PROTOKOLL 1 (69)

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (69) Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, klockan , , Beslutande Se sidan 2 Övriga deltagande Johan Forssell, sekreterare Dick Hellman, revisionens ordförande, 1 Åsa Lundmark, registrator Ingegerd Saarinen (MP), ej tjänstgörande ersättare, 7, 11 Justerare Börje Lindström samt Magnus Hjonequist Paragrafer 1-25 Ersättare Jasmine Ravaghi samt Peter Stensmar Underskrifter.. Tomas Marklund, ordförande Johan Forssell, sekreterare.. Börje Lindström, justerare. Magnus Hjonequist, justerare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Johan Forssell

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare S Bertil Almgren X M Henry Andersson X S Pierre Lidström X S Ola Burström X V Hans-Eric Wallin 1 X Lova Torstensson S Lorents Burman X KD Charlotta Enqvist X S Daniel Enwall 8 25 X Gunnel Sandström 1-7 S Robert Eskelinen X S Kenneth Fahlesson X L Lars Åhman 9-25 X Birgitta Burström 1-8 MP Daniela D Angelo X Wikström C Gunilla Hedlund X Kurt Vallmark M Lenita Hellman X S Emilia Hallin 9-25 X Lars Lundmark 1-8 MP Magnus Hjonequist X S Robert Ignberg X SD Per Olofsson X S Iosif Karambotis X Fredrik Lundberg S Åsa Karlsson X S Peter Stensmar X V Lina Lindahl X M Anette Lindgren X C Kjell Bergmark X M Andreas Löwenhöök X M Micaela Löwenhöök 1 X 11, L Andreas Westerberg X S Carina Lundmark X Elsy Larsson S Anna Lundström X S Gunilla Lundström X S Maria Marklund X S Jasmine Ravaghi X S Kamel Mnad X KD Lennart Hägglund X Petter Ershag 1-8 Lena Sandberg 9-25 S Anna-Britta Lundberg X S Britt-Marie Nyhlén X Solweig Widmark-Andersson V Filip Palukka X C Maria Sandström 1 8, S Staffan Asplund X S Jonas Segerlund X X Maria Bernsson 9 12, 16-25

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare S Fredrik Stenberg X S Valter Stenberg X L Stina Engström X M Johan Söderberg X Nils E Vesterberg 7 25 S Tomas Teglund X V Joakim Wallström X S Börje Lindström X V Jeanette Velander X L Jens Wennberg X S Erik Vikström X MP Rune Wästerby X S Evelina Fahlesson X L Håkan Lindh X S Daniel Ådin 9-25 X Boel Berggren 1-8 S Caroline Cercio Lidström X V Agneta Hansson X S Ann Åström X Hans Westin MP Hans Brettschneider X SD Peter Lindkvist X C Carina Sundbom X C Håkan Andersson X S Helen Englund Åberg x S Annica Bray X Gun-Marie Johansson C Gabriella Rymark X Helena Moen S Tomas Marklund X

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 1 Dnr KS Revisorerna har ordet Revisonens ordförande Dick Hellman informerar om att revisionen har inlett arbetet med att sammanfatta 2017 års verksamhet. Planeringen av 2018 års granskningar har inletts, revisionen tar gärna emot förslag beträffande granskningar.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 2 Dnr KS Fråga av Andreas Westerberg (L) om att kommunen inte lämna ut lex Sara-rapporter Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Westerberg (L) har till socialnämndens ordförande ställt följande fråga: I en debattartikel i Norran anklagas Skellefteå kommun av nyhetsbyrån Siren för domstolstrots. Ärendet rör lex Sarah-rapporter som kommunen inte vill lämna ut dömde kammarrätten i Sundsvall att kommunen ska lämna ut handlingar i ett liknande ärende. Med anledning av detta frågar jag socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson: Stämmer det att kommunen vägrar lämna ut lex Sarah-rapporter trots att kommunen dömts att göra det tidigare? Socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) lämnar följande svar: En begäran från en nyhetsbyrå om utlämnande av Lex Sarah-anmälningar har avslagits, ett avslag som har överklagats till kammarrätten. Orsaken till avslaget är att även om frågan behandlades i Kammarrätten 2012, så ger domen inget bra svar på frågan om när en Lex Sarah-rapport blir en allmän handling, och därmed i förlängningen offentlig. En Lex Sarah-rapport är något som verksamheten är skyldig att upprätta, den ska inte passera nämnden utan skickas in direkt missförhållandens uppmärksammas. Blir den då allmän trots att nämnden inte har haft med upprättande och inskickande att göra? Den frågan har diskuterats, utan att någon har kunnat ge ett tydligt svar, och då är det bästa sättet att få ett klarläggande att Kammarrätten prövar frågan på nytt. Men jag vill påpeka att en Lex Sarah-rapport alltid blir offentlig, när den händelse rapporten handlar om har utretts. Men socialkontoret gör den bedömningen att lex Sarahrapporter blir allmän handling först när utredningen är klar. Eftersom rapporten ingår i utredningsunderlaget blir den först då en allmän handling. Nyckelfrågan är när rapporten blir allmän, och det hoppas jag att Kammarrättens kommande dom ska ge klarhet i. Den här frågan har inte varit upp och prövats i politiken i socialnämnden. Det är tjänstepersoner som har gjort en bedömning och vill få frågan prövad i domstol. En allmän handling som får lämnas ut ska på begäran genast eller så snart det är möjligt lämnas ut till den som begär ut handlingen.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 Sedan Andreas Westerberg (L) och Kenneth Fahlesson (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 3 Dnr KS Fråga av Jens Wennberg (L) om flytten av arbetsmarknadsenheten Kommunfullmäktigeledamoten Jens Wennberg (L) har till gymnasienämndens ordförande ställt följande fråga: Arbetsmarknadsenheten har tidigare legat under kommunledningskontorets ansvar. Det är beslutat att arbetsmarknadsenheten ska överföras till gymnasiekontoret och bli deras ansvarsområde. Arbetsmarknadsenheten har ett väldigt viktigt jobb att fylla inom kommunen. De jobbar bland annat med ferieverksamheten för elever i åk 9 och första års gymnasister. Alla har inte möjlighet att själva kunna ordna sig ett feriearbetar. Det är otroligt viktigt att elever bereds en möjlighet att få komma ut på ett feriearbete. Alla mår bra att få lära sig ta ansvar för en arbetsuppgift och känna sig behövd. Särskilt viktigt är det i dag när vi har väldigt många nya svenskar i kommunen. Dessa har inte något kontaktnät som kan hjälpa dem till att kunna ordna ett eget feriearbete. Jag blir därför orolig, fundersam när jag nås av informationen att arbetsmarknadsenheten, kommer att åläggas ett sparbeting i samband med att de flyttar från kommunledningskontoret till gymnasiekontoret. Mina frågor till gymnasienämndens ordförande är: - Hur stort blir sparbetinget på arbetsmarknadsenheten? - Hur kommer detta att påverka arbetsmarknadsenhetens verksamhet till exempel ferieverksamheten? Gymnasienämndens ordförande Bertil Almgren (S) lämnar följande svar: 1. Hur stort blir sparbetinget för arbetsmarknadsenheten (AME)? Svar: Kommunfullmäktige har inför 2018 sänkt driftsanslaget från 29,9 miljoner kr till 28 miljoner kronor. Ett av skälen är det starka arbetsmarknadsläget som förväntas under miljoner till kommunstyrelsen förfogande för arbetsmarknadsåtgärder har omfördelats till bl.a. bidrag till trygghetsboenden. Sparbetinget blir 1,9 miljoner kr samt att möjligheten att ansöka om medel under året tagits bort. 31 januari kommer Gymnasienämnden att besluta om utvecklingsrapporten för 2019 och framåt. Rapporten kommer att lägga grunden för den inriktning Gymnasienämnden vill se för AME åren framöver arbetar nämnden med de mål för AME som Kommunstyrelsen beslutade samt har inlett en genomlysning av enheten för att inför 2019 sätta egna mål och forma en verksamhet anpassad till den budget nämnden tilldelats.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 2. Hur kommer detta att påverka arbetsmarknadsenhetens verksamhet tex ferieverksamheten? Svar: Nivån på ca 5 miljoner kronor för ferieverksamheten kommer under 2018 att vara oförändrad. I detta ingår för 2018 även kostnader för personal och IT-system. Ersättningsnivån på 58 kr/timme för ungdomar i gymnasiet, årskurs 1 och 2 och 52 kr för ungdomar från årskurs 8-9 blir oförändrade enligt beslut från personalnämnden. Det finns ett tydligt syfte med att kommunen anordnar feriepraktik som innebär att ge ungdomarna en första viktig erfarenhet av arbetsmarknaden och också att knyta kontakter med t.ex. arbetsgivare. Därför är inte antalet platser ett mål i sig utan vi behöver god kvalitet på feriepraktikplatserna, både i det som anordnas av kommunen och organisationer utanför. En platsgaranti föreslås för 2018 som innebär ett löfte om erbjuden plats av minst ett av två sökta tillfällen. Det kan också tilläggas att de som kommer att erbjudas och gå sommarskola inte är prioriterad inom feriepraktikverksamheten. Sammantaget görs bedömningen att totala antalet platser kommer att minska något för att klara budget samt det som redovisats ovan. Sedan Jens Wennberg (L) och Bertil Almgren (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 4 Dnr KS Interpellation av Lenita Hellman (M) om vad den nya kemikalieskatten kostar kommunen (43/17) Kommunfullmäktigeledamoten Lenita Hellman (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Den 1 juli trädde den omtalade kemikalieskatten i kraft. En skatt som läggs på elektronik innehållande brom-, klor- och fosfor. Dessa ämnen används som brandskyddsmedel i bland annat datorer. Med elektronikskatten läggs det på 120 kr/kg i skatt. I Skellefteå kommun har vi sedan några år tillbaka en 1:1-satsning som innebär att alla elever i årskurs 6 skall ha tillgång till en egen dator eller läsplatta, det samma gäller för eleverna på gymnasieskolorna. De två skolförvaltningarna köper alltså in ca 900 datorer vardera för att dela ut till sina elever. För kommande upphandlingar innebär den nya skatten nästan kr i ökade kostnader per årskurs som ska förses med datorer. Utöver elevdatorerna köper förvaltningarna in personaldatorer samt och annan elektronik som behövs i undervisningen. Skellefteå kommuns skolor är redan idag underfinansierade och förvaltningarna får kämpa varje år för att klara budgeten. Med anledning av ovanstående har jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S): 1. Hur stora kostnader innebär den nya kemikalieskatten totalt för Skellefteå kommun? 2. Kommer förvaltningarna att få kompensation för kostnader som den nya skatten orsakar, eller ska detta tas från ordinarie budget? 3. Kommer upphandlingsrutinen ändras så att anbudssumman blir så stor så att datorerna kan köpas från utlandet och man på så vis kringgår skatten? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: Genom skatten vill riksdagen påverka att mer miljö- och hälsovänliga alternativ i stället används vid produktion av framtida produkter. Kemikalieskatten för en normalstor mobiltelefon kommer att ligga på mellan 2 och 20 kronor, vilket är en rätt liten kostnad i förhållande till telefonens pris.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 Skatten begränsas till maximalt 320 kronor per vara, så att en vara inte ska få en oproportionerligt hög skatt. Hur mycket av detta som påverkar skolan kommer ju att variera men det kan handla om mellan tkr i ökade kostnader för skolan. Detta kan ställas till för- och grundskolans budget på 1,3 miljarder. Kemikalieskatten innebär att kommunens årliga datorinköp blir totalt mellan tkr dyrare. Detta kan ju då ställas mot kommunens omsättning som är över 6 miljarder kronor. Svar på fråga 2: Sedan om skolan behöver kompenseras med tusen får vi hantera i budgetberedningen. Svar på fråga 3: Redan idag så upphandlas det i vissa fall med stora volymer. Men nej, det är inte kommunens uppgift att kringgå lagar för att slippa betala skatt i Sverige. Jag tror de allra flesta håller med om att det är viktigt att minska mängden farliga kemikalier i våra barns vardag. Sedan Lenita Hellman (M) och Lorents Burman (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 5 Dnr KS Interpellation av Carina Sundbom (C) om stängning av Åbyns förskola (47/17) Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har till för- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: För- och grundskolenämnden har tagit beslut om att lägga ner förskolan och fritidshemmet i Åbyn, Byske. Detta motiverades i underlaget till beslutet med att förskolan och fritidshemmet har det väldigt besvärligt ekonomiskt. Det hänvisas även till kvalitetsmässiga svårigheter. Muntligt har nämnden, och även kommunstyrelsens arbetsutskott, fått veta att det är för få barn och att föräldrarna förstod och tyckte det var okej med nedläggningen. Två veckor efter beslutet kunde vi läsa i Norran (Norran tisdag 21 november 2017) att föräldrarna inte fått ordentlig information om nedläggningen av förskolan och fritids. De har inte haft någon möjlighet att bemöta förslaget innan beslutet togs. Både föräldrar och personal ifrågasätter beslutet och argumenten som legat till grund för beslutet. Förskolan följer läroplanen och kvaliteten på förskolan är hög, enligt vad förskolechefen uttryckt till föräldrar och personal bara veckor innan beslutet. Antalet barn blir fler än de som redovisas i underlaget och föräldrar har även fått veta att stängningen inte handlar om ekonomin. Här går då uppgifterna isär. Undermåliga underlag och bristande dialog gör att misstroende väcks. Vad är det verkliga motivet till nedläggning? Stängs förskolan och fritids i Åbyn så blir det ett hårt slag mot byn och de boende i området. För Åbyn är en bygd som skulle kunna vara en tillväxtort, bara förutsättningarna ges. Kommunfullmäktige har fastställt en princip om att samtliga skolnedläggningar ska prövas av kommunfullmäktige, då de anses vara frågor av principiellt viktig karaktär för kommunen. Förskolan är av principiellt viktig karaktär för Åbyn-bygden. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följanden frågor: Varför redovisas inte den ekonomiska situationen inför beslutet om nedläggning av Åbyns förskola och fritidshem? Vad är det i läroplanen som Åbyns förskola inte uppfyller? Varför har ni inte haft en transparent dialog med föräldrar och personal inför beslutet? Kommer stängningen av förskolan att lyftas upp till kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut?

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar: 1. Den ekonomiska situationen när det är för få barn i en verksamhet beskrivs i ärendet. I förhållande till antalet barn är personalkostnaderna väldigt höga. I nuläget har förskolechef bestämt att det ska vara lite mer personal än vad ekonomin egentligen tillåter i Åbyn. I respektive förskolechefs ekonomi balanseras kostnaderna mellan ett antal förskolor. Budgeten fördelas utifrån den tid barnen är i förskolan, och nämnden förstår att om det är för få barn i en verksamhet så måste det prövas om det är försvarbart eller inte. Förskolechef får intäkter baserat på antal barn utifrån en grundnivå och en socioekonomisk fördelning och ersättningen baseras på antalet inskrivna timmar. Vid beslutstillfället fanns tre förskolebarn från hösten 2018 samt 10 fritidsbarn vilket innebär en kostnadstäckning för ungefär en medarbetare. Att det är för få barn i förskola och fritidshem är vad som ligger bakom nämndens beslut om nedläggning. 2. När en barngrupp blir extremt liten eller stor så innebär det påfrestningar och svårigheter att jobba mot förskolans mål. I läroplanen för förskolan finns mål skrivna som arbetslaget ska se till att möjliggöra; Arbetslaget ska dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn. Arbetslaget ska också ta tillvara varje barns förmåga att vilja ta ett större ansvar för sig själva och för samvaron i gruppen. Förskolläraren ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin sociala utveckling och att de ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen. Förskolan ska bland annat sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler och utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. I förskolan ska barn möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och barngruppen. På förskolan är den barngrupp som barnet befinner sig i, samt förskolläraren och arbetslaget viktiga för att barnet konkret ska få möjlighet att dela upplevelser, samspela, dela tankar, kunskaper och erfarenheter samt lära och utvecklas tillsammans med andra i konkreta sammanhang. I en grupp är det också viktigt att få en tillhörighet och känna sig värdefull. Då gruppen blir för liten så blir barngruppens värde

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 som resurs för lärande och utveckling sårbar. Antal barn i en barngrupp innebär inte att alla barn är på förskolan alla dagar. Sjukdom, semester, få vistelsetimmar kan minimera gruppen till att inte vara en grupp. Att vara i just en grupp handlar om ett lärande och blir till en värdefull kompetens att ha med sig vidare i livet. I uppdraget för förskolan finns också leken som en central del av den pedagogik som finns i förskolan. För att barn ska få möjlighet att leka, utvecklas till ett lekande barn behövs en grupp att skapa relationer med, att konflikthantera med, utmanas av, få erfarenheter av och utvecklas tillsammans med. Det är alltså framförallt den lilla storleken på barngruppen som gör att det finns få barn att interagera med och samtidigt blir det svårt att bemanna en enhet med så få inskrivna barn där antalet medarbetare i sig också gör att det blir extremt sårbart. Få barn innebär få medarbetare och då blir det också svårt att hålla ihop verksamheten som ska vara öppen mellan kl Finns det inte tillräckligt med medarbetare så blir inte kvalitén bra och då drabbas barnen. 4. Jag hävdar med bestämdhet att en transparent dialog har förts med föräldrar, via förskolechef, ett antal gånger sedan 2016, då förskolechef för första gången påtalat detta för föräldrar. Redan då insåg hen att barnunderlaget skulle vara för litet för en väl fungerande verksamhet hösten Föräldrar har informerats via både förskoleråd, föräldramöten och enskilda samtal med vårdnadshavare. Det kommunen brustit i när det gäller detta ärende är att föräldrarna via media fick veta att beslutet var fattat. Efter nämndens beslut skulle naturligtvis information om beslutet ha skickats direkt till vårdnadshavare. 4.Nej. Sedan Carina Sundbom (C), Fredrik Stenberg (S), Helena Moen (C), Jeanette Velander (V) samt Maria Sandström (C) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 6 Dnr KS Interpellation av Andreas Westerberg (L) om tiden mellan beslut och plats i särskilt boende inom äldreomsorgen (48/17) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Westerberg (L) har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: Kommunfullmäktige informeras regelbundet om ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen. Informationen sker i form av en rapport som kommunen är skyldig att sammanställa för att visa att den följer lagen om att gynnande beslut ska verkställas inom tre månader. Rapporten berör bland annat verkställande av beslut angående särskilt boende inom äldreomsorgen. Under 2017 visade rapporterna på en tämligen stabil situation det första halvåret, men antalet ej verkställda beslut ökade under tredje kvartalet. Beslut om särskilt boende föregås av en prövning av den enskildes behov. Den som på grund av demens eller andra sjukdomar önskar plats på särskilt boende, får ett beslut utifrån den bedömning som kommunens biståndsbedömare gör. Vid ett gynnande beslut måste kommunen verkställa det inom tre månader. Den individuella prövningen är en central del av hur systemet med särskilda boenden fungerar. Människor ska ges bistånd utifrån behov, inte av andra skäl. Detta innebär att när behoven väl är konstaterade så bör kommunen skyndsamt se till att besluten verkställs. De rapporter som kommunfullmäktige tar del av och vanligtvis godkänner, ger viktig information angående hur kommunen lever upp till lagstadgade krav. Däremot visar de inte vad kommunen själv har för ambitioner eller hur kommunen faktiskt lever upp till dem. Vad anser kommunen själv? Hur lång tid ska den enskilde vänta från beslut om särskilt boende till dess att den kan flytta in? Med anledning av detta frågar jag socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson: Hur lång tid tar det från att äldreomsorgen i Skellefteå kommun fattat beslut om att plats på särskild boende till dess att den enskilde faktisk kan flytta in? Anser socialnämnden att den väntetiden är rimlig idag? Socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) lämnar följande svar: Fråga: Hur lång tid tar det från att äldreomsorgen i Skellefteå kommun fattat beslut om att plats på särskild boende till dess att den enskilde faktiskt kan flytta in?

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 Svar: För att få ett beslut om särskilt boende, ska den enskilde/företrädare göra en ansökan. Att beviljas ett beslut som särskilt boende innebär att den enskilde beviljas en annan form av stöd, som är vård och omsorg dygnet runt i ett särskilt boende. Det innebär många gånger att personen flyttar från hus/lägenhet som denne bott i många år, vilket i sig är en process. När den enskilde fått beslut om särskilt boende kontaktar boendeföremedlaren denne för ett informerande samtal. Vid samtalet talar man om, att särskilt boende är en form av stöd, vilken väntetid det är just nu utifrån ev. geografiskt önskemål, vad som räknas som ett geografiskt skäligt erbjudande utifrån den enskilde önskemål och vad som kan hända om situationen blir akut för personen med beslut. Den enskilde får också kontaktuppgifter till boendeförmedlaren, så att han/hon vet vem denne ska vända sig till vid frågor (både telefon och mejl) eller om situationen förändras. Även informationsbroschyren Äldreboende information till dig som snart ska flytta in lämnas ut. Vid genomgång av icke-verkställda vid årets slut 2017, hade några tackat ja och var på väg att flyttat in, andra hade geografiskt specifika önskemål, ex inom centrala stan och någon tackat nej till erbjudandet. Boendeförmedlarna jobbar med att så fort som möjligt erbjuda ett geografiskt skäligt erbjudande eller vid akuta situationer i hemmet eller vid utskrivning från sjukhuset en plats som snabbt blir tillgängligt för inflyttning. Varje gång en lägenhet blir tillgänglig för ny gäst, görs en övervägning om vem som har störst behov att flytta utifrån risker kring personen och om möjligt önskemål om placering. Medelväntetiden, från beslutsdatum till inflyttningsdatum är 90 dagar för år 2017 (314 inflyttningar). Fråga: Anser socialnämnden att den väntetiden är rimlig idag? Svar: För den enskilde och dennes företrädare är det en process från beslut till att genomföra en flytt som behöver lite tid. De flyttar som sker akut framförallt från sjukhuset blir sällan bra för den enskilde som inte hinner med i flyttprocessen. Väntetiden är inte rimlig. Det finns olika delar i väntetiden. Många äldre i Skellefteå har behov av stöd hela dygnet. Under 2017 var det 13 personer som erbjöds särskilt boende, men som valde att vänta mellan 4 månader och 9 månader innan inflyttning. Det här visar även på ett behov av att det byggs nya särskilda boenden och nya trygghetsboenden i Skellefteå.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 Sedan Andreas Westerberg (L), Kenneth Fahlesson (S), Joakim Wallström (V) samt Peter Lindkvist (SD) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 7 Dnr KS Interpellation av Ingegerd Saarinen (MP) om kommunens va-nät (49/17) Tjänstgörande ersättaren i kommunfullmäktige Ingegerd Saarinen (MP) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande interpellation: I tidningen Dagens samhälle och andra media har det diskuterats att kommunernas va-nät ofta är gamla och i behov av renoveringar. Jag vill fråga tekniska nämndens ordförande Ola Burström hur läget är i Skellefteå kommun. Hur många meter va-ledningar finns? (I stan respektive kommundelarna) Hur många läckage/skador har vi haft per år på va-nätet de senaste fem åren? Vad har det kostat att åtgärda läckor/skador på va-nätet per år under de senaste fem åren? Hur många meter har bytts/renoverats per år utöver läckage/skador de senaste fem åren? Hur mycket har dessa renoveringar/byten kostat? Hur bedömer tekniska kontoret tillståndet på ledningarna i centralorten respektive kommundelarna? Har tekniska kontoret en plan för renoveringar av va-nätet och hur ser den ut? Bedömer tekniska nämndens ordförande att utbyten/renoveringar av vanäten görs i tillräcklig takt. Om inte, vad skulle behövas Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar: I interpellationen ställs frågor om kommunens va-ledningsnät. Hur många meter VA-ledningar finns? (I stan resp. kommundelarna) Vatten (m) Spill (m) Dagvatten(m) Myrheden Granbergsträsk Jörn Stavaträsk Fällfors Renström Sandfors

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 Vatten (m) Spill (m) Dagvatten(m) Svanfors Boliden Åbyn (Byske) Byske Slind Abborren (stan) Bureå Ö. Falmark Ragvaldsträsk Mjödvattnet Burträsk Innansjön Storbrännan Åsträsk Kalvträsk Lövånger Talludden Bygdeträsk Bygdsiljum Summa: Hur många läckage/skador har vi haft per år på VA-nätet under de senaste fem åren? År Antal vattenläckor Antal avloppsstopp * Summa: * till och med augusti 2017 Vad har det kostat att åtgärda läckor/skador på VA-nätet per år under de senaste fem åren? Akuta åtgärder för vattenläckor och avloppsstoppar, ger följande kostnader: Vattenläckor: Varje vattenläcka kostar cirka kr att åtgärda. Som redovisats ovan varierar antalet läckor per år. Om man räknar med 50 vattenläckor per år, blir detta cirka 2,5 miljoner kronor per år eller cirka 12,5 miljoner kronor under en femårsperiod.

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 Avloppsstoppar: Varje avloppsstopp kostar cirka kr att åtgärda. Som redovisats ovan varierar antalet stoppar per år. Om man räknar med 300 avloppsstoppar per år, blir detta cirka 1,05 miljoner kronor per år eller cirka 5,25 miljoner kronor under en femårsperiod. Kostnad för källaröversvämningar på grund av avloppsstoppar varierar kraftigt under åren. De senaste åren har kostnaderna varierat mellan 0,4 1,5 miljoner kronor/år. Hur många meter har bytts/renoverats per år utöver läckage/skador de senaste 5 åren? En genomgång av va-ledningsutbyte och renovering ger följande resultat för perioden : År Vattenledningar(m) Spillvattenledningar(m) Dagvattenledningar(m) Genomsnitt, perioden Genomsnittlig utbytestakt [%] 0,62 0,56 0,32 Svenskt Vatten - VASS-statistik*1) Utbytestakt [%] 0,36 0,55 0,24 *1)Jämförelsen avser kommuner i storlek invånare (2015) Längden va-ledningar som byts ut eller renoveras, varierar mellan olika år, beroende på vilka projekt som är prioriterade. Om projekten är komplexa, med svåra markförhållanden, med många andra ledningar och kablar i samma ledningsgrav, t.ex. fjärrvärme, tele, fiber etc., då kan antalet meter va-ledning som byts ut eller renoveras vara lägre. Projekten kan för den skull vara väldigt värdefulla utifrån behovet.

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 Ovanstående visar att utbytestakten i Skellefteå är i paritet med motsvarande kommuner i Sverige. Detta visar dock inte om utbytestakten är tillräckligt hög i absoluta tal. Sveriges kommuner i allmänhet ser ett behov av att öka utbytestakten i sina va-ledningsnät, så också i Skellefteå. Hur mycket har dessa renoveringar/byten kostat? Ekonomisystemet är inte uppbyggt så att man på ett enkelt sätt kan ta fram summerade kostnader för projekt som pågår över flera budgetår. Det är väldigt tidskrävande att göra en sådan genomgång för alla projekt under den senaste femårsperioden. Därför redovisas istället den beviljade budgeten för planerade åtgärder för respektive år. 2013: 18 miljoner kronor 2014: 22 miljoner kronor 2015: 26 miljoner kronor 2016: 26 miljoner kronor 2017: 30 miljoner kronor Hur bedömer tekniska kontoret tillståndet på ledningarna i centralorten respektive kommundelarna? Samhällsbyggnad vatten & avfall ser ett stort behov av resurser för valedningsombyggnad, såväl ekonomiska resurser som personella resurser. Till personella resurser räknas såväl projektering som utförande av valedningsombyggnader. Generellt har spillvattenledningarna bättre status i Skellefteå centralort jämfört med i kommunens ytterområden. I samband med att samhällsbyggnad vatten & avfall arbetat med att bygga om ett antal mindre avloppsanläggningar i kommunens ytterområden, har inläckage i spillvattennätet särskilt uppmärksammats, så kallat ovidkommande vatten. Detta märks genom ett högre inflöde till våra lokala avloppsreningsverk, än vad som är rimligt i förhållande till antal anslutna va-abonnenter. När det gäller dricksvatten- respektive dagvattenledningar är skillnaderna mindre mellan centralort och ytterområden.

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 Har tekniska kontoret en plan för renoveringar av VA-nätet och hur ser den ut? Samhällsbyggnad vatten & avfall har en projektplan som kontinuerligt uppdateras, bland annat med utgångspunkt i den driftsstatistik som förs över vattenläckor och avloppsstoppar. Denna projektplan ligger sedan till grund för de investeringsäskanden som görs varje år. I det senaste äskandet som godkändes av tekniska nämnden vid sammanträdet i december 2017, är ramanslagen för valedningsombyggnader sammantaget 30 miljoner kronor för år 2019, samt 35 miljoner kronor /år för planperioden Äskandet för 2019 beslutas av kommunfullmäktige under våren Tillgängliga medel för år 2018, inklusive ombudgetering av medel vid bokslut 2017, är i samma storleksordning, cirka 30 miljoner kronor. Vid tekniska nämndens sammanträde i januari 2018, kommer ett ärende om årstidplan upp för beslut. Där redovisas en samordnad tidplan tillsammans med samhällsbyggnad gator & parker. När det gäller va-ledningsombyggnader för 2018 redovisas: Lund, etapp 2 Risgatan Myckle-Medle Bölevägen Aldergatan Kusmark Skolgatan, Bureå samt Anläggning av nya serviser Inför 2019 och därefter följande år, kommer en liknande årstidplan med va-ledningsombyggnader att upprättas.

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 Bedömer Tekniska nämndens ordförande att utbyten/renoveringar av VAnäten görs i tillräcklig takt. Om inte, vad skulle behövas? Jag ser också liksom samhällsbyggnad vatten & avfall ett stort behov av resurser för va-ledningsombyggnad, såväl ekonomiska resurser som personella resurser. Till personella resurser räknas såväl projektering som utförande av va-ledningsombyggnader. Därför har äskandet av investeringsmedel ökat för varje planperiod. För perioden är äskandet 170 Mkr. Ett äskande som revideras för varje år. För att hinna med att göra de va-ledningsombyggnader som behövs, pågår för närvarande ett upphandlingsarbete i syfte att teckna ramavtal med entreprenör för utförande av va-ledningsombyggnader. Behovet av va-ledningsombyggnader uppdateras kontinuerligt. Detta leder i sin tur till nödvändiga revideringar i investeringsäskande och resurser för genomförande. Sedan Ingegerd Saarinen (MP), Ola Burström (S) samt Kjell Bergmark (C) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 8 Dnr KS Interpellation av Andreas Löwenhöök (M) om offentlighetsprincipen (50/17) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: I en debattartikel den 20 december 2017 ifrågasätter chefredaktören och nyhetschefen för Nyhetsbyrån Siren varför Skellefteå kommun inte lämnar ut rapporter om personer som far illa inom omsorgen trots att domstolen har ålagt kommunen att göra det. De rapporter som skribenterna hänvisar till är så kallade lex Sarahanmälningar. Alltså de rapporter som anställda ska göra om de upptäcker missförhållanden och/eller påtagliga risker för missförhållanden inom äldreomsorgen eller verksamheten som ska ge stöd och service till människor med funktionsnedsättning. I debattartikeln tydliggör skribenterna att Kammarrätten i Sundsvall har beslutat att Skellefteå kommun måste lämna ut rapporterna redan för fem år sedan. Men att kommunen trotsar detta domslut och vägrar nu att lämna ut rapporterna. Vidare så hänvisar debattartikeln till flera rättsfall och rådande praxis som säger att kommunen måste lämna ut dessa rapporter. Till exempel: Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål ( ) Kammarrätten i Stockholms dom i mål ( ) Justitieombudsmannens ämbetsberättelse för riksdagsåret (JO 2000/01 sid 522) Jag har ingen anledning att betvivla korrektheten i den debattartikel som representanterna för Nyhetsbyrån Siren har skrivit, och ur ett politiskt perspektiv väcker artikeln ett stort antal frågetecken kring Skellefteå kommuns agerande. Vill kommunen medvetet mörka missförhållanden i exempelvis den kommunalt utförda äldreomsorgen? Vilka nödvändiga debatter, till exempel om att tillförsäkra en omsorg med hög kvalitet och utan omsorgsbrister, går Skellefteås invånare miste om? Ifjol kunde vi stolt fira att svensk tryck- och yttrandefrihet har funnits i 250 år. I den så är offentlighetsprincipen en central del. Offentlighetsprincipen ska ge alla invånare rätt till insyn i myndigheter och beslutande församlingar. En rättighetsinstitution som är en del av vår grundlag viktigt att försvara och utveckla.

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 Mot bakgrund av ovanstående har jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S): Är offentlighetsprincipen viktig för Skellefteå kommun? Varför lämnar Skellefteå kommun inte ut lex Sarah-anmälningar i enlighet med Kammarrättens domslut? Med vilken rätt trotsar Skellefteå kommun domar och juridisk praxis? Vill Skellefteå kommun mörka missförhållanden inom exempelvis äldreomsorgen och den verksamhet som ska ge stöd och service till människor med funktionsnedsättning? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: 1. Offentlighetsprincipen är en av de absolut viktigaste grundstenarna i vårt demokratiska system. Att den är grundlagsfäst visar vilken betydelse den har. 2. Det är inte Skellefteå kommun som har fattat något beslut om utlämnande av Lex Sarah-anmälningar, utan att det är myndigheten Socialnämnden som fattat det beslutet. Den frågan ägs av socialnämnden, men jag ska ändå försöka ge ett svar utifrån den information jag har fått. Som det står i interpellationen så har frågan behandlats i Kammarrätten 2012 men domen ger inget bra svar på frågan om när en Lex Sarah-rapport blir en allmän handling och därmed i förlängningen offentlig. En Lex Sarah-rapport är något som verksamheten är skyldig att upprätta när medarbetare har egen misstanke eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna. Den ska inte passera eller hanteras av nämnden utan skickas vidare direkt när anmälan om missförhållanden inkommer. Blir den då allmän trots att nämnden inte har haft med upprättande och inskickande att göra? Den frågan har diskuterats mycket och bl a har SKL varit kontaktade för att ge vägledning utan att någon har kunnat ge ett tydligt svar. Då är det bästa sättet att få ett klarläggande att Kammarrätten prövar frågan på nytt. Jag kanske ska göra ett tillägg, nämligen att Lex Sarah-processen inleds med en rapport men sen ska den händelse rapporten omtalar utredas. När utredningen är klar är den en allmän handling. Eftersom rapporten ingår i utredningsunderlaget blir den då också en allmän handling. Så nyckelfrågan är när rapporten blir allmän, och det hoppas jag att Kammarrättens kommande dom ska ge klarhet i.

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Som sagt var, syftet är att få ett klarläggande av när en Lex Sarahrapport blir allmän. Det tycker jag är ett vällovligt syfte, för det kommer att vara till hjälp för både myndigheter och allmänhet om frågan blir avgjord. Jag tycker inte att det handlar om trots, utan ett försök att få en fråga avgjord. En fråga som har det har funderats mycket över utan att någon har kunnat ge ett bra svar. 4. Självklart inte! Som jag sade så är det inte frågan om en Lex Sarahrapport är allmän handling, utan när den blir det. Och att få ett tydligt svar på det tycker jag ligger i allas intresse! Sedan Andreas Löwenhöök (M), Lorents Burman (S) samt Kenneth Fahlesson (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 26 9 Dnr KS Ajournering Kommunfullmäktiges beslut Sammanträdet ajourneras kl Yrkande Tomas Marklund (S) yrkar att sammanträdet skall ajourneras kl Peter Lindkvist (SD) yrkar att sammanträdet inte skall ajourneras. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på yrkandena var för sig, och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt Tomas Marklunds yrkande. Votering begärs och verkställs enligt följande godkända voteringsproposition: Den som stöder Tomas Marklunds yrkande röstar ja, den som stöder Peter Lindkvists yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid voteringen avges 31 ja-röster och 19 nej-röster, 9 ledamöter avstår från att rösta, 6 ledamöter är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av till denna paragraf bifogade förteckning.

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 Voteringslista 9 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Avstår Frånv S Bertil Almgren X M Henry Andersson X S Pierre Lidström X S Ola Burström X V Hans-Eric Wallin Lova Torstensson X S Lorents Burman X KD Charlotta Enqvist X S Daniel Enwall X S Robert Eskelinen X S Kenneth Fahlesson X L Lars Åhman X MP Daniela D Angelo Wikström X C Gunilla Hedlund Kurt Vallmark X M Lenita Hellman X S Emilia Hallin X MP Magnus Hjonequist X S Robert Ignberg X SD Per Olofsson X S Iosif Karambotis Fredrik Lundberg X S Åsa Karlsson X S Peter Stensmar X V Lina Lindahl X M Anette Lindgren X C Kjell Bergmark X M Andreas Löwenhöök X M Micaela Löwenhöök X L Andreas Westerberg X S Carina Lundmark Elsy Larsson X S Anna Lundström X S Gunilla Lundström X S Maria Marklund X S Jasmine Ravaghi X S Kamel Mnad X KD Lennart Hägglund Lena Sandberg X S Anna-Britta Lundberg X S Britt-Marie Nyhlén Solweig Widmark- X Andersson V Filip Palukka X C Maria Sandström Maria Bernsson X S Staffan Asplund X S Jonas Segerlund X Transport

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 28 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Avstår Frånv S Fredrik Stenberg X S Valter Stenberg X L Stina Engström X M Johan Söderberg Nils E Vesterberg X S Tomas Teglund X V Joakim Wallström X S Börje Lindström X V Jeanette Velander X L Jens Wennberg X S Erik Vikström X MP Rune Wästerby X S Evelina Fahlesson X L Håkan Lindh X S Daniel Ådin X S Caroline Cercio Lidström X V Agneta Hansson X S Ann Åström Hans Westin X MP Hans Brettschneider X SD Peter Lindkvist X C Carina Sundbom X C Håkan Andersson X S Helen Englund Åberg X S Annica Bray Gun-Marie Johansson X C Gabriella Rymark Helena Moen X S Tomas Marklund X Summa:

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Håkan Andersson (C) och Carina Sundbom (C) om att rädda hyreshus i Kåge (21/17) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamöterna Håkan Andersson (C) och Carina Sundbom (C) har inkommit med en motion i vilken föreslås att möjligheten att förvärva området med obebyggd mark (fastigheten Storkåge 14:9) i närheten av skolan utreds (beslutspunkt 1); att möjligheten att bygga ut skolan på skolans befintliga tomt samt den obebyggda marken enligt första beslutspunkten utreds (beslutspunkt 2); att intresset hos fastighetsbolag att köpa och utveckla kvarteret med hyreshus vid Ulriksgatan undersöks (beslutspunkt 3). Kommunledningskontorets yttrade sig , och föreslog att motionen avslogs. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att återremittera ärendet för kompletteringar samt för besvarande av de motioner som ställs i motionen. Kommunledningskontoret har därefter inkommit med ett nytt yttrande och föreslog att motionen avslås. Kommunstyrelsen beslutade att remittera motionen till för- och grundskolenämnden. För- och grundskolenämnden beslutade att överlämna synpunkter till kommunstyrelsen. Synpunkterna kan sammanfattas med att en eventuell utbyggnad av skolan i Kåge bör ske i anslutning till nuvarande skolområde och att det därför är bra om det finns byggbar yta i närheten av skolan. Kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås. Inlägg Carina Sundbom (C), Håkan Andersson (C), Lorents Burman (S), Peter Lindkvist (SD), Daniel Ådin (S), Hans Brettschneider (MP), Micaela Löwenhöök (M), Evelina Fahlesson (S) samt Andreas Westerberg (L) yttrar sig. Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås. Carina Sundbom (C), Henry Andersson (C), Peter Lindkvist (SD) samt Hans Brettschneider (MP) yrkar bifall till motionen. Lorents Burman (S), Daniel Ådin (S), Micaela Löwenhöök (M), Evelina Fahlesson (S) samt Andreas Westerberg (L) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

30 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 Håkan Andersson (C) yrkar att, för det fall kommunfullmäktige avslår yrkandet om bifall till motionen, rivningen skjuts upp till dess att kommunen bestämt vad tomten ska användas till och att ersättningsbostäder byggts i Kåge. Beslutsgång 1 Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag samt Carina Sundboms m fl yrkande var för sig, och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs enligt följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som stöder Carina Sundboms m fl yrkande röstar nej. Omröstningsresultat 1 Vid voteringen avges 52 ja-röster och 11 nej-röster, 1 ledamot avstår från att rösta, 1 ledamot är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av till denna paragraf bifogade förteckning. Beslutsgång 2 Ordföranden meddelar att han inte kommer att ställa propositions på Håkan Andersson yrkande, då detsamma innebär att ett nytt ärende väcks. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll För- och grundskolenämndens protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion 21/17 Beslutet sänds till: Motionärerna För- och grundskolenämnden Kommunledningskontoret/samhällsutveckling

31 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 Voteringslista 10 omröstningsresultat 1 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Avstår Frånv S Bertil Almgren X M Henry Andersson X S Pierre Lidström X S Ola Burström X V Hans-Eric Wallin Lova Torstensson X S Lorents Burman X KD Charlotta Enqvist X S Daniel Enwall X S Robert Eskelinen X S Kenneth Fahlesson X L Lars Åhman X MP Daniela D Angelo X Wikström C Gunilla Hedlund Kurt Vallmark X M Lenita Hellman X S Emilia Hallin X MP Magnus Hjonequist X S Robert Ignberg X SD Per Olofsson X S Iosif Karambotis Fredrik Lundberg X S Åsa Karlsson X S Peter Stensmar X V Lina Lindahl X M Anette Lindgren X C Kjell Bergmark X M Andreas Löwenhöök X M Micaela Löwenhöök X L Andreas Westerberg X S Carina Lundmark Elsy Larsson X S Anna Lundström X S Gunilla Lundström X S Maria Marklund X S Jasmine Ravaghi X S Kamel Mnad X KD Lennart Hägglund Lena Sandberg X S Anna-Britta Lundberg X S Britt-Marie Nyhlén Solweig Widmark- X Andersson V Filip Palukka X C Maria Sandström Maria Bernsson X S Staffan Asplund X S Jonas Segerlund X Transport

32 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 32 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Avstår Frånv S Fredrik Stenberg X S Valter Stenberg X L Stina Engström X M Johan Söderberg Nils E Vesterberg X S Tomas Teglund X V Joakim Wallström X S Börje Lindström X V Jeanette Velander X L Jens Wennberg X S Erik Vikström X MP Rune Wästerby X S Evelina Fahlesson X L Håkan Lindh X S Daniel Ådin X S Caroline Cercio Lidström X V Agneta Hansson X S Ann Åström Hans Westin X MP Hans Brettschneider X SD Peter Lindkvist X C Carina Sundbom X C Håkan Andersson X S Helen Englund Åberg X S Annica Bray Gun-Marie Johansson X C Gabriella Rymark Helena Moen X S Tomas Marklund X Summa:

33 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Ingegerd Saarinen (MP) om vandrande skolbussar (33/17) Sammanfattning Tjänstgörande ersättaren i kommunfullmäktige Ingegerd Saarinen (MP) har inkommit med en motion i vilken föreslås att kommunen utser en eller flera skolor som får prova konceptet vandringbussar, för att eleverna på ett säkert, miljövänligt och hälsosamt sätt kan ta sig till skolan samt för att främja elevernas inlärning under skoldagen. För- och grundskolenämnden beslutade att avstyrka motionen, eftersom ansvaret för transporten av elever, som inte är berättigade till skolskjuts mellan hemmet och skolan, är vårdnadshavarens. Kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås. Inlägg Ingegerd Saarinen (MP), Ola Burström (S), Peter Lindkvist (SD), Fredrik Stenberg (S), Jeanette Velander (V), Hans Brettschneider (MP) samt Andreas Westerberg (L) yttrar sig. Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås. Ola Burström (S), Fredrik Stenberg (S) samt Jeanette Velander (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Hans Brettschneider (MP) samt Peter Lindkvist (SD) yrkar att skolor uppmuntras att på olika sätt inspirera föräldrarna till samarbete med att turas om med att promenera med sina egna och andras barn till skolan istället för att skjutsa dem med bil till skolan. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsen förslag samt Hans Brettschneiders m fl yrkande var för sig, och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs enligt följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsen förslag röstar ja, den som stöder Hans Brettschneiders m fl yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid voteringen avges 59 ja-röster och 5 nej-röster, 1 ledamot är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av till denna paragraf bifogade förteckning.

34 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 34 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll För- och grundskolenämndens protokoll Skolkontorets tjänsteskrivelse Motion 33/17 Beslutet sänds till: Motionären För- och grundskolenämnden

35 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 35 Voteringslista 11 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Frånv S Bertil Almgren X M Henry Andersson X S Pierre Lidström X S Ola Burström X V Hans-Eric Wallin Lova Torstensson X S Lorents Burman X KD Charlotta Enqvist X S Daniel Enwall X S Robert Eskelinen X S Kenneth Fahlesson X L Lars Åhman X MP Daniela D Angelo X Wikström C Gunilla Hedlund Kurt Vallmark X M Lenita Hellman X S Emilia Hallin X MP Magnus Hjonequist X S Robert Ignberg X SD Per Olofsson X S Iosif Karambotis Fredrik Lundberg X S Åsa Karlsson X S Peter Stensmar X V Lina Lindahl X M Anette Lindgren X C Kjell Bergmark X M Andreas Löwenhöök X M Micaela Löwenhöök X L Andreas Westerberg X S Carina Lundmark Elsy Larsson X S Anna Lundström X S Gunilla Lundström X S Maria Marklund X S Jasmine Ravaghi X S Kamel Mnad X KD Lennart Hägglund Lena Sandberg X S Anna-Britta Lundberg X S Britt-Marie Nyhlén Solweig Widmark- X Andersson V Filip Palukka X C Maria Sandström Maria Bernsson X S Staffan Asplund X S Jonas Segerlund X Transport

36 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 36 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Frånv S Fredrik Stenberg X S Valter Stenberg X L Stina Engström X M Johan Söderberg Nils E Vesterberg X S Tomas Teglund X V Joakim Wallström X S Börje Lindström X V Jeanette Velander X L Jens Wennberg X S Erik Vikström X MP Rune Wästerby X S Evelina Fahlesson X L Håkan Lindh X S Daniel Ådin X S Caroline Cercio Lidström X V Agneta Hansson X S Ann Åström Hans Westin X MP Hans Brettschneider X SD Peter Lindkvist X C Carina Sundbom X C Håkan Andersson X S Helen Englund Åberg X S Annica Bray Gun-Marie Johansson X C Gabriella Rymark Helena Moen X S Tomas Marklund X Summa:

37 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Lars Åhman (L) om taxa för nyttjad tid i förskola och fritidshem med mera (39/17) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman (L) har inkommit med en motion om förändrad taxa i förskola, fritidshem samt pedagogisk omsorg. I motionen föreslås att för- och grundskolenämnden får i uppdrag att ta fram ett förslag på taxa för faktiskt nyttjad tid i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg utifrån det införda systemet med E-tjänst förskola fritidshem. För- och grundskolenämnden beslutade att, med hänvisning till pågående försöksprojekt på tre enheter, föreslå att motionen inte skall föranleda någon vidare åtgärd. Försöksprojektet har till syfte att säkerställa att både system för in- och utloggning av barn fungerar samt att den nya taxans olika nivåer fungerar utifrån maxtaxan vid en taxeförändring. Kommunfullmäktiges beslut 1. Motionen är, med hänvisning till för- och grundskolenämndens yttrande, att betrakta som besvarad. 2. Motionen föranleder inte någon ytterligare åtgärd. Inlägg Lars Åhman (L), Agneta Hansson (V) samt Fredrik Stenberg (S) yttrar sig. Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att motionen är, med hänvisning till för- och grundskolenämndens yttrande, att betrakta som besvarad; samt att motionen föranleder inte någon ytterligare åtgärd. Lars Åhman (L) samt Fredrik Stenberg (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag till beslut, vilket också blir kommunfullmäktiges beslut.