Verksamhetsplan 2016

Transkript

1 1:1

2 1:2

3 1:3 Dnr SN/2015: Socialkontoret Verksamhetsplan 2016 Socialnämnden Dnr SN/2015: ,

4 1:4 Innehållsförteckning 1 Förord Majoritetsförklaring Nämndens ansvarsområde och organisation Omvärlds- och nulägesanalys Omvärld Nuläge Resultat Analys och indikatorer Samhälle Nämndens mål Utbildning Nämndens mål Vård och omsorg Nämndens mål Medarbetare Nämndens mål Ekonomi Nämndens mål Uppföljning Kriterier för uppföljning Budget Driftbudget Verksamhetsmått Investeringsbudget Ramprotokoll Tabell 5. Ramprotokoll socialnämnden

5 1:5 1 Förord Socialnämnden ansvarar för att erbjuda alla kommuninvånare stöd och omsorg i olika livssituationer, det är ett stort och omfattande uppdrag. Inom socialnämndens verksamheter pågår sedan cirka ett år tillbaka ett stort förändringsarbete i syfte att öka flexibiliteten och effektiviteten för att därigenom minska kostnaderna. Arbetet följs upp genom ett 31-punkts program med insatser på förändringar och förbättringar. Mycket har uppnåtts och genomförts men genom ganska snabb förändringstakt, hög sjukfrånvaro och ökade volymer inom till exempel hemtjänsten så pekar socialnämndens helårprognos i nuläget på ett underskott. Utmaningen framöver blir att behålla en nödvändig stabilitet samtidigt som det krävs fortsatt nytänkande och kreativa lösningar för en god offentlig vård och omsorg. Sjukfrånvaron bland våra medarbetare måste tas på största allvar. Att kunna rekrytera personal med rätt kompetens inom socialnämndens så breda verksamhetsområde är också en stor utmaning just nu. Vår organisation är full av omsorgshjältar som utför livsavgörande insatser likväl som samtal och engagemang varje dag, det får inte glömmas under allt fokus på ekonomi och effektivitet. Genom den oroande utvecklingen som vi, liksom många kommuner i Sverige, ser kring ökning av psykisk ohälsa hos framförallt ungdomar är det nödvändigt att vi sätter fokus på tidiga insatser. Dessa insatser ska göras i nära samverkan med barn- och utbildningsnämnden på både tjänstemanna- och politikernivå. Vi ser fram emot att tillsammans med dig ta oss an de möjligheter och utmaningar som väntar 2016 för att skapa en hållbar kommun i hjärtat av Mälardalen. Monica Lindell Rylén (S) Ordförande Socialnämnden Mikael Lagergren (M) Vice ordförande Socialnämnden 3

6 1:6 2 Majoritetsförklaring Moderaterna och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för Strängnäs kommuns bästa, med medborgarens behov i centrum. Hållbart över tiden ska vi ha ett tydligt fokus på kärnverksamheten skola, vård och omsorg. Strängnäs kommun har gynnsamma förutsättningar i praktiskt taget alla avseenden och kommunen ska vara framgångsrik och ett mönster för andra. Vi ska vara en sammanhållen kommun där alla kommundelar ska utvecklas. Politisk organisation M och S bildar majoritet. Vi minskar den politiska organisationen, bland annat genom att slå samman plan- och byggnämnden och nämnden för hållbart samhälle till en samhällsbyggnadsnämnd. Vi avvecklar kommundelsberedningen och ser över områdesstyrelsernas form. Vi minskar antalet ledamöter i nämnder och styrelser. Vi kommer att ha två kommunalråd och ett oppositionsråd. Förtroende och inflytande Vi vill vitalisera kommunfullmäktige genom att se över mötesformerna och bjuda in medborgarna till information och dialog om vad som händer i hela vår kommun. Nämnderna ska vara aktiva och verka nära medborgarna i hela kommunen. Vi ska utreda införande av en mottagandefunktion i kommundelarna som är en fysisk del av den digitala dialogportalen. Kommunens ekonomi Vår målsättning är att koncernens totala skuldsättning per invånare ska minska. Oförändrad skattesats. Vi vill säkerställa en god ekonomisk hushållning med månatlig uppföljning av kostnad och likviditet. Vi ska pröva möjligheterna att realisera tillgångar i kommunen och därmed frigöra kapital som kan användas för att hantera den stora skuldbördan. Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen, både den politiska organisationen och förvaltningen. Kommunens avtal med externa parter ska ses över i syfte att ge kommunen större handlingsfrihet, till exempel avtalen gällande Campus och Thomasgården. Vi ska fortsätta effektivisera kommunens inköpsprocess. Lokalt näringsliv och ökad sysselsättning Vi ska skapa ett gott företagsklimat som gör att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen. 4

7 1:7 Vi ska ta fram strategier för både tillväxt och marknadsföring av kommunen. Vi ska utveckla stadskärnorna och övriga kommundelars centra. Jobbtorg Strängnäs ska vidareutvecklas i samarbete med det lokala näringslivet och andra aktörer. Vi ska ta fram en strategi för markförsäljning. Vi vill utveckla kommunen till ett allt mer attraktivt besöksmål i Mälardalen och därigenom utöka besöksnäringen i hela kommunen. Satsning på skolan och utbildning Vi strävar efter en mångfald av förskolor och skolor där god kvalitet ska vara i fokus. Vi ska utveckla elevpengen och ge rektorerna ökad frihet i en platt organisation. Alla skolor i kommunen ska ha förutsättningar att ge elever särskilt stöd, undervisning och elevhälsa utifrån gällande lagar och förordningar. Därför måste bland annat landsbygdsskolornas framtid utredas. Vi ska arbeta för en kommunal gymnasieskola med stabil organisation och med hållbarhet i både programutbud och lokalanvändning. Thomasgymnasiets utveckling i ett längre perspektiv ska utredas. Vi vill organisera våra förskolor så att alla barn får goda möjligheter till utveckling och lärande i mindre grupperingar. Möjligheten att utöka vistelsetiden för de barn i förskolan som i dag har rätt till 15 timmar ska utredas. Vi vill skapa större likvärdighet mellan fristående och kommunal verksamhet. Därför vill vi ha ett utökat samarbete med de olika huvudmännen. Skolan ska vara organiserad på ett sätt som överensstämmer med att eleven är i fokus från förskolan vidare till grundskolan och genom gymnasiet. Varje barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi ska utreda införandet av en läs- och räknegaranti för alla åttaåringar för att genom den säkerställa att tidiga insatser sätts in efter behov. Vi ska säkra trafikmiljön kring våra skolor. Vård, omsorg och sociala tjänster med lokal närvaro och ökad effektivitet Vi vill att alla ska åldras i trygghet med självbestämmande. Personaltätheten ska ökas, primärt inom demensvården. Vi vill skapa förutsättningar för trygghetsboende i Strängnäs, Stallarholmen, Mariefred och Åker under mandatperioden. Vi ska verka för en hemtjänst med geografisk närhet till brukaren och där brukaren har frihet att välja utförare. Vi ska verka för att personer med funktionsnedsättning ska få boende och sysselsättning i kommunen. 5

8 1:8 Vi vill avskaffa delade turer, heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet, vilket förutsätter införande av årsarbetstid. Boende och kommunikationer Kommunen som helhet ska utvecklas i enlighet med Översiktsplan Våra stadskärnor och övriga kommundelars centra ska vara välskötta och attraktiva. Vi ska pröva och utvärdera anropsstyrd kollektivtrafik på landsbygden. Vi vill möjliggöra kultur- och fritidsaktiviteter för alla barn och unga genom att utreda möjligheten till fria bussresor. Vi vill utveckla och modernisera Läggesta stationsområde och utreda ett namnbyte. Vi ska möjliggöra och utveckla olika boendeformer. Vi vill effektivisera planprocessen i syfte att korta ledtiderna. Kultur och turism Vi ska fortsätta utveckla Visholmen till ett attraktivt besöksmål. Vi ska aktivt arbeta för en återuppbyggnad av Kungsladugården i Mariefred. Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatser i alla kommundelar. Vi ska skapa fler elevplatser på Kulturskolan och verka för låga avgifter. Miljö och hälsa Vi ska värna om Mälarens vattenkvalitet. Det ska vara lätt att göra rätt för medborgare och företagare i det vardagliga miljöarbetet. Vi ska säkerställa möjligheterna till närlagad mat i kommunens verksamheter. Kommunens miljöarbete ska visualiseras så att medborgarna lätt kan få en ögonblicksbild av läget. Vi ska aktualisera och fördjupa utredningen om behov av idrottshallar och möjligheter till samfinansiering mellan kommun och externa intressenter. De kommunala bolagen Vi ska ha effektiva styrelser med färre ledamöter. Nuvarande koncernstruktur bibehålls medan frågan om koncernstyrning utreds vidare. Ägardirektiven ska utvecklas i syfte att tydliggöra ägarens behov, krav och önskemål. Effektiv politisk och förvaltningsorganisation Vi skapar en tydlig politisk ledningsgrupp som samordnar och förbereder investeringsbeslut samt säkerställer en ökad ekonomisk medvetenhet i hela organisationen. Ett annat syfte med ledningsgruppen är att minimera stuprörstänkandet genom att skapa ett helhetstänkande och insikt i 6

9 1:9 kommunens samlade verksamhet. Gruppen utgörs av ordföranden i KF 1, KS 2, BUN 3, SN 4, TSN 5, SBN 6, KFN 7 och de kommunala bolagen 8. Vi ska utveckla kommunfullmäktiges och nämndernas styrning. Vi ska utveckla nämndernas arbetsordningar och införa ekonomiska, miljö-, jämställdhets-, tillgänglighets- och barnkonsekvenser i alla tjänsteutlåtanden för att tydliggöra vikten av att beakta de här frågorna innan beslut. Strängnäs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete och nära chefskap med fokus på ökad frisknärvaro. IT funktionen ska tillhöra ledningsgruppen. Demografiska analyser ska utvecklas mot bakgrund av att kommunen är en tillväxtkommun. Strängnäs kommun ska vara en viktig aktör i det regionala samarbetet, inte minst inom ramen för samarbetet i 4 Mälarstäder (Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Västerås). 1 Kommunfullmäktige 2 Kommunstyrelse 3 Barn- och utbildningsnämnden 4 Socialnämnden 5 Teknik- och servicenämnden 6 Samhällsbyggnadsnämnden 7 Kultur- och fritidsnämnden 8 SEVAB Strängnäs Energi AB, Strängnäs Fastighets AB (SFAB) 7

10 1:10 3 Nämndens ansvarsområde och organisation Socialnämnden ansvarar för äldreomsorg inklusive hälso- och sjukvård, hemsjukvård inom ordinärt boende, insatser till personer med psykisk och fysiskt funktionsnedsättning, frågor om barn, familj och ungdom, missbruksvård, kommunens arbetsmarknadsåtgärder och försörjningsstöd, integrationsfrågor, tillståndsärenden enligt alkohollagen, färdtjänst och handläggning av bostadsanpassningsbidrag med mera. Socialnämnden styrs främst av lagarna på det sociala området: Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Politisk organisation och förvaltningen för socialnämndens ansvarsområden. Kommunfullmäktige Socialnämnd Valberedning Kommunrevision Socialutskott Kommunstyrelse Socialkontor Valnämnd Krisledningsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Administration Planering och utveckling Samhällsbyggnads-nämnd Socialnämnd Äldreomsorg Omsorg för personer med funktionsnedsättning Teknik- och servicenämnd Överförmyndarnämnd gemensam med E-tuna Individ- och familjeomsorg Myndighet och bistånd 8

11 1:11 4 Omvärlds- och nulägesanalys 4.1 Omvärld Generationsskiften, ökad levnadsstandard och en åldrande befolkning ökar kraven och behoven av välfärdstjänster. Ständigt uppkopplade människor förväntar sig att viss service alltid ska finnas tillgänglig. Offentlig sektor blir allt mer ekonomiskt pressad av dessa förväntningar. Befolkningen i Sverige blir allt mer uppdelad. De ekonomiska klyftorna växer och fler riskerar att hamna i utanförskap. Tillgången till bostäder och variationen av boendeformer påverkar alltmer graden av skillnaderna mellan befolkningen i olika områden. Äldreomsorgen står inför stora förändringar och utmaningar. Andelen äldre över 80 år kommer att öka i Strängnäs kommun och i hela Sverige det närmaste årtiondet vilket troligen kommer att leda till att fler har behov av kommunens stöd och hjälp. Samtidigt visar forskning att äldre också vill ha mer individuellt anpassade insatser och större valfrihet. Många personer över 65 år fortsätter att arbeta och de flesta är fram till 80- årsåldern oberoende och klarar sig på egen hand. Förutsättningar för ett gott åldrande ser dock olika ut bland äldre personer. Förutom ålder beror skillnader även på om personen har en funktionsnedsättning eller inte. Dagens äldre har vuxit upp under mer gynnsamma uppväxtförhållanden och många har högre utbildning och högre materiell standard jämfört med tidigare generationer. De flesta av morgondagens äldre bor i egna småhus. Den rådande flyktingsituationen ställer stora krav på kommunerna. Kortsiktigt handlar det om att lösa boendefrågan och att ha tillräckligt med personal för mottagandet. Långsiktigt är det en stor utmaning att tillsammans med andra aktörer stärka förutsättningarna för nyanlända att integreras i samhället. Framtidsjobben finns i välfärden. Mer än en miljon människor i Sverige arbetar med skola, vård, omsorg, samhällsbyggnad och välfärdsverksamheter. Ungefär en tredjedel av dessa uppnår pensionsålder inom tio år vilket innebär att det i Sverige skulle behövas över en halv miljon nya medarbetare i välfärden fram till Möjligheterna att rekrytera medarbetare kommer att ske i större konkurrens med alltfler utförare av välfärdstjänster. 4.2 Nuläge Omsorg och sociala tjänster För att möta individers olika behov och för att de ska få rätt stöd och hjälp är det viktigt att det finns en samordning och samverkan inom socialtjänsten och mellan andra verksamheter som förskola, skola, Landstinget, Polisen, Arbetsförmedlingen, brukar- och frivilligorganisationer med flera. Äldreomsorgen i Strängnäs kommun är väl utbyggd med platser inom särskilt boende. Men boendeplatser för 9

12 1:12 personer med demenssjukdom behöver bli fler. Kommunen behöver satsa på mer förebyggande hälsoarbete och tidiga insatser och sträva efter att uppnå en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Äldre ska få stöd och hjälp så att man kan bo kvar hemma så länge som möjligt. Den äldre ska känna trygghet och meningsfullhet. Insatserna inom äldreomsorgen ska vara av god kvalitet och den äldre personen ska få ett gott bemötande. Stöd till personer med funktionsnedsättning har individens rätt till självbestämmande och integritet, inflytande och medbestämmande i fokus. Alternativa och tillfälliga boendeformer Bra utbud av alternativa boendeformer för exempelvis yngre och äldre skapar flyttkedjor. Att underlätta bostadssituationen för särskilda grupper är en utmaning i kommunen och för hela regionen Idag gör bristen på lägenheter det extra svårt för vissa grupper att hitta rätt sorts boende. Grupper som äldre, yngre, nyanlända och socialt utsatta konkurrerar ofta om samma bostad. Socialnämnden har därför tagit initiativ till att skapa tillfälliga bostäder i tidigare äldreboendet på Husbyholmsvägen i Stallarholmen för personer som har svårt att erhålla egna hyreskontrakt. Inflyttning beräknas ske i början av 2016 I Strängnäs kommun saknas också gruppboendeplatser, servicelägenheter och vanliga lägenheter för personer med funktionsnedsättningar. Ett gruppboende med 6 platser planeras bli klart Därtill planerar socialnämnden skapa servicelägenheter för personer med funktionsnedsättningar i kvarteret Vesslan. Dessa servicelägenheter beräknas bli klara våren För att klara nuvarande behov av bostäder till personer med funktionsnedsättningar behöver dock socialkontoret ha tillgång till lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet även innan år Från försörjningsstöd till jobb Insatser som riktar sig till personer som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden sker i ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen. Genom effektivare matchning mellan arbetssökande och lediga jobb skall efterfrågad kunskap och kompetens kunna tillgodoses. Inom Jobbtorg Strängnäs har tydlig uppdragsfördelning skapat effektiva flöden där brukare får ett bra stöd i rätt tid. Genom ett brukarorienterat arbetssätt och med en löpande uppföljning med fortsatta insatser och aktiviteter har mängden ärenden minskat. Flyktingmottagande och integration Mottagningen av flyktingar och deras väg till integration behöver ske genom god samverkan med flera aktörer. Kommunens ansvar ligger i mottagande och praktisk hjälp i samband med inflyttning, förskola och skola, undervisning i svenska och samhällsorientering. Insatser som ökar sysselsättning, främjar språkinlärning och som tar tillvara på kunskaper och kompetens är av stor betydelse för den enskilde. Alla nyanlända till Sverige är en stor outnyttjad resurs som kan bli en stor tillgång för hela samhället. 10

13 1: Resultat uppfyllelsen för år 2014 var svag med många enheter som inte klarade sin budget och med ökande sjukfrånvaro bland medarbetare. Prognosen för år 2015 pekar på att något fler enheter klarar ekonomin men sjukfrånvaron fortsätter att öka. Ett sätt att förbättra måluppfyllelsen är att kraftsamla på ett fåtal områden där det viktigt att åstadkomma förbättringar. De åtgärder som vidtagits under 2015 har haft stort fokus på att minska kostnaderna för vårdinsatser och försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd) samt försöka minska sjukfrånvaron bland medarbetarna. Nyckeltal som beskriver kvalitet och effektivitet och dess utveckling senaste tre till fem åren och jämförelse med liknande 9 kommuner och riket i genomsnitt redovisas per verksamhetsområde nedan. Samtliga nyckeltal är hämtade från Kommun och landstingsdatabasen, Äldreomsorg, särskilt boende Tryggheten för äldre minskade från 93 procent till 88 procent (diagram 1). Den nedåtgående trenden med färre äldre i särskilt boende fortsätter. Strängnäs har en snabbare minskningstakt i jämförelse med liknande 10 kommuner och riket i genomsnitt (diagram 2). Kostnaden per brukare sjönk de två senaste åren och ligger under i jämförelse med liknande kommuner och riket (diagram 3). Diagram 1. Brukarbedömning trygghet Diagram 2. Äldre med särskilt boende 9 Med liknande kommuner menas de kommuner som utifrån invånartal och struktur mest liknar Strängnäs. 10 Liknande kommuner äldreomsorg är bl.a. Alingsås, Enköping, Eslöv, Gislaved och Kungälv. 11

14 1:14 Diagram 3. Kostnad per brukare Äldreomsorg, hemtjänst Tryggheten för äldre med stöd från hemtjänsten sjönk från 91 procent till 85 procent. Strängnäs ligger under i jämförelse med liknande kommuner och riket i genomsnitt (diagram 1). Äldre som beviljades hemtjänst ökade men fortsätter ligga under i jämförelse med liknande kommuner och riket i genomsnitt (diagram 2). Kostnaden per brukare var oförändrad mellan åren 2013 och Strängnäs ligger i nivå med liknande kommuner och riket i genomsnitt (diagram 3). 12

15 1:15 Diagram 1. Brukarbedömning trygghet Diagram 2. Äldre med hemtjänst Diagram 3. Kostnad per brukare Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning 13

16 1:16 Personer med hemtjänst eller särskilt boende ökar i Strängnäs. gruppen utgör en mindre andel än i jämförelse med liknande 11 kommuner och riket i genomsnitt (diagram 1). Personer med insatser enligt LSS ligger under i jämförelse med liknande kommuner och riket (diagram 2). Kostnaderna ligger i jämförelse med andra något över för liknande kommuner men under riket i genomsnitt (diagram 3). Diagram 1. Personer med hemtjänst eller särskilt boende Diagram 2. Personer med insatser enligt LSS 11 Liknande kommuner inom LSS är bl.a. Gislaved, Sigtuna, Upplands-Bro, Ystad och Ängelholm. 14

17 1:17 Diagram 3. Kostnader kr/inv 0-64 år Arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd Arbetslösheten bland ungdomar ligger under i jämförelse med liknande 12 kommuner och riket i genomsnitt (diagram 1). Långtidsarbetslösheten år ligger under i jämförelse med liknande kommuner och riket i genomsnitt (diagram 2). Kostnaden för ekonomiskt bistånd ligger över i jämförelse med liknande kommuner och riket (diagram 3). Kostnader för arbetsmarknadsåtgärder ligger under i jämförelse med liknande kommun men över riket i genomsnitt (diagram 4). Diagram 1. Ungdomsarbetslöshet 12 Liknande kommuner IFO är bl.a. Eslöv, Falköping, Hudiksvall, Karlskoga och Vänersborg. 15

18 1:18 Diagram 2. Långtidsarbetslöshet Diagram 3. Kostnad ekonomiskt bistånd Diagram 4. Kostnader arbetsmarknadsåtgärder Barn, ungdoms- och missbrukarvård Öppenvårdinsatser för barn och unga har på fem år minskat från 80 procent till 52 procent och minskningen är kraftigare i Strängnäs än i jämförelse med liknande kommuner och riket (diagram 1). 16

19 1:19 Kostnaderna för barn och ungdomsvård ligger mycket under i jämförelse med liknande kommuner och riket i genomsnitt (diagram 2). Kostnaderna för missbrukarvård vuxna ligger under i jämförelse med under liknanden kommuner och riket i genomsnitt (diagram 3). Diagram 1. Öppenvårdsinsatser barn och unga Diagram 2. Kostnad barn och ungdomsvård Diagram 3. Kostnad missbrukarvård Medarbetare 17

20 1:20 HME för socialnämndens verksamheter varierar mellan index 68 och 80 på en skala (diagram 1). Medel för kommunen blev index 76. Sjukfrånvaron har senaste året (jun-14 jun-15) ökat kraftigt och snabbare än bland övriga verksamheter i kommunen (diagram 2). Diagram 1. Hållbart medarbetarengagemang, HME-index Kommunen totalt Särskilt boende, äldre Hemtjänst, äldre Oms personer med funktionsneds ättning Individ/fam.o ms. Strängnäs Riket Diagram 2. Sjukfrånvaro för socialkontoret (SK) 12,0 10,2 10,0 9,5 8,0 6,0 4,0 2,0 7,4 7,6 7,9 7,0 7,0 5,6 5,2 4,8 4,5 3,7 4,2 11,3 10,6 8,2 8,4 7,9 Snäs helår 2014 SK helår 2014 SK delår ,0 totalt kvinnor män Anställda <30 år Anställda år Anställda >50- år 18

21 1: Analys Äldreomsorg Äldreomsorgen har genomgått stora strukturella förändringar under senaste åren och andelen äldre med särskilt boende har stadigt minskat de senaste fem åren. Behovet av hemtjänst vände uppåt 2013 efter att flera år i rad haft en minskning. I år pekar allt på att ökningen är mycket stor och som bland annat orsakas av färre platser på särskilt boende och för att det saknas andra alternativ till boende som exempelvis trygghetsboende. För äldre som behöver hjälp och stöd dagligen är känslan av trygghet avgörande för välbefinnandet. Det kan handla om att veta vilka personer från hemtjänsten som kommer, att insatserna inte utförs av för många olika personer eller att personalen kommer på avtalad tid samt meddelar vid tillfälliga förändringar. Tillgång till fungerande trygghetslarm kan också bidra till ökad trygghet. I kommunen har tryggheten bland äldre minskat, orsaken kan vara en låg personalkontinuitet, låg personaltäthet kombinerat med att fler personer med högt omvårdnadsbehov tillkommit samt ett omfattande förändringsarbete. Kostnaden i särskilt boende fördelat på invånare över 65 år har sjunkit sedan 2010 i både Strängnäs och riket. Strängnäs ligger under riket och jämförbara kommuner. Däremot har kostnader per brukare ökat mer i Strängnäs än riket. De olika värdena indikerar att Strängnäs har färre platser än riket som medför att när kostnaden fördelas på de som bor på särskilt boende blir kostnaden högre per brukare. År 2015 har ett demenscentrum och ett vårdplaneringsteam bildats. Dessa syftar till att samla kompetenser och att skapa strukturerat arbetssätt för att få ut mesta värde i omvårdnaden. Socialkontorets myndighets och biståndsenhets uppföljning av alla beslut om insatser har bidragit till att säkerställa att stöd och omvårdnad sker utifrån behovet som brukarna har inom såväl äldreomsorg som för personer med funktionsnedsättning. Framtida utmaningar för äldreomsorgen är; Skapa fler demensplatser. Öka tryggheten Tillgodose behovet av tillfälliga och alternativa boendeformer. Omsorg om personer med funktionsnedsättning Samhällets stöd till personer med funktionsnedsättning har genomgått stora förändringar efter att de stora institutionerna avvecklats och nya former av stöd tillkommit. Den enskildes förutsättningar, behov och intressen behöver uppmärksammas mer vid utformningen av innehållet i socialkontorets verksamheter. Strukturplanen för socialkontorets verksamheter för funktionsnedsatta uppskattar att 56 personer under perioden fram till år 2028 kan vara i behov av gruppboende/serviceboende enligt LSS i Strängnäs Kommun. 19

22 1:22 I slutet av år 2015 öppnar nytt boende med sex platser för personer med funktionsnedsättning och hösten 2016 står ytterligare ett nytt boende med klart. Ett ökat samarbete mellan kommunen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget har medfört att en gemensam sysselsättningsverksamhet startat upp som ger brukarna rätt insatser till en lägre kostnad. Genom att tänka nytt och frigöra resurser blev det möjligt att erbjuda ett par brukare med extern placering att flytta hem till Strängnäs. Framtida utmaningar för omsorg om personer med funktionsnedsättning är; Fler lösningar med boende och sysselsättning på hemmaplan. Genom brukarmedverkan utveckla socialnämndens stöd till personer med funktionsnedsättning. Individ- och familjeomsorg Ohälsan bland barn och unga ökar. Stöd genom öppenvårdsinsatser är inte längre den vanligaste formen. Problemen tenderar att bli mer och mer komplicerade och kräver mer sluten vård eller liknande med ökade kostnader som följd. Bland vuxna finns en ökande trend med fler personer som har missbruksproblematik. Utvecklingen av kostnader för ekonomiskt bistånd fick ett trendbrott år Sedan dess har kommunen fortsatt sjunkande kostnader som kan relateras till minskad ungdomsarbetslöshet och färre hushåll med ekonomiskt bistånd. Även senaste årens satsning på arbetsmarknadsåtgärder har bidragit till att fler kommer vidare till egen försörjning. Inom socialtjänsten finns många exempel på samverkan och samordning inom olika områden på lokal och regional nivå. Att fortsätta utveckla olika former av samarbeten ger samordningsvinster som gynnar hela samhället. Framtida utmaningar för individ- och familjeomsorgen är; Stärka samsynen inom kommunen kring frågor som rör barn och ungas uppväxtvillkor. Fler ungdomar klarar sin egen försörjning. Tillgodose behovet av tillfälliga boendeplatser för särskilda grupper. Ytterligare stärka samarbetet med Arbetsförmedlingen. Medarbetare Kommunen behöver utarbeta strategier för att långsiktigt säkra kompetensförsörjningen. Flera faktorer spelar roll för kommunens förutsättningar att kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Det är viktigt med ett aktivt förebyggande arbetsmiljöarbete med en nära arbetsledning som kan lyssna, uppmuntra och skapa bra förutsättningar medarbetarna att fullgöra sitt uppdrag. Framtida utmaningar; Utveckla en lärande organisation. Säkra kompetens och rekrytering av nya medarbetare. Säkra grundbemanningen och personalkontinuiteten inom verksamheterna. 20

23 1:23 Utveckla bra introduktion av nya medarbetare. Skapa ett nära ledarskap. Stärka medarbetarnas delaktighet och engagemang. Utveckla det lokala arbetsmiljöarbetet som involverar alla medarbetare. Tidigt agerande och planering för medarbetares återgång i arbete. Rehabiliteringsinsatser i nära samverkan med personalavdelningen och Försäkringskassan. Täta uppföljningar och analyser kring sjukfrånvarons utveckling på delar och helheten. Ekonomi Framtida utmaningar; God kvalitet och effektivitet, för brukarnas bästa, inom tilldelade ekonomiska ramar. Tillvarata alla erfarenheter och involvera alla medarbetare i förbättringsarbetet. Utveckla system för att fördela resurser effektivt för bästa möjliga kvalitet till brukarna. Minska kostnaderna för sjukfrånvaro. 5 och indikatorer För att stärka långsiktigheten och helhetsperspektivet har inriktningen från fullmäktige starkt fokus på kommunens kärnområden samhälle, utbildning, vård och omsorg. Kommunens viktigaste resurs är alla medarbetare och en ekonomi i balans är en förutsättning för kommunalt finansierad verksamhet. Samtliga nämnder skall därför i arbetet med verksamhetsplanen förhålla sig till de fem områden: Samhälle, Utbildning, Vård och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Nämndens mål skapar fortsatt styrning och riktning till förvaltningen och dess arbete med arbetsplaner på enhetsnivå. 21

24 1:24 Nämndens mål utgår från fullmäktiges fem övergripande mål. Verksamhetsplanen ska beskriva vad nämnden behöver åstadkomma för att bidra till kommunens vision och kommunfullmäktiges måluppfyllelse. Detta görs genom nämndens mål och indikatorer som i sin tur skapar riktning i verksamheten. Nämnden formulerar sin verksamhetsplan utifrån de lagar och förordningar som gäller för verksamheten. Nämnden ska formulera minst ett mål till respektive övergripande fullmäktige mål. Inom förvaltningen ska enheternas arbetsplaner därefter beskriva vad de kan bidra med för att säkerställa nämndens måluppfyllelse. 5.1 Samhälle Kommunens roll som samhällsbyggare fortsätter att stärkas. Där strategierna för samhällsbyggnad, arbetsmarknad, näringsliv och miljö skapar riktning och stöd. Samarbetet med civilsamhällets föreningsliv och övriga frivilligkrafter behöver stärkas. Kommunfullmäktiges mål: A. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet Nämndens mål Intresseorganisationer och andra ideella föreningar kan bidra till ett rikt utbud av aktiviteter för socialnämndens målgrupper. Det berikar människors vardag och fritid samt ger individer fler möjligheter att utöva sina intressen. Integrationen i 22

25 1:25 samverkan med andra offentliga aktörer och det civila samhället skapar en mångfald av nya idéer som kan leda till studier, arbete, bostad och berikande fritid som skapar känslan av delaktighet i samhället. Indikator A1 Indikator A1.1 Indikator A1.2 A2 Indikator A2.1 Resultat 2014 Prognos Stärka och utveckla samverkan och bygga nätverk mellan kommunen och externa aktörer. Nya samverkansaktiviteter med externa aktörer, antal. Kartlägga gällande samverkansavtal - - Klart - - och överens- kommelser. Stärka arbetet med integrationen. Samverkansaktiviteter för integration, antal. 5.2 Utbildning Skolorna i Strängnäs ska vara likvärdiga. Genom att enas om skolans mål, ha bra ledare, lyfta fram kompetenta lärare, kontinuerligt följ upp hur det går och fånga upp elever med svårigheter ökar förutsättningarna att lyckas. Förbättringsarbetet behöver ständigt pågå, vara långsiktigt och hållbart. Alla kan lära av de skolor som arbetar framgångsrikt. Kommunfullmäktiges mål: B. Skolan erbjuder en utbildning där vi genom tidiga insatser ger alla elever likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära Nämndens mål Ungdomar som varken arbetar, studerar eller är inskriva i arbetsförmedlingens program befinner sig i en särskilt utsatt position och ska erbjudas särskilt stöd för att etablera sig i arbetslivet eller att fullfölja studier. Den i särklass viktigaste förutsättningen för unga människor att komma in på arbetsmarknaden idag är att ha ett slutbetyg från gymnasieskolan. Idag är det cirka 220 ungdomar i åldern år som riskerar att inte ha slutbetyg från gymnasiet. Barn- och ungdomar med stora missbruks- och psykiska problem ökar i Strängnäs kommun. En rad faktorer påverkar ohälsan hos barn och unga såsom missbruk, psykisk problematik, föräldrasvikt och utanförskap. Detta kräver samarbete mellan många aktörer och att tidiga insatser görs för att möta problemen. 23

26 1:26 Indikator B1 Indikator B1.1 Indikator B1.2 B2 Indikator B2.1 Indikator B2.2 Resultat 2014 Prognos Ungdomars förutsättningar till vidare studier eller till ett första steg in i arbetslivet ska stärkas. Ungdomar år inom målgruppen för kommunens aktivitetsansvar, andel (%). Öppet arbetslösa i åldersgruppen 4,5 5,6 Under Under Under år, andel Aug (%). Stärka samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst. Implementera riktlinjer om - - Klart - - samverkan mellan SN och BUN. Utarbeta strategi för barn - - Klart - - som far illa eller riskerar att fara illa. 5.3 Vård och omsorg Äldre och personer med funktionsnedsättning ska uppleva en trygg och meningsfull tillvaro. Socialtjänsten behöver ofta samverka med skola och hälso- och sjukvård för att individens behov ska tillgodoses på bästa sätt. Samverkansformerna behöver vidareutvecklas och stärkas. Risken för utanförskap ska förebyggas genom insatser som stärker individens förmåga till egen försörjning. Kommunfullmäktiges mål: C. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande Nämndens mål Utveckling av verksamheterna ska ske i dialog med brukarna. Tryggheten är av avgörande betydelse för ett bra välbefinnande hos äldre. Socialnämnden skall verka för att öka tryggheten hos äldre i såväl särskilt boende som i ordinärt boende. Användningen av välfärdsteknologi, tex nattkameror utvecklar vård och omsorg samt tillgodoser en del av det ökade behovet av tillsyn och trygghetskapande insatser. Arbete och sysselsättning är en viktig förutsättning för att personer med funktionsnedsättning kan utvecklas och leva som andra. 24

27 1:27 Indikator C1 Indikator C1.1 Resultat 2014 Prognos Öka brukarens delaktighet och inflytande i utveckling av verksamheterna. Fokusgrupper med brukarinflytande, antal. - - ÄO:2 FN:2 IFO:2 MoB:1 ÄO:2 FN:2 IFO:2 MoB: ÄO:2 FN:2 IFO:2 MoB:1 C2 Tryggheten inom äldreomsorgen ska öka. Indikator C2.1 Äldre som uppger att det känns tryggt i det särskilda boendet, andel (%). Indikator C2.2 Äldre som uppger att det känns tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten, andel (%) C3 Förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Indikator C3.1 Praktikplatser för personer med funktionsnedsättning, antal C4 Användning av välfärdsteknologi ska öka. Indikator C4.1 Införande av trygghetsskapande teknik m.m. antal (ackumulerat) Not: ÄO Äldreomsorg, FN Omsorg om personer med funktionsnedsättning, IFO Individ- och familjeomsorg, MoB Myndighet och bistånd. 5.4 Medarbetare Motivation, hälsa, ledarskap och styrning är faktorer som påverkar medarbetarengagemanget och kommunens förmåga att nyrekrytera. En god hälsa i arbetslivet främjas genom förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsskador. Genom att alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp ökar möjligheterna till att driva utvecklingsarbetet nära brukarna och kunderna. Kommunfullmäktiges mål: D. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten Nämndens mål I mötet skapas värdet för tjänsten som kommunens alla medarbetare dagligen levererar till invånare, brukare och kunder. Att sträva efter bästa möjliga kvalitet i varje möte som är unikt, är allas gemensamma uppdrag. Rimlig arbetsbelastning, ökad samverkan och ett nära ledarskap leder till ökad frisknärvaro och sjunkande personalkostnader. Genom bra introduktioner och kompetensutvecklingsplaner skapas goda förutsättningar att ta tillvara allas kompetenser och minska personlomsättningen. 25

28 1:28 Indikator D1 Indikator D1.1 Indikator D1.2 Resultat 2014 Prognos Invånare och brukare möter engagerade och kompetenta medarbetare. Hållbart medarbetarengagemang, HME, totalindex. Medarbetare som är med i en förbättringsgrupp, (aug) andel (%). Sjukfrånvaron ska minska inom alla verksamheter. D2 Indikator D2.1 Sjukfrånvaro, andel (%). 9,5 8,5 7,5 6,5 5.5 Ekonomi Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen. God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Kommunfullmäktiges mål: E. Kommunen har en god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder Nämndens mål Förändringsarbetet fortsätter för att klara verksamheterna inom de ekonomiska ramar som ges. Placeringskostnaderna för barn och unga och vuxna kan förändras om ärenden med stora behov uppstår. Äldreomsorgens strukturella förändringar för att klara behoven av vård och omsorg är en stor utmaning liksom att utforma fler alternativa boenden för särskilda målgrupper. Indikator E1 Indikator E1.1 Indikator E1.2 Indikator E1.3 Resultat 2014 Prognos Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och kostnaderna ska ligga under jämförbara kommuner. Enheter med budget i balans, andel (%). Nettokostnad individ Under Under Under och familjeomsorg, snittet för snittet för snittet för kronor per invånare, jämförbara jämförbara jämförbara rangordning i riket. kommuner kommuner kommuner Nettokostnad äldre och Under Under Under funktionsnedsatta, snittet för snittet för snitt för kronor per invånare, jämförbara jämförbara jämförbara rangordning i riket. kommuner kommuner kommuner 1. Resultat Strängnäs med plats 129 låg under snittet för liknande kommuner som hade plats Resultat Strängnäs med plats 146 låg under snittet för liknande kommuner som hade plats Resultat Strängnäs med plats 73 låg under snittet för liknande kommuner som hade plats Resultat Strängnäs med plats 71 låg under snittet för liknande kommuner som hade plats

29 1:29 6 Uppföljning Nämnden ansvarar för uppföljningen av sin verksamhet. Uppföljningen under innevarande år har fokus på prognostiserade avvikelser såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska. Nämnden ska till kommunstyrelsen avrapportera sin uppföljning av verksamheten och ekonomin. Löpande ekonomiskrapportering om hur verksamheterna går lämnas till nämnder och kommunstyrelsen för februari, april, augusti och oktober. Vid befarade negativa avvikelser ska en åtgärdsplan omgående upprättas av förvaltningen. En åtgärdsplan visar hur och när nämnden uppnår en budget i balans. Nämnden beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas och rapporterar vidare till kommunstyrelsen. Återkoppling och avstämning av åtgärdernas effekt sker sedan till nämnden och kommunstyrelsen varje månad tills nämnden har en budget i balans. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål sker i samband med delårsrapporterna per den 30 april och den 31 augusti. I samband med årsredovisning per den 31 december skall en djupare resultatanalys av fullmäktiges mål göras och presenteras. Årsredovisningen är slutprodukten i uppföljningsprocessen och syftar till att beskriva hur verksamheter utvecklas och i vilken omfattning uppställda mål nås. Den är även en avstämning av verksamhetsplanen och den långsiktiga styrningen för att nå kommunens vision. 6.1 Kriterier för uppföljning Nämndens måluppfyllelse utgöra en del av kommunens samlade bedömning om god ekonomisk hushållning. Följande kommungemensamma kriterier för bedömningen av graden av måluppfyllelse används i uppföljningen: et är uppfyllt A D Utfallet uppnår eller överträffar indikatorernas fastställda målnivåer. E Utfallet är en budget i balans et är delvis uppfyllt et är inte uppfyllt A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer för indikatorerna men över tidigare års utfall eller över genomsnittet i riket enligt angiven ranking. E Utfallet är en negativ avvikelse mot budget på max 0,5 % A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer och under tidigare års utfall eller under genomsnittet i riket enligt angiven ranking. E Utfallet har en negativ avvikelse mot budget på mer än 0,5 %. 27

30 1:30 7 Budget Drift- och investeringsbudgeten utgör de ekonomiska förutsättningarna för nämndens planering av verksamheten. För 2016 har socialnämnden tilldelats en driftbudget med 673,2 miljoner kronor vilket innebär en ökning av budgeten med 5,6 procent jämfört med budgeten för För är ökningen i genomsnitt 2,2 procent respektive år. Förändringen av driftbudgeten beror på ökat behov från medborgarna av vård och omsorg. För att kunna möta den demografiska utvecklingen och medborgarnas ökade behov inom tilldelad budgetram krävs effektiviseringar motsvarande 30 miljoner kronor under Med så stora effektiviseringar finns en viss risk att verksamheterna inte hinner ställa om tillräckligt snabbt och att de därigenom inte lyckas genomföra alla effektiviseringarna i takt med de ökade volymerna. Socialnämnden investeringsbudget för 2016 är 2,3 miljoner kronor och ska användas till IT- investeringar, investeringar i maskiner och inventarier samt investeringar i inventarier till nya lokaler i samband med uppstart av ny verksamhet. 7.1 Driftbudget I driftbudgeten för ingår justeringar och uppräkningar för volymer, löner, priser samt krav på effektiviseringar. I tabell 1 nedan framgår budget 2016 per verksamhetsområde. Tabell 1. Budget per verksamhetsområde Budget per verksamhetsområde Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Socialnämnden Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Tkr (+) (-) budget (+) (-) budget (+) (-) Netto budget Socialnämnden Gemensam ledning och administration Myndighet och bistånd (inkl bostadsanpassningsbidrag) Äldreomsorg Omsorg om personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Socialnämnden totalt Äldreomsorg Antalet personer över 65 år ökar vilket medför ökat behovet av insatser från socialnämndens verksamheter. Inom äldreomsorgen bedöms bland annat behovet av stöd i ordinärt boende i form av hemtjänst, trygghetslarm och insatser från nattpatrull att fortsätta att öka. Det medför också behov av hemsjukvård och rehabilitering för att kunna fortsätta arbetet med att möta brukare i det ordinära boendet i högre omfattning än tidigare. I budgeten för 2016 finns bland annat följande med som volym- och verksamhetsförändring: 28

31 1:31 Utökning hemtjänst Förstärkning nattbemanning på särskilda boenden Förstärkning hemsjukvård och rehabilitering Utökning tekniska hjälpmedel Omsorg om personer med funktionsnedsättning Personer med rätt till insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt personer med psykiatriska diagnoser ökar. Under de senaste tio åren har gruppen mer än fördubblats och fortsätter att göra så. Flera ungdomar/vuxna finns också boende hos åldersstigna föräldrar. Detta kräver flexibla lösningar och en fortsatt utveckling av insatser i den egna kommunen i stället för köp av externa platser. I budgeten för 2016 finns bland annat följande med som volym- och verksamhetsförändring: Nytt gruppboende med 6 platser inflyttningsklart december 2015 Nytt gruppboende med 6 platser inflyttningsklart hösten 2016 Förstärkning boendestöd/servicelägenheter Utökning platser daglig verksamhet enligt LSS Utökning personlig assistans Individ- och familjeomsorg Inom individ- och familjeomsorgen ökar inströmningen av antalet ärenden i behov av olika typer av insatser. En rad olika faktorer påverkar denna inströmning såsom ökad tillgång av droger, utanförskap, större grad av ohälsa, fler ungdomar med sociala problem och flera diagnoser. Även ändrade lagkrav påverkar inströmningen. När denna inströmning ökar medför det högre vårdkostnader men också behov av utredningar och därmed behov av handläggare att genomföra utredningarna. I budgeten för 2016 finns bland annat följande med som volymoch verksamhetsförändring: Utökad budget för vårdplaceringar Förstärkning familjehem och behandlingsfamilj Förstärkning handläggare för utredning Effektiviseringar Under 2015 har nämndens ekonomi successivt försämrats. Trots det omfattande förändringsarbete som pågått under närmare ett år i syfte att öka flexibiliteten och effektiviteten pekar årsprognosen på ett underskott med drygt 13 miljoner kronor för Förklaringen till det prognostiserade underskottet är volym- och kostnadsökningar inom framförallt äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. Till 2016 har nämnden tilldelats extra budgetmedel för en del av de ökade volymerna men det krävs även effektivisering av verksamheten för att möta det ökade behovet av vård och omsorg. Förslag på effektiviseringar motsvarande drygt 30 miljoner kronor har tagits fram, varav närmare 3 miljoner kronor ännu inte specificerats och närmare 8 29

32 1:32 miljoner kronor avser effektiviseringar som inte uppnåtts av 2015-års sparbeting. Effektiviseringarna innebär bland annat: Fortsättning på det förändringsarbete som pågått under 2015 Förbättrad nyttjande av befintliga resurser Fortsatt fokus på uppföljning av beviljade insatser inom alla verksamhetsområden Uppsägning av verksamhetslokal Fortsatt utveckling av insatser i den egna kommunen i stället för köp av externa platser inom omsorg om personer med funktionsnedsättning Översyn av brukaravgifter och utreda möjligheten att öka intäkterna De effektiviseringar som behöver genomföras för att klara de ökade volymerna är stora och kan ta tid att genomföra. Det finns en risk för att verksamheterna inte hinner ställa om tillräckligt snabbt och att de därigenom inte lyckas genomföra effektiviseringarna i takt med de ökade volymerna. Riktlinjerna för bedömning av biståndsinsatser enligt socialtjänstlagen kan behöva diskuteras och eventuellt omprövas och revideras. Riktade statsbidrag Regeringens satsningar i vårpropositionen 2016 på särskilt riktade statsbidrag som berör socialnämndens verksamheter avser främst äldreomsorgen. År 2016 kommer socialnämnden att rekvirera 6,6 miljoner kronor för stärkt bemanning inom äldreomsorgen. 30

33 1: Verksamhetsmått I tabellen nedan visas några väsentliga verksamhetsmått för de olika verksamhetsområdena. Som framgår ökar volymerna inom nästa alla områden. Tabell 3. Verksamhetsmått, socialnämndens verksamheter. Socialnämnden Utfall/förväntad, Volym/ verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Förändring budget plan 2018 Äldreomsorg - Hemtjänst, antal kunder Hemtjänst, antal utförda timmar Särskilt boende, antal platser varav korttidsplatser Omsorg personer med fysisk funktionsnedsättning - Daglig verksamhet, antal platser Bostad med särskild service, antal Omsorg personer med psykisk funktionsnedsättning - Bostad med särskild service, antal Individ- och familjeomsorg - Ekonomiskt bistånd, antal hushåll Antal vårddygn på institution, barn och unga 1) - Antal vårddygn på institution, vuxna missbruk - Antal vårddygn på institution, övr vuxna ) Antalet vårddygn är exkl ensamkommande barn och ungdomar 7.3 Investeringsbudget Socialnämndens totala investeringsbudget för 2015 är 6,1 miljoner kronor. Budgetförutsättningarna anger en budgetram för investeringar med 2,3 miljoner kronor I investeringsbudgeten ingår IT- investeringar, investeringar i maskiner och inventarier samt investeringar i inventarier till nya lokaler i samband med uppstart av ny verksamhet. I tabell 4 nedan redovisas socialnämndens investeringsbudget för Tabell 4. Investeringsbudget Investeringsbudget per kategori Socialnämnden, tkr Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Inventarier, nya lokaler IT-investeringar Maskiner och inventarier Summa

34 1:34 Inom äldreomsorgen kommer investeringsmedel användas för utbyte och komplettering av inventarier på särskilda boenden. Det handlar om larm, nyckelskåp, sängar, taklyftar, matbord, stolar osv. Investeringsmedel planeras också användas till inköp av arbetskläder inom hemtjänsten. Inom insatser för personer med funktionsnedsättning kommer nya verksamheter startas upp under 2016 och därför kommer en del av investeringsbudgeten användas för utrustning av gemensamhetsutrymmena i de nya verksamhetslokalerna. Inom socialkontoret pågår ett ständigt arbete med att förbättra och komplettera det IT-baserade verksamhetsstödet. En del av investeringsbudgeten kommer därför också användas till detta. 7.4 Ramprotokoll Socialnämndens nettobudget inklusive tekniska justeringar för år 2015 är 637,4 miljoner kronor. För 2016 har nämnden tilldelats en budgetram på 673,2 miljoner kronor. Den totala ramförändringen 2016 jämfört med föregående budgetår är plus 5,6 procent. För åren 2017 och 2018 är ramförändringen plus 2,1 procent respektive plus 2,2 procent. Tabell 5. Ramprotokoll socialnämnden Socialnämnd, mkr Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Reviderad budget 2015, KF , ,2 - - Tekniska justeringar ,1 - - Ingående budget 637,4 673,2 687,2 Volymförändringar 49,7 10,5 4,7 Löne- och priskompensation 11,8 15,1 18,3 Effektiviseringar -25,7-11,6-7,6 Total budgetram 673,2 687,2 702,7 32