PROGRAM ALINGSÅ S KOMMUN BOSTÄ DER MM I NORRA STADSSKOGEN. Dnr Handlä ggare: Hans Nerstu, tfn

Transkript

1 Handlä ggare: Hans Nerstu, tfn Dnr SAMRÅ DSHANDLING INNEHÅ LLSFÖ RTECKNING 1. INLEDNING 2. FÖ RUTSÄTTNINGAR 3. Ö NSKEMÅ L 4. SKISSFÖ RSLAG 5. FORTSATT PLANARBETE ALINGSÅ S KOMMUN BOSTÄ DER MM I NORRA STADSSKOGEN PROGRAM

2 1. INLEDNING Bakgrund Befolkningen i Alingsås ökar stadigt varje år och det finns behov av ett kontinuerligt bostadsbyggande. Kommunfullmä ktige har också antagit Vision 2010 som en ledstjä rna för kommunens utveckling. Bl.a. anges att Kommunen satsar på kunskap och tillvä xt i en unik miljösamt har invånare år Kommunens nuvarande stora utbyggnadsområde ä r Bolltorps Trä dgårdsstad och denna ä r snart färdigbyggd. Enligt kommunens översiktsplan ä r ett av de kommande områdena Stadsskogen, som ligger ca 2 km sydvä st om Stora Torget. Dock ä r den fördjupning av översiktsplanen som antogs för Norra Stadsskogen 1990 inte lä ngre helt aktuell. För det första planeras nu de befintliga kraftledningarna i östra delen av Stadsskogen grä vas ner så att ett större område kan exploateras. För det andra har en skogsbiotop registrerats i norra delen av Stadsskogen som gör att ett delområde inte lä ngre bör exploateras. För det tredje har diskussioner förts om en annan karaktä r och ett annat lä ge på genomfartsgatan genom Stadsskogen. Syfte Planprocessen Programmets huvudsyfte ä r att ange reviderade förutsä ttningar och önskemål för byggandet av bostä der mm i Norra Stadsskogen. Programmet ä r en vä gledning för kommande detaljplaner i området. I en detaljplan prövar kommunen markens lämplighet för bebyggelse och reglerar bebyggelsens utformning. Dessutom ska allmä nna intressen vägas mot enskilda och de berörda ska ha möjlighet att komma med synpunkter under planprocessen. Enligt plan- och bygglagen kap 5 18 ska en detaljplan grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen, om det inte ä r uppenbart onödigt. Samråd sker först under det nu aktuella programskedet. Därefter vid respektive detaljplans framtagande under både ett samrådsskede och ett utstä llningsskede. Efter varje samråd sammanstä lls framförda synpunkter och byggnadsnä mndens politiker beslutar därefter om ä ndringar ska göras. Slutligen ska detaljplanerna godkä nnas av kommunstyrelsen samt antas av kommunfullmä ktige. Exempel på bostadsbebyggelse i Bolltorps Trä dgårdsstad (Solvä ndegatan i Alingsås, exploatör Trollä ngen Bostads AB, arkitekt SHL Arkitekter) 2

3 Underlag för planarbetet Organisation Markä goförhållanden Kommunstyrelsen fattade i december 2002 beslut om ett nytt arbetssä tt vid planeringen i Stadsskogen, ett s.k. partnerskap. Exploatörer, förvaltare och arkitekter bjöds in att gemensamt med kommunen ta fram ett underlag för detta program och kommande detaljplaner. Tio intressenter accepterade och har sedan tillsammans med två arkitektkontor deltagit i arbetet med underlaget. Styrgrupp för arbetet har kommunstyrelsens arbetsutskott varit tillsammans med presidierna i byggnadsnä mnden, tekniska nä mnden och miljöskyddsnä mnden. Styrgruppen har utsett en koordinator från kommunledningskontoret som hållit samman partnerskapet och haft en stab av planerings-, exploaterings- och ekonomikunniga från de kommunala förvaltningarna. Kommunen ä ger den helt övervä gande delen av marken. 2. FÖ RUTSÄ TTNINGAR Tidigare ställningstaganden Ö versiktsplanering I den kommuntä ckande översiktsplanen Ö P90 hade det aktuella området beteckningen Sammanhållen bebyggelse/större anlä ggning. En fördjupning av översiktsplanen antogs för Norra Stadsskogen I denna angavs ett exempel på exploatering med huvudsakligen bostä der plus lokaler för skola och vissa andra verksamheter. I Ö P95 har området beteckningen Befintlig sammanhållen bebyggelse/större anlä ggning. En områdesrekommendation anger rekreation och tä tortsutbyggnad enligt fördjupning av översiktsplanen. Ett förslag till fördjupning av översiktsplanen för staden Alingsås var ute på samråd Bebyggelseområdena i förslaget överensstä mde med de i översiktsplanen för Norra Stadsskogen. Detaljplanering Kommunstyrelsen har antagit ett detaljplaneprogram som ä r en bestä llning till byggnadsnä mnden av vilka detaljplaneförslag som ska upprä ttas. Enligt detta ä r Norra Stadsskogen, etapp 1 en genomfartsgata genom Stadsskogen till Lövekulle. Det planförslaget var ute på samråd 2003 och samordning har sedan skett med det program som nu sänds ut på samråd. Detta program utgör början på detaljplaneringens etapp 2 i Norra Stadsskogen. Enligt detaljplaneprogrammet ska följande prövas: bostä der integrerat med mindre del små verksamheter, service m.m. Berä knat antagande av den första detaljplanen ä r våren Strandskydd Enligt miljöbalken kapitel 7 råder strandskydd vid bl.a. insjöar och vattendrag och syftet ä r att tillgodose allmä nhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor för vä xt- och djurlivet. Den nordvä stra delen av planområdet berörs av det strandskydd som gäller inom en 300 meters zon från Mjörn. Planerad bebyggelse avskiljs från stranden av både Västra Stambanan och två bilvä gar. I samband med detaljplaneringen kommer ansökan om upphä vande av strandskyddet inom kvartersmarken att inlä mnas till länsstyrelsen. Inom naturmarken kommer strandskyddet att fortsä tta att råda och möjlighet för allmä nheten att passera ska finnas. 3

4 Natur, friytor mm Topografi och vattendelare Stadsskogen ä r kraftigt kuperat med flera höjdryggar med mellanliggande dalar som huvudsakligen löper i nordöstlig-sydvä stlig riktning. Höjderna över nollplanet varierar mellan ca +120 m och ca +65 m. Avvattning sker mot sjön Mjörn, huvudsakligen norrut men några stråk går också mot vä ster. Karta 2 Vattendelare mm, (En förteckning över samtliga kartor som anvä nts inom partnerskapet utgör bilaga 1 till detta program.) 4

5 Naturinventering En naturinventering av Stadsskogen har utförts av GF Konsult Den helt dominerande naturtypen ä r barrskog (merparten planterad). En naturvä rdesklassificering görs av GF Konsult där det konstateras att nationellt eller regionalt vä rdefulla områden saknas inom planområdet. Ett område med större lokala naturvä rden (nr 2) finns i norra delen av planområdet och består av en löv- och blandskog. Inom detta har Skogsvårdsstyrelsen avgrä nsat en skogsbiotop som huvudsakligen består av gammal ek och tall. Ett övrigt område med lokala naturvä rden (nr 14) finns vid Skaverydsvä gen i västra delen av planområdet. Det ä r en löv- och blandskog. Större delen av planområdet består av barrskog som utnyttjas för skogsbruk och dä r ä r naturvä rdena förhållandevis låga. Vegetation på kullar Vegetation i dalar Vegetationen på kullarna domineras av tallar som har anpassat sig till att huvudsakligen få vatten i form av regn. Den har en lagom skala, ä r inte för tä t och ger bra vindskydd. Den klarar sig ä ven om ny bebyggelse uppförs i nä rheten som medför att grundvattenförhållanden ä ndras. Vegetationen i dalarna har tillgång till grundvatten och har därför på många stä llen växt sig tät. I ett stort område har granskogen avverkats för att ge lövträ den chans att utvecklas. Dessa har emellertid i kampen om ljuset blivit mycket höga och smala och passar inte i skala med ny bebyggelse och människans mått. När ledningar grä vs ner och vägar och hus byggs kommer också grundvattenförhållandena att ä ndras. Detta medför att befintliga trä d får svårt att klara sig. 5

6 Karta 5 Bedömning av naturvä rden, Lokalklimat En lokalklimatologisk analys av planområdet har gjorts av Bergab Klimatundersökningar Topografin i sig ger inte några stora skuggeffekter. Problem med beskuggning finns i områden dä r hög vegetation förekommer enskilt eller i kombination med topografi. I första hand föreslås gallring i vegetationen för att öka ljusgenomslä ppligheten men ä ndå behålla en vinddä mpningseffekt. 6

7 Geotekniska förhållanden Jordartskartan anger urberg med tunt jordlager för större delen av Stadsskogen. Mindre områden med sandig-moig morä n finns spritt i området. I de låglä nta delarna i kanterna av Stadsskogen finns glacial finlera. En geoteknisk översikt har utförts av Kjessler & Mannerstråle och en geoteknisk utredning Området består till största delen av berg och morä n men i dalarna finns ett flertal sankmarkspartier. Dessa består vanligen av torv som underlagrats av lera. Torven ä r mycket sättningsbenä gen och måste schaktas bort alternativt förbelastas/avschaktas. Inga stabilitetsproblem bedöms förekomma inom området som det ser ut idag. Radioaktiviteten i berggrunden ä r dokumenterad av Sveriges Geologiska AB i en rapport Berggrunden klassas som normalradonmark. Fornlä mningar Kulturhistoria Det finns inga kända fornlä mningar inom planområdet. Om man vid grä vning eller annat arbete påträ ffar fornlä mning föreligger anmä lningsplikt enligt Lag om kulturminnen m.m. (2 kap. Fornminnen). Flera mindre stenbrott finns inom planområdet. I dessa bröts förr sten som anvä ndes vid husbyggande i staden. I västra delen av planområdet intill järnvä gen finns Skaverudsstenen. En text berä ttar att Hä r började arbetet å Statens Jernvä gar Under Nils Ericson 30/ Bebyggelse mm Bostä der Kraftledningar Verksamheter På ett tiotal privata fastigheter finns befintliga enbostadshus. Två befintliga kraftledningar på 130 kv genomkorsar planområdets östra del. Luftledningarna föreslås ersä ttas med kabelledningar i en mer östlig strä ckning vilket skulle möjliggöra att ytterligare mark kan exploateras för bebyggelse. En förstudie gällande kablifiering har utförts av Vattenfall daterad Förhandlingar pågår mellan kommunen och Vattenfall. En ny strä ckning krä ver ny nätkoncession vilket kan ta upp emot ett år att erhålla. En mottagningsstation för elkraft finns i planområdets nordöstra del. Gator och trafik Trafik Störningar I planområdets norra och vä stra delar finns Alfhemsvä gen och Skaverydsvä gen som ä r tillfartsvä g för ett drygt tiotal befintliga småhus. Tågtrafiken på Västra Stambanan innebä r bullerstörningar för delar av planområdet. Om bostä der inte placeras närmare järnvä gen ä n 130 m behöver vanligen inga sä rskilda bulleråtgä rder göras. 7

8 3. Ö NSKEMÅL Ö vergripande idéer En del av staden Offentligt och tryggt Platsens egenskaper Stadsskogen ska fogas till staden Alingsås. Många kommunikationsstråk ska finnas till omgivande bebyggelse och den viktiga stadskä rnan. Den nya bebyggelsen ska byggas så nära den gamla som möjligt, bl.a. genom att befintliga kraftledningar grä vs ner. Gator och torg ä r stadsdelens offentliga rum som ger möjligheter till möten mellan människor. Genom att bostä ders och lokalers entréer nås från gator och torg blir dessa befolkade. När människor rör sig där till fots, på cykel, i bil eller buss kan alla känna sig trygga, ä ven efter mörkrets inbrott. Gång- och cykeltunnlar och gång- och cykelstråk i natur undviks. Naturen tas till vara genom att husen anpassas till den kuperade terrä ngen och gatuhöjderna med beaktande av goda solvä rden. Utblickar finns också mot sjön Mjörn eller mot natur och planteringar. Befintlig vegetation sparas så långt det ä r möjligt. Hus anpassade till terrä ngen med vegetation sparad alldeles intill (Rektorsgatan i Alingsås, byggherre AB Alingsåshem, arkitekt Glantz Arkitektstudio) Variation Kretslopp Olika arkitektoniska formspråk och hushöjder ska finnas och ä gande-, bostads- och hyresrä tt blandas lä ngs gatorna. Vä rmeförsörjningen grundas på förnybara energikä llor. Vattnets kretslopp tydliggörs med öppna dagvattensystem. Restprodukter källsorteras och kompostering tillä mpas. Bebyggelse Exploateringsgrad Bostä der Verksamheter Gator och grönstråk delar in bebyggelsen i olika kvarter. Maximal exploateringsgrad lä ggs fast för respektive kvarter vid detaljplaneringen. En varierad bebyggelse skapas med friliggande hus, parhus, radhus och flerbostadshus i olika former. För att möjliggöra en blandning av bostä der och verksamheter som inte ä r störande ska allmä nt en blandad anvä ndning tillåtas i form av bostä der, kontor och områdesanknuten service som samlingslokal, skola-barnomsorgsenhet och ä ldreomsorg. Lä ngs bl.a. huvudgatan kan ä ven mindre butiker/hantverk bli aktuella i bottenvåningarna. 8

9 Gestaltning Gestaltningsfrågorna ska tillsammans med miljöfrågor vidareutvecklas och preciseras i det fortsatta detaljplanearbetet och presenteras i ett separat dokument: Kvalitetsprogram för Norra Stadsskogen. Terrä nganpassning mm Bebyggelsen ska anpassas till terrä ngen så långt det ä r möjligt och nivåförä ndringar ska tas upp genom olika höga socklar, souterrä ngvåningar, grundlä ggning på plintar o.dyl. Uteplatser kan finnas på balkonger och dä ck. Genom att inte göra om terrä ngen kan befintlig vegetation sparas i högre grad. Parhus anpassade till terrä ngen med uteplatser på trä dä ck (Barnabovä gen i Alingsås, byggherre Peab, arkitekt GF Arkitekter) Gaturum Hustyper mm Husen placeras i grä nsen för byggrä tten längs gatan så att gaturum bildas. Gaturummet markeras på olika sätt som med staket, murar, häckar eller angrä nsande natur. Olika typer av hus blandas lä ngs gatorna. Upplåtelseformerna varieras också så att det omvä xlande finns kvarter med ä gande-, bostads- och hyresrä tt lä ngs gatorna. Utsikt och utblickar Störst exploatering sker på västersluttningar för att ta vara på utsikt mot Mjörn samt eftermiddagssol. På lägre liggande delar placeras låga hus alternativt tvä rstä llda hus som möjliggör att boende på högre liggande delar kan få utsikt mellan husen. Där utsikt mot Mjörn saknas finns istä llet utblickar mot natur och planteringar. 9

10 Offentligt-privat Gatan ä r den offentliga zonen och gångstråken ligger lä ngs gatan. Alla entréer till husen kan nås från gatan. Gångstråken blir trygga ä ven när det ä r mörkt eftersom bilar och människor rör sig längs gatan och den blir upplyst av gatlampor och ljus från entréer. Smala förträ dgårdar mellan gata och byggnad kan bilda en halvoffentlig zon. I någon del av kvarteret ska en mer privat zon finnas utan genomgående gångstråk. Alla bostä der i bottenvåningen bör ha direktutgång till egen trä dgård eller altan på dä ck. Gemensamt för kvarteret kan också en halvprivat zon för lek och samvaro finnas. Från gatan ska man bara kunna nå den privata zonen via entréer med grindar, portar eller portiker för att markera att det inte ä r allmä nna gångstråk. Belysning I Kvalitetsprogrammet kommer ä ven belysningen att tas upp. Den ska inte bara ge upplysta trafikytor utan också skapa trygghet, ge rumskä nsla samt visa byggnaders och planteringars volymer och färger. Speciella armaturer ska ge identitet åt området. Friområden, fritidsaktiviteter mm Natur Lek Bollplaner Trä d på höjder har bäst förutsä ttningar för att bevaras eftersom markens vattenförhållanden inte kommer att ä ndras dä r. I dalarna kommer grundvattennivåerna att ä ndras nä r intilliggande områden exploateras. Småbarnslekplatser anordnas inom respektive kvarter. För ä ldre barn bör en stadsdelslekplats anlä ggas. Bollplaner kan bli aktuella i Stadsskogen, bl.a. intill planerad skola och i norra delen av planområdet intill järnvä gen. Ett alternativ ä r mindre kringgä rdade bollplaner som kan anvä ndas för olika bollspel som fotboll, basket mm. Svenska Fotbollförbundet genomför ett projekt med en sådan aktivitetsyta benä mnd Kulan. Lägen och utformning får prövas närmare i kommande detaljplaner. Odling I nordvä stra delen av planområdet finns före detta åkermark intill jä rnvä - gen som kan bli aktuell för odlingslotter. Fritidslokal En befintlig fritidslokal i västra Stadsskogen ä r Villa Decum som för nä rvarande utnyttjas av Friluftsfrä mjandet. 10

11 Trafik Gator A-gata Alla gator utformas enligt det böjda rutnä tets princip för att fördela trafiken så jämnt som möjligt och för att ge variation vid förflyttning längs gatan. Huvudgatan genom Stadsskogen ä r den bredaste gatan och inne i bebyggelsen har den gång- och cykelstråk på båda sidor. Besöksparkering finns mellan alléträ den. B-gata Tvä rgatorna till huvudgatan ä r B-gator. Dessa kan antingen utformas med cykel- och biltrafiken blandad eller med separata gång- och cykelstråk. Det ä r viktigt att cyklisterna känner sig tillrä ckligt trygga så att barn kan cykla till skolan och föräldrarna inte väljer att skjutsa dem dit. Parkering tillåts i zonen mellan gata och gångstråk. När det bara finns hus på en sida gatan finns det i allmä nhet bara gångstråk på den sidan. C-gata Inne på kvartersmarken utformas gatorna som gårdsgator vilket innebä r trafik på de gåendes villkor. Parkering tillåts inte på gatan. 11

12 Parkering Kollektivtrafik Pendeltågstation Parkering för bostä der sker i första hand på kvartersmark. Vid parkering på egen tomtplats tillä mpas normen 2,0 p-platser/bostad och för bostä der med gemensam parkering 1,4 p-platser/bostad. För kontor kan samnyttjande ske och då kan normen 15 p-platser/1000 m 2 våningsyta tillä mpas. Stadsbussar kommer att trafikera huvudgatan genom Stadsskogen. Stadsbussarna går till bussterminalen/jä rnvä gsstationen dä r anslutande landsvä gsbussar och tåg finns. Mellan Stadsskogen och Lövekulle planeras en pendeltågstation i anslutning till den planskilda korsningen. Stadsbussarna får hållplatser vid stationen så att omstigning lä tt kan ske. Kommersiell service Livsmedel Ö vrigt Vid uppfarten till Stadsskogen från Hedvigsberg finns redan nu möjlighet att etablera en livsmedelsaffä r. När Stadsskogen börjar bli utbyggt finns troligen tillrä ckligt kundunderlag i Stadsskogen, Hedvigsberg och Kavlås. Lä ngs huvudgatan genom Stadsskogen kan mindre verksamheter som frisör, pizzeria mm finna attraktiva lägen att etablera sig. Lokalerna bör förvaltas av professionella förvaltare som bostadsbolag och inte av bostadsrä ttsföreningar. Offentlig service Barnomsorg En förskola planeras att byggas år 2006 i Stadsskogen så att barnomsorg kan erbjudas i ett tidigt skede. Skola Kullingsbergsskolan har kapacitet att ta emot fler elever till ca år Efter detta blir en ny skola aktuell, antingen vid uppfarten till Stadsskogen från Hedvigsberg eller uppe i Stadsskogen. Teknisk försörjning Vatten/avlopp Dagvatten Vä rme Området ansluts till kommunalt vatten och avlopp. Vattensnål teknik utnyttjas för installationer i våtutrymmen. Byggnaders grunder föreslås vara förberedda för framtida installation av urinseparerande toaletter. Ekologisk dagvattenhantering ska eftersträ vas. Så långt möjligt leds vatten från stuprör ut på grä smattor. Dagvatten som inte kan infiltreras leds i öppna diken eller kanaler ner i dalarna till bäckar och dammar för vidaretransport till sjön Mjörn. Dagvatten från huvudgatan bör renas i behandlingsanlä ggning. Enligt kommunens program för vä rmeförsörjning (antaget av kommunfullmä ktige 1997) ä r det första målet för vä rmeförsörjningen att effektivisera energianvä ndningen. I Stadsskogen ska låg energianvä ndning eftersträ vas både för uppvä rmning och apparater och andra installationer. Två andra mål ä r att andelen fjä rrvä rme ska öka med 30 % och att minst hä lften av fjä rrvä rmeproduktionen ska ske med förnyelsebara brä nslen. Alla byggnader i Stadsskogen ska därför anslutas till fjä rrvä rme med undantag för hus utan uppvä rmningssystem. Undantag kan också göras för byggnader som projekteras för mycket låg elanvä ndning samt lågt vä rmebehov som tillgodoses med förnybara fasta brä nslen samt solenergi. 12

13 Utslä ppskraven på eldstä der för ved kommer att jämstä llas med de som gä ller för pelletseldstä der avseende partiklar och kolvä ten. Anslutning till fjä rrvä rme ska ske till samma anslutningsavgift som i övriga delar av staden Alingsås. Under utbyggnadstiden anvä nds provisoriska oljeeldade panncentraler och panncentralen i Hedvigsberg. När kapaciteten inte räcker i dessa panncentraler och det biobrä nsleeldade värmeverket i Sä velund har byggts ut kan anslutning ske till det centrala fjä rrvä rmenä tet. Sårbarhets/beredskapsaspekter med avseende på elförsörjning skall beaktas. Miljögodkä nda lokala eldstä der kan få installeras som en beredskap mot lä ngre elavbrott o.dyl. Eldstä derna får inte anvä ndas som primä r uppvä rmningskä lla så att problem för kringboende uppstår. El Restprodukter/avfall Transformatorstationer byggs i separata byggnader och utformningen anpassas till nä rliggande bebyggelse. Utrymmen inomhus för källsortering av restprodukter skall finnas. I dessa bör också plats finnas för varmkompostering av biologiskt nedbrytbart avfall. Om lokal kompostering i slutna kä rl sker reduceras hä mtningsavgiften. Utomhus ska plats finnas för kompostering av trä dgårdsavfall. Å tervinningsstation finns i Hedvigsberg vid Rubingatan men ytterligare en bör planeras in i Norra Stadsskogen. 4. SKISSFÖ RSLAG Huvuddrag Bebyggelse Bebyggelsen läggs mestadels på västersluttningar och planare ytor längs höjdryggarna i terrä ngen. Dalarna utnyttjas för dagvattenhantering. Naturen sparas i vä ster mot jä rnvä gen och i öster i den s.k. vitsippsdalen. 13

14 Vä gar Genomfartsgatan har flyttats något norrut (jä mfört med fördjupningen av översiktsplanen från 1990). En ny vägförbindelse föreslås också mot norr som ansluter mot Alfhemsvä gen och Konduktörsgatan. De befintliga plankorsningarna med järnvä gen stä ngs när den planskilda korsningen tagits i bruk. Nyckelbiotop Skogsbiotopen ä r utvald av Skogsvårdsstyrelsen eftersom den bedöms ha mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. En skog inne i en stad måste emellertid också kunna anvä ndas av de närboende för lek och rekreation. Detta ger ett slitage på skogen som medför att det biologiska värdet på sikt minskar. Storleken på skogsområdet behöver också utredas vidare eftersom nyckelbiotopen till en del motverkar miljömålet om resurssnåla transporter (en sammanhållen stad med väl fungerande kollektiv-, cykeloch gångtrafik). Ett utredningsområde anges därför i anslutning till planerad bebyggelse. Miljöbedömning Natur- och kulturmiljö Hä lsa och sä kerhet De högsta naturvä rdena finns inom nyckelbiotopen och i det fortsatta detaljplanearbetet får utredas hur dessa påverkas. Ö vriga naturvä rden ä r av lokal betydelse och dessa kan till stor del bevaras. Kommande detaljplaner får ange bestä mmelser om hur tråd och natur ska skyddas. Av de mindre stenbrotten i planområdet avses några bevaras. Den ökade trafiken till och från Stadsskogen innebä r att buller och avgasutslä pp kommer att öka i omgivningen. En trafikanalys har därför tagits fram av Sweco VBB daterad Berä kningar ä r gjorda för effekterna av 750 nya bostä der med en planerad högsta exploateringsgrad kring genomfartsgatan. Analysen visar att trafiken in mot centrum ökar med ca 1500 fordon/vardagsmedeldygn (f/vd). Av dessa väljer drygt 1000 att färdas på E20. För att en ökning av bullernivå ska vara hörbar krä vs minst en fördubbling av trafikmä ngderna. Det ä r endast på Hedvigsbergsvä gen som detta kommer att ske och där erbjuder kommunen berörda fastighetsä gare bullerplank. Berä knade ökningar av trafikflödena på olika gator utgör bilaga 2 till detta program. Buller från jä rnvä gen bedöms inte innebä ra problem för planerad bebyggelse. Eftersom kollektivtrafik och viss gång- och cykeltrafik kommer att finnas bedöms ä ndå exploateringen ge mindre miljöproblem ä n om den tillkommit som spridd bebyggelse. När en pendeltågstation kan byggas kommer också antalet bilresor att kunna minska påtagligt. Byggandet av en bro och en gångtunnel samt stä ngningen av de två plankorsningarna med järnvägen kommer att förbä ttra trafiksä kerheten för befintlig bebyggelse. Att tillrä ckliga åtgä rder vidtas mot radon i inomhusluften kommer att bevakas i detaljplane- och bygglovskedet. Naturresurser mm Planförslaget bedöms vara förenligt med de grundlä ggande bestä mmelserna om hushållning med naturresurser och skydd av naturen i miljöbalken kapitel 3, 4 och 7. 14

15 5. FORTSATT PLANARBETE Frågestä llningar Miljökonsekvenser Etappindelning I det fortsatta planarbetet ska svar ges på bl.a. dessa frågor: Vilken exploateringsgrad ska tillåtas i de olika kvarteren? Hur ska utsikt garanteras för kvarteren som inte ligger nä rmast Mjörn? Ska cykel- och biltrafik blandas på B-gatorna eller ska gång- och cykelbanor anlä ggas? Ska skolan lokaliseras vid Hedvigsbergsvä gen eller uppe i Norra Stadsskogen? Vilken natur och vilka trä d ska sparas och hur ska trä d på kvartersmark skyddas i planen? Var ska ytor för bollspel och stadsdelslekplats placeras? Vilka gemensamma frågor ska preciseras i Kvalitetsprogram för Norra Stadsskogen? Detaljplanerna förvä ntas inte innebä ra betydande miljöpåverkan i planoch bygglagens mening vilket skulle medföra att separata miljökonsekvensbeskrivningar inte måste upprä ttas. Sådana kan ä ndå bli aktuella för att ta vara på förslag till hur påverkan på miljön kan minimeras. Planområdet delas upp i två eller tre detaljplaneområden enligt den utbyggnadsordning som väljs. Förslagsvis startar utbyggnaden i väster och avslutas i öster. En av anledningarna till detta ä r tiden som krä vs för ny nä tkoncession och kablifiering av de befintliga kraftledningarna. Tidplan En detaljplan för tillfartsgatan förvä ntas kunna vinna laga kraft under 2004 och sedan kan byggandet av gatan påbörjas. Den första detaljplanen för bostä der förvä ntas kunna vinna laga kraft under Genomförande Medverkande Kommunala medel finns anslagna för byggande av tillfartsgatan och en planskild korsning med Västra Stambanan. Gångtunneln under järnvä gen kommer troligen att bekostas av Banverket. För respektive detaljplan kommer genomförandebeskrivningar att upprä ttas som beskriver exploateringsekonomin. Illustrationer ä r gjorda av Hans Grönlund, Efem Arkitektkontor. Alingsås dag som ovan PLAN- OCH BYGGKONTORET Hans Nerstu Planchef 15

16 BILAGA 1 KARTFÖ RTECKNING Kartorna finns tillgä ngliga på plan- och byggkontoret m.fl. förvaltningar. 1. Stigar, vattenavrinning, nyckelbiotop mm, Vattendelare mm, Geologi, Natur/skogstyper, Bedömning av naturvä rden, Kulturhistorisk inventering, Karta från , Vä gar och vä gtyper, Vakant 10. Illustration av vä gar och byggrä tter, Byggbar mark grönstråk, Vä gnä t och byggbar mark, Ytor byggbar mark, Byggbar mark, vä gnä t och grönstråk, Byggbar mark, vä gnä t och grönstråk, BILAGA 2 BERÄ KNADE TRAFIKÖ KNINGAR P.G.A. STADSSKOGEN Lövekullevä gen +100 f/vd Viktoriagatan +100 f/vd Konduktörsgatan +450 f/vd Göteborgsvä gen +50 f/vd Hedvigsbergsvä gen f/vd Stråhles allé norr om Jä rnvä gsgatan f/vd Vä g 180 mellan N. Ringgatan och Götaplan +250 f/vd E20 syd +600 f/vd E20 mellan Hedvigsbergsvä gen och Sveaplan f/vd E20 mellan Sveaplan och Götaplan +850 f/vd E20 norr +50 f/vd Ny bro över jä rnvä gen 500 f/vd (förutsatt att befintliga plankorsningar med jä rnvä gen stä ngs) 16