Minnesanteckningar arbetsgruppsmöte Gränshinder för näringslivet

Transkript

1 Minnesanteckningar arbetsgruppsmöte Gränshinder för näringslivet Datum: 28 november 2013 Tid: Plats: Hotell Dalsland, Ed Deltagare: Frånvarande: Annika Daisley, Gränskommittén, projektledare Helena Raunegger, Strömstads kommun Karin Kempe, Tanums kommun Kjell Olsén, Grensetjänsten Kikki Lindset, Grensetjänsten Steinar Kløverød, Aremark kommune Stina Gottlieb, Gränskommittén Trine Moe Stokstad, Østfold fylkeskommune Gunnar Oleniusson, Tullverket Anna Ellmarker, Gränskommittén Annette Palmqvist, Dals-Eds kommun Niclas Gustafsson, Fyrbodals kommunalförbund Böret Segolsson - Knutsson, ARKO Bernt Erik Larsen. Hvaler kommune Linus Magnusson, KGH Customs Services Per Olav Johansen, Tollregion Øst-Norge Lars Erik Sletner, Bedriftsforbundet Trond Erik Grundt, Grensetjänsten Martin Andersson, KGH Customs Services Johan Englund, Nordic Innovation Peter Jacobsson, Ecus AB Jan Schreil, Företagarna Västra Götaland Ingela Skärström, Företagarna Grete Astad, Tollkonsult AS Espen Sørås/ Egil A. Schjerverud, Halden kommune 1. Mötet öppnas Annika Daisley, ordförande, hälsade deltagarna välkomna och öppnade mötet. 2. Godkännande av dagordningen Dagordningen har skickats ut i samband med kallelsen. Dagordningen godkändes. 1

2 3. Närvarolista Deltagarna presenterade sig kort och en närvarolista upprättades. 4. Föregående anteckningar från arbetsgruppen den 4 september 2013 Minnesanteckningar från arbetsgruppsmöte den 4 september har skickats ut i samband med kallelsen och delades även ut på mötet. Stina gick igenom anteckningarna. Minnesanteckningarna från 4 september 2013 godkändes och lades till handlingarna. 5. Ekonomi Ekonomisk status Niclas redogjorde för det ekonomiska läget. Projektet ligger relativt i fas med budget. Till innevarande redovisningsperiod har projektet upparbetat 55 % av budgeten, vilket är aningen lågt men upphandlingar är på väg att utföras vilket arbetar upp budgeten. I och med förlängning av projektet finns det inga prognosticerade problem med att upparbeta hela projektbudgeten. Niclas informerade om projektets tvådelade budget, Interreg och Nordic Innovation. Fyra rapporter ska in; en halvårsrapport för Interreg, Västra Götalandsregionen och Fyrbodals kommunalförbund och en helårsrapport för Nordic Innovation. Tidredovisning Tidredovisningen har fungerat mycket bra och Annika gav en eloge till samtliga projektets samarbetspartners. Niclas kommer skicka ut tidsrapporteringskort under december, vilken ska vara inskickade senast i januari, men gärna redan i december om möjlighet finns. 6. Statusrapportering från projektledningen Process och nästa steg Annika redogjorde för processen av projektets aktiviteter. Kartläggningen av gränshinder har blivit mer omfattande än projektet från början prognosticerat, över 100 hinder har inkommit (30 i projektansökan). De håller nu på att kategoriseras och värderas. Våren 2014 ska förslag på lösningsprocess och struktur arbetas fram och under sommaren 2014 skrivs slutrapport. Undersökningar i tre steg Annika redogjorde för hur de tre undersökningarna genomförts och nyckeltal som framkommit. Det spännande är att företag i Västra Götaland, Värmland och Norge upplever hinder inom samma områden. Lars-Erik berättade hur Bedriftsforbundet upplevt resultatet av undersökningen och att många av medlemmarna som sagt upplever hinder inom samma områden. 2

3 Reflektioner av de gränshinder som samlats in är att många hinder ofta visar sig bestå av flera hinder, och att dessa hinder förstärker varandra. En reflektion i rummet är att i vissa fall kommer en del hinder alltid att bestå, då det saknas vilja från problemägarna att lösa dem. Summering tre undersökningar Stina redogjorde för sammanställningen av undersökningarna och hur processen framåt ser ut. Undersökningarna ska nu samordnas och analyseras djupare. Kompletterande information och statistik förs in för ett djupare perspektiv. Rapporten förväntas vara klar tills nästa möte. Möten/arrangemang Annika informerade om några exempel på möten som projektet deltagit på; SJ 9 sep, Gränshinderforum Sverige 9 sep och 6 nov, Gränskommitténs styrelsemöte 13 sep, Västsvenska handelskammaren 19 sep, Tulldagen och Tolldagen 2 okt och 25 sep, Gränshinderforum Norge 25 okt. Genomförda seminarier/aktiviteter Annika informerade också om några exempel på seminarier/aktiviteter som projektet deltagit på Oslo rådhus 8 million city 17 okt, Oslo Innovation week 17 okt, Nordiska ministerrådet 6 nov, Gränsregionalt forum Malmö 7-8 nov, Interreg Framtid och erfarenhetsseminarie nov, Grenserådet nov, Ewa Björling 9 dec. Sammanställning av gränshinder Annika redogjorde för sammanställningen av gränshinder, formella och informella. De är sorterade efter: Gränshinder som är lösta eller på väg att lösas Gränshinder utreds eller i nordisk process Gränshinder projektet genomfört förstudie Gränshinderproblem kompletteras/behövs mer information Gränshinder ingen åtgärd ännu Annika redogjorde för förslag på gränshinder att prioritera för förstudier. De hinder som är framlagda för förslag bedöms kunna ge ett lösningsförslag efter genomförd förstudie. Gruppen ombeds ta ställning till förslagen och återkoppla till Annika. FÖRSLAG 1 Fokuserar på momsfrågan. Det är inte säkert att förstudien kommer fram till att det är formella gränshinder, men det finns stora informationsproblem och krångliga regelverk. 37. Moms på tjänster utförda i Norge av svenskt företag 69 a. Momshantering av norska konferensköp 70. Momshantering av tjänst 3

4 FÖRSLAG 2 E-handeln växer i Norden inte minst i Norge. I och med att e-handeln ökar uppkommer fler och fler problemställningar. Enligt Posten AS är returandelen hög, vilket idag innebär att exportören drabbas av ytterligare kostnader. 43. Returnerade e-handelsvaror skapar kostnader FÖRSLAG 3 Varutransporter från Sverige till Norge måste passera en bemannad tullstation om det inte innebär en betydande omväg för leverantören. Idag tolkar norska Tollvesenet betydande omväg till 10 mil. För företag i norra Dalsland ger denna tolkning stora tidsförluster och höga transportkostnader. Ett av företagen har i dagsläget 60 mil extra att köra per dag på grund av denna regeltolkning. 32. Trafiktillstånd för att korsa gränsen FÖRSLAG 4 Tulldeklaration av varor/gods kan inte ske på tågstationer. Detta innebär att avsändaren måste söka upp närmaste tullstation för att deklarera varor, eller gå igenom en mycket komplex och tidskrävande process för att få fram rätt export- och importhandlingar och godkännande från såväl fraktbolag som Tullverket och Tollvesenet. Ytterligare utredning krävs. Delvis ihoplänkad med förslag nr Varuförsändelse med tåg FÖRSLAG 5 Postgodsleveranser från Nordnorge till Sverige tar lång tid, upp till 14 dagar. Alla postgodsleveranser i Norge passerar terminalen i Alnabru, Oslo. Den långa leveranstiden blir ett gränshinder för varuproducerande företag i Norge och påverkar kunder i Sverige. 61. Postlogistik inom Norge och över gränsen FÖRSLAG 6 Aktiv förädling med att föra en vara över gränsen och sedan få tillbaks en annan vara som nu har bytt varugrupp. Problematik att få företagarna att ta till sig och finna tillgänglig informationen. 57. Momsproblematik på förädling av produkter 4

5 FÖRSLAG 7 Företagare upplever att det är mer komplicerat att exportera avfall från Sverige till Norge än tvärt om. Det handlar mycket om kategorisering av avfallet Export av avfall mellan Sverige och Norge FÖRSLAG 8 Värmlandstrafiken får sen augusti inte åka till Oslo, utan passagerare måste byta tåg i Kongsvinger. Dagpendlare har förlorat möjligheten att effektivt tågpendla till Oslo då transporttider ej samordnas. Bil har blivit det praktiska pendlingsmedlet, för de med tillgång till bil. De utan körkort eller bil har i princip förlorat pendlingsmöjligheten. Finns även problem med biljettköp när passagerare byter mellan transportbolag. Detta lyfts i december när norska samfärdsel möter svenska infrastrukturministern. Lars Erik tar med frågan hem till Bedriftsforbundet. 71. Pendlingsproblem Värmland Oslo FÖRSLAG 9 Svensk veckopendlare till Norge får bara tillfälligt föra in sin svenska bil under två år. Ifall bostadsorten och familj är i Sverige finns flertal undantag som underlättar. Men om pendlaren är ensamstående utan vårdnad om barn och blir folkbokförd i Norge tillkommer flera hinder. 56. Körning av utlandsregistrad bil FÖRSLAG 10 Flygningar med ambulanshelikopter över gränsen förekommer redan idag, men det inte finns någon struktur eller anvisningar för hur det ska gå till. I nuläget är problem med radiokommunikation, flygkartor för helikoptrar, rutiner för larm, medicinskt ledningsansvar vid insatser och avtalsskrivningar och ekonomiska modeller för akuta insatser med ambulanshelikoptrar identifierade. I dagsläget pågår nulägesbeskrivningar för att definiera problemen, värdera och prioritera för att sedan skapa strukturer, procedurer och inriktningar för helikoptersjukvård över gränsen. Hittills är det både lagar och tolkningar av lagar och regler som kan utgöra ett problem. Konventionen för transporter av nordiska patienter har t e x inte med akuta insatser/transporter som ersättningsmöjligt. Tullregler, luftfartsregler, regler för medicinsk personal är andra som kan utgöra ett problem. Ett strategiskt hinder med behov att lösa. Vid akuta händelser får ambulanshelikoptrar flyga utan att söka tillstånd hos tullen. Däremot måste de, helst en timme innan, söka lufttillstånd (kollisionsrisk). Söks ett generellt trafiktillstånd får medicinsk utrustning medföras. Mellan länderna finns bara ett tillstånd som medger fria passager vid större katastrofer Flygningar med ambulanshelikopter över gränsen 5

6 FÖRSLAG 11 Transportnäringen upplever köerna på tullstationerna som ett stort problem. Långa köer skapar förseningar, stör transportörernas hårt reglerade kör- och sovtider och påverkar trafikströmmen negativt. Sammantaget påverkar det transportpriserna i negativ riktning. Långa köer bildas vid tullstationerna vilket gör gränsleveranser mer tidskrävande. Inte minst uppkommer problem med utomskandinaviska chaufförer som inte kan kommunicera med tullen och berätta om lasten de för med sig. Nya tekniska lösningar kan minska administrationen. 89. Kö vid tullstationer (FEL RUBRIK STOD I UTSKICKADE HANDLINGAR: Skillnader i regelverk kring skogsmaskiner och timmertransporter.) 7. Information Nyhetsbrev planeras 8. Statusrapportering från temagrupperna Näringsliv Anna Ellmarker Anna redogjorde för gruppens organisation och medlemmar. Temagruppen har haft en stor utmaning i att spåra upp hinder, och inte minst i få dem konkretiserade och förståeliga. Undersökningarna hos näringslivet har givit en plattform att stå på ute bland besöken och kontakterna med företagen. En konklusion från gruppen är att norrmännen är mer riskbenägna medan svenskarna är försiktigare och söker mer svar i regelböckerna. Som med de flesta gränshinder är information en knäckfråga som avgör hur hindret upplevs om det nu upplevs som ett hinder alls av företagen med utrymme att hantera informationssökningen. Efter ministermötet har gruppens arbete fokuserat på uppföljning och analys av hinder. Vad är problemet? När uppstår problemet? Vem upplever hindret? Från vilket håll uppstår hindret? Hur kommer man runt det? Många gånger uppkommer gränshindren på grund av fel förväntansbild av vad som krävs vid gränspassagen. Anna konkluderar att frågorna behöver föras vidare efter projektavslut. Lars Erik redogjorde för hur Bedriftforbundet och Företagarna kopplat ett närmare samarbete med varandra, inte minst genom ett möte nyligen i Stockholm. Målet för bägge organisationer är att förenkla möjligheten att driva företag. Ett samlat grepp om det gränsöverskridande företagandet ger större möjlighet att hantera uppkomna problemställningar. Sverige och Norge är varandras viktigaste marknader, varför gränsfrågorna får stor betydelse. Exempelvis tull, skatt och arbetskraft ska lyftas av Lars Erik i möten med olika ministrar som är inplanerade framöver. 6

7 Tull och skatt Gunnar Oleniusson Gunnar redogjorde att arbetsgruppen haft möte under hösten. Gunnar kom snabbt in på informationsproblematiken och vikten av att rätt och snabb information måste finnas tillgänglig. Ett resultat av projektet är att norska och svenska tullen nu arbetar för att få till en gemensam översiktskurs gällande import och export vid gränspassagen. Ett av stora problemen på tullstationerna är de långa och tidskrävande köerna och utomskandinaviska chaufförer, så kallade no speak. De kan sällan kommunicera med tulltjänstemännen och har inte alltid koll på vad lasten innehåller. Har inte deras uppdragsgivare försett dem med rätt dokument uppstår både informations och kommunikationsproblem. Ett lösningsförslag är på väg som utgår från GPS-system. Huvudproblemet för projektets målgrupp med SME är att långa vänte och leveransproblem uppstår vid gränsöverskridande transporter. När det kommer till sändningar med tåg så upplever SME problem med hur/när de ska tulldeklarera sina varor då rälsen inte har några tullstationer. Det är SME som upplever problemen, inte de stora företagen. Gunnar informerar om nyhetsbrevet Tullnytt som utkommer varje månad. I senaste nyhetsbrevet (nr.19) informerades bland annat om vad som händer när lastbilschaufför passerar svensk-norska gränsen utan att stanna och deklarera lasten. Då uppstår extrakostnader och det kan ses som ett brott mot tullagen. Tullfrågorna är de gränsfrågor som företagen upplever som svårast att hantera och ta till sig. Detta arbetar Tullverket vidare med och ser ett behov att bli ytterligare tydligare med sin information. Tullsvar och Infosenter är bra informationskällor. Arbetstagare och organisationer Kikki Lindset Vid senaste mötet rapporterades två lösta gränshinder och ett nytt hinder, frågan om förtida pensionsuttag av norsk pension. Vid senaste Grenserådet, november, beslutades att arbeta vidare med denna fråga som ett gränshinder. Kikki informerade om beredningssekretariatet som Grensetjänsten innehar för att smidigare arbeta med gränshinder. Beredningssekretariatet möjliggör att tillsätta arbetsgrupper för inrapporterade gränshinder innan Grenserådet möts (möts två ggr/år). Vid senaste Grenserådet rapporterade Skatteverket mycket positiv information om deras arbetsprocess med internationella frågor. Svensk-Norska handelskammaren berättade om vilka gränsproblem och attitydskillnader som kan uppstå vid svensk-norska affärsmöten. Kikki redogjorde för de gränshinder som togs upp och hanterades vid Grenserådet. Kikki informerade om det av Nordiska ministerrådet nyinitierade Gränshinderrådet, som tar vid efter Gränshinderforum. Slutligen berättade Kikki om att de nu är åtta anställda på Grensetjänsten. Senaste rekryteringen ska arbeta med webbutveckling. 9. Övriga frågor Inga övriga frågor har anmälts. 7

8 10. Nästa möte Arbetsgruppen sammanträder den 5 mars, plats: Morokulien. Slutkonferens: 8 maj (8-9 ligger på förslag) 11. Mötet avslutas Projektledare Annika tackar de närvarande för ett givande möte och förklarar mötet avslutat. Annika Daisley Ordförande Stina Nilsson Sekreterare 8