PROTOKOLL 1 (86)

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (86) Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, klockan , , Beslutande Se sidan 2 Övriga deltagande Johan Forssell, sekreterare Enar Nordvik, arkitekt, Lena Sandberg (KD), interpellant, 397 Justerare Ann Åström samt Håkan Andersson Paragrafer Ersättare Bertil Almgren samt Kjell Bergmark Underskrifter.. Tomas Marklund, ordförande Johan Forssell, sekreterare... Håkan Andersson, justerare Ann Åström, justerare , Bertil Almgren, justerare 402 BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Johan Forssell

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Beslutande Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare S Bertil Almgren X M Henry Andersson X S Pierre Lidström X S Ola Burström X V Hans-Eric Wallin X Lova Torstensson, ej 402 S Lorents Burman ej 402 X KD Charlotta Enqvist X S Daniel Enwall, X Martin Eliasson S Robert Eskelinen X S Kenneth Fahlesson , 401, X L Lars Åhman , , MP Daniela D Angelo Wikström Solweig Widmark-Andersson , X Birgitta Burström , 401 X Jan-Erik Engman , Ingegerd Saarinen C Gunilla Hedlund X Kurt Vallmark , M Lenita Hellman X Olle Karlsson , 401 Nils E Vesterberg S Emilia Hallin , 401 X Elizabeth Westerlund , MP Magnus Hjonequist X S Robert Ignberg X Gunnel Sandström , 401, Elsy Larsson , 402 SD Per Olofsson X S Iosif Karambotis 392 X Raija Melender , S Åsa Karlsson , 401, X Lars Lundmark , S Peter Stensmar X V Lina Lindahl X Thomas Hashemi M Anette Lindgren X C Kjell Bergmark X M Andreas Löwenhöök X M Micaela Löwenhöök , 401, L Andreas Westerberg X S Carina Lundmark X X

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare S Anna Lundström ej 402 X Gun-Marie Johansson 402 S Gunilla Lundström ej X Hans Westin S Maria Marklund X S Jasmine Ravaghi X S Kamel Mnad X KD Lennart Hägglund , 401 X Lena Sandberg , S Anna-Britta Lundberg X S Britt-Marie Nyhlén X V Filip Palukka, ej 399 X 400, 402 C Maria Sandström , 401, X Helena Moen , 402 S Staffan Asplund X S Jonas Segerlund , 401, X Fredrik Lundberg , 402, S Fredrik Stenberg X S Valter Stenberg X L Stina Engström ej 402 X M Johan Söderberg 392 X 397, 401, S Tomas Teglund X V Joakim Wallström X S Börje Lindström X V Jeanette Velander X L Jens Wennberg 392 X 398, 401, S Erik Vikström X MP Rune Wästerby X S Evelina Fahlesson , 401, X Boel Berggren , 402, L Håkan Lindh X Olof Hasslow , 401, Birgitta Burström , 402, S Daniel Ådin 398 Hans Westin , , S Caroline Cercio Lidström X V Agneta Hansson , 401, X Weidan Gong , 402, S Ann Åström ej 402 X MP Hans Brettschneider X SD Peter Lindkvist X C Carina Sundbom X C Håkan Andersson X

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare S Helen Englund Åberg X S Annica Bray X C Gabriella Rymark X S Tomas Marklund X

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Detaljplan för del av Bergsbyns industriområde inom stadsdelen Bergsbyn, antagande Sammanfattning Bygg- och miljönämnden beslutade att föreslå kommunfullmäktige anta ett förslag till detaljplan del av Bergsbyns industriområde inom stadsdelen Bergsbyn, Skellefteå. Planförslagets syfte är att möjliggöra industri och därtill hörande infrastruktur, exempelvis gator och järnväg. Kommunfullmäktiges beslut Detaljplan för del av Bergsbyns industriområde inom stadsdelen Bergsbyn antas enligt bygg- och miljönämndens förslag med revideringar Beslutsunderlag Delegationsbeslut av kommunstyrelsens ordförande Delegationsbeslut av bygg- och miljönämndens ordförande Granskningsutlåtande Plankarta Kommunstyrelsens protokoll Bygg- och miljönämndens protokoll Planbeskrivning Plankarta Granskningsutlåtande Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Miljökonsekvensbeskrivning Beslutet sänds till: Länsstyrelsen Bygg- och miljönämnden

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Detaljplan för Höder 1 och 9 inom stadsdelen Centrala stan, antagande Sammanfattning Bygg- och miljönämnden beslutade att föreslå kommunfullmäktige anta ett förslag till detaljplan för Höder 1 och 9 inom stadsdelen Centrala stan. Planområdet ligger i kvarteret Höder, på Köpmangatan mitt i området Centrala stan. Förslagets syfte är i huvudsak att möjliggöra ett högre bostadshus på innergården. Kommunfullmäktiges beslut Detaljplan för Höder 1 och 9 inom stadsdelen Centrala stan antas enligt bygg- och miljönämndens förslag Reservation Rune Wästerby (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Jan-Erik Engman (MP), Magnus Hjonequist (MP) samt Hans Brettschneider (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för Rune Wästerbys yrkande. Inlägg Rune Wästerby (MP), Andreas Westerberg (L), Evelina Fahlesson (S), Jens Wennberg (L), Micaela Löwenhöök (M), Peter Lindkvist (SD) samt Kjell Bergmark (C) yttrar sig. Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att detaljplan för Höder 1 och 9 inom stadsdelen Centrala stan antas enligt bygg- och miljönämndens förslag Rune Wästerby (MP) yrkar avslag på förslaget. Andreas Westerberg (L), Evelina Fahlesson (S), Jens Wennberg (L), Micaela Löwenhöök (M), Peter Lindkvist (SD) samt Kjell Bergmark (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag samt Rune Wästerbys yrkande var för sig, och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs enligt följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som stöder Rune Wästerbys yrkande röstar nej.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 Omröstningsresultat Vid voteringen avges 59 ja-röster och 4 nej-röster, 2 ledamöter är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av till denna paragraf bifogade förteckning. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 489 Bygg- och miljönämndens protokoll Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Granskningsutlåtande Planbeskrivning Plankarta Beslutet sänds till: Länsstyrelsen Bygg- och miljönämnden Sakägare som ej fått sin sak prövad

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 Voteringslista 393 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Frånv S Bertil Almgren X M Henry Andersson X S Pierre Lidström X S Ola Burström X V Hans-Eric Wallin Lova Torstensson X S Lorents Burman X KD Charlotta Enqvist X S Daniel Enwall Martin Eliasson X S Robert Eskelinen X S Kenneth Fahlesson X L Lars Åhman Birgitta Burström X MP Daniela D Angelo Wikström Jan-Erik Engman X C Gunilla Hedlund Kurt Vallmark X M Lenita Hellman Olle Karlsson X S Emilia Hallin X MP Magnus Hjonequist X S Robert Ignberg Gunnel Sandström X SD Per Olofsson X S Iosif Karambotis X S Åsa Karlsson X S Peter Stensmar X V Lina Lindahl Thomas Hashemi X M Anette Lindgren X C Kjell Bergmark X M Andreas Löwenhöök X M Micaela Löwenhöök X L Andreas Westerberg X S Carina Lundmark X S Anna Lundström X S Gunilla Lundström X S Maria Marklund X S Jasmine Ravaghi X S Kamel Mnad X KD Lennart Hägglund X S Anna-Britta Lundberg X S Britt-Marie Nyhlén X V Filip Palukka X C Maria Sandström X S Staffan Asplund X S Jonas Segerlund X Transport

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Frånv S Fredrik Stenberg X S Valter Stenberg X L Stina Engström X M Johan Söderberg X S Tomas Teglund X V Joakim Wallström X S Börje Lindström X V Jeanette Velander X L Jens Wennberg X S Erik Vikström X MP Rune Wästerby X S Evelina Fahlesson X L Håkan Lindh Olof Hasslow X S Daniel Ådin Hans Westin X S Caroline Cercio Lidström X V Agneta Hansson X S Ann Åström X MP Hans Brettschneider X SD Peter Lindkvist X C Carina Sundbom X C Håkan Andersson X S Helen Englund Åberg X S Annica Bray X C Gabriella Rymark X S Tomas Marklund X Summa:

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Revisorerna har ordet Revisorerna har ingen information att lämna vid dagens sammanträde.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Carina Sundbom (C) om ny infart till Lövånger Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: För ett antal år sedan påbörjades det ett arbete med en ny plan över infarten till Lövångers samhälle. - Hur långt har planen kommit? - Finns det någon tidsplan när en ny entré till Lövångers samhälle kan bli byggd? Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar: Den plan som efterfrågas är förmodligen den översiktsplan som gjordes för några år sedan. I den planen finns en illustration på ett dammsystem väster o E4:an och norr om Kungsvägen. Möjligheten att anlägga detta undersöktes i samband med en fråga från Lövånger utveckling för något år sedan. Det visade sig att tillrinningen till detta dammsystem var så liten att det skulle bli stillastående vatten som skulle medföra olägenheter om det genomfördes. Tilläggas bör också att en översiktsplan inte är juridiskt bindande och att det i samband med framtagandet av planen inte gjordes några studier om dammsystemet skulle fungera. Sedan Carina Sundbom (C) och Ola Burström (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Andreas Löwenhöök (M) om ett minnesmonument för att hedra Skellefteås veteraner Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till kulturnämndens ordförande ställt följande fråga: Genom ett medborgarförslag har Fredsbaskrarna Västerbotten föreslagit Skellefteå kommun att resa ett minnesmonument för att hedra alla tusentals veteraner och civila som tjänstgjort i orosdrabbade länder. Jag har även lämnat in en motion med förslaget att kommunen ska inrätta en minnesplats och/eller ett minnesmärke för att hedra Skellefteås veteraner. Vad jag kan förstå ställer sig kulturnämnden positiv till att ett minnesmonument ska uppföras. En förutsättning är att kommunstyrelsen medfinansierar projektet. Det är bra och välkommet att nämnden är positiv till idén. Jag ska nu göra allt jag kan för att kommunstyrelsen ska bifalla sin del av den projektplan som kulturnämnden har tagit fram. I slutet av juli eller början av augusti 2018 startar Veteranmarschen 2018 i Skellefteå. Det är en årligt återkommande marsch/manifestation för att uppmärksamma Sveriges alla civila och militära veteraner. Det vore passande att ett minnemonument invigs i samband med att Veteranmarschen inleder vandringen från Skellefteå. Mot bakgrund av ovanstående har jag följande fråga till kulturnämndens ordförande Emilia Hallin (S): Finns det om kommunstyrelsen fattar ett positivt beslut tidsmässiga förutsättningar att genomföra projektet med ett minnesmonument i Skellefteå så att det kan invigas i samband med Veteranmarschens start, nära månadsskiftet juli-augusti? Kulturnämndens ordförande Emilia Hallin (S) lämnar följande svar: Kulturnämnden ställer sig positiv till det inlämnade medborgarförslaget samt Andreas Löwenhööks motion rörande att upprätta ett konstverk som ska fungera som ett minnesmärke för veteraner, och är beredd att medfinansiera ett sådant konstverk med kronor under förutsättning att resterande del anslås av kommunstyrelsen.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 Anledningen till det senare är att detta inte enbart handlar om konstnärlig gestaltning utan också handlar om principen för minnesmärken. Kulturnämnden anser därav att kommunstyrelsen bör vara delaktig i detta beslut och vid ett positivt ställningstagande också bidra till en delfinansiering av detta. Kulturnämnden och sakkunnig på kultur- och fritidskontoret har i samråd med representant för Fredsbaskrarna Västerbotten, tillika förslagsställare, diskuterat olika utformningar för ett möjligt konstverk med fokus på fred och frihet, fredsbevarande insatser, soldater och fältsjukvårdare m.fl. Ett konstverk som manar till reflektion och eftertanke, där veteraner, anhöriga och allmänhet kan minnas, hedra och uppmärksamma. När kulturnämnden uppför ett konstverk på offentlig plats går förfarandet till som så att ett e-avrop görs där syfte, budget och skall-krav listas, varpå yrkesverksamma konstnärer har möjlighet att lämna in förslag på utformning. Därefter utvärderas inkomna förslag av sakkunniga, varpå ett slutgiltigt beslut tas av Kulturnämnden. I nuläget har kultur-och fritidskontoret samt Kulturnämnden en stor arbetsbelastning gällande den offentliga gestaltningen som hör samman med 1%-regeln, som fastslår att 1% av en kommunal nybyggnations budget ska avsättas till offentlig utsmyckning. Byggtakten i Skellefteå kommun är därigenom ett angenämt bekymmer som kräver mycket tid och resurser från kultur- och fritidskontoret. Detta till trots så kommer vi ha som målsättning att försöka ha en konstnärlig gestaltning färdig till veteranmarschen 2018, men det är i dagsläget omöjligt att garantera. Om själva minnesmärket inte är klart till dess, har dock kultur- och fritidskontoret samt kulturnämnden för avsikt att kunna uppmärksamma detta ändå. Det skulle i så fall kunna röra sig om att ett spadtag för minnesmärket tas, eventuellt att tilltänkt konstnär kan medverka och att skisser offentliggörs på ett mer högtidligt sätt i samband med detta. Sedan Emilia Hallin (S) och Andreas Löwenhöök (M) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Lena Sandberg (KD) om löften i valmanifest och äldreplan (40/17) Kommunfullmäktigeledamoten Lena Sandberg (KD) har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: Tre år har snart gått sedan våra partiers valmanifest aktiverades. Majoriteten i Skellefteå som har egen majoritet i kommunen förtjänar en speciell uppmärksamhet. Inför lovar ni att de äldre ska ha möjlighet att välja boendeform, de ska få välja var de vill bo och självklart bo med sin partner om de önskar. På hemsidan läser jag sedan att detta har ni gjort i Skellefteå: - Generella statsbidrag gör att kommunen (och landstingets) vård har höjts. - Ni har stärkt kompetensen och ökat bemanningen. - Ni har infört ett investeringsstöd för fler äldreboende. Jag fortsätter att läsa Äldreplanen där Västerbotten var först ut i landet att utarbeta en samverkan mellan landstinget och länets 15 kommuner. Planerna ska vara vägledande för arbetet för landsting och kommunerna, det ska vara tryggt att leva, bo och åldras i Västerbotten. Undertecknat av före detta kommunalråd i Skellefteå som var ordförande i Västerbottens Konsensus. Handlingsplanen för äldre tecknas i 5 punkter; Sammanhållen vård och omsorg, god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom och god läkemedelsbehandling. Då man läser dessa mål för vården, känns det angeläget för befolkningen att via kommunfullmäktige få en konkret beskrivning hur läget är nu. Alltså vilka löften har kunnat uppfyllas respektive inte uppfyllas i valmanifest och äldreplan? Socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) lämnar följande svar: Lena Sandberg (KD) har i sin interpellation resultatet i Skellefteå kommun 2017, ställt frågor om Socialdemokraternas valmanifest och äldreplanen.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 Äldreplan Västerbotten är vägledande för Skellefteå kommuns äldreomsorg. Planen utgör ett stöd för strategisk planering för landstinget och kommunerna med målet att bidra till jämlik och jämställd hälsa i ett inkluderade samhälle för innevånare i Västerbotten. De punkter som Lena Sandberg (KD) tar finns med i den verksamhetsplan som äldreomsorgen arbetar med. Jag vill beskriva några exempel på hur äldreomsorgen har arbetat med varje punkt som beskrivs i interpellationen. Äldreplanen Sammanhållen vård och omsorg Från år 2018 så kommer Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård att börja gälla. Äldreomsorgen ser nu tillsammans med primärvården och Skellefteå lasarett över flöden och arbetssätt. Under andra halvan av 2017 så har äldreomsorgen haft en utmaning med utskrivningsklara från sjukhuset. Det syns också en vårdnivåförskjutning till det egna hemmet. God vård i livets slutskede Skellefteå ger god omvårdnad i livets slut, vilket framgår av Palliativ registret. Individen ska känna att äldreomsorgen gör sitt bästa för att ge en värdig sista tid i livet. Standardvårdplanen Liverpool Care Pathway (LCP) är det arbetssätt som använts sig och man kommer under år 2018 över gå till Nationell vårdplan vid palliativ vård, tillsammans med sjukhuset och primärvården. Den nationella vårdplanen syftar till att kvalitetssäkra vården av patienter med begränsad tid kvar i livet, patienter i livets slutskede och omhändertagandet efter dödsfallet. Preventivt arbetssätt En stor utmaning för äldreomsorgen är förändra synsätt och arbetssätt från ett traditionellt reaktivt synsätt som går ut på att hjälpa i utsatta situationer till ett arbetssätt/synsätt som är preventivt och handlar om att stödja individen att klara sin självständighet längre. Det förebyggande arbetet görs genom olika typer av seniorträffar, stödja livscaféer via Passion för livet, erbjuda riskbedömningar, medverka i Fall in't kampanjer. God läkemedelsbehandling Läkemedelsgenomgångar görs för individer som flyttar in på äldreboende eller skrivs i hemsjukvården. Arbetssättet följer Läkemedelscentrums rekommendationer för god läkemedelsbehandling för äldre i Västerbotten och görs årligen. Boendeformer Det finns olika boendeformer, förutom ett boende i villa/lägenhet finns +55 lägenheter (Skebo). Lägenheter på trygghetsboende har ökat och det finns nu cirka 200 lägenheter via Skebo, Skellefteå egendom och det privata alternativet Stiftelsen Tryggheten.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 Socialnämnden har lägenheter på särskilt boende, för personer med stort behov av omsorg och vård dygnet runt. Det är ansökan enligt socialtjänstlagen som görs hos äldreomsorgen. Det är möjligt för make/maka/sambo/registerad partner att kunna sammanbo, om båda makarna så önskar. Socialdemokraterna uppfyller sitt valmanifest. Fullmäktige är inte den plats där varje parti ska redogöra för hur de arbetar med att fullgöra sina åtaganden i valmanifesten. Därför väljer jag att inte redovisa den delen. Sedan Lena Sandberg (KD), Kenneth Fahlesson (S), Birgitta Burström (L) samt Olof Hasslow (L) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Andreas Löwenhöök (M) om pengar till fler nya trygghetsboenden (42/17) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Många av våra äldre känner sig ensamma och otrygga i sitt egna hem och önskar att få bo i en närmare gemenskap med andra. Trygghetsboenden är en bra boendeform för de äldre som vill känna en större trygghet och gemenskap. I dagsläget är platserna på trygghetsboendena i vår kommun alldeles för få och köerna alldeles för långa. Detta har bland annat lyfts fram i skrivelser från pensionärsorganisationerna och från det kommunala pensionärsrådet. Bland de politiska partierna finns det en samsyn om att behovet är fler trygghetsboendeplatser är stort. Skellefteå kommun stimulerar framväxten av nya trygghetsboenden genom att fastighetsägare privata eller allmännyttan kan ansöka om ett driftsbidrag till boendena. Uppfyller fastighetsägaren kommunfullmäktiges riktlinjer för trygghetsboenden kan de få ett bidrag som delfinansierar gemensamhetsytor och den värd/värdinna som ska finnas i boenden. Detta är i grunden bra. Problemet är bara att pengarna är slut. Budgeten för att stimulera framväxten av fler nya trygghetboenden är helt tömd för Samtidigt vet vi att det finns fastighetsägare som har aviserat att de tänker ansöka om kommunens stimulansbidrag. Vid budgetfullmäktige i maj, inför beslutet om 2018 års budget, sa Treklövern att ramen för trygghetsboendebidraget är för liten och att den inte kommer att räcka. Redan nu, sex månader senare, är detta ett faktum. Pengarna i den socialdemokratiska majoritetsbudgeten är slut och endast nya 26 trygghetslägenheter tillkommit. Treklövern föreslog i kontrast till detta att ramen skulle utökas till totalt 5 miljoner kronor, vilket skulle stimulera till ytterlige ca nya trygghetslägenheter. Nu har Treklövern lämnat in en skrivelse där vi yrkar att kommunstyrelsen ska göra omprioriteringar eller begära att kommunfullmäktige tillskjuter pengar till nya trygghetsboenden. I media har nu flera socialdemokratiska företrädare, bland annat kommunstyrelsens ordförande, lovat satsningar på fler trygghetsboenden.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 Mot bakgrund av ovanstående har jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande, Lorents Burman (S): 1. Med vilka pengar ska kommunstyrelsen stimulera framväxten av fler nya trygghetsboenden? 2. Delar du Moderaterna, Centerpartiets och Kristdemokraternas uppfattning att budgetanslaget, som innehåller stimulansbidraget till trygghetsboenden, behöver utökas? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: I budgeten för Kommunstyrelsens förfogandemedel finns posten driftbidrag kommunägda bolag som idag innehåller bland annat medel för stimulans av trygghetsboenden. Detta är ett komplement till de investeringsbidrag som staten ger till både nyproduktion och mer omfattande ombyggnationer. Vi har under en längre tid arbetat för att stimulera till att fler trygghetsboenden ska möjliggöras i kommunen. Dels i samtal med vårat eget Skebo men också med privata fastighetsägare att medverka till skapande av trygghetsboende i kommunen. Det senaste som skett är att vi tagit fram en ny och mer anpassningsbar modell för dessa boenden Riktlinjer för trygghetsboenden - allt för att stimulera fastighetsägare att bidra till ett ökat bestånd. Till och med 2016 så fanns det sex trygghetsboenden i kommunen med omkring 200 lägenheter. Redan nu beviljat för 2017 är två boenden med totalt cirka 100 lägenheter. Vad vi ser idag för 2018/2019 så kommer ytterligare tre trygghetsboenden med ytterligare 100 lägenheter att tillkomma både från Skebo och privata fastighetsägare. I dag ser vi ett möjlighet behov på 800 trygghetsboenden fram till 2023 vilket skulle innebära en kostnad på totalt 10 miljoner kronor. Vi har många äldre som idag bor hemma många gånger själva och kanske även har behov av hemtjänst dagligen men känner en otrygghet. Där kan just ett trygghetsboende vara något som ger en tryggare miljö, där fler äldre finns tillsammans med en gemensamhetslokal och en trygghetsvärd/värdinna närvarande och kanske stöd av hemtjänst. Med det investeringsbidraget från staten och stimulansbidraget från kommunen nu möjliggör är boendealternativ till rimliga kostnader. Varje lägenhet som omvandlas till ett trygghetsboende kostar kommunen cirka kronor i snitt. Glädjande nog så ökar efterfrågan på kommunens stimulansmedel nu i positiv riktning. Därför kommer anslaget att öka inför budget 2019 men också troligen justeras uppåt för Detta kommer att hanteras i vanlig ordning i budgetberedningen. Ja med vilka pengar var då frågan. Förutom det statliga stöd som finns för att bygga nytt och bygga om så är det

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 investeringskostnader som varje fastighetsägare gör. Till detta så tillkommer då stimulansbidraget från kommunen som betalas ut vilket kommer från den ram som budgetberedningen har till förfogande att fördela varje år. Svar på fråga 2: Jag hoppas att M,C, KD, delar Socialdemokraternas och kommunlednings uppfattning att trygghetsboenden är prioriterat som en viktig form av boende för en del äldre. Jag hoppas att ni även delar uppfattningen utifrån att till en låg kostnad för varje nytt boende som tillkommer faktiskt ger en service och trygghet för många. Jag skulle helst se att det inte ska behövas ifrågasättas politiskt ifall om vi har råd eller inte, ifall det är en liten anslagspost pengar i en viss ram som kanske inte räcker eller överskrids. Låt mig med tydlighet säga såhär. Behovet utifrån varje trygghetsboende som tillkommer är en ekonomisk mycket liten fråga för budgetberedningen. Därför kommer anslaget att anpassas utifrån behovet de närmaste åren. Vi har alltid i denna kommun prioriterat resurser för att ge de äldre fler skärskilda boenden, mer hemtjänst, mer hemsjukvård vilket motsvarar 195 miljoner mer än andra jämförbara kommuner. Det är socialdemokraternas prioritering i vårt Skellefteå och det är kommunledningens uppdrag att verkställa. Sedan Andreas Löwenhöök (M) och Lorents Burman (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Lenita Hellman (M) om vad den nya kemikalieskatten kostar kommunen (43/17) Kommunfullmäktigeledamoten Lenita Hellman (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Den 1 juli trädde den omtalade kemikalieskatten i kraft. En skatt som läggs på elektronik innehållande brom-, klor- och fosfor. Dessa ämnen används som bandskyddsmedel i bland annat datorer. Med elektronikskatten läggs det på 120 kr/kg i skatt. I Skellefteå kommun har vi sedan några år tillbaka en 1:1-satsning som innebär att alla elever i årskurs 6 skall ha tillgång till en egen dator eller läsplatta, det samma gäller för eleverna på gymnasieskolorna. De två skolförvaltningarna köps alltså in ca 900 datorer vardera för att dela ut till sina elever. För kommande upphandlingar innebär den nya skatten nästan kr i ökade kostnader per årskurs som ska förses med datorer. Utöver elevdatorerna köper förvaltningarna in personaldatorer samt och annan elektronik som behövs i undervisningen. Skellefteå kommuns skolor är redan idag underfinansierade och förvaltningarna får kämpa varje år för att klara budgeten. Med anledning av ovanstående har jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S): 1. Hur stora kostnader innebär den nya kemikalieskatten totalt för Skellefteå kommun? 2. Kommer förvaltningarna att få kompensation för kostnader som den nya skatten orsakar, eller ska detta tas från ordinarie budget? 3. Kommer upphandlingsrutinen ändras så att anbudssumman blir så stor så att datorerna kan köpas från utlandet och man på så vis kringgår skatten? Kommunfullmäktiges beslut Ärendet bordläggs till sammanträdet

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Anette Lindgren (M) om deltagandet i projektet "Samverkan för bästa skolan" med mera (44/17) Kommunfullmäktigeledamoten Anette Lindgren (M) har till för- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Skolhuvudmän som deltar i Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola kan ta del av särskilda pengarna, i form av riktade statsbidrag. Syftet med regeringsuppdraget Samverkan för bästa skola är att förbättra elevernas resultat och öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Insatserna riktas till skolor med låga kunskapsresultat eller hög andel elever som inte fullföljer sina studier och som har eller bedöms få svåra förutsättningar att förbättra sina resultat på egen hand. Kravet på en likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska i stället tas till elevernas olika förutsättningar och behov, och skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Reformen 34 miljoner kronor årligen ligger utanför det redan befintliga statsbidraget till de kommuner och friskolor som inrättar karriärsteg. Meningen är att de bästa lärarna och rektorerna ska arbeta på skolorna med de tuffaste förutsättningarna och att de ska känna sig motiverade att stanna kvar där. Det är huvudmännen som avgör fördelningen mellan lärare och rektorer. Skolverket samverkar för närvarande med 24 kommuner och enskilda huvudmän inom Samverkan för bästa skola. Samarbetena kommer successivt att utvidgas med cirka tio nya kommuner eller fristående skolor varje halvår. Fram till 2019 räknar Skolverket med att 180 skolor har medverkat i satsningen. I Skellefteå kommun har dessa skolor medverkat i projektet sen våren 2017,Bolidenskolan F-6, Bolidenskolan 7-9, Furuskolan, Örjansskolan, Örjansskolan 3-5, Örjansskolan 6-9 och Auraskolan. Jag är glad att man valt en del av de skolor i våra ytterområden där vi har en stor del nysvenskar, med de utmaningar som det innebär. Hade önskat att man också kunnat lyfta in Lövångersskolan i projektet. Skolverket har också ett projekt sedan 2016 som riktat sig specifikt till skolor med många nyanlända. Målet med det projektet är att kommunernas

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 utbildning ska vara av hög likvärdighet och kvalitet samt att höja kunskapsresultaten för nyanlända barn och ungdomar. Många kommuner har stora utmaningar framför sig för att kunna erbjuda nyanlända barn och unga en bra skolgång, säger Anna Österlund, enhetschef för Nyanländas lärande på Skolverket. Därför vill nu Skolverket samarbeta med de huvudmän som tagit emot många nyanlända elever. Tillsammans med dem analyseras verksamheten för att på så sätt identifiera viktiga insatser som kan leda till att kvaliteten på mottagande och utbildning av de nyanlända eleverna ökar. Mot bakgrund av ovanstående har jag följande frågor till för- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S): 1. Har Skellefteå kommuns deltagande i projektet Samverkan för bästa skola inneburit att det är lättare att rekrytera personal till dessa utsatta områden? 2. Har projektet inneburit att man valt att höja lönerna för personal vid dessa skolor? 3. Ifall man får utöka deltagande skolor finns tankar om att lyfta in Lövångersskolan i projektet? 4. Finns tankar på att söka deltagande i satsningen Riktade insatser för nyanlända elevers skolgång? För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar: 1. Det finns inte några sådana tecken i nuläget. Samverkan för bästa skola har dock bara pågått i ca 3 månader hittills (av de planerade 3 åren) och därför är det för tidigt att säga något om vad det innebär för möjligheten att rekrytera personal. Det jag kan säga är att de som deltar ser det som en positiv insats där man arbetar på djupet med att stärka likvärdigheten och höja elevernas kunskapsresultat. 2. Deltagandet i Samverkan för bästa skola inleds med en nulägesanalys som sträcker sig över det första årets deltagande. Utifrån nulägesanalysen kommer, för respektive skola, lämpliga insatser att beslutas som ska genomföras under 2 års tid. De insatserna ska syfta till att långvarigt stärka likvärdigheten mellan och inom skolor samt höja elevernas kunskapsresultat. Insatserna beslutas i samråd med Skolverket och ett universitet som kopplas in för att nulägesanalysen ska bli så kvalitativ som möjligt. Det jag vet är att höjda löner inte har varit en insats hos andra huvudmän i Samverkan för bästa skola. Och vi har inte höjt lönerna för personal vid dessa skolor (förutom de förändringar som sker i den normala löneprocessen). Däremot används de pengar som skolorna får av

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 Skolverket för att arbeta med nulägesanalysen på olika sätt. Exempelvis kan pengarna användas till vikarier för den grupp på respektive skola som arbetar med nulägesanalysen. Pengarna kan också användas till att ge övertid till de som arbetar med nulägesanalysen eller för att hela skolan gemensamt ska kunna åka iväg tillsammans för att arbeta med nulägesanalysen. Och då får pengarna användas till resa och logi. 3. När Skellefteå fick erbjudandet av Skolverket att delta i Samverkan för bästa skola, diskuterade vi som politiker samt skolkontorets tjänstepersoner med Skolverkets ansvariga om möjligheten för bla Lövångerskolan att delta i Samverkan för bästa skola. Men från Skolverkets håll var det inte aktuellt. 4. Deltagande i satsningen Riktade insatser för nyanlända elevers skolgång är något som Skolverket erbjuder med utgångspunkt i Migrationsverkets statistik över vilka kommuner som tagit emot störst andel nyanlända. Det innebär att man inte från exempelvis Skellefteås håll kan välja att gå med i satsningen, utan precis som med Samverkan för bästa skola, är det något en huvudman erbjuds att delta i. Skellefteå har inte erbjudits att delta i denna satsning. Sedan Anette Lindgren (M) och Fredrik Stenberg (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Lennart Hägglund (KD) om att kulturskoleaktiviteter inte får utföras under skoltid (45/17) Kommunfullmäktigeledamoten Lennart Hägglund (KD) har till för- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Skellefteå kommun har tagit ett beslut att kulturskoleaktivitet eller andra aktiviteter som elev har vid sidan av skolarbetet inte ska få utföras under skoltid.det vill säga rektor får inte ge elev ledigt för kulturskoleaktivitet, ex. spela instrument. Däremot det går även fortsättningsvis bra att ge elev ledigt för idrottsaktivitet vad jag kan förstå. Borde inte detta ses som diskriminering? Speciellt en indirekt diskriminering av flickor då majoriteten av idrottsutövarna inom till exempel hockey är pojkar. Flera rektorer och lärare anser att kulturskolan är det minsta problemet när det gäller frånvaro utan ser det närmare som ett lockmedel för elever att gå till skolan. Kultur och inte minst musikutövande är en viktig del i livet för många och kan ses som ett lugnade avbrott från det vanliga skolarbetet. Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till för- och grundskolenämndens ordförande: - Har detta beslut tagits i för- och grundskolenämnden av våra politiker eller är det ett tjänstemannabeslut? - Varför gör man skillnad på idrotts- och kulturutövande? - Har man i beslutsfattandet kalkylerat på vad konsekvenserna blir för våra barn? För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar: Jag vill börja med att förklara kulturskolans två delar. Den består av en frivillig avgiftsbelagd del som nyttjas av ungefär 22% av kommunens elever. Hit hör t.ex. att spela ett instrument. I praktiken har elever många gånger fått gå ifrån den garanterade timplanebundna tiden i skolan för att delta i kulturskolans frivilliga aktiviteter. Den andra delen handlar om kulturskolans obligatoriska del, som t.ex. kan handla om att alla elever i en årskurs får delta i någon konstform inom kulturskolan. Det är denna del som kommer att öka från ca 18% till 30% av den totala verksamheten i kulturskolan. För- och grundskolenämnden ser kultur som viktig del av det livslånga lärandet och vi ser stora

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 möjligheter för barn att få delta i och pröva på olika kulturella uttrycksformer och vi tror att det kan bidra till elevers måluppfyllelse. Här menar vi att vi kan använda kulturskolan med läroplansstödjande insatser, vilka omfattas av de 30% obligatorisk del som kulturskolan kommer att omfatta. Just nu pågår diskussionerna om vad de 30% faktiskt ska innehålla som ska nå alla barn oavsett socioekonomisk bakgrund eller bostadsort. Det är fortfarande möjligt att använda tid under dagen till frivilliga kulturskoleaktiviteter, t.ex. raster, håltimmar och före/efter skoltid. Till dina frågor då: 1. Har detta beslut tagits i för- och grundskolenämnden av våra politiker eller är det ett tjänstemannabeslut? Förvaltningsledningen på skolkontoret har påtalat vikten av att följa skollagen och garantera elevers rätt till timplanebunden undervisning med stöd i Skolverkets juridiska vägledning. Det finns inga politiska beslut särskilt tagna på lokal nivå om att gå ifrån lektionstid för fritidsaktiviteter vare sig det handlar om idrott eller musicerande. Verksamhetschef för kulturskolan har med all tydlighet förklarat att det inte är okej att gå ifrån timplanebunden lektionstid för återkommande fritidsaktiviteter. Motivet är att huvudmannen har ett ansvar att verka för att barn ska få den utbildning som de har rätt till. Elever ska vara på sina lektioner. 2. Varför gör man skillnad på idrotts- och kulturutövande? Varken lagstiftning, nämnd eller förvaltning gör skillnad på idrotts- och kulturutövande. 3. Har man i beslutsfattandet kalkylerat på vad konsekvenserna blir för våra barn? Ja. Bland annat därför ökar vi den del i kulturskolan som ska nå alla barn vilket inkluderar barn från socioekonomiskt svaga områden. Sedan Lennart Hägglund (KD), Fredrik Stenberg (S), Olof Hasslow (L), Jeanette Velander (V), Emilia Hallin (S), Maria Sandström (C), Andreas Löwenhöök (M), Stina Engström (L), Ann Åström (S) samt Joakim Wallström (V) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Andreas Löwenhöök (M) om kommunrevisionens ställning och oberoende (46/17) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till demokratiberedningens ordförande ställt följande interpellation: Den kommunala revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument med uppdrag att granska den verksamhet som bedrivs i kommunen och ska pröva ansvarstagandet. Revisorerna ska göra bedömningar om verksamheten är ändamålsenlig och effektiv, om styrningen är tillräcklig och om räkenskaperna är rättvisande. Detta regleras av kommunallagen och uttrycks bland annat i 9 : Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Kommunallagen reglerar även att varje revisor ska fullgöra sitt uppdrag självständigt och utifrån god revisionssed. Revisionskollegiet biträds av sakkunniga yrkesrevisorer. Revisorer får inte ha uppdrag i fullmäktige, kommunstyrelsen, nämnd eller bolagsstyrelse. Det är viktigt att betona att den kommunala revisionen granskar på kommunfullmäktiges uppdrag. För mig innebär detta att revisionen indirekt är kommuninvånarnas granskningsverktyg av kommunstyrelsen, nämnderna, och de kommunala bolagen. Med anledning av en aktuell revisionsgranskning, som en enig revision står bakom, har en nämndsordförande ifrågasatt kommunrevisionens ställning och oberoende. Det är mycket ovanligt och högst anmärkningsvärt. Mot bakgrund av detta har jag följande frågor till demokratiberedningens ordförande Tomas Marklund (S): - Är beskrivningen av kommunrevisionens uppdrag korrekt? - Kan revisionen ses som kommuninvånarnas kontrollinstrument av kommunstyrelsen, nämnderna, och de kommunala bolagen? - Finns det anledning att idag ifrågasätta kommunrevisionens ställning och oberoende? - Har demokratiberedningen förtroende för revisorerna som ett demokratiskt kontrollinstrument?

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 Demokratiberedningens ordförande Tomas Marklund (S) lämnar följande svar: Fråga 1-2. Kommunrevisionen har till uppgift att för kommunfullmäktiges räkning granska den kommunala verksamheten. Revisionen ska vara ett stöd för fullmäktiges och nämndernas arbete. Revisionen kan därmed också indirekt ses som invånarnas kontrollinstrument Utifrån den aktuella diskussionen kring Socialnämnden har jag träffat kommunrevisionens ordförande Dick Hellman och ledamoten Maggie Zingmark samt den auktoriserade revisorn Per Åke Brunström. När det gäller äldreomsorgen har de bedömt kvalité och verksamhet för hemtjänst samt särskilt boende var för sig. Bedömningen har skett utifrån en rad variabler och jämförelsen har gjorts med de riksmedeltal som finns inom äldreomsorgen. Vissa variabler har gett goda resultat medan andra varit sämre. Revisionen har inte gjort någon bedömning av det faktum att kommunfullmäktige beslutat att Skellefteå ska ha cirka 150 fler särskilda boenden än riksgenomsnittet. Vid träffen med revisorerna framkom att man valde att göra ett pressmeddelande om sin rapport där man förtydligade sina synpunkter. Revisorerna kände inte igen sin rapport i den tidningsartikel som presenterades innan revisorerna träffade socialnämnden för att tala om sin revisionsrapport. Demokratiberedningen har aldrig diskuterat hur vi ser på kommunens revisorer. Kommunfullmäktiges ordförande kan inte interpelleras enligt vår arbetsordning. Det finns viktiga skäl till det. Låt mig ändå för egen del säga att jag har förtroende för de revisorer vi valt i fullmäktige. Den lärdom vi kan dra av denna diskussion tror jag är att kommunikationen mellan revisionen och Socialnämnden kan förbättras. Det är också min förhoppning att revisionen och dess viktiga arbete inte ska nyttjas i partipolitiskt syfte. Sedan Andreas Löwenhöök (M) och Tomas Marklund (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Lars Åhman (L) om att professionella mentorer ger tid till lärande (46/16) Sammanfattning Dåvarande ersättaren i kommunfullmäktige Lars Åhman (L) har inkommit med en motion i vilken föreslås att mentorskapet stärks samt att lärare får fokusera på undervisning genom att låta professionella mentorer ta över mentorskapet i Skellefteås grund- och gymnasieskolor. Gymnasienämnden beslutade att avstyrka motionen, utifrån en analys av förhållandena inom gymnasieskolan. För- och grundskolenämnden beslutade att föreslå att motionen inte skulle leda till ytterligare åtgärder, eftersom kommunen redan arbetar med frågan att avlasta lärare för att ge möjligheter till ett större fokus på undervisning. Kommunfullmäktiges beslut 1. Motionen är, med hänvisning till för- och grundskolenämndens samt gymnasienämndens yttranden, att betrakta som besvarad. 2. Motionen föranleder inte någon ytterligare åtgärd. Inlägg Lars Åhman (L), Stina Engström (L), Fredrik Stenberg (S), Bertil Almgren (S), Carina Sundbom (C), Andreas Löwenhöök (M), Joakim Wallström (V) samt Hans Brettschneider (MP) yttrar sig. Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att motionen är, med hänvisning till för- och grundskolenämndens samt gymnasienämndens yttranden, att betrakta som besvarad; samt att motionen föranleder inte någon ytterligare åtgärd. Lars Åhman(L), Carina Sundbom (C), Andreas Löwenhöök (M) samt Hans Brettschneider (MP) yrkar att för- och grundskolenämnden ska få i uppdrag att fortsätta det inledda arbetet med att avlasta lärare den tidsödande delen av mentorskapet; att gymnasienämnden ska få i uppdrag att genomföra försök med professionella mentorer under läsåret 2018/19; samt att motionens syfte därmed är uppfyllt. Stina Engström (L) yrkar i första hand att ärendet skall återremitteras för att de fackliga organisationerna ska få tillfälle att yttra sig över motionen. Om fullmäktige beslutar att ärendet skall avgöras vid dagens sammanträde yrkas bifall till Lars Åhmans yrkande.

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 Fredrik Stenberg (S) yrkar att ärendet skall avgöras vid dagens sammanträde. Bertil Almgren (S) samt Fredrik Stenberg (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång 1 Ordföranden ställer proposition på Stina Engströms yrkande om återremiss, och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet skall avgöras vid dagens sammanträde. Votering begärs och verkställs enligt följande godkända voteringsproposition: Den som stöder att ärendet skall avgöras vid dagens sammanträde röstar ja, den som stöder Stina Engströms yrkande om återremiss röstar nej. Omröstningsresultat 1 Vid voteringen avges 58 ja-röster och 6 nej-röster, 1 ledamot är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av till denna paragraf bifogade förteckning. Beslutsgång 2 Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag samt Lars Åhmans m fl yrkande var för sig, och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs enligt följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som stöder Lars Åhmans m fl yrkande röstar nej. Omröstningsresultat 2 Vid voteringen avges 41 ja-röster och 23 nej-röster, 1 ledamot är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av till denna paragraf bifogade förteckning. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll För- och grundskolenämndens protokoll Skolkontorets tjänsteskrivelse Gymnasienämndens protokoll Gymnasiekontorets tjänsteskrivelse Motion 46/16 Beslutet sänds till: Motionären För- och grundskolenämnden Gymnasienämnden

30 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 Voteringslista 403 Omröstningsresultat 1 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Frånv S Bertil Almgren X M Henry Andersson X S Pierre Lidström X S Ola Burström X V Hans-Eric Wallin Lova Torstensson X S Lorents Burman X KD Charlotta Enqvist X S Daniel Enwall Martin Eliasson X S Robert Eskelinen X S Kenneth Fahlesson X L Lars Åhman X MP Daniela D Angelo Jan-Erik Engman X Wikström C Gunilla Hedlund Kurt Vallmark X M Lenita Hellman Nils E Vesterberg X S Emilia Hallin Elizabeth Westerlund X MP Magnus Hjonequist X S Robert Ignberg Gunnel Sandström X SD Per Olofsson X S Iosif Karambotis X S Åsa Karlsson X S Peter Stensmar X V Lina Lindahl Thomas Hashemi X M Anette Lindgren X C Kjell Bergmark X M Andreas Löwenhöök X M Micaela Löwenhöök X L Andreas Westerberg X S Carina Lundmark X S Anna Lundström X S Gunilla Lundström X S Maria Marklund X S Jasmine Ravaghi X S Kamel Mnad X KD Lennart Hägglund Lena Sandberg X S Anna-Britta Lundberg X S Britt-Marie Nyhlén X V Filip Palukka X C Maria Sandström X S Staffan Asplund X S Jonas Segerlund X Transport

31 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Frånv S Fredrik Stenberg X S Valter Stenberg X L Stina Engström X M Johan Söderberg X S Tomas Teglund X V Joakim Wallström X S Börje Lindström X V Jeanette Velander X L Jens Wennberg X S Erik Vikström X MP Rune Wästerby X S Evelina Fahlesson X L Håkan Lindh Olof Hasslow X S Daniel Ådin X S Caroline Cercio Lidström X V Agneta Hansson X S Ann Åström X MP Hans Brettschneider X SD Peter Lindkvist X C Carina Sundbom X C Håkan Andersson X S Helen Englund Åberg X S Annica Bray X C Gabriella Rymark X S Tomas Marklund X Summa:

32 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 32 Voteringslista 403 Omröstningsresultat 2 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Frånv S Bertil Almgren X M Henry Andersson X S Pierre Lidström X S Ola Burström X V Hans-Eric Wallin Lova Torstensson X S Lorents Burman X KD Charlotta Enqvist X S Daniel Enwall Martin Eliasson X S Robert Eskelinen X S Kenneth Fahlesson X L Lars Åhman X MP Daniela D Angelo Jan-Erik Engman X Wikström C Gunilla Hedlund Kurt Vallmark X M Lenita Hellman Nils E Vesterberg X S Emilia Hallin Elizabeth Westerlund X MP Magnus Hjonequist X S Robert Ignberg Gunnel Sandström X SD Per Olofsson X S Iosif Karambotis X S Åsa Karlsson X S Peter Stensmar X V Lina Lindahl Thomas Hashemi X M Anette Lindgren X C Kjell Bergmark X M Andreas Löwenhöök X M Micaela Löwenhöök X L Andreas Westerberg X S Carina Lundmark X S Anna Lundström X S Gunilla Lundström X S Maria Marklund X S Jasmine Ravaghi X S Kamel Mnad X KD Lennart Hägglund Lena Sandberg X S Anna-Britta Lundberg X S Britt-Marie Nyhlén X V Filip Palukka X C Maria Sandström X S Staffan Asplund X S Jonas Segerlund X Transport

33 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 33 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Frånv S Fredrik Stenberg X S Valter Stenberg X L Stina Engström X M Johan Söderberg X S Tomas Teglund X V Joakim Wallström X S Börje Lindström X V Jeanette Velander X L Jens Wennberg X S Erik Vikström X MP Rune Wästerby X S Evelina Fahlesson X L Håkan Lindh Olof Hasslow X S Daniel Ådin X S Caroline Cercio Lidström X V Agneta Hansson X S Ann Åström X MP Hans Brettschneider X SD Peter Lindkvist X C Carina Sundbom X C Håkan Andersson X S Helen Englund Åberg X S Annica Bray X C Gabriella Rymark X S Tomas Marklund X Summa:

34 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Håkan Andersson (C) om nya äldreboenden och fler trygghetsboenden (78/16) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Håkan Andersson (C) har inkommit med en motion i vilken föreslås att kommunfullmäktige får i uppdrag att tillsammans med Skellefteåbostäder AB (SKEBO) och socialnämnden utreda möjligheten att ersätta några äldreboenden (t.ex. Dammen, Klockarhöjden och Hedvigsgården) med nya och bygga om det gamla till trygghetsboende; att andra fastighetsbolag än SKEBO ges möjlighet att ta över äldreboenden och bygga om det till trygghetsboende; att andra fastighetsbolag än SKEBO ges möjlighet att bygga nya äldreboenden som hyrs ut till kommunen; att fastighetsbolag som erbjuder sig att även inrätta trygghetsboende i utvalda mindre tätorter ges förtur när det gäller att ta över gamla äldreboenden eller att bygga nya. Kommunledningskontoret har yttrat sig över motionen och påpekat att det finns ett behov av att utveckla äldreboenden/särskilda boenden i Skellefteå kommun, men att det inte är säkert att den bästa vägen att gå är att bygga om befintliga äldreboenden till trygghetsboenden. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att remittera motionen, samt kommunledningskontorets yttrande, till socialnämnden. Socialnämnden beslutade att instämma i den bedömning som gjorts av kommunledningskontoret, samt föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås. Inlägg Håkan Andersson (C), Peter Lindkvist (SD), Charlotta Enqvist (KD), Hans Brettschneider (MP), Lorents Burman (S), Joakim Wallström (V), Andreas Löwenhöök (M) samt Kenneth Fahlesson (S) yttrar sig. Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås. Håkan Andersson (C), Charlotta Enqvist (KD), Hans Brettschneider (MP) samt Andreas Löwenhöök (M) yrkar bifall till motionen. Peter Lindkvist (SD), Lorents Burman (S) samt Kenneth Fahlesson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.