PROTOKOLL 1 (115)

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (115) Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, klockan Beslutande Se sidan 2 Övriga deltagande Johan Forssell, sekreterare Samuel Lundqvist, ekonomichef 106 Dick Hellman, revisionens ordförande 104 Lena Sandberg (KD), ej tjänstgörande ersättare 131 Justerare Britt-Marie Nyhlén och Daniela D Angelo Wikström Paragrafer Ersättare Caroline Cercio Lidström och Kamel Mnad Underskrifter.. Tomas Marklund, ordförande , Sture Andersson, ordförande Johan Forssell, sekreterare.. Britt-Marie Nyhlén, justerare. Daniela D Angelo Wikström, justerare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Johan Forssell

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare S Bertil Almgren 103 X 123, M Henry Andersson X S Pierre Lidström Xx S Ola Burström X V Hans-Eric Wallin X Lova Torstensson S Lorents Burman X Lars Lundmark KD Charlotta Enqvist X S Daniel Enwall X Solweig Widmark-Andersson S Robert Eskelinen , X Gun-Marie Johansson S Kenneth Fahlesson X L Lars Åhman X Birgitta Burström , MP Daniela D Angelo X Wikström C Gunilla Hedlund X M Lenita Hellman X Gunilla Andersson S Emilia Hallin X MP Magnus Hjonequist X S Robert Ignberg X Boel Berggren SD Per Olofsson X S Iosif Karambotis X S Åsa Karlsson , X Elizabeth Westerlund S Peter Stensmar X V Lina Lindahl X Thomas Hashemi M Anette Lindgren 103 X 115, C Kjell Bergmark X M Andreas Löwenhöök X M Micaela Löwenhöök X Nils E Vesterberg , L Andreas Westerberg X S Carina Lundmark X S Anna Lundström 103 X 123, S Gunilla Lundström X S Maria Marklund X S Jasmine Ravaghi , X

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare S Kamel Mnad 103 X Raija Melender , KD Lennart Hägglund X S Anna-Britta Lundberg X Staffan Asplund S Britt-Marie Nyhlén X V Filip Palukka X C Maria Sandström X S Jonna Lundgren X S Jonas Segerlund X Stefan Hofverberg , S Fredrik Stenberg X Klas Bergman S Valter Stenberg X Gunnel Sandström L Stina Engström X 124, M Johan Söderberg X Olle Karlsson , S Tomas Teglund X V Joakim Wallström X Weidan Gong , S Börje Lindström 103 X 123, V Jeanette Velander X L Jens Wennberg X Inger Sundbom S Erik Vikström X MP Rune Wästerby X S Evelina Fahlesson X L Håkan Lindh 107 X 174 S Daniel Ådin 103 X Fredrik Lundberg , S Caroline Cercio Lidström X V Agneta Hansson X S Ann Åström X S Hans Westin MP Hans Brettschneider X SD Peter Lindkvist 103 X 122, C Carina Sundbom X C Håkan Andersson X S Helen Englund Åberg X S Annica Bray X C Sture Andersson X S Tomas Marklund , X

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Förändring av dagordningen Sammanfattning Kommunfullmäktiges ordförande Tomas Marklund (S) föreslår att kommunfullmäktige första behandlar ärendena 1 6 på dagordningen, samt därefter ärendena När ärende 72 har behandlats, kommer kommunfullmäktige att behandla ärendena 7-23 (interpellationer och frågor). Ärende 63 Avsägelse från Gunnar Fransson (M) av uppdraget som ersättare i kommunalt pensionärsråd och eventuellt fyllnadsval har på grund av ett missförstånd tagits upp på kommunfullmäktiges dagordning trots att det inte är kommunfullmäktige som förrättar det aktuella fyllnadsvalet. Ärendet föreslås därför struket från dagordningen. Ärende 27 Motion av Lars Åhman (L) om Angoulême som samarbetsort för Norrlands spelhuvudstad samt ärende 32 Motion av Lars Åhman (L) om att arbeta för cykelvänliga kommunala arbetsplatser föreslås bordlagda och behandlade vid ett kommande sammanträde. Detta efter anhållan från motionären, som är frånvarande vid dagens sammanträde. Då kommunstyrelsens ordförande samt för- och grundskolenämndens ordförande är frånvarande kommer de interpellationer som är ställda till dessa bordläggas och behandlas vid ett kommande sammanträde. Dagordningen ändras enligt ordförandens förslag.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Revisionsberättelse 2016 Sammanfattning De av kommunen utsedda revisorerna har lämnat följande revisionsberättelse: Vi har granskat kommunstyrelsens, nämndernas och fullmäktigeberedningens verksamhet och i vår roll som utsedda lekmannarevisorer även verksamheten i de kommunägda företagen. Vår granskning har utförts enligt kommunallag, aktiebolagslag, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi har i prioriteringar av granskningsinsatser, utgått från en bedömning av risk och väsentlighet och omsatt detta i en revisionsplan för året. Våra granskningsinsatser har riktats mot följande områden: - Kommunstyrelsens och nämndernas och ansvarsutövande - Lekmannarevision i de kommunägda företagen - Attraktiv arbetsgivare - Konsumentvägledning för ungdomar - Validering av kompetens - Vård av multisjuka äldre samverkan med landstinget - Vård av personer med beroende- och missbruksproblematik samverkan med landstinget - E-förvaltning: molntjänster - Effektivitet i bygglovsärenden - Intern kontroll: följsamhet till riktlinjer - Planering av nytt kulturhus - Delårsrapport Årsredovisning 2016 Dick Hellman har på grund av jäv inte deltagit i granskning av för- och grundskolenämnden. Vi bedömer: att styrelse, nämnder och beredning i Skellefteå kommun till övervägande del har bedrivit verksamhet på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, men tillräcklig dokumentation saknas avseende vissa ställningstaganden i bokslutsprocessen

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 att styrelsens, nämndernas och beredningens interna kontroll till övervägande del har varit tillräcklig att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål som kommunfullmäktige uppställt. Det verksamhetsmässiga resultatet för år 2016 är delvis förenligt med fastställda mål. Granskningens resultat redovisas i bilagor till revisionsberättelsen. Vi tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, nämnderna och demokratiberedningen samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ. Vi tillstyrker att kommunfullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för år Dick Hellman förtroendevald revisor, föredrar revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Kommunrevisionens revisionsberättelse för år 2016 Deloitte rapport avseende granskning av årsredovisning 2016 Beslutet sänds till: Kommunrevisionen

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Ansvarsfrihet för 2016 års förvaltning Sammanfattning Kommunrevisionen tillstyrker i revisionsberättelsen att kommunstyrelsen, nämnderna och demokratiberedningen samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Kommunstyrelsen, nämnderna och demokratiberedningen samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för 2016 års förvaltning. Jäv De ledamöter som har uppdrag i kommunstyrelsen, nämnderna och demokratiberedningen deltar inte i behandlingen av ärendet i de delar som omfattar de organ i vilka de har uppdrag. Beslutsunderlag Kommunrevisionens revisionsberättelse för år 2016 Beslutet sänds till: Kommunrevisionen Samtliga nämnder Demokratiberedningen Kommunstyrelsen

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Skellefteå kommuns årsredovisning 2016 samt nämndernas resultatöverföring 2016 Sammanfattning Kommunledningskontoret har sammanställt årsbokslut och årsredovisning för Skellefteå kommun gällande räkenskapsåret 2016, inklusive förslag till resultatöverföring av nämndernas över- och underskott Kommunledningskontoret har också tagit del av nämndernas och bolagens interna kontroll samt tagit del av de särskilda bolagsstyrningsrapporter som redovisats till kommunstyrelsen. I samband med Årsredovisning 2016 lämnas också en särskild redovisning från nämnderna avseende deras arbete med jämställdhet, aktiviteter utifrån kulturplanen samt arbetet omkring barn och ungas inflytande. Kommunstyrelsen beslutade , 93: 1. Redovisningen av nämndernas och bolagens internkontroll godkänns. 2. Respektive nämnd och bolag får i uppdrag att granska identifierade brister i 2016 års internkontrolluppföljning och utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning upprätta handlingsplaner och uppföljningstidpunkter för att utveckla och förbättra verksamheten. Nästa uppföljning till kommunstyrelsen sker i samband med årsredovisning Följande bolag har under kalenderåret 2016 bedrivit sin verksamhet i enlighet med fastställt kommunalt ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna: Skellefteå Stadshus AB Fastighets AB Polaris Science City Skellefteå AB Skelleftebostäder AB Skelleftebostäder Parkering AB Skelleftebuss AB Lövångers Trafik AB Skellefteå City Airport AB Skellefteå Kraft AB Energiservice Skellefteå AB Greenwind AB Skellefteå Kraft Elnät AB Skellefteå Kraft Energihandel AB Skellefteå Kraft Fibernät AB Skellefteå Kraft Service AB

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 4. Samtliga direkt- och indirekt ägda aktiebolag uppmanas fortsättningsvis att i bolagsstyrningsrapporterna tydligare beskriva yrkes- och lekmannarevisorernas rekommendationer, med start i 2017 års bolagstyrningsrapporter. 1. Kommunfullmäktige godkänner Skellefteå kommuns årsredovisning Kommunfullmäktige godkänner kommunstyrelsens samlade bedömning om god ekonomisk hushållning 3. Kommunfullmäktige godkänner kommunstyrelsens förslag till resultatöverföring 2016 Inlägg Andreas Löwenhöök (M), Maria Marklund (S), Andreas Westerberg (L), Agneta Hansson (V), Peter Lindkvist (SD), Johan Söderberg (M) samt Hans Brettschneider (MP) yttrar sig. Yrkande Andreas Löwenhöök (M), Peter Lindkvist (SD) samt Johan Söderberg (M) yrkar att av Skellefteå kommuns överskott medel som överstiger 1% av skatter och statsbidrag, cirka 80 miljoner kronor, avsätts till resultatutjämningsreserven (RUR). Andreas Löwenhöök (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag i de delar som inte omfattas av hans yrkande om avsättning till resultatutjämningsreserven. Maria Marklund (S) samt Agneta Hansson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Maria Marklund (S) samt Agneta Hansson (V) yrkar avslag på Andreas Löwenhööks yrkande avseende avsättning till resultatutjämningsreserv. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag samt Andreas Löwenhööks m fl yrkande var för sig, och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs enligt följande godkända voteringsproposition: Den som stödjer kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som stödjer Andreas Löwenhööks m fl yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 48 ja-röster och 15 nej-röster, 2 ledamöter är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av till denna paragraf bifogade förteckning.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 93 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Skellefteå kommuns Årsredovisning 2016 Förslag till resultatöverföring 2016 (Excelbilaga, blad 1-3) Särskilda bolagsstyrningsrapporter 2016 Uppföljning av internkontrollplan 2016, nämnder och bolag Särskild uppföljning från nämnderna till årsredovisning 2016: Jämställdhet, aktiviteter kulturplan samt arbetet omkring barn och ungas inflytande Beslutet sänds till: Kommunledningskontoret/ekonomi och finans Budget och bokslut Samtliga nämnder

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 Voteringslista 106 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Frånv S Bertil Almgren X M Henry Andersson X S Pierre Lidström X S Ola Burström X V Hans-Eric Wallin Lova Torstensson X S Lorents Burman Lars Lundmark X KD Charlotta Enqvist X S Daniel Enwall Solweig Widmark- X Andersson S Robert Eskelinen X S Kenneth Fahlesson X L Lars Åhman Birgitta Burström X MP Daniela D Angelo Wikström X C Gunilla Hedlund X M Lenita Hellman Gunilla Andersson X S Emilia Hallin X MP Magnus Hjonequist X S Robert Ignberg Boel Berggren X SD Per Olofsson X S Iosif Karambotis X S Åsa Karlsson X S Peter Stensmar X V Lina Lindahl Thomas Hashemi X M Anette Lindgren X C Kjell Bergmark X M Andreas Löwenhöök X M Micaela Löwenhöök Nils E Vesterberg X L Andreas Westerberg X S Carina Lundmark X S Anna Lundström X S Gunilla Lundström X S Maria Marklund X S Jasmine Ravaghi X S Kamel Mnad X KD Lennart Hägglund X S Anna-Britta Lundberg Staffan Asplund X S Britt-Marie Nyhlén X V Filip Palukka X C Maria Sandström X S Jonna Lundgren X S Jonas Segerlund Stefan Hofverberg X Transport

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Frånv S Fredrik Stenberg Klas Bergman X S Valter Stenberg Gunnel Sandström X L Stina Engström X M Johan Söderberg X S Tomas Teglund X V Joakim Wallström X S Börje Lindström X V Jeanette Velander X L Jens Wennberg Inger Sundbom X S Erik Vikström X MP Rune Wästerby X S Evelina Fahlesson X L Håkan Lindh X S Daniel Ådin X S Caroline Cercio Lidström X V Agneta Hansson X S Ann Åström Hans Westin X MP Hans Brettschneider X SD Peter Lindkvist X C Carina Sundbom X C Håkan Andersson X S Helen Englund Åberg X S Annica Bray X C Sture Andersson X S Tomas Marklund X Summa:

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Nämndernas årsrapporter 2016 Sammanfattning Nämnderna har upprättat årsrapporter för år Innan ärendet behandlas påpekas att kulturnämndens årsrapport inte har bifogats ärendet, varför densamma kommer att behandlas vid ett senare sammanträde Demokratiberedningens ordförande Tomas Marklund (S) föredrar demokratiberedningens årsberättelse. Kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande Annica Bray (S) föredrar könsuppdelad talarstatistik från kommunfullmäktiges sammanträden under 1:a kvartalet Årsrapporterna läggs till handlingarna Beslutet sänds till: Samtliga nämnder Demokratiberedningen

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Jan-Erik Engman (MP) om träbyggnadsstrategin Kommunfullmäktigeledamoten Jan-Erik Engman (MP) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: I oktober 2017 antog kommunen en träbyggnadsstrategi. I den sägs bland annat: Denna strategi gäller för hela Skellefteå kommun, allt som byggs och överallt där Skellefteå kommun direkt eller via bolag bygger. Strategin ska också tillämpas vid privat exploatering av kommunens mark. Detta gäller samtliga nämnder, förvaltningar och bolag med övervägande kommunalt ägarinflytande. Med alla byggen ovan avses ny- och ombyggnationer med en totalkostnad på över 200 basbelopp. Om det beslutas att inte bygga i trä ska det motiveras skriftligen med en beskrivning av varför trä inte är aktuellt i det aktuella fallet (ex kulturmiljö, ekonomi, teknik), hur kunskap om träets möjligheter inhämtats, och hur projektet då klarar hällbarhetsmålen. Min fråga är nu: Hur många beslut att inte bygga i trä har tagits sedan oktober 2014? Var kan medborgare ta del av de skriftliga motiveringarna för att inte bygga i trä? Frågan bordläggs till sammanträdet

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Andreas Löwenhöök (M) om åtgärder för att stoppa flygskatten Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: Regeringen presenterade 15 mars sina planer på att införa en flygskatt i Sverige. Detta gör man trots att 8 av 10 remissinstanser är starkt kritiska till förslaget. Att många kommuner, regioner myndigheter och företag i hela landet säger nej till en flygskatt verkar inte spela någon roll för regeringen. Skatten väntas få stora konsekvenser för tillgängligheten och konkurrenskraften runt om i landet. Allra hårdas drabbas Skellefteå och norra Sverige. Flygskatten är ett direkt hot mot flyglinjer i vår region. Flyget är centralt för ett levande Norrland. Utan flyget begränsas våra företags möjlighet att växa och utvecklas, vilket leder till att jobb hotas. Det hämmar också våra invånares möjligheter att resa. I ljuset av de negativa konsekvenser som en flygskatt kan få för Skellefteå förväntar jag mig att kommunstyrelsens ordförande, Lorents Burman (S), nyttjar sina kontakter med den socialdemokratiskt ledda regeringen och agerar kraftfullt för att stoppa denna norrlandsfientliga skatt. Med anledning av detta har jag följande fråga till kommunstyrelsens ordförande, Lorents Burman (S): På vilket sätt kommer du att agera för att den norrlandsfientliga flygskatten ska stoppas? Frågan bordläggs till sammanträdet

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Håkan Andersson (C) om när korsningen mellan Storkågevägen och Storgatan i Kåge kommer att åtgärdas Kommunfullmäktigeledamoten Håkan Andersson (C) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: Korsningen mellan Storkågevägen och Storgatan i Kåge är en olycksdrabbad korsning. I kommunens budget för 2017 var en ombyggnad av korsningen inplanerad till I tekniska nämndens budgetförslag för 2018 ser det ut som planerna för korsningen är framflyttad ett år till Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga: När kommer korsningen att åtgärdas? Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar: Väg 867 (Storkågevägen) är på en mindre del genom Kåge för närvarande under kommunalt väghållaransvar. Sträckan är föremål för en översyn av väghållaransvaret, om det ska vara statligt eller kommunalt. Inga åtgärder genomförs innan det är klarlagt och överenskommet med trafikverket. Med anledning av denna översyn av väghållaransvaret flyttades objektet ett år senare och det går inte idag säga när och av vem denna ombyggnad kommer att utföras. Sedan Håkan Andersson (C) och Ola Burström (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Andreas Westerberg (L) om mat i hemtjänsten Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Westerberg (L) har till socialnämndens ordförande ställt följande fråga: Skellefteå kommun har kritiserats i media för att den mat som hemtjänsten serverar inte är tillräckligt energi- och näringsrik. För några månader sedan rapporterade SVT om att matlådor med mindre än 300 kilokalorier (kcal) som serverats. Socialnämndens ordförande har svarat på kritiken genom att hänvisa till att det även ska serveras bröd, sallad, dryck och efterrätt till matportionerna. Nu rapporterar Norran att detta fortfarande inte är fallet. Tidningen uppger att tre månader efter att de kalorimässigt bristfälliga matlådorna uppmärksammades har det fortfarande inte skett någon förändring. Med anledning av detta frågar jag socialnämndens ordförande: Stämmer medias uppgifter om att den mat som serveras till äldre i Skellefteå fortfarande är undermålig? Socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) lämnar följande svar: Nej, den har heller inte varit undermålig. Varken för tre månader sedan eller nu fanns några brister i måltidernas näringsinnehåll enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Däremot fanns det brister i informationen till både personal och äldre om rekommenderade tillbehör till matlådorna. Detta har åtgärdats på ett flertal sätt. Ett antal informationsåtgärder har genomförts och våra verksamheter samarbetar idag ännu mer över förvaltningsgränserna, eftersom vi vet att måltiden är en viktig del av en meningsfull dag för våra äldre. Den matlåda som SVT analyserade innan jul 2016 innehöll 320 kcal, alltså inte 300 och definitivt inte mindre än 300. Tillsammans med de tillbehör som bör ätas tillsammans med matlådan hamnar kaloriinnehållet i måltiden väl inom Livsmedelsverkets rekommendation på mellan 430 och 540 kcal inklusive tillbehör. Vi vill erbjuda varierade måltider och näringsinnehållet i olika rätter varierar, därför mäter vi snittenergi per vecka. Omedelbart efter SVT:s analys tog vi fram snitt per måltid under tre veckor och hamnar då på 703 kcal. Normen är 537,76 kcal. Sedan Andreas Westerberg (L) och Kenneth Fahlesson (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Birgitta Burström (L) om vad kommunen gör för utskrivningsklara patienter (9/17) Kommunfullmäktigeledamoten Birgitta Burström (L) har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: I dagens Norran finns en insändare där man beskriver situationen på Skellefteå lasarett. Fortfarande efter alla dessa år är frågan med kommunens utskrivningsklara inte löst. 20 platser - det är en vårdavdelning. Vad gör kommunen för dessa patienter? Socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) lämnar följande svar: Ingen som är medicinskt färdigbehandlad ska vara på sjukhus i onödan och de senaste två åren har vi, i ett nära samarbete med primärvård och sjukhus, arbetat fokuserat för att garantera trygg och säker utskrivning och mottagande i hemmet. Arbetet har gjort att färdigbehandlade fått komma till sin hemmiljö, tryggt och säkert, inom i genomsnitt 72 timmar. Trots samarbetet mellan kommun och landsting rådde ett ansträngt läge för utskrivningsklara under hösten Situationen ledde till fördjupad dialog och ytterligare krafttag för att skapa en hållbar modell för utskrivningsklara. Läget just nu är att alla utskrivningsklara har en plan. Under januari till och med mars har 110 personer flyttat in på särskilt boende, korttids på Brogården har avslutats och utskrivningshemtjänsten är igång. Tillsammans med sjukhuset och primärvården kommer vi att göra en utvärdering av senaste halvåret. Den kommer att ligga som grund för gemensamma förbättringar. Vårt mål är att ingen ska vara på sjukhus i onödan utan ges möjlighet till trygg och säker hemgång inom 72 timmar, och det kommer att vara en fortsatt utmaning för oss nu och med den demografiska förändring vi står inför. Sedan Birgitta Burström (L), Kenneth Fahlesson (S), Lova Torstensson (V) samt Gunilla Hedlund (C) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Håkan Andersson (C) om digital post (11/17) Kommunfullmäktigeledamoten Håkan Andersson (C) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Digital post handlar om att ge medborgare och kunder möjlighet att få sin post digitalt istället för att få pappersbrev i brevlådan. Myndigheter som till exempel en kommun kan ansluta sig till den statliga tjänsten Mina Meddelanden, för att på det sättet erbjuda sin utgående post digitalt. Företag kan på motsvarande sätt ansluta sig till privata tjänster som Kivra eller Digimail. Den som vill ha sin post digitalt istället för till brevlådan ansluter sig i sin tur till någon av tjänsterna Mina Meddelanden, Kivra eller Digimail. Det är alltså endast den som vill övergå till digital post som kommer att påverkas, övriga kommer även i fortsättningen att få sin post till brevlådan. Ansluter man sig till Mina Meddelanden så är det bara myndighetspost man får digitalt, ansluter man sig till de andra tjänsterna så får man både myndighetspost och post från företag digitalt. Den som får posten digitalt istället för i postlådan får en ökad frihet på det sättet att posten kan läsas oberoende av var personen befinner sig. För myndigheter och företag som slipper skicka pappersbrev kan det spara in kostnader för porto och hantering. För miljön är det ett klart plus! Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor: Planerar kommunen att ansluta sig till Mina Meddelanden? Om Ja hur ser tidplanen ut? Om Nej varför? När kommer företag i kommunkoncernen att erbjuda digital post? Interpellationen bordläggs till sammanträdet

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Andreas Löwenhöök (M) om utskick om behovsinventering av förskoleplatser skett i enlighet med kommunens jämställdhetsprinciper med mera (12/17) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till för- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Skellefteå kommun har en vision som säger att kommunen ska vara en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. Skellefteå har även skrivit på den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män. I deklarationen lyder en av principerna Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet. Den 27 februari damp ett brev ner i min brevlåda, från Skellefteå kommun, adresserat till min fru Micaela endast till henne. Brevet innehöll en blankett från skol- och kulturkontoret om behovsinventering av förskoleplatser, med val av stadsdelar för det avsedda barnets framtida förskolevistelse. Vid en avstämning i kvarteret, bland de andra familjerna med små barn som snart ska börja förskola, framgick det att de erhållit samma blankett alla adresserade till kvinnan i hushållet. Detta rimmar illa mot kommunens vision och ambitioner på jämställdhetsområdet. Jag har därför lyft frågan med skolförvaltningen som ska titta närmare på frågan. Samtidigt känns det viktigt att lyfta frågan till den politiska nivån. Inte minns för att diskutera om det finns strukturer eller systemfel på våra förvaltningar som arbetar mot kommunens politiskt uppsatta mål. Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till för- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S): - Anser du att den förvaltning som du är ansvarig för agerar i enlighet med kommunens jämställdhetsprinciper? - Är det lämpligt att förvaltningar i sin verksamhet bidrar till att uppmuntra traditionella könsroller? - Skickar skol- och kulturkontoret ut andra typer av utskick, information, blanketter, dokumentation med mera, som rör barn/elever, endast till kvinnan i hushållet?

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 - Kommer du att vidta några åtgärder för rätta till detta? Interpellationen bordläggs till sammanträdet

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Charlotta Enqvist (KD) om klassning av järnsand (13/17) Kommunfullmäktigeledamoten Charlotta Enqvist (KD) har till bygg- och miljönämndens ordförande ställt följande interpellation: Turerna kring järnsandens vara eller icke har blivit en het fråga i vår kommun. Inte minst för Boliden och Rönnskärsverken som årligen handskas med stora mängder av biprodukten järnsand konstaterade mark- och miljödomstolen att den järnsand som framställs vid Boliden Rönnskär ska ses som just det, en biprodukt, och inte som ett avfall. Sedan domen föll har vare sig de faktiska omständigheterna eller rättsläget förändrats. Trots detta beslutade miljökontoret, och sedermera bygg- och miljönämnden, att i mars 2016 klassificera järnsand som ett avfall istället för en biprodukt. Med den klassificeringen som grund utfärdades sedan riktlinjer som nu kraftigt begränsar eller till och med helt hindrar möjligheten att använda järnsand som konstruktionsmaterial. Det har i sin tur lett till att Boliden tvingas anlägga stora lager, där järnsanden nu samlas oanvänd på hög. Ett lager av järnsand på ton eller m3 per år. Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till bygg- och miljönämndens ordförande: - På vilka grunder har bygg- och miljönämnden klassat järnsanden som ett avfall, samtidigt som den enda dom som rör klassningen av Bolidens järnsand fastställt att det är en biprodukt? - På vilket sätt har man i sin klassning tagit mark- och miljödomstolens dom i beaktning? Bygg- och miljönämndens ordförande Evelina Fahlesson lämnar följande svar: Fråga 1. På vilka grunder har bygg- och miljönämnden klassat järnsanden som ett avfall, samtidigt som den enda dom som rör klassningen av Bolidens järnsand fastsällt att det är en biprodukt? Svar: Det är inte bygg- och miljönämnden i Skellefteå kommun som har gjort eller gör klassningen av järnsanden. I järnsandsfrågorna har Länsstyrelsen gett kommunerna i Västerbotten en tillsynsvägledning vad gäller hantering av järnsand i anläggningsändamål. Anläggningsändamål kan vara konstruktioner som bullervallar, parkeringsytor, vägar och järnvägar med flera. I vägledningen finns beskrivet att järnsand är att betrakta som ett avfall i anläggningsandamål. Länsstyrelsen är bygg- och

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 miljönämndens tillsynsmyndighet det vill säga de ger stöd och råd samt följer upp och utvärderar kommunens tillsyn. Bedömningen av huruvida järnsand utgör ett avfall eller en biprodukt avgörs i 15 kap 1 miljöbalken. Där anges bland annat att den fortsatta användningen av ämnet/föremålet ska vara hälso- och miljömässigt godtagbar för att ämnet eller före-målet inte ska anses utgöra ett avfall (vilket utgör en del i Sveriges implementering av EU-kommissionens direktiv 2008/98/EG artikel 3.1 punkten). Vid användning av järnsand för ett anläggningsändamål anser Länsstyrelsen att sandens höga totalhalt av metallet medför att fri användning inte kan anses hälso- och miljömässigt godtagbar och att järnsand ska anses utgöra ett avfall. Denna uppfattning styrks även av att producenten (Boliden Mineral AB) framhåller att försiktighetsmått i enlighet med bolagets användaranvisning måste vidtas för att undvika negativ påverkan på miljön samt att bolaget medger att det finns ett behov av ytterligare studier av eventuella miljöaspekterna i samband med användning av järnsand som konstruktionsmaterial. Ur Järnsand för anläggningsändamål Generell vägledning från Länsstyrelsen till kommunerna i Västerbotten daterad Länsstyrelsen arbetar med att ta fram en ny vägledning till kommunerna. Den kommer tydligare klargöra hanteringen av järnsandsärenden. Järnsanden kommer fortsatt att klassats som ett avfall. Att det klassats som ett avfall innebär i sig inget hinder för att materialet används. Bygg- och miljönämndens linje har hela tiden varit att järnsanden ska användas på rätt plats, på rätt sätt. Fråga 2. På vilket sätt har man i sin klassning tagit mark- och miljödomstolens dom i beaktning? Svar: Den deldom, från Mark-och miljödomstolen, som det hänvisas till från 2013 rör tillståndet för verksamheten på Rönnskärsverken. Länsstyrelsens jurister som hjälpt till att tolka domen menar att domen inte avgör alla juridiska aspekter av hur järnsanden ska hanteras. Länsstyrelsen menar att det finns andra domar som tydligare redogör för vem som äger att klassa järnsanden. De hänvisar till en dom som behandlats i Mark- och miljööverdomstolen. Där slås fast att frågan om en restprodukt är ett avfall eller en biprodukt inte kan avgöras i en tillståndsdom utan det ska avgöras i tillsynen. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för Rönnskärsverken och de äger därmed att avgöra frågan i första hand. De har yttrat att järnsanden är att betrakta som ett avfall i anläggningsändamål samt att järnsanden är att betrakta som en biprodukt när den används som blästersand.

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 Sedan Charlotta Enqvist (KD), Evelina Fahlesson (S), Håkan Andersson (C), Filip Palukka (V) samt Peter Lindkvist (SD) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Carina Sundbom (C) om hur kommunen ska bidra positivt till Boliden Rönnskärs förutsättningar att verka i Skellefteå (14/17) Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Skellefteå kommun har satt upp ett mål om att kommunen ska växa till invånare För att kommunen ska kunna växa krävs att vi har bra förutsättningar för människor att bo, leva och arbeta i Skellefteå. Jobben behöver bli ännu fler och därför måste spelreglerna för företagen vara goda. Det är bra att vi försöker locka hit nya arbetstillfällen men vi måste även bevara de arbetstillfällen som redan finns här. Boliden Rönnskär är Skellefteås största privata arbetsgivare med cirka 900 arbetstillfällen. Just nu motverkas Boliden Rönnskärs möjlighet att verka och utvecklas genom kommunens bygg- och miljöförvaltnings negativa inställning till järnsanden. Järnsandsproduktionen är en integrerad del av smältverksprocessen och därför en förutsättning för Boliden Rönnskärs fortlevnad. Det går inte att minska produktionen av järnsand utan att minska framställningen av övriga produkter, t ex koppar, guld och silver. Men finns det ingen avsättning för järnsanden och kostnaderna för lagring av järnsand ökar, begränsas framtidsutsikterna för verksamheten i Skelleftehamn. Med anledning av detta frågar jag kommunstyrelsens ordförande: Vad tänker du göra för att kommunen ska bidra positivt till Boliden Rönnskärs förutsättningar att verka på orten? Interpellationen bordläggs till sammanträdet

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Andreas Löwenhöök (M) om att kommunen inte gör konkurrenssituationen omöjlig för Boliden Rönnskär genom att sätta orimliga krav för användning av järnsand (15/17) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till kommunstyrelsen ordförande ställt följande interpellation: Det är med stor oro som jag har följt kommunens hantering av järnsandsfrågan. Trots omfattande undersökningar av järnsandens egenskaper och risker verkar det inte finnas någon gräns för kommunens nivå på försiktighetsmått. I praktiken innebär kommunens hantering, med Bygg- och miljönämndsprövning för all användning, en stor begränsning av användningen av järnsand ett material som använts sedan 1970-talet och som genomgått rigorösa undersökningar de senaste åren. Skellefteå kommun är sprunget ur de råvaror som vår natur har att erbjuda. Det är från skogen, malmen och vattnet som kommunen har byggts rikt. Det är i basindustrin som många av Skellefteå företag och jobb har sin grund. Idag utsätts jobben inom basindustrin för stenhård internationell konkurrens. Till exempel är metallindustrin hårt konkurrensutsatt. Att industrier som påverkar miljön ska omgärdas av regler är en självklarhet. Men man måste alltid väga rimlighet, risk och nytta med regleringar. Både för miljön och jobben. För hårda regeringar av svenska företag riskerar att snedvrida konkurrensen och driva jobb ur landet. Därför är jag bekymrad över att Skellefteå kommun, i järnsandsfrågan, agerar på ett sätt som gör att Rönnskärsverken har mycket tuffare spelregler än de internationella konkurrenterna. Mot bakgrund av ovanstående har jag följande fråga till kommunstyrelsens ordförande, Lorents Burman (S): Hur tänker du, som kommunstyrelsens ordförande, se till att kommunen inte gör konkurrenssituationen omöjlig för Boliden Rönnskär genom att sätta orimliga krav på användningen av järnsand? Interpellationen bordläggs till sammanträdet

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Andreas Westerberg (L) om återvinning, deponi och järnsand (16/17) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Westerberg (L) har till bygg- och miljönämndens ordförande ställt följande interpellation: Sveriges regering och riksdag driver en politik där deponi ska undvikas som metod och återvinningen ska öka så att material som redan är i omlopp i samhället kommer till användning. Återvinningen är dessutom ett sätt att minska resursuttaget ur jordskorpan. Skellefteå kommuns hantering av järnsanden från Boliden Rönnskär står helt i strid med den nationella politikens mål. Förvaringen av järnsand ökar med enorma mått ton per år - och istället för att använda järnsanden, som rätt använd är ett utmärkt konstruktionsmaterial för byggindustrin, så används istället bergkross. Det gör att mer material tas ur jordskorpan än vad som annars är nödvändigt. Det finns inget som påvisar att bergkross skulle ha bättre egenskaper än järnsand som används på rätt sätt. Med anledning av detta vill jag fråga bygg- och miljönämndens ordförande: Är det korrekt av nämnden att agera på ett sätt som på sikt leder till kraftigt ökade volymer deponi i Skellefteå kommun och som ökar uttaget av orörda material från jordskorpan? Bygg- och miljönämndens ordförande Evelina Fahlesson (S) lämnar följande svar: Fråga. Är det korrekt av nämnden att agera på ett sätt som på sikt leder till kraftigt ökade volymer deponi i Skellefteå kommun och som ökar uttaget av orörda material från jordskorpan? Svar: Att öka återvinningen och minska mängden material som deponeras är inte några nyheter för oss i bygg- och miljönämnden. Att underlätta återvinningen och minska deponi är något som under lång tid funnits med som ett av de prioriterade områdena inom miljöområdet. Under nittiotalet användes begreppet kretsloppsamhälle och idag talar vi en cirkulär ekonomi. Syftet är detsamma och handlar om att produkternas medvärde ska bevaras så länge som möjligt i det slutna kretsloppet och avfall ska förebyggas. Uppstår avfall ska det hanteras på ett miljö- och hälsomässigt godtagbart sätt. Det finns många industriella restprodukter eller restavfall som lämpar sig mycket bra ur teknisk synvinkel för att användas i anläggningsändamål. Alla de här materialen lämpar sig dock bättre eller sämre när miljö- och hälsoaspekterna finns med som en prövningsgrund.

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 28 Beslut i järnsandsärenden och andra likanden ärenden grundas på lagstiftning som berörs vi återvinning av avfall, tillsynsvägledning från Länsstyrelsen, Naturvårdsverkets skrift Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010: samt rättspraxis. Det saknas prejudicerande domar samt rättspraxis för järnsandsärenden. Järnsandsärenden hanteras via ett anmälningsförfaranade där Bygg- och miljönämnden gör bedömningen om järnsanden kan användas på den föreslagna platsen och konstruktionen. Bygg-och miljönämnden har alltid haft inriktningen att järnsanden ska användas på rätt plats, på rätt sätt. Bygg- och miljönämnden har de senaste månaderna godkänt användningen av ca ton järnsand. Sedan Andreas Westerberg (L), Evelina Fahlesson (S), Peter Lindkvist (SD), Börje Lindström (S), Håkan Andersson (C), Joakim Wallström (V) samt Henry Andersson (M) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Andreas Westerberg (L) om medborgarservice till döva (17/17) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Westerberg (L) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: De dövas förening har under hösten och vintern uppvaktat kommunen för att påtala behovet av förbättrad medborgarservice till personer som inte själv kan tala med kommunens olika handläggare. Rent konkret har föreningen efterlyst en tjänst som ska kunna vara en länk mellan dövas och hörandes perspektiv i olika kommunala frågor. Detta handlar inte om en tolktjänst utan om en tjänst dit förvaltningar kan vända sig för att få synpunkter utifrån dövas perspektiv innan beslut ska fattas och en väg in till kommunen för döva. För många döva är det svårt att göra anspråk på sina rättigheter eller att bara hitta rätt information i samhället. För kommunens tjänstepersoner är det svårt att bedöma hur olika beslut påverkar döva. Kommunstyrelsen beslutade den 23 januari att frågan om inrättande av denna typ av tjänst skulle överlämnas till budgetberedningen. Jag vill förvissa mig om att denna fråga har fått en grundlig prövning i budgetberedningens arbete. Jag undrar också om budgetberedningen har för avsikt att föreslå att denna typ av tjänst inrättas? Med anledning av detta vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman: - På vilket sätt har frågan om medborgarservice för döva prövats i budgetberedningens arbete? - Har budgetberedningen för avsikt att föreslå att denna typ av tjänst inrättas? Interpellationen bordläggs till sammanträdet

30 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Andreas Löwenhöök (M) om utvecklingen att beslut om nedläggning av kommunala verksamheter stannar i nämnderna (18/17) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Under 2016 lades Jörns högstadium ner och eleverna flyttades till Boliden efter mycket märklig process. Först fattade för- och grundskolans förvaltningschef ett beslut om att flytta högstadiet. Ett beslut som, efter överklagan, underkändes och upphävdes av förvaltningsrätten, som slog fast att tjänstemannabeslutet stred mot kommunallagen. Rätten lyfte bland annat fram att den så kallade flytten av Jörns högstadium i praktiken innebär en nedläggning av högstadiet i Jörn, vilket är ett beslut som inte går att delegera till tjänstemännen. Efter detta fattade politikerna i för- och grundskolenämnden beslut om nedläggning. Ett beslut som också överklagades till Förvaltningsrätten. De överklagande ville ha klarlagt om det är kommunfullmäktige som ska ta denna typ av beslut. I början av februari 2017 kom Förvaltningsrätten med sin bedömning. En oenig domstol skriver sammanfattningsvis att beslutet, ur ett förvaltningsrättsligt perspektiv, inte behöver tas av kommunfullmäktige, vilket för oss var ett ganska väntat domslut. Det är dock förvånande att för- och grundskolenämnden verkar ta utfallet som en stor seger. Nämndens ordförande, Fredrik Stenberg (S), säger i kommunens pressmeddelande att om alla ändringar i skolans organisation ska till kommunfullmäktige så skulle det innebära väldigt långa processer. Med detta uttalande så bortser för- och grundskolenämndens ordförande helt från kommunfullmäktiges policybeslut om nedläggning av kommunala verksamheter, som säger: Nedläggning av skolor, äldreboenden, bibliotek och fritidsanläggningar ska alltid föregås av en långsiktig övergripande strategi och plan som beslutas av fullmäktige. I fallet Jörns högstadium fanns ingen övergripande strategi och plan som beslutas av fullmäktige. Under hela hanteringen av Jörns högstadium stod Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna upp för det beslut som kommunfullmäktige har fattat och sa att frågan ska behandlas av fullmäktige. För oss är detta en grundläggande demokratifråga.

31 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 Nu är vi oroliga över de uttalanden som kommer från för- och grundskolenämnden. Vi får intrycket att nämnden, tvärs emot kommunfullmäktiges policybeslut, håller på att lägga sig till med ett arbetssätt som innebär att fler strukturella frågor kan hållas borta från beslut i fullmäktige. Med detta kommer invånarna att tappa insyn i behandlingen av frågor som rör skolverksamheter nära dem. Om detta få en vidare spridning, till andra politiska nämnder, skulle den demokratiska processen i Skellefteå begränsas kraftigt. Mot bakgrund av ovanstående har jag följande fråga till kommunstyrelsens ordförande, Lorents Burman (S): Hur ser kommunstyrelsen på riskerna som följer med en utveckling där väsentliga frågor för invånarna stannar i nämnderna och undanhålls beslut i kommunfullmäktige? Interpellationen bordläggs till sammanträdet

32 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Andreas Löwenhöök (M) om nedläggning av skolverksamheter (19/17) Kommunfullmäktigeledamoten Andras Löwenhöök (M) har till för- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Under 2016 lades Jörns högstadium ner och eleverna flyttades till Boliden efter mycket märklig process. Först fattade för- och grundskolans förvaltningschef ett beslut om att flytta högstadiet. Ett beslut som, efter överklagan, underkändes och upphävdes av förvaltningsrätten, som slog fast att tjänstemannabeslutet stred mot kommunallagen. Rätten lyfte bland annat fram att den så kallade flytten av Jörns högstadium i praktiken innebär en nedläggning av högstadiet i Jörn, vilket är ett beslut som inte går att delegera till tjänstemännen. Efter detta fattade politikerna i för- och grundskolenämnden beslut om nedläggning. Ett beslut som också överklagades till Förvaltningsrätten. De överklagande ville ha klarlagt om det är kommunfullmäktige som ska ta denna typ av beslut. I början av februari 2017 kom Förvaltningsrätten med sin bedömning. En oenig domstol skriver sammanfattningsvis att beslutet, ur ett förvaltningsrättsligt perspektiv, inte behöver tas av kommunfullmäktige, vilket för oss var ett ganska väntat domslut. Det är dock förvånande att för- och grundskolenämnden verkar ta utfallet som en stor seger. Nämndens ordförande, Fredrik Stenberg (S), säger i kommunens pressmeddelande att om alla ändringar i skolans organisation ska till kommunfullmäktige så skulle det innebära väldigt långa processer. Med detta uttalande så bortser för- och grundskolenämndens ordförande helt från kommunfullmäktiges policybeslut om nedläggning av kommunala verksamheter, som säger: Nedläggning av skolor, äldreboenden, bibliotek och fritidsanläggningar ska alltid föregås av en långsiktig övergripande strategi och plan som beslutas av fullmäktige. I fallet Jörns högstadium fanns ingen övergripande strategi och plan som beslutas av fullmäktige. Under hela hanteringen av Jörns högstadium stod Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna upp för det beslut som kommunfullmäktige har fattat och sa att frågan ska behandlas av fullmäktige. För oss är detta en grundläggande demokratifråga. Nu är vi oroliga över de uttalanden som kommer från för- och grundskolenämnden. Vi får intrycket att nämnden, tvärs emot kommunfullmäktiges policybeslut, håller på att lägga sig till med ett

33 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 33 arbetssätt som innebär att fler strukturella frågor kan hållas borta från beslut i fullmäktige. Med detta kommer invånarna att tappa insyn i behandlingen av frågor som rör skolverksamheter nära dem. Om detta få en vidare spridning, till andra politiska nämnder, skulle den demokratiska processen i Skellefteå begränsas kraftigt. Mot bakgrund av ovanstående har jag följande frågor till för- och grundskolenämndens ordförande, Fredrik Stenberg (S): 1. Vad betyder kommunfullmäktiges policybeslut kring nedläggning av till exempel skolor för för- och grundskolenämnden? 2. Hur ser nämnden på att kommunfullmäktiges policybeslut kringgicks i samband med nedläggningen av Jörns högstadium? 3. Hur ser nämnden på oron över att fler strukturella frågor befaras hållas borta från beslut i fullmäktige? Interpellationen bordläggs till sammanträdet

34 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Håkan Andersson (C) om skolstruktur i Kågedalen (20/17) Kommunfullmäktigeledamoten Håkan Andersson (C) har till för- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Centerpartiet delar visionen om invånare år För Centerpartiet är det självklart att vi ska erbjuda goda uppväxtmöjligheter för barn och ungdomar inom hela kommunen. Det är tänkt att ett helt kvarter i Kåge ska rivas för att lämna plats för en utbyggnad av Kågeskolan. Vi är positivt inställda till en utbyggnad, men är samtidigt skeptiska till allt för stora skolor och stora förskolor. Vi ser även möjligheter till andra satsningar i Kåge och Kågedalen, till exempel fullstor sporthall, konstgräs, tillagningskök för kommunal verksamhet. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor: 1. Hur är framtidsplanerna för förskola i Kåge och övriga Kågedalen? 2. Hur ser planerna ut för Kågeskolan och övriga skolor i Kågedalen, hur många klassrum planeras för respektive skola? 3. Vilka övriga investeringar är aktuella vid Kågeskolan? 4. Har man tittat på möjligheten att bygga på angränsande obebyggd mark istället för att riva ett helt kvarter? Interpellationen bordläggs till sammanträdet

35 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Charlotta Enqvist (KD) om åtgärder mot missbruk (21/17) Kommunfullmäktigeledamoten Charlotta Enqvist (KD) har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: Socialtjänstens dokument Kartläggning av unga missbrukare innehåller statistik baserad på enkätsvar från män och kvinnor födda 1991 eller senare. Enkätsvar som psykiatriska kliniken, skolan, kriminalvården, polisen och socialtjänsten samlat in under Glädjande är att missbruket av spice, opiater och alkohol minskat. Men där slutar också den positiva läsningen. Missbruket av hasch/marijuana, ecstacy/hallucinogener, amfetamin/centralstimulerande medel samt läkemedel/bensodiazepiner har ökat sedan mätningen Andel personer som anger att de missbrukar dagligen eller någon gång i veckan har ökat. En ökning av intravenöst missbruk bland unga män kan man också läsa sig till i rapporten. Endast 43% av männen som angett att de missbrukar dagligen har insatser för sitt missbruk. Bland gruppen kvinnor och män födda 2000 eller senare har bara drygt hälften, 54%, insatser. Läsningen av rapporten är mycket oroande, och med anledning av det vill jag ställa följande frågor till socialnämndens ordförande: 1. Planerar socialnämnden att intensifiera det förebyggande arbetet mot droger i Skellefteå? 2. Planerar socialnämnden att intensifiera insatserna för missbrukarna födda 1991 eller senare? 3. Vilka konkreta åtgärder planerar socialnämnden att jobba med utifrån rapporten från 2016? 4. I vilken utsträckning upprättas och följs vårdplaner inom missbruksvården? Socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) lämnar följande svar: 1.Planerar socialnämnden att intensifiera det förebyggande arbetet mot droger i Skellefteå? Svar: När det gäller förebyggande arbete mot missbruk så är detta ett gemensamt ansvar med andra förvaltningar inom kommunen. Efter att mätningen av Unga missbrukare blev klar så har FRIS sammankallat till gemensamma träffar med skola, polis, socialtjänst och fritid för att skapa en gemensam bild av drogläget och även samplanera drogförebyggande aktiviteter. FRIS kommer att arbeta vidare med ett förslag om att försöka ta hit ett förebyggande program som Länsstyrelsen i Norrbotten har arbetat