Med icke-fossilt i tankarna

Transkript

1 Pressinformation Med icke-fossilt i tankarna Lastbilar som knappt belastar miljön eftersom koldioxidutsläppen är nästintill noll. Det skulle kunna vara ett framtidsscenario. Men faktum är att Volvo Lastvagnar redan idag gjort framgångsrika fälttester med fordon som går på bio-dme, ett bränsle som kan framställas av biomassa både kostnads- och energieffektivt. För transportbranschen skulle det innebära minskat oljeberoende och därmed minskad miljöpåverkan. Sedan förra hösten rullar tio specialanpassade Volvolastbilar på svenska vägar. De utmärker sig inte särskilt i trafiken - kör inte långsammare och ser inte annorlunda ut, men de är revolutionerande. De drivs nämligen av bio-dme, ett bränsle som framställs av biomassa, det vill säga en förnyelsebar, helt igenom naturlig råvara, och som reducerar koldioxidutsläppen med 95 procent jämfört med diesel. Fälttestet har kommit halvvägs och har hittills mött och överträffat alla förväntningar. - Dels har vi visat att tekniken fungerar i drift både vad gäller produktion av bränsle och lastbilar i trafik, dels har infrastrukturen med tankstationer runt om i landet fungerat bra. Testernas resultat bådar gott för framtiden, säger Lars Mårtensson, miljöchef på Volvo Lastvagnar. Fälttesterna, som gjorts i samarbete med bland andra Preem och det svenska företaget Chemrec som ligger bakom bränsleproduktionen, har gett eko världen över - ett oväntat bonusresultat enligt Lars Mårtensson. - Vi har visat att det går att ta en idé från labbet till fullskala och har framgångsrikt spritt denna kunskap över världen. Det finns nu ett klart intresse från bland annat Kina, Ryssland och USA och det är marknader med mycket stor potential, säger han. Bio-DME, dimetyleter framställt av biomassa, är ett flytande så kallat andra generationens biobränsle som kan framställas av till exempel trä eller biprodukter och avfall från jordbruksproduktion. - Enligt beräkningar skulle bio-dme kunna ersätta upp till 50 procent av dagens dieselanvändning för kommersiella fordon i Europa om 20 år - vi har möjlighet att göra en fantastisk insats för miljön, säger han.

2 Den Bio-DME som används i Volvo Lastvagnars fälttest tillverkas av svartlut, som är en biprodukt från produktion av pappersmassa. Svartluten används egentligen till energiströmmen som driver massabruket. Chemrecs process tar en del av svartluten, förgasar den och gör den till ett användbart bränsle, som i dag, under det pågående fälttestet, kan tankas från fyra tankställen runt om i Sverige. Förarna som fälttestar lastbilarna har hittills rapporterat att allt är som det brukar, vilket är en stor framgång för projektet - att tanka och köra på biobränsle ska inte vara på något vis krångligare eller utgöra en nackdel prestationsmässigt. Yngve Holm kör massaved i norra Sverige med en DME-anpassad Volvo FH 440. Han är en av testförarna och kan dessutom rapportera flera fördelar, som till exempel den reducerade ljudnivån och framför allt miljöaspekten. - Jag kommer ungefär 65 mil på en tank och lastbilen går lika bra som på annat bränsle. Den är till och med mycket tystare, både utvändigt och invändigt. Han har deltagit i testet sedan i september förra året och har hittills kört mil. Och fått en del frågor om det nya bränslet. - Många är nyfikna och vill veta hur det funkar. Jag brukar säga att det funkar bra. Det viktigaste är ju att vi gör något för miljön och framtiden, och det känns fint i själen, jag tycker det. Den bio-dme han kör på tillverkas bara ett stenkast från stationen där han tankar, vid företaget Chemrecs anläggning i Piteå i norra Sverige, kopplad till pappersbruket Smurfit-Kappa Kraftliner. Anläggningen är den första av sitt slag i världen. Processen pågår i en hög struktur utan väggar, helt bestående av rostfria rör, trappor och tankar i ett komplicerat system. Chemrec har helt enkelt kopplat sig till brukets befintliga infrastruktur och startat ytterligare en produktionslinje vid bruket. Här demonstrerar man i liten skala en mycket kostnads- och miljöeffektiv metod för tillverkning av BioDME. Kapaciteten är ca 4 ton Bio-DME om dagen. - Tillverkningen av Bio-DME består av tre steg. Efter att vi tagit in svartluten från massabruket omvandlar vi den till gas med hjälp av rent syre och får på så sätt syngas, en gas som man kan syntetisera. Vi tvättar gasen och sedan konverteras den till bio-dme. Därefter kollas kvaliteten och så tankas det över till förvaring i en stor tank i närheten av bruket. Bruket kompenseras sedan med biomassa bestående av grot, det vill säga grenar och toppar som blir över från skogsavverkning, i ett mycket effektivt energibyte, förklarar Ingvar Landälv, teknisk chef på Chemrec.

3 Bio-DME-tillverkningen är bara i sin början, men en enorm potential finns. - I dag använder vi bara en enda procent av brukets svartlut. Om vi med vår teknik omvandlar all svartlut till bio-dme skulle det kunna driva ca lastbilar, så vi ser en oerhört stor potential, säger Ingvar Landälv. Och det finns en svartlutskapacitet motsvarande ca 20 sådana bruk enbart i Sverige. - Vårt fokus är att industrialisera vår produkt tillsammans med massaindustrin både i Sverige och utomlands, säger Max Jönsson, vd för Chemrec. En fullskalig bio-dme-satsning, med Chemrecs tillverkningsteknik, Volvos lastbilsteknik och ett fullt utbyggd tankstationsnät, kräver dock en hel del investeringar. - För att uppnå sin fulla potential och bidra till att skapa förutsättningarna för ett klimatneutralt transportsystem krävs det att spelreglerna för andra generationens biobränslen är satta. Vi har bevisat att tekniken fungerar, nu ligger bollen hos beslutsfattarna att skapa långsiktiga förutsättningar för den här sortens produktion, avslutar Max Jönsson. Den 11 juni, 2012 Fakta om Bio-DME Bio-DME som bränsle i en dieselmotor ger lika hög verkningsgrad och en lägre ljudnivå jämfört med traditionella motorer. Jämfört med diesel genererar Bio-DME hela 95 procent lägre koldioxidutsläpp. Förbränningen ger dessutom mycket låga utsläpp av partiklar och kväveoxider. Sammantaget gör detta Bio-DME till ett idealiskt bränsle för dieselmotorer. DME är en gas men omvandlas till vätska redan vid ett lågt tryck på 5 bar. Hanteringen är okomplicerad och liknar den för gasol. DME kan framställas ur både naturgas och olika typer av biomassa. När man gör det från biomassa så kallas det Bio-DME. Det finns redan idag en betydande tillverkning av DME från naturgas. DME har då samma positiva egenskaper som bränsle i dieselmotorer men inte lika låg miljöeffekt. Fakta om Bio-DME-projektet Bio-DME-projektet demonstrerar alla aspekter av fordonsbränslet bio-dme, från förnyelsebar skogsråvara till användandet i tunga lastbilar. Förgasningsanläggningen i Piteå drivs av Chemrec i samarbete med massatillverkaren Smurfit Kappa Kraftliner, och Volvo Lastvagnar utför fälttester med tio DME-drivna lastbilar tillsammans med utvalda transport- och logistikföretag under Total, ett av världens största oljebolag,

4 ansvarar för den globala standardiseringen av DME som fordonsbränsle och anpassning av bland annat dess smörjegenskaper för att fungera i motorerna. Övriga engagerade företag är Haldor Topsøe, Preem, Delphi och ETC med bidrag från svenska Statens energimyndighet och EU. Fakta om Chemrecs teknik Utvecklades som ett sätt att utvinna ytterligare energi och värme ur svartlut, för att på så sätt kunna förbättra energiförsörjningen i massatillverkning. Svartlut är en av biprodukterna i tillverkningen och i stället för att bränna den, förgasas den och konverteras till en syntetisk gas som i sin tur kan bli till exempel dimetyleter, DME. Anläggningen i Piteå är den första i sitt slag i världen, har kapacitet att tillverka upp till fyra ton per dag och utnyttjar endast en procent av massabrukets svartlut. Tekniken skulle kunna appliceras på 100 procent, vilket skulle innebära tillverkning av Bio-DME som kan driva lastbilar. Svartluten kompenseras med biomassa av olika slag som står för en fortsatt energi- och kostnadseffektiv drift av bruket. Chemrecs svartlutsteknik är bara en av flera produktionssätt, och svartlut är inte den enda råvara som kan användas för att producera bio-dme. Bildtexter T2012_1110: Yngve Holm är en av testförarna i Volvo Lastvagnars fälttest av bio-dme. Han är nöjd med resultatet - en lastbil som presterar, går tystare och är nästintill koldioxidneutral. T2012_1107: Volvos bio-dme-lastbil är modifierad och försedd med två tankar där den flytande bio- DME:n fylls på. T2012_1108: Yngve Holm ingår i bio-dme-kedjan på två ställen: dels kör han massaved till bruket, dels fälttestar han bränslet. Med full tank kan han köra ungefär 65 mil med 60 tons last. T2012_1109: Massaved från närliggande norrländska skogar transporteras med lastbil till massabruket Smurfit Kappa i Piteå. T2012_1102: Tystare än på diesel. En lastbil som körs på bio-dme går tystare, vilket hörs både utanför och i hytten.

5 T2012_1103: Till massabruket kommer 150 lastbilar med massaved varje dag. T2012_1104: Massaveden lyfts över till flisen... T2012_1105:... och blir flis som används i massaproduktionen. T2012_1095: Grot, grenar och toppar, utgör så kallad biomassa som används för att kompensera bruket för dess energibortfall när svartluten används till något annat. Att använda skogens spill gör produktionen mycket miljöeffektiv. T2012_1096: Svartlut är en biprodukt som "blir över" när flisen kokas. I vanliga fall används den som energikälla för bruket, men i det här fallet leds svartluten över till förgasningsanläggningen, förgasas och konverteras till Bio-DME. T2012_1097: Bio-DME-tillverkning sker i slutna system, så det enda tecknet på att bränsle tillverkas är mätare och datorskärmar i kontrollrummet. T2012_1098: Ingvar Landälv är teknisk chef på Chemrec och en av dem som utvecklat den världsunika bio-dme-processen. T2012_1100: Förgasningsanläggningen i Piteå är den första av sitt slag. I dagsläget utnyttjas bara en enda procent av brukets svartlut, så utvecklingspotentialen är enorm. T2012_1099: Rörbryggan är navelsträngen mellan bruket och förgasningsanläggningen och förser processen med svartlut från massa tillverkningen. T2012_1101: I brukets flistorn separeras svartlut från pappersmassan. T2012_1112: Max Jönsson, vd för Chemrec.

6 T2010_1059: Lars Mårtensson, miljöchef på Volvo Lastvagnar. Film Q-brick: FL8_Widescreen_544x306_ flv YouTube: För ytterligare information kontakta: Jan Strandhede PR- & Marknadskommunikationsansvarig Sverige, tel: e-post: För videomaterial av Volvokoncernens olika produktionsanläggningar och produkter, gå till Där kan du ladda ner bildmaterial i form av MPEG2-filer eller beställa det på Beta-kassett. Registrering och beställning av videomaterial är kostnadsfritt för medier. Bilder är tillgängliga i Volvo Lastvagnars bildbank Volvo Lastvagnar tillhandahåller kompletta transportlösningar för professionella kunder med höga krav och erbjuder ett komplett produkterbjudande med medeltunga till tunga lastbilar. Kunderna stöttas av ett globalt nätverk med över återförsäljare och serviceställen i mer än 140 länder. Produktionen av Volvolastbilar bygger på global närvaro med produktionsanläggningar i 16 länder. Under år 2011 levererades över Volvolastbilar världen över. Volvo Lastvagnar ingår i Volvokoncernen, en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, drivsystem för marina och industriella applikationer samt komponenter och tjänster för flygplan och flygmotorer. Volvokoncernen tillhandahåller också kompletta finansiella tjänster. Volvos arbete baseras på kärnvärdena kvalitet, säkerhet och omsorg om miljön.