innehållet i utvecklingsarbetet behöver eventuellt justeras under resans gång: Österbotten är starkt beroende av den globala utvecklingen och såväl förändringar i de ekonomiska konjunkturerna som samhälleliga omvälvningar kan påverka landskapsutvecklingen. I samband med tyngdpunkterna för de prioriterade områdena nämns vid behov också spetsprojektens och åtgärdernas regionala omfattning. Det är angeläget att kraftigt utöka allt nätverksbyggande samt att aktivt söka och utöva globalt samarbete inom de starkaste kompetensområdena. Denna utveckling kommer under de närmaste åren att betonas i genomförandet av alla prioriterade områden. Följande prioriterade områden ingår i landskapsprogrammet: 1. Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt 2. Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga, innovatörernas Österbotten 3. Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten 4. Välfärd, kultur och socialt kapital den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten 5. Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå i arbetet för att stävja klimatförändringen. 3.1 Prioriterat område 1: Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt Målen i landskapsprogrammet för åren Under åren ligger huvudvikten i utvecklandet av konkurrenskraften i Österbotten både på att utveckla det mångsidiga näringslivet och på att stärka den internationella konkurrenskraften hos de utvalda starka spetsklustren. Man uppmuntrar till utveckling av nya stigande branscher och förbättrar deras verksamhetsbetingelser. Innovationssystemets målmedvetna arbete med att utveckla förmågan och viljan till förnyelse inom näringslivet fortsätter genom att forskning och utveckling stärks och man skapar tvärvetenskapliga innovationsmiljöer som för samman den kompetens som finns inom olika områden. Företagsverksamheten förnyas med fokus på prognostisering av internationell efterfrågan och utveckling av företagens kärnkompetenser. De grundläggande förutsättningarna för välfärd och ekonomisk utveckling är att sysselsättningen sköts väl och kompetensen säkerställs (se PO 2). En stärkt konkurrenskraft förutsätter god tillgänglighet, ett utmärkt serviceutbud samt attraktiva boende- och arbetsmiljöer. I Österbotten fortsätter det långsiktiga och målmedvetna arbetet med att utveckla dessa (se PO 3, PO 4). Österbotten är ett av Finlands mest industrialiserade och exportintensiva landskap. Av företagens årliga omsättning kommer nästan 60 procent från industrin. För att Österbotten ska vara framgångsrikt krävs det att man obetingat vidareutvecklar verksamhetsförutsättningarna för den internationella och mångsidiga industriella företagsverksamheten, av vilka de viktigaste är tillgången på kunnig arbetskraft, en utvecklad infrastruktur och fungerande logistik samt regionens starka image. Också en trivsam arbets- och boendemiljö med mångsidiga möjligheter till utbildning och fritidssysselsättning är ofta avgörande för var företag etablerar sig eller vart människor vill flytta. Österbottens landskapsprogram

17 I landskapet fortsätter den målmedvetna utvecklingen av innovationssystemet. För att innovationssystemet ska bli starkare krävs satsningar framför allt på verksamhetsförutsättningarna för aktörerna inom innovationssystemet och på att samtidigt utveckla samarbetet och arbetsfördelningen. De stora internationella företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet, de åtta högskolorna och forsk ningsinstituten i landskapet samt spjutspetsbranscherna skapar en utmärkt grund för utvecklingen. Särskilt intensivt bör man utveckla olika former av internationellt nätverksbyggande inom de utvalda spjutspetsbranscherna. Kärnan i utvecklingen av innovationssystemet är Vasa vetenskapspark och campusområdet i Jakobstad. Vetenskapsparkens verksamhet är starkt knuten till Vasa högskolekonsortium, som bildas av de sju högskolorna i staden. Högskolecampuset i Jakobstads centrum inrymmer Åbo Akademis verksamhet, Yrkeshögskolan Novias enhet i Jakobstad, Mellersta Österbottens yrkeshögskolas funktioner i Jakobstad och några företag. Även yrkesskolan Optima är ett stöd för innovationsverksamheten. Innovationssystemet i Jakobstad stöttas av innovations- och utbildningstjänsterna i staden samt av innovationssystemet i Karlebyregionen. Särskilt brådskande är utvecklingen av företagstjänster i såväl Jakobstad som i Sydösterbotten. Kompetensstrukturerna i Sydösterbotten bör stärkas. Den samordnade utvecklingen av Vasa vetenskapspark fortsätter. I vetenskapsparken finns förutom högskolorna, teknologicentret och forskningsinstitutionerna också ett betydande antal företag. Innovationssystemet utvecklas också utgående från den gemensamma innovationsstrategin för Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten. Under de närmaste åren är det speciellt viktigt att rikta resurser till att stärka företagandet och till att skapa nya arbetstillfällen. Det är angeläget att fungerande strukturer skapas för att identifiera svaga signaler och ge upphov till idéflöden samt att potentiella företagare får stöd för produktifie ring och vidareförädling av sina företagsidéer för att skapa nya arbetstillfällen. Viktiga fokusområden är att ge stöd åt nystartade företag, utveckla sme-företagsverksamheten och speciellt att stöda tillväxtföretag, säkra att generationsväxlingar och ägarbyten lyckas, främja kvinnors ledarskap och företagande samt företagande inom service branschen. När inlärningsmiljöerna utvecklas genom en effektivare företagsamhetsfostran såväl inom småbarnsfostran som på alla skolstadier leder det till bättre initiativförmåga, problemlösningsförmåga, engagemang och ansvar bland barn och unga. En allt aktivare företagsamhetsfostran får en snöbollseffekt genom att den ökar delaktigheten och förebygger utslagning. Österbotten har en styrka i sitt mångsidiga näringsliv, sina starka spetskluster och sina internationella storföretag. Målet för verksamheten är att utveckla den nationella och internationella spetskompeten sen samt säkerställa att det omfattande och mångsidiga näringslivet bevaras. Av största vikt är att öka samarbetet inom landskapet liksom samarbetet mellan landskapen och det internationella samarbetet. I Österbotten koncentreras utvecklings arbetet speciellt till följande kluster: energibranschen (underklustret bioenergi och vindkraftsklustret), me tallbranschen, IKT-branschen (med underklust ret digitala innehåll), skogs- och träbranschen (klust ret för skog och trä i Österbotten med under klustret husbyggande och träenergi), det marina klustret (underkluster båt- och plastbranschen), livsmedelsbranschen samt servicebranschen (underklustret välfärdstjänster). Det är skäl att notera att i landskapsprogrammet är underklustret digitala innehåll klassat som ett underkluster till IKT-branschen, trots att de digitala kreativa branscherna snarare karaktäriseras av ömsesidigt beroende av innehåll och teknik. Österbottens spetskluster är nationellt och internationellt nätverkande och framgångsrika branscher, vilkas utveckling är av betydelse för hela landets konkurrenskraft. I Österbotten satsar man speciellt på att utveckla det energiteknologiska klustret, och Teknologicentrum Oy Merinova Ab:s roll som nationell samordnare för klustret framtidens energiteknologier är betydande. Utvecklingen av spetskluster stöds också av det marina klustret och kunskapsklustret för digitala innehåll, som båda finansieras genom kompetenscentraprogrammet. Särskild uppmärksamhet fästs på tillämpningen av informations- och kommunikationsteknologi inom andra branscher. Nya stigande branscher som kommer att utvecklas är speciellt klustret för välfärd och kreativa branscher samt de kunskapsintensiva s.k. KIBS-branscherna (Knowledge Intensive Busi- 16 Österbottens förbund

18 ness Services). I Österbotten har man redan kommit långt i utvecklingen av de nya branscherna men själva klustren är fortfarande ostrukturerade. Målet under denna programperiod är att lyfta speciellt klustret för kreativa branscher och välfärdsklust ret till spetsbranscher i Österbotten. Eftersom de kreativa branscherna omfattar ett antal affärsgrenar som skiljer sig från varandra måste man i utvecklingsarbetet ta hänsyn till de olika branschernas särdrag och behov av utvecklingsåtgärder. En annan aktuell bransch att utveckla är turismen. Utvecklingen av spetsbranscherna underlättas genom en överenskommen arbetsfördelning mellan aktörerna. Det absoluta flaggskeppet för landskapet Österbotten är det mycket starka energiteknologiska klustret, som fortsättningsvis ska utvecklas enligt riktlinjerna i Österbottens energistrategi. Österbotten framträder som landskapet för Ny Energi, där kärnan Vasaregionens energikluster redan nu är Nordens största kompetenskoncentration inom energiteknologi. Kompetenskoncentrationen inom energibranschen i Österbotten består av branschföretag, forsknings- och utbildningsorganisationer med samarbetsorganisationen Vasa energiinstitut (VEI) i centrum samt Teknologicentrum Oy Merinova Ab. Vasa energiinstitut är grundat av handelsvetenskapliga fakulteten, tekniska fakulteten och Levón-institutet vid Vasa universitet tillsammans med Vasa yrkeshögskola och Yrkeshögskolan Novia, och det sammanför kompetensen inom energibranschen. Särskild uppmärksamhet kommer under de närmaste åren att fästas på att stärka den energiteknologiska kompetensens internationella konkurrenskraft genom FoU-verksamhet. Det här målet stöds på ett utmärkt sätt av bildandet av ett tekniskt campus i Vasa, som är inriktat på energiteknologisk forskning och utbildning. Många framgångsrika innovationer växer fram i gränsytorna mellan olika tekniker. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för fördomsfri och kreativ företagsamhet. Till exempel innehållsproduktion och upplevelseindustri stödjer denna målsättning genom att bygga broar mellan traditionella teknologibaserade kompetensområden i landskapet. Också de tre österbottniska landskapens gemensamma innovationsstrategi stimulerar uppkomsten av innovationer. Österbotten är fortfarande den stora landsbygdens landskap: landsbygden har en mångsidig och stark karaktär, och den utgör den viktigaste kärnlandsbygden i Finland. I Österbotten har man gått in för en tudelad utvecklingsstrategi för landsbygden, enligt vilken man dels stöder utvecklingen av lantbruksföretag med stordrift och dels höjer produktionens förädlingsvärde på landsbygden genom en s.k. förädlingsvärdekedja. De största utmaningarna i utvecklandet av den österbottniska landsbygden är att få en behärskad strukturomvandling på landsbygden och säkra lönsamheten för landsbygdsföretag. Landsbygden utvecklas för att skapa förutsättningar såväl för innovativa sme-företag som för traditionell primärproduktion. Utnyttjandet av de betydande resurserna inom förnybar energi på landsbygden skapar nya arbets- och affärsmöjligheter samt gör landsbygden mer självförsörjande i fråga om energi under den närmaste framtiden. Ett stöd i utvecklingen av jordbruket och livsmedelsindustrin är Martens Trädgårdsstiftelse i Övermark i Närpes och Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT i Ylistaro i Seinäjoki. För att trygga landsbygdens livskraft bör man speciellt ta fasta på att förbättra servicenivån på landsbygden och få en fungerande infrastruktur gällande såväl trafiksystem, boende som bredbandsförbindelser. Ett livsvillkor för de rurala områdena och landsbygden är att de har en fungerande näringsoch servicestruktur samt byar med dragningskraft, d.v.s. en högklassig boende-, arbets-, företagar- och rekreationsmiljö. Det generella långsiktiga målet för skogsbruket i Österbotten är skogsägarnas ökade aktivitet i skogen och ökad lönsamhet. För att nå målet är det aktuellt att minska splittringen av skogsområden, öka generationsväxlingarna på skogshemmanen, skapa alternativa skötselformer och större bruknings enheter och på det sättet förbättra lönsamheten och öka skogsägarnas aktivitet i sina skogar. Skogsbranschens åtgärder planeras och genomförs i sam arbete med Kustens skogscentral, Södra Österbottens skogscentral och övriga branschorganisationer för främjande och rådgivning samt med Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Österbotten och Södra Österbotten. Upp komsten av nya företag och service former inom skogsbruket gynnas av regeringsbeslut typ METSO (Metsäalan strateginen ohjelma) och stödpolitiken. Österbottens landskapsprogram

19 Målen för prioriterat område 1 i landskapsprogrammet för åren , Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt, uppnås genom satsningar på spetsprojekt och åtgärdshelheter i enlighet med valda tyngdpunkter för utveckling. Tyngdpunkterna är: 1. Säkerställda verksamhetsbetingelser för den starka, internationella industriverksamheten i Österbotten 2. Ett utvecklat innovationssystem 3. Stärkt intraprenörskap samt utvecklande av och stöd till nya, innovativa och aktivt expansiva företag 4. Stärkta verksamhetsbetingelser för spets klustren och mikroklustren samt kraftiga satsningar på nya stigande branscher 5. En mångsidig mosaik som trumf för den livskraftiga landsbygden i Österbotten. Nedan beskrivs de spetsprojekt och viktigaste utvecklingsperspektiv som ingår i tyngdpunkterna: TYNGDPUNKT 1: Säkerställda verksamhetsbetingelser för den starka, internationella in dust ri verksamheten i Österbotten Göra Österbotten mer nationellt och internationellt känt genom att intensifiera samarbetet och vidta bl.a. följande åtgärder: Effektivera marknadsföringen av Österbotten t.ex. genom följande åtgärder: - Effektiverad regional marknadsföring och stärkt regionalt samarbete som en del av KOKOprogrammen och ett landskaps omfattande mark nadsföringsprojekt - Stärkt information och lokalt utvecklingspartnerskap för Vasaregionens energikluster genom KOKO-finansiering - Vidareutveckling av Österbottens landskapsportal och dess statistik- och prognostiseringsportal - Upprätthålla Vasaregionens energiportal (energy vaasa.fi) och andra branschportaler. Utveckla integreringen av invandrare (integrationsprogram för de olika pendlingsområdena, e-tjänster som stöder integrationen) Fullfölja KSSR-lagstiftningen Aktiv intressebevakning för att de för näringslivet viktiga trafikinfrastrukturprojekten ska genomföras (se PO 3) Kontinuerlig utveckling av trivsamma boendemiljöer och goda möjligheter till pendling, utbildning och fritidssysselsättning (se PO 2, PO 3 och PO 4). TYNGDPUNKT 2: Ett utvecklat innovationssystem Genomföra åtgärdsplanen i Södra Österbottens, Mellersta Österbottens och Österbottens gemensamma innovationsstrategi som ett samarbete mellan myndigheter, utbildnings- och forskningsorganisationer, kommuner, företag och den tredje sektorn Uppmuntra till och möjliggöra experimentell innovationspolitik med hjälp av olika innovationstekniker (designlaboratorium, kreativt laboratorium, innovationssessioner, innovationsfabriker) samt genom att skapa nya typer av tvärvetenskapliga och mångdisciplinära innovationsmiljöer samt nätverk och strukturer som underlättar innovativ verksamhet Utveckla Vasa högskolekonsortiums verksamhetsmodeller för regionalt inflytande för att göra landskapets innovationssystem mer funktionellt Göra den specialiserade verksamheten med företagsinkubatorer och innovationsombud permanent som en del av funktionerna vid den landskapsomfattande Vasa vetenskapspark såväl i Vasaregionen, Sydösterbotten som i Jakobstadsregionen Utveckla Jakobstads universitets- och högskolecampus samt komprimera innovationsoch utbildningsstrukturerna i Jakobstadsregionen och Karlebyregionen Förverkliga ett tekniskt campus i Vasa som en del av Vasa vetenskapspark 18 Österbottens förbund

20 Organisera kommunernas näringslivstjänster på ett ändamålsenligt sätt och utveckla nätverken mellan myndigheter, finansiärer och bolag som betjänar företagen, ytterligare intensifiera samarbetet mellan de regionala näringslivsbolagen (Concordia, Dynamo, VASEK och KOSEK) samt koppla in företagsserviceprojekt i denna verksamhetsmodell Driva på infrastruktur- och näringslivssamarbete över landskapsgränserna i Sydösterbotten för att underlätta uppkomsten av nya företag och bevara de nuvarande arbetsplatserna Utveckla internationella, nätverksfrämjande verksamhetsmodeller för utvalda toppforskningsområden vid universiteten och hög skolorna (pilotprojekt ERUF-finansierat inter na tio nellt forskarutbytesprogram inom ener gi forsk ning) Stärka den offentliga sektorns satsningar på forskning och utveckling samt förnya finansieringsformerna och utveckla de regionala risk- och beredningsfinansieringsmodellerna för att nya innovativa företagsidéer och experimenterande, ofta mångvetenskapliga, projekt ska kunna finansieras Stärka verksamheten i de österbottniska högskolorna genom att försöka medverka till en tillräcklig resursering av universitetens och högskolornas utbildnings- och forskningsuppdrag samt innovationsverksamhet och genom att utveckla verksamhetsbetingelserna Utveckla universitetens servicecenter Certia och statens språkservicecentral som förläggs i Vasa samt Vasahögskolornas gemensamma vetenskapsbibliotek Tritonia. Alla dessa stöder universitets- och högskolefunktionerna. TYNGDPUNKT 3: Stärkt intraprenörskap samt utvecklande av och stöd till nya, innovativa och aktivt expansiva företag Effektivera företagstjänsterna för företagare och nyetablerade företag för att säkerställa expansions- och utvecklingsförutsättningarna och en fortgående utveckling av företagsverksamheten genom att utnyttja produktifierade tjänster och utvecklingsbidrag Öka utvecklingsverksamheten i redan etablerade företag samt stöda tillväxt och internationalisering, med tillväxtföretag samt företag som går igenom generationsväxling eller ägarbyte som speciell målgrupp Effektivera verksamheten i nätverk för att utveckla företagstjänsterna Genomföra omfattande utvecklingsprojekt som satsar på att förbättra företagens verksamhetsbetingelser och på att höja kompetensen hos personalen och företagsledningen Gynna kvinnligt ledarskap och kvinnors entreprenörskap som ett landskapsöverskridande sam arbete (genomföra projekthelheten DO- VER, Development on Women s Equal Rights) samt starta rådgivning i ett tidigt skede för kvinnliga företagare Stegvis utveckla alla inlärningsmiljöer i Österbotten så att de kan verka enligt grundprinciperna för företagsamhetsfostran med målsättningen Österbotten, ett modellandskap för företagsamhetsfostran år TYNGDPUNKT 4: Förbättrade verksamhets betingel ser för spetsklustren och mikroklustren samt kraftiga satsningar på nya stigande branscher Det energiteknologiska klustret Effektivera samordningen av energiklustret i Österbotten Utveckling av kompetenskoncentrationen inom energi: 1) Vasa energiinstituts verksamhet utvidgas i samband med att Ny Energi i Österbotten och forsknings- och utvecklingsenheten för energi- och miljöaffärsverksamhet grundas 2) Teknologicentrum Oy Merinova Ab:s ställ ning stärks som en betydande aktör inom nationell och internationell forsknings- och utvecklingsverksamhet inom energibranschen samt som samordnare för kompetenscentrumprogrammet 3) Nya forsknings- och utvecklingslaboratorier inrättas (t.ex. geotermiskt laboratorium, maskinteknologiskt laboratorium) och de befint- Österbottens landskapsprogram