PROTOKOLL 1 (105) samt

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (105) samt Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, klockan samt kl Beslutande Se sidan 2 Övriga deltagande Johan Forssell, sekreterare Philip Cohen, förtroendevald revisor, 123 Harriet Classon, Skelleftebostäder AB, 127 Justerare Jonna Lundgren och Micaela Löwenhöök Paragrafer Ersättare Valter Stenberg ( ), Tomas Teglund ( ) och Johan Söderberg Underskrifter.. Tomas Marklund, ordförande , Sture Andersson, ordförande Jonna Lundgren, justerare.. Micaela Löwenhöök, justerare. Johan Forssell, sekreterare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter samt Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekreteriatet Underskrift. Johan Forssell

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare S Bertil Almgren X S Elizabeth Westerlund M Henry Andersson X S Pierre Lidström X S Ola Burström X S Solweig Widmark- Andersson V Hans-Eric Wallin X V Lova Torstensson S Lorents Burman X KD Charlotta Enqvist X KD Lena Sandberg S Daniel Enwall X S Robert Eskelinen X S Staffan Asplund S Kenneth Fahlesson X S Solweig Widmark- Andersson S Fredrik Lundberg L Catarina Falk X L Lars Åhman MP Kristin Fungdal Öhman X MP Milad Razani C Gunilla Hedlund X C Kjell Bergmark M Lenita Hellman X M Nils E Westerberg S Emilia Hallin X S Gunnel Sandström MP Ulrika Hjonequist X MP Daniel D Angelo Wikström S Robert Ignberg X S Martin Eliasson S Jasmine Ravagi SD Per Olofsson 123 X 162 S Iosif Karambotis X S Gunnel Sandström S Åsa Karlsson X S Agneta Burman- X Ljungblad V Lina Lindahl , X V Thomas Hasheim M Anette Lindgren , X M Gunilla Andersson C Markus Lindgren X C Kurt Vallmark C Gabriella Rymark M Andreas Löwenhöök X M Micaela Löwenhöök X

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare L Andreas Westerberg X S Carina Lundmark X S Elizabeth Westerlund S Anna Lundström X S Lars Lundmark Jasmine Ravaghi S Gunilla Lundström X S Maria Marklund X S Jan Johansson , S Felix Marklund-Norén , S Elsy Larsson S Kamel Mnad X S Peter Stensmar KD Lennart Hägglund X S Anna-Britta Lundberg X S Britt-Marie Nyhlén X S Staffan Asplund S Eleonor Öhlund V Filip Palukka X C Maria Sandström X S Jonna Lundgren X S Jonas Segerlund X S Elsy Larsson S Fredrik Stenberg X S Valter Stenberg X S Peter Stensmar L Stina Engström X M Johan Söderberg , X M Olle Karlsson S Tomas Teglund X V Joakim Wallström , 168 X V Weidan Gong S Monica Widman Lundmark X S Eleonor Öhlund V Jeanette Velander X L Jens Wennberg X L Birgitta Burström S Erik Vikström X MP Rune Wästerby X S Evelina Fahlesson X L Håkan Lindh X L Birgitta Burström S Daniel Ådin X S Fredrik Lundberg S Caroline Cercio X S Elsy Larsson

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare V Agneta Hansson X S Ann Åström X , MP Hans Brettschneider X SD Peter Lindkvist X , C Carina Sundbom X C Håkan Andersson X S Helen Englund Åberg X S Annica Bray X C Sture Andersson X S Tomas Marklund X S Peter Stensmar

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Revisionsberättelse 2015 Sammanfattning De av kommunen utsedda revisorerna har lämnat följande revisionsberättelse: Vi har granskat kommunstyrelsens, nämndernas och fullmäktigeberedningens verksamhet och i vår roll som utsedda lekmannarevisorer även verksamheten i de kommunägda företagen. Vår granskning har utförts enligt kommunallag, aktiebolagslag, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi har i prioriteringar av granskningsinsatser, utgått från en bedömning av risk och väsentlighet och omsatt detta i en revisionsplan för året. Våra granskningsinsatser har riktats mot följande områden: - Kommunstyrelsens och nämndernas och ansvarsutövande - Lekmannarevision i de kommunägda företagen - Gemensamma nämnder - Integrationsarbete - Statsbidrag inom flyktingmottagande - Serviceförklaringar - Framtidens äldreomsorg - Social miljö för äldre - Lokaler för idrotts- och fritidsverksamhet - Hemsjukvård - budgetprocess för investeringar - Delårsrapport Årsredovisning 2015 Vi bedömer: att styrelse, nämnder och beredning i Skellefteå kommun till övervägande del har bedrivit verksamhet på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande att styrelsens, nämndernas och beredningens interna kontroll till övervägande del har varit tillräcklig att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som kommunfullmäktige uppställt.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 Granskningens resultat redovisas i bilagor till revisionsberättelsen. Vi tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, nämnderna och demokratiberedningen samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ. Vi tillstyrker att kommunfullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för år Philip Cohen, förtroendevald revisor, föredrar revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Kommunrevisionens revisionsberättelse för år 2015 Deloitte rapport avseende granskning av årsredovisning 2015 Beslutet sänds till: Kommunrevisionen

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Ansvarsfrihet för 2015 års förvaltning Sammanfattning Kommunrevisionen tillstyrker i revisionsberättelsen att kommunstyrelsen, nämnderna och demokratiberedningen samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Kommunstyrelsen, nämnderna och demokratiberedningen samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för 2015 års förvaltning. Jäv De ledamöter som har uppdrag i kommunstyrelsen, nämnderna och demokratiberedningen deltar inte i behandlingen av ärendet i de delar som omfattar de organ i vilka de har uppdrag. Beslutsunderlag Kommunrevisionens revisionsberättelse för år 2015 Beslutet sänds till: Kommunrevisionen Samtliga nämnder Demokratiberedningen Kommunstyrelsen

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Skellefteå kommuns årsredovisning 2015 samt nämndernas resultatöverföring 2015 Sammanfattning Kommunledningskontoret Ekonomi och finans har sammanställt årsbokslut och årsredovisning för Skellefteå kommun gällande räkenskapsåret Ekonomiskt resultat Skellefteå kommunkoncern redovisar för 2015 ett positivt ekonomiskt resultat på 963 miljoner kronor, att jämföra med 2014 då resultatet slutade på 243 miljoner kronor. Det höga resultatet är främst ett resultat av den försäljning av tillgångar som genomförts under Resultatet i kommunkoncernen har sammantaget påverkats av reavinster på totalt 639 miljoner kronor. Samtliga överskottsmedel används för finansiering av investeringar inom kommunkoncernen. Kommunen enskilt redovisar ett positivt ekonomiskt resultat på 130 miljoner kronor, vilket överstiger budget med 103 miljoner kronor. De främsta orsakerna till den positiva budgetavvikelsen beror på faktorer som inte var kända när budgeten för 2015 fastställdes av fullmäktige. Resultat, exkl. oförutsedda engångsposter Utfall 2015, miljoner kronor Ekonomiskt resultat 130 Återbetalning från AFA Reavinster Extra statsbidrag (flyktingverksamhet) -10 Justerat ekonomiskt resultat 24 Budget Justerad budgetavvikelse -3 Den skattefinansierade verksamheten redovisar enskilt ett resultat på plus 108 miljoner kronor, vilket motsvarar plus 2,7 procent av skatter och generella statsbidrag. För de senaste 5 åren ligger överskottet i skattefinansierad verksamhet i genomsnitt på 67 miljoner kronor/år eller omkring 1,5 procent, vilket ligger i linje med kommunfullmäktiges långsiktiga överskottsmål på mellan 1-2 procent av skatter och generella statsbidrag. Avstämning av balanskravet Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans för kommuner. Huvudprincipen vid avstämning av kommunallagens balanskrav är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Följande sammanställning sida visar att kommunen uppfyller kommunallagens balanskrav för år Miljoner kronor Årets ekonomiska resultat Realisationsvinster Medel till RUR Medel från RUR - - Att återställa från tidigare år - - Balanskravsresultat RUR totalt (RUR = Resultatutjämningsreserv) Skellefteå kommun avsätter maximalt belopp (29 miljoner kronor) till RUR ur sitt ekonomiska resultat Övriga finansiella mål Skellefteå kommun redovisar måluppfyllelse för samtliga finansiella mål som regleras i policyn för god ekonomisk hushållning. Den långsiktiga betalningsförmågan uppgår fortfarande till 70 procent, vilket överstiger fullmäktiges långsiktiga mål på 60 procent. Kommunen klarar också det långsiktiga målet om inlåning genom att kommunen fortfarande inte börjat låna in medel för finansiering av investeringar i kommunen. Enligt policyn för god ekonomisk hushållning ska den skattefinansierade verksamheten årligen delfinansieras av ett driftbidrag från elförsörjningen som uppgår till 4 procent av eget kapital i Skellefteå Kraft. För bokslut 2015 ska den summan uppgå till 220 miljoner kronor. Under året har elförsörjningen på grund av vikande elpriser bidragit med 194 miljoner kronor, vilket utgör 3,8 procent av eget kapital i Skellefteå Kraft. Kommunfullmäktige har under 2015 ändrat regelverket för detta bidrag och fastställt att bidraget fr.o.m. årsbokslut 2015 inte bara kan finansieras med resultatet i affärsverksamheten Elförsörjning utan även genom aktieutdelning från Skellefteå Kraft AB. För att klara nivån upp till 4 procent kommer årsstämmorna i Skellefteå Kraft AB och Skellefteå Stadshus AB att besluta om aktieutdelning som återställer nivån till 4 procent av eget kapital, dvs. en intäkt till kommunen på ytterligare cirka 26 miljoner kronor. Kommunstyrelsens samlade bedömning om god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsens samlade bedömning är att Skellefteå kommun under 2015 haft en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Motivet till detta är att kommunen dels redovisar ett ekonomiskt resultat som

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 överträffar kommunfullmäktiges mål och dels klarar sina soliditets- och inlåningsmål med god marginal. Prognossäkerheten är också stor i organisationen, vilket visar på en god intern kontroll. Att det ekonomiska resultatet överstiger budget beror nästan helt på händelser som inte var kända när budgeten fastställdes av kommunfullmäktige. Utfallet har påverkats av försäljning av tillgångar, återbetalning av försäkringspremier samt sena statliga beslut om både specialdestinerade och generella statsbidrag som inneburit intäkter av engångskaraktär till kommunen. Bedömningen om god ekonomisk hushållning grundar sig också på att nämnder och bolag drivit sina verksamheter i enlighet med kommunfullmäktiges definierade uppdrag i reglementen och ägardirektiv. Den samlade verksamhetsberättelsen i årsredovisningen i kombination med löpande redovisningar under året samt särskilda bolagsstyrningsrapporter från de kommunägda bolagen ligger till grund för denna bedömning. Den samlade bedömningen styrks också av att kommunen klarat en god uppfyllelse av verksamhetsmålen även om avstämningen pekar på ett antal förbättringsområden. Många av målen i styrkorten är utmanande för kommunens nämnder och bolag, vilket också är en av poängerna med målstyrningen. Det viktigaste är att målarbetet leder till förbättringar. Nämndernas resultatöverföring 2015 Enligt kommunfullmäktiges policy för god ekonomisk hushållning gäller nämndernas ekonomiska ansvar över tid. Nämnderna ska därför enligt huvudregeln ta med sig eventuell avvikelse från årets driftbudget till nästkommande år. Syftet med överföringen är att, genom en ökad flexibilitet, stimulera till en effektiv resursanvändning. Överföringsbelopp beslutas alltid av kommunfullmäktige som även kan besluta om eventuella avsteg från huvudregeln. För investeringsprojekt är huvudregeln att så länge projektet pågår förs oförbrukade investeringsanslag över till nästkommande år. Överföringsbeloppet för resultatöverföring skattefinansierad drift 2015 uppgår till 118,5 miljoner kronor. Överföringen kan komma att påverka kommunens resultat negativt om överföringen 2016 blir mindre än överföringen Affärsverksamheternas över- och underskott regleras via verksamheternas egna kapital. Överföring av oförbrukade investeringsanslag uppgår till 408 miljoner kronor. Kommunstyrelsen beslutade , 136, att fastställa Skellefteå kommuns årsredovisning för 2015 och överlämnar densamma till revisorerna och kommunfullmäktige.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige godkänner Skellefteå kommuns årsredovisning Kommunfullmäktige godkänner kommunstyrelsens samlade bedömning om god ekonomisk hushållning. 3. Kommunfullmäktige avsätter 29 miljoner kronor av årets ekonomiska resultat i kommunen till resultatutjämningsreserv, RUR 4. Kommunfullmäktige godkänner kommunstyrelsens förslag till resultatöverföring Inlägg Lorents Burman (S), Andreas Löwenhöök (M), Peter Lindkvist (SD) samt Bertil Almgren (S) yttrar sig. Yrkanden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna Skellefteå kommuns årsredovisning 2015; godkänna kommunstyrelsens samlade bedömning om god ekonomisk hushållning; avsätta 29 miljoner kronor av årets ekonomiska resultat i kommunen till resultatutjämningsreserv, RUR; samt godkänna kommunstyrelsens förslag till resultatöverföring Lorents Burman (S) samt Andreas Löwenhöök (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Reservationer Peter Lindkvist (SD) samt Per Olofsson (SD) reserverar sig mot beslutet i de delar som omfattar Mål och Strategier Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 136 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Skellefteå kommun Årsredovisning 2015 Resultatöverföring 2015 (Excelbilaga 1, blad 1-3) Beslutet sänds till: Kommunledningskontoret/ekonomi och finans Budget och bokslut Samtliga nämnder

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Nämndernas årsrapporter 2015 Sammanfattning Nämnderna har upprättat årsrapporter för år Inlägg Tomas Marklund (S) föredrar demokratiberedningens årsrapport. Carina Sundbom (C) samt Agneta Hansson (V) yttrar sig i ärendet. Årsrapporterna läggs till handlingarna. Beslutet sänds till: Samtliga nämnder

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Strukturåtgärder inom Skelleftebostäder AB Sammanfattning Skellefteå stadshus AB anför att vd i Skelleftebostäder AB redovisat indikativa priser som inkommit för försäljning av 544 lägenheter. Totalt har sex aktörer lämnat indikativa priser. Riksbyggen har lämnat det högsta indikativa priset på 422 miljoner kronor vilket ger en direktavkastning på 4,76 procent av driftnettot. Bedömningen är att det är nivåer som inte tidigare har förekommit på bostadsmarknaden i Skellefteå. Priset bedöms vara ett resultat av tidigare gjorda affärer i Skellefteå och att det inte för tillfället finns liknande objekt ute till försäljning på marknaden. Styrelsen för Skelleftebostäder AB står bakom försäljning av fastigheter till Riksbyggen till ett indikativt bud på 422 miljoner kronor och köp av fastigheter till ett indikativt bud på 70 miljoner kronor. Försäljningen till Riksbyggen gäller 241 lägenheter på Klintfors, 204 lägenheter i Sjungande dalen och 99 lägenheter på Brännsvedjan i Kåge. Föreslaget förvärv gäller Riksbyggens samtliga 70 hyreslägenheter på Moröbacke, belägna i ett område som angränsar till Skelleftebostäder ABs övriga hyreslägenheter på Moröbacke. Skelleftebostäder AB har lämnat ett indikativt pris till Riksbyggen motsvarande 70 miljoner kronor. Skelleftebostäder ABs marknadsandel på hyresrättsmarknaden i Skellefteå kommer efter affären att uppgå till cirka 47 procent. Riksbyggen har som målsättning att växa i Skellefteå både genom förvärv av hyresrätter och genom byggande av bostadsrätter. I samband med affären tar Riksbyggen över ansvar för hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll och ett socialt ansvar för bostadsförsörjningen. Vidare kommer en viljeförklaring att skrivas med Riksbyggen om att de kommer att bli tillfrågade att vara med och producera lägenheter i kvarteret Strömsör. Riksbyggen förvärvar, enligt önskemål, fastigheterna genom att köpa aktier i ett av Skelleftebostäder AB ägt dotterbolag som i sin tur äger tre bolag vilka kommer att vara civilrättsliga ägare av fastigheterna. Skelleftebostäder AB avser att genomföra införsäljningen av fastigheterna till de tre dotterdotterbolagen. Skelleftebostäder AB förvärvar Riksbyggens fastigheter på Moröbacke på ett liknande tillvägagångssätt. Fastigheterna kommer att övertas av Riksbyggen och Skelleftebostäder AB den 1 september Styrelsen för Skellefteå stadshus AB har beslutat föreslå kommunfullmäktige att godkänna föreslagen strategisk inriktning för Skelleftebostäder AB, godkänna bolagsordningar för de bolag som bildas för att genomföra försäljning och köp, utse styrelse och lekmannarevisor med ersättare för de bolag som bildas.

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Föreslagen strategisk inriktning för Skelleftebostäder AB godkänns. 2. Bolagsordning för SKELEÅ förvaltning AB, organisationsnummer , SKELL förvaltning AB, organisationsnummer , SKEÅ förvaltning AB, organisationsnummer , samt Ske förvaltning AB, organisationsnummer , godkänns. 3. Harriet Classon utses till ledamot och styrelseordförande, Ola Dagbro och Micaela Löwenhöök utses till ledamöter i SKELEÅ förvaltning AB, organisationsnummer , SKELL förvaltning AB, organisationsnummer , SKEÅ förvaltning AB, organisationsnummer , samt Ske förvaltning AB, organisationsnummer Margareth Zingmark utses till lekmannarevisor och Erik Wikström utses till ersättare för lekmannarevisor i SKELEÅ förvaltning AB, organisationsnummer , SKELL förvaltning AB, organisationsnummer , SKEÅ förvaltning AB, organisationsnummer , samt Ske förvaltning AB, organisationsnummer Försäljning av ovan nämnda bolag godkänns. 6. Skelleftebostäder ABs förvärv av 70 hyreslägenheter på Moröbacke godkänns. Inlägg Med fullmäktiges godkännande föredras ärendet av Skelleftebostäder ABs ordförande, Harriet Classon (S). Lorents Burman (S), Micaela Löwenhöök (M), Peter Lindkvist (SD) samt Hans Brettschneider (MP) yttrar sig. Yrkanden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna föreslagen strategisk inriktning för Skelleftebostäder AB godkänns; godkänna föreslagen bolagsordning för SKELEÅ förvaltning AB, organisationsnummer , SKELL förvaltning AB, organisationsnummer , SKEÅ förvaltning AB, organisationsnummer , samt Ske förvaltning AB, organisationsnummer ; utse Harriet Classon till ledamot och styrelseordförande, utse Ola Dagbro och Micaela Löwenhöök utses ledamöter i SKELEÅ förvaltning AB, organisationsnummer , SKELL förvaltning AB, organisationsnummer , SKEÅ förvaltning AB, organisationsnummer , samt Ske förvaltning AB, organisationsnummer ; utse Margareth Zingmark till lekmannarevisor och Erik Wikström till ersättare för lekmannarevisor i SKELEÅ förvaltning AB, organisationsnummer , SKELL förvaltning AB, organisationsnummer , SKEÅ förvaltning

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 AB, organisationsnummer , samt Ske förvaltning AB, organisationsnummer ; godkänna försäljning av ovan nämnda bolag; samt godkänna Skelleftebostäder ABs förvärv av 70 hyreslägenheter på Moröbacke. Lorents Burman (S), Micaela Löwenhöök (M) samt Hans Brettschneider (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Peter Lindkvist (SD) yrkar avslag på kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och Peter Lindkvists yrkande och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs enligt följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Peter Lindkvists förslag röstar nej. Voteringsresultat Vid uppropet avges 61 ja-röster och 2 nej-röster. 2 ledamöter är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av till denna paragraf bifogade förteckning. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 162 Skellefteå stadshus ABs protokoll , 39. Bolagsordning för SKELEÅ förvaltning AB, organisationsnummer , SKELL förvaltning AB, organisationsnummer , SKEÅ förvaltning AB, organisationsnummer samt Ske förvaltning AB, organisationsnummer

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 Voteringslista 127 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Frånv S Bertil Almgren X M Henry Andersson X S Pierre Lidström X S Ola Burström X V Hans-Eric Wallin V Lova Torstensson X S Lorents Burman X KD Charlotta Enqvist KD Lena Sandberg X S Daniel Enwall X S Robert Eskelinen X S Kenneth Fahlesson S Solweig Widmark- X Andersson L Catarina Falk L Lars Åhman X MP Kristin Fungdal Öhman X C Gunilla Hedlund C Kjell Bergmark X M Lenita Hellman M Nils E Vesterberg X S Emilia Hallin X MP Ulrika Hjonequist X S Robert Ignberg X SD Per Olofsson X S Iosif Karambotis X S Åsa Karlsson X S Agneta Burman- X Ljungblad V Lina Lindahl X M Anette Lindgren X C Markus Lindgren C Kurt Vallmark X M Andreas Löwenhöök X M Micaela Löwenhöök X L Andreas Westerberg X S Carina Lundmark X S Anna Lundström X S Gunilla Lundström X S Maria Marklund X S Felix Marklund-Norén X S Kamel Mnad X KD Lennart Hägglund X S Anna-Britta Lundberg X S Britt-Marie Nyhlén S Staffan Asplund X V Filip Palukka X C Maria Sandström X S Jonna Lundgren X S Jonas Segerlund S Elsy Larsson X S Fredrik Stenberg X Transport

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Frånv S Valter Stenberg X L Stina Engström X M Johan Söderberg X S Tomas Teglund X V Joakim Wallström X S Monica Widman S Elenor Öhlund X Lundmark V Jeanette Velander X L Jens Wennberg X S Erik Vikström X MP Rune Wästerby X S Evelina Fahlesson X L Håkan Lindh L Birgitta Burström X S Daniel Ådin S Fredrik Lundberg X S Caroline Cercio X V Agneta Hansson X S Ann Åström X MP Hans Brettschneider X SD Peter Lindkvist X C Carina Sundbom X C Håkan Andersson X S Helen Englund Åberg X S Annica Bray X C Sture Andersson X S Tomas Marklund X Summa: Beslutet sänds till: Skellefteå Stadshus AB Skelleftebostäder AB De valda

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Kjell Bergmark (C) om kommunen riskerar att få betala minusränta på insatta bankmedel Tjänstgörande ersättaren Kjell Bergmark (C) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: Med föranledning av den interpellation jag ställde vid kommunfullmäktiges sammanträde 15 mars angående kommunens kapitalplaceringar väcktes en ytterligare fråga hos mig i detta dagsaktuellt ämne. Ett flertal kommuner riskerar i dagsläget att få betala för att ha skattebetalarna pengar på banken. Riksbankens minusränta får exempelvis Nordea och SEB att börja ta ut negativ ränta på insatta medel från Sveriges kommuner. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga: Riskerar Skellefteå kommun att få betala minusränta på insatta bankmedel? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Svaret på frågan är nej genom att vi i god tid gjort upp en annan placeringsform med vår avtalsbank Nordea. Vi har dels förhandlat fram en mycket förmånlig kredit till kommunen (i dagsläget betalar vi noll kr i ränta) när vi ligger under noll på vårt konto ända ner till minus 200 miljoner kronor. Under de perioder när vi har överlikviditet placerar vi pengarna i en räntefond istället för att låta de ligga kvar på bankkontot. På så vis undgår vi den minusränta (eller avgift som bankerna kommer att kalla det) som belastar bankkontot vid ett positivt saldo. Det är dessutom så att kommunens sparade medel (i pengar) kommer att ta slut under 2016 och vi står istället för ett lånebehov till våra investeringar under den närmaste 5-årsperioden. Det innebär i praktiken att det bara vid kortare tillfällen kan komma att uppstå ett placeringsbehov. Sedan Kjell Bergmark (C) och Lorents Burman (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Elisabeth Westerlund (S) om kompetensförsörjning Tjänstgörande ersättaren Elisabeth Westerlund (S) har till personalnämndens ordförande ställt följande fråga: Personer med specialistkompetens eller kompetens som väldigt få innehar är ofta svår att rekrytera på grund av att de är eftersökta på många håll i landet. När dessa personer söker tjänst och valet står mellan tjänster på olika orter, kan en avgörande faktor vara ifall partnern får ett arbete i samma trakt. Min fråga är därför om kommunen samarbetar med övriga aktörer för att attrahera dessa personer genom att hjälpa livskamraten hitta ett arbete och därmed välja vår kommun. l vårt 2030-arbete är målet en ökad befolkning men det kräver också att företag och organisationer kan rekrytera kompetens som stärker verksamheten och som därmed kan växa och skapa fler arbetstillfällen. Behovet av specialistkunskap kan även handla om att ge en tryggad service för vara invånare som exempelvis vårdpersonal. Landstinget har ett antal gånger gått miste om tillsättningar av läkare just på grund av att livskamraten inte kunnat få någon anställning. För att gynna utvecklingen för vår kommun behöver vi nyckelpersoner som väljer att bosätta sig här och om vi kan hjälpa till att hitta arbete åt partnern kan det vara den avgörande faktorn. Tanken är inte den att jobb per automatik ska erbjudas livskamraten, men om arbetsgivarnas behov kan kartläggas på ett grundligt sätt skulle möjligheten till ett arbete öka markant. Speciellt med tanke på att personer utifrån sällan själv innehar något större kontaktnät i bygden. Jag vill därför ställa följande frågor: 1. Sammarbetar kommunen idag med näringslivet, arbetsförmedlingen, landstinget och andra aktörer för att hjälpa till att hitta anställning till partners när nyckelpersoner söker tjänst inom kommungränsen? 2. Om det inte görs idag, är det ett samarbete som skulle kunna påbörjas? 3. Om det redan görs, kan samarbetet med att stödja så kallad par-rekrytering intensifieras för att därmed öka tillsättningar av kvalificerad arbetskraft inom Skellefteås kommungräns? Personalnämndens ordförande Maria Marklund (S) lämnar följande svar

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 Svar på fråga 1: Skellefteå kommun samarbetar med näringslivet genom vårt näringslivskontor, personalchefsnätverk via HR Strategi och utveckling (PN), arbetsmarknadsavdelning samt Arbetsförmedling. Dialog sker där så är möjligt och det finns förstås alltid en ambition att bidra till inflyttningar och etableringar på orten. Konkreta exempel är bland annat nätverket Karriär och det personalchefsnätverk som är etablerat. Svar på fråga 2: Det görs redan på många sätt idag men utvecklingsområden finns till exempel med landstinget. Svar på fråga 3: Utvecklingsarbete måste ständigt vara aktuellt och rutiner/metoder för parrekrytering kan förstås intensifieras under förutsättning att det finns ett reellt kompetensbehov och arbetskraftbehov. Sedan Elisabeth Westerlund (S) och Maria Marklund (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Andreas Löwenhöök (M) om kampanjen Vi håller rent Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: Stiftelsen Håll Sverige Rent, tillsammans med många svenska kommuner, genomför just nu kampanjen Vi Håller Rent. Stiftelsen skriver att kampanjen är ett populärt och användbart verktyg för kommuner som vill engagera sina invånare och verksamheter i arbetet för en renare kommun. Nedskräpning är en fråga som berör och som kommun är det viktigt att stödja engagemanget i denna vardagsnära fråga. Att plocka skräp är ett konkret sätt att påverka sin närmiljö till det bättre och skapa en stolthet över platsen man bor på. Detta skriver Moderaterna under på och därför lämnade vi i januari in en motion där vi bland annat föreslår att kommunfullmäktige ska ge tekniska nämnden i uppdrag att anmäla Skellefteå kommun till Vi Håller Rentkampanjen Än så länge, , så har Skellefteå kommun inte anmält sig till kampanjen. Mot bakgrund av ovanstående har jag följande frågor till tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S): Varför har Skellefteå kommun inte anmälts till kampanjen Vi Håller Rent? Kommer Skellefteå kommun att anmälas till kampanjen? Vilka aktiviteter kommer kommunen i så fall att genomföra? Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar Tekniska nämnden har under minst 25 års tid genomfört en kampanj som vi kallar Städa Skellefteå. Från början var detta en del i en rikskampanj som hette Städa Sverige Pool Engagemanget från den organisationen likväl som engagemanget från Håll Sverige rent har gått upp och ner under åren och då tog nämnden beslut att fortsätta på egen hand. Det senaste beslutet togs 2014 att gälla hela mandatperioden. Kampanjen går ut på att vi anlitar föreningar som mot en viss ersättning städar en anvisad del av kommunen. Läget just nu är att alla områden utom ett har tilldelats föreningarna.

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 Med hänvisning till ovanstående att beslutet gäller hela innevarande mandatperioden blir det först efter 2018 som ett nytt beslut kommer att tas. Sedan Andreas Löwenhöök (M) och Ola Burström (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Annica Bray (S) om en skola med internationell profil i kommunen Kommunfullmäktigeledamoten Annica Bray (S) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande fråga: Ett av 2030-målen är att Skellefteå kommun ska öka antalet invånare till För att detta ska uppnås behöver vi kanske arbeta mer för att bli en attraktiv bosättningsort och en av de saker som speciellt barnfamiljer tittar på och som är en viktig faktor är möjlighet till bra skolor för barnen. I Skellefteå har vi fungerande och bra skolor men vi saknar i dag en internationell skola där undervisning sker på annat språk än svenska. Mina frågor är därför: 1. Har frågan om en skola med internationell profil väckts tidigare? 2. Om efterfrågan finns kan Skellefteå kommun tänka sig en sådan verksamhet? Barn- och grundskolenämndens tf ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar Svar på fråga 1: Ja, frågan om en skola med internationell profil har väckts tidigare, senast 2012, och då handlade det om en engelskspråkig skola med internationell profil. Svar på fråga 2: Barn- och grundskolenämnden gjorde då, liksom nu, bedömningen att efterfrågan på undervisning som i huvudsak sker på annat språk än svenska är liten och när efterfrågan finns så är den spridd över de olika årskurserna. Det gör att det för kommunen blir svårt att på ett effektivt sätt organisera en sådan verksamhet. Om behovet skulle bli större ska naturligtvis barnoch grundskolenämnden ompröva sitt ställningstagande. Svaret på frågan är således att Skellefteå kommun mycket väl kan tänka sig en sådan verksamhet, bara det finns ett tillräckligt stort elevunderlag. Sedan Annica Bray (S) och Fredrik Stenberg (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Carina Sundbom (C) ställd till barn- och grundskolenämndens ordförande om att psykisk ohälsa hos barn och ungdomar ökar och väntetiden till BUP är upp till ett halvår (5/16) Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Drogvaneundersökningen ANDT 2015 från Fris presenterades för ett tag sedan. Där kan vi se att den psykiska ohälsan ökar bland våra ungdomar. Tjejer i årskurs 9 och årskurs två på gymnasiet skattar sitt mående allt sämre uppgav 72 procent av niondeklassarna att de mådde bra eller mycket bra. I år är den siffran 50 procent. Bland tjejerna i årskurs två på gymnasiet är nedgången nästan lika stor procentuellt sätt. Det är en skrämmande utveckling som sker. Från landstingsrevisionen kommer det granskningsrapporter över vården för barn och unga med psykisk ohälsa som visar att tillgängligheten vid BUP (barn- och ungdomspsykiatri) i Västerbotten i flera år varit betydligt sämre än i resten av landet, och att hälsocentralernas förmåga att utgöra en fungerande första linje för vård av barn och unga med psykisk ohälsa varierar. Det innebär att ungdomar med psykisk ohälsa kan få vänta upp till ett halvår innan de kan få hjälp från BUP. Kommunen har ansvar över skolhälsovård och elevhälsa för de skolungdomar som mår dåligt, men har också en del i ansvaret att se till kommunens och landstingets verksamheter samverkar på ett bra sätt. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följanden frågor: Hur arbetar skolhälsovården och elevhälsan för att förebygga psykisk ohälsa? Hur hanterar skolhälsovården och elevhälsan de långa väntetiderna till BUP? Hur fungerar samarbetet mellan kommunen och landstinget när det gäller ungdomarna med psykisk ohälsa? Hur ska framtida behov av vård av de som mår dåligt klaras, när den psykiska ohälsan snabbt ökar? Barn- och grundskolenämndens tf ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar:

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 Svar på fråga 1: Att förebygga psykisk ohälsa är en komplicerad uppgift, det är många olika saker att ta hänsyn till. Samtidigt är det en naturlig del av skolans arbete med värdegrund och likabehandling. Begreppet skolhälsovård finns inte längre. I och med den nya skollagen (2011) används begreppet Elevhälsa och Elevhälsans medicinska och psykologiska insatser. Elevhälsan arbetar utifrån det grundläggande hälsofrämjande och förebyggande uppdraget. Det vi vet är att vi måste förbygga den i tidigt skede och arbetet börjar redan i förskolan men intensifieras i årskurs 4-5. I dessa årskurser görs generella insatser lokalt på skolan, det kan handla om att stärka självkänsla, självförtroende, självtillit osv. Generella insatser görs också vid senare tillfällen exampelvis i Må bra-aktiviteter i gymnasieskolan. Underlag för övergripande bedömning av den psykiska hälsan hos elevgrupperna tas bland annat in genom hälsosamtal och ANDTenkätundersökning om alkohol-, narkotika-, drog- och tobaksvanor. Hälsosamtalen, spontanbesök och andra kontakter med elevhälsan eller annan skolpersonal ger också underlag för insatser för grupper eller för individer. Elevhälsan genomför individuella hälsosamtal vid minst tre tillfällen under för- och grundskoletiden och minst ett tillfälle under gymnasietiden. ANDT-undersökningen genomförs i årskurs 8 och i gymnasiets årskurs 2. Hälsosamtalen innehåller en del kring allmän hälsa och en del kring andra frågor, t.ex. upplevd psykisk hälsa. När det finns skäl rapporterar skolsköterskan vidare inom elevhälsan, rektor, mentor etc samt i förekommande fall BUP En viktig insats för att stärka den psykiska hälsan handlar om att normalisera mående. Att vara ledsen, orolig, nedstämd behöver inte automatiskt vara psykisk ohälsa, utan är något normalt som hör till uppväxt- och tonårstid. Vi ser dock en ökning av psykisk ohälsa. Den här frågan kommer upp regelbundet i FRIS, där de som arbetar i lokala FRISgrupperna möter nedstämda elever, både under skoltid och annan tid. En reflektion som de som arbetar med dessa frågor gör är att ungdomar många gånger inte ser att vara ledsen eller nedstämd hör till livet. Det behöver inte handla om att man befinner sig i ett sjukdomstillstånd. Skol- och kulturkontoret har samarbetat med Unghästen och kört en föreställning som heter Det måste bli bättre som visades för alla tjejer i årskurs 7 under hösten. Under våren visas en föreställning för pojkar i årskurs 7 med namnet På andra sidan. Dessutom kommer vi att visa Det måste bli bättre för tjejerna i årskurs 8 under våren. Föreställningarna tar upp ämnena psykisk ohälsa och självmordstankar. Efter föreställning är det samtal i grupp för att i nästa skede bli ett individuellt samtal för de elever som behöver det.

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 26 Organisationernas förutsättningar för att möta ökningen av psykisk ohälsa förstärks genom en mängd olika kompetensutvecklingsinsatser för elevhälsans personal och för all personal i skolan. Exempel på områden som berörs är bemötande, funktionshinder, jämställdhet, likabehandling, HBTQ frågor och nyanländas situation. Svar på fråga 2: Oberoende av väntetider använder skolan de verktyg som finns, som extra anpassningar och särskilda stödinsatser för elever som behöver det. Dialog förs löpande med landstinget om problematiken som väntetiderna skapar. Skolan går inte in i behandlande insatser. Svar på fråga 3: Ett stort ansvar ligger numera på hälsocentralerna när det gäller behandling av psykisk ohälsa. En förkortad beskrivning är att enkel och måttlig ohälsa är hälsocentralens uppdrag medan, svår ohälsa är specialistfunktionen BUP:s ansvar. Samarbetet med BUP är bra. Representanter för elevhälsa och BUP träffas regelbundet, några gånger per termin, för att diskutera avvikelser från det fungerande samarbetet. Vid mötena är ambitionen att reda ut om det är ett systemfel. I så fall försöker vi åtgärda det. Är det bemötandefrågor eller att någon handlar fel, blir det en chefsfråga. Väntetiderna som interpellanten tar upp är ett problem. Akuta frågor hanteras på ett bra sätt, men framförallt utredningar släpar efter och där uppfyller inte BUP vårdgarantins krav på insats inom tre månader. Samarbetet med hälsocentralerna är under uppbyggnad. Elevhälsan och cheferna för hälsocentralerna har träffats och påbörjat ett samarbete. I de olika områdena byggs strukturerad samverkan upp mellan skola och hälsocentralerna. En svårighet är hälsocentraler som har flera skolor kopplade till sig. Det är svårt att ge en generell bild av samarbetet med hälsocentralerna. På vissa ställen fungerar det bra, andra fungerar det sämre. Nu har de flesta hälsocentralerna team kring dessa frågor som innebär en förbättring för ungdomarna. Inom ramen för HÖK (huvudöverenskommelsen mellan kommun och landsting), där området barn och unga ingår, genomförs regelbundna arbetsträffar. Årets fokus är SIP (samordnad individuell plan). Utbildningar genomförs för personal som blir berörda av SIP:ar (skola, socialtjänst och landsting). Svar på fråga 4: Den ökande psykiska ohälsan är en angelägen samhällsfråga. En viktig sak som vi tycker oss veta är att om eleverna känner sig trygga och sedda och når målen i skolan är det en stark skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Samtidigt finns det en stor okunskap om de faktorer som ligger bakom psykisk ohälsa.

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 För alla inblandande är det viktigt att vi samverkar och har förståelse för varandras uppdrag. Att skapa gemensamma mötesplatser, till exempel familjecentraler, arbetsmarknadstorg och så vidare där frågeställningen inte är mitt eller ditt, utan vår gemensamma, är som vi uppfattar det framgångsrika koncept. Regeringen och SKL har träffat överenskommelse om insatser för att förbättra den psykiska hälsan (PRIO-satsningen). För kommunen handlar detta om 1,4 mkr, för landstinget totalt 12 mkr. I överenskommelsen mellan staten och SKL som riktar sig till insatser inom området psykisk ohälsa, och som riktar sig till barn och unga, är uppdraget till kommunerna och landstinget att göra analyser, sätta upp mål, ta fram handlingsplaner samt påbörja ett långsiktigt arbete. Detta ska göras utifrån fem fokusområden: 1. Förebyggande och främjande insatser 2. Enskildas delaktighet och rättigheter (SIP) 3. Tillgängliga tidiga insatser 4. Utsatta grupper 5. Ledning, styrning och organisation Överenskommelsen gäller i första hand till och med 2018 med årliga tillskott av ekonomiska resurser. Utgångspunkten i det lokala PRIO-arbetet är att arbetet sker inom ramen för HÖK:en (huvudöverenskommelsen mellan kommunen och landstinget). Sedan Carina Sundbom (S), Fredrik Stenberg (S), Jens Wennberg (L), Bertil Almgren (S), Lena Sandberg (KD), Åsa Karlsson (S), Anette Lindgren (M), Stina Engström (L), Lennart Hägglund (KD), Joakim Wallström (V) samt Andreas Löwenhöök (M) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Carina Sundbom (C) ställd till gymnasienämndens ordförande om att psykisk ohälsa hos barn och ungdomar ökar och väntetiden till BUP är upp till ett halvår (6/16) Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har till gymnasienämndens ordförande ställt följande interpellation: Drogvaneundersökningen ANDT 2015 från Fris presenterades för ett tag sedan. Där kan vi se att den psykiska ohälsan ökar bland våra ungdomar. Tjejer i årskurs 9 och årskurs två på gymnasiet skattar sitt mående allt sämre uppgav 72 procent av niondeklassarna att de mådde bra eller mycket bra. I år är den siffran 50 procent. Bland tjejerna i årskurs två på gymnasiet är nedgången nästan lika stor procentuellt sätt. Det är en skrämmande utveckling som sker. Från landstingsrevisionen kommer det granskningsrapporter över vården för barn och unga med psykisk ohälsa som visar att tillgängligheten vid BUP (barn- och ungdomspsykiatri) i Västerbotten i flera år varit betydligt sämre än i resten av landet, och att hälsocentralernas förmåga att utgöra en fungerande första linje för vård av barn och unga med psykisk ohälsa varierar. Det innebär att ungdomar med psykisk ohälsa kan få vänta upp till ett halvår innan de kan få hjälp från BUP. Kommunen har ansvar över skolhälsovård och elevhälsa för de skolungdomar som mår dåligt, men har också en del i ansvaret att se till kommunens och landstingets verksamheter samverkar på ett bra sätt. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följanden frågor: Hur arbetar skolhälsovården och elevhälsan för att förebygga psykisk ohälsa? Hur hanterar skolhälsovården och elevhälsan de långa väntetiderna till BUP? Hur fungerar samarbetet mellan kommunen och landstinget när det gäller ungdomarna med psykisk ohälsa? Hur ska framtida behov av vård av de som mår dåligt klaras, när den psykiska ohälsan snabbt ökar? Gymnasienämndens ordförande Bertil Almgren (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: Att förebygga psykisk ohälsa är en komplicerad uppgift, det är många olika

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 saker att ta hänsyn till. Samtidigt är det en naturlig del av skolans arbete med värdegrund och likabehandling. Begreppet skolhälsovård finns inte längre. I och med den nya skollagen (2011) används begreppet Elevhälsa och Elevhälsans medicinska och psykologiska insatser. Elevhälsan arbetar utifrån det grundläggande hälsofrämjande och förebyggande uppdraget. Det vi vet är att vi måste förbygga den i tidigt skede och arbetet börjar redan i förskolan men intensifieras i årskurs 4-5. I dessa årskurser görs generella insatser lokalt på skolan, det kan handla om att stärka självkänsla, självförtroende, självtillit osv. Generella insatser görs också vid senare tillfällen exampelvis i Må bra-aktiviteter i gymnasieskolan. Underlag för övergripande bedömning av den psykiska hälsan hos elevgrupperna tas bland annat in genom hälsosamtal och ANDTenkätundersökning om alkohol-, narkotika-, drog- och tobaksvanor. Hälsosamtalen, spontanbesök och andra kontakter med elevhälsan eller annan skolpersonal ger också underlag för insatser för grupper eller för individer. Elevhälsan genomför individuella hälsosamtal vid minst tre tillfällen under för- och grundskoletiden och minst ett tillfälle under gymnasietiden. ANDT-undersökningen genomförs i årskurs 8 och i gymnasiets årskurs 2. Hälsosamtalen innehåller en del kring allmän hälsa och en del kring andra frågor, t.ex. upplevd psykisk hälsa. När det finns skäl rapporterar skolsköterskan vidare inom elevhälsan, rektor, mentor etc samt i förekommande fall BUP En viktig insats för att stärka den psykiska hälsan handlar om att normalisera mående. Att vara ledsen, orolig, nedstämd behöver inte automatiskt vara psykisk ohälsa, utan är något normalt som hör till uppväxt- och tonårstid. Vi ser dock en ökning av psykisk ohälsa. Den här frågan kommer upp regelbundet i FRIS, där de som arbetar i lokala FRISgrupperna möter nedstämda elever, både under skoltid och annan tid. En reflektion som de som arbetar med dessa frågor gör är att ungdomar många gånger inte ser att vara ledsen eller nedstämd hör till livet. Det behöver inte handla om att man befinner sig i ett sjukdomstillstånd. Skol- och kulturkontoret har samarbetat med Unghästen och kört en föreställning som heter Det måste bli bättre som visades för alla tjejer i årskurs 7 under hösten. Under våren visas en föreställning för pojkar i årskurs 7 med namnet På andra sidan. Dessutom kommer vi att visa Det måste bli bättre för tjejerna i årskurs 8 under våren. Föreställningarna tar upp ämnena psykisk ohälsa och självmordstankar. Efter föreställning är det samtal i grupp för att i nästa skede bli ett individuellt samtal för de elever som behöver det. Organisationernas förutsättningar för att möta ökningen av psykisk ohälsa förstärks genom en mängd olika kompetensutvecklingsinsatser för

30 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 elevhälsans personal och för all personal i skolan. Exempel på områden som berörs är bemötande, funktionshinder, jämställdhet, likabehandling, HBTQ frågor och nyanländas situation. Svar på fråga 2: Oberoende av väntetider använder skolan de verktyg som finns, som extra anpassningar och särskilda stödinsatser för elever som behöver det. Dialog förs löpande med landstinget om problematiken som väntetiderna skapar. Skolan går inte in i behandlande insatser. Svar på fråga 3: Ett stort ansvar ligger numera på hälsocentralerna när det gäller behandling av psykisk ohälsa. En förkortad beskrivning är att enkel och måttlig ohälsa är hälsocentralens uppdrag medan, svår ohälsa är specialistfunktionen BUP:s ansvar. Samarbetet med BUP är bra. Representanter för elevhälsa och BUP träffas regelbundet, några gånger per termin, för att diskutera avvikelser från det fungerande samarbetet. Vid mötena är ambitionen att reda ut om det är ett systemfel. I så fall försöker vi åtgärda det. Är det bemötandefrågor eller att någon handlar fel, blir det en chefsfråga. Väntetiderna som interpellanten tar upp är ett problem. Akuta frågor hanteras på ett bra sätt, men framförallt utredningar släpar efter och där uppfyller inte BUP vårdgarantins krav på insats inom tre månader. Samarbetet med hälsocentralerna är under uppbyggnad. Elevhälsan och cheferna för hälsocentralerna har träffats och påbörjat ett samarbete. I de olika områdena byggs strukturerad samverkan upp mellan skola och hälsocentralerna. En svårighet är hälsocentraler som har flera skolor kopplade till sig. Det är svårt att ge en generell bild av samarbetet med hälsocentralerna. På vissa ställen fungerar det bra, andra fungerar det sämre. Nu har de flesta hälsocentralerna team kring dessa frågor som innebär en förbättring för ungdomarna. Inom ramen för HÖK (huvudöverenskommelsen mellan kommun och landsting), där området barn och unga ingår, genomförs regelbundna arbetsträffar. Årets fokus är SIP (samordnad individuell plan). Utbildningar genomförs för personal som blir berörda av SIP:ar (skola, socialtjänst och landsting). Svar på fråga 4: Den ökande psykiska ohälsan är en angelägen samhällsfråga. En viktig sak som vi tycker oss veta är att om eleverna känner sig trygga och sedda och når målen i skolan är det en stark skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Samtidigt finns det en stor okunskap om de faktorer som ligger bakom psykisk ohälsa. För alla inblandande är det viktigt att vi samverkar och har förståelse för varandras uppdrag. Att skapa gemensamma mötesplatser, till exempel familjecentraler, arbetsmarknadstorg och så vidare där frågeställningen inte

31 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 är mitt eller ditt, utan vår gemensamma, är som vi uppfattar det framgångsrika koncept. Regeringen och SKL har träffat överenskommelse om insatser för att förbättra den psykiska hälsan (PRIO-satsningen). För kommunen handlar detta om 1,4 mkr, för landstinget totalt 12 mkr. I överenskommelsen mellan staten och SKL som riktar sig till insatser inom området psykisk ohälsa, och som riktar sig till barn och unga, är uppdraget till kommunerna och landstinget att göra analyser, sätta upp mål, ta fram handlingsplaner samt påbörja ett långsiktigt arbete. Detta ska göras utifrån fem fokusområden: 1. Förebyggande och främjande insatser 2. Enskildas delaktighet och rättigheter (SIP) 3. Tillgängliga tidiga insatser 4. Utsatta grupper 5. Ledning, styrning och organisation Överenskommelsen gäller i första hand till och med 2018 med årliga tillskott av ekonomiska resurser. Utgångspunkten i det lokala PRIO-arbetet är att arbetet sker inom ramen för HÖK:en (huvudöverenskommelsen mellan kommunen och landstinget). Sedan Carina Sundbom (C), Bertil Almgren (S), Fredrik Stenberg (S), Jens Wennberg (L), Lena Sandberg (KD), Åsa Karlsson (S), Anette Lindgren (M), Stina Engström (L), Lennart Hägglund (KD), Joakim Wallström (V) samt Andreas Löwenhöök (M) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.