Björnen sover.. Björnen som biologisk modell

Transkript

1 Björnen sover.. Björnen som biologisk modell Johan Josefsson, Sjuksköterska Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro

2 Johan Josefsson Sjuksköterska, Kardiologiska kliniken USÖ Arbetar som PCI sköterska på angiolab samt med klinikens FoU Roll i björnforskningen: Allt i allo, allt ifrån blodprovstagning och analys i fält och materialansvar till matlagning

3 Prof. Ole Fröbert Överläkare vid kardiologiska kliniken Vetenskapligt ansvarig idéspruta Svarar gärna på era frågor kring björnforskningen på:

4 I Sverige beräknas det finnas ca 3300 brunbjörnar från Värmland och uppåt

5 Skandinaviska brunbjörnen tillbringar 5-7 månader sovande i sitt vinteride..

6 Ideförhållanden Vaket tillstånd Minskad kroppstemperatur, C ~38 C Puls 8 10 bpm Puls bpm ~1 andetag per minut andetag per minut

7

8 Hade det varit en människa Vården lägger ner ofantliga resurser på att behandla komplikationer orsakade av passivitet!

9 Hade det varit en människa Vården lägger ner ofantliga resurser på att behandla komplikationer orsakade av passivitet! Bilden föreställer Ötzi som har legat stilla i närmare 5000år

10 Men björnen har löst detta och kan efter sex månaders passivitet.

11 Men björnen har löst detta och kan efter sex månaders passivitet. Plötsligt vakna!

12 Men björnen har löst detta och kan efter sex månaders passivitet. Ställa sig upp och vara arg!

13 Men björnen har löst detta och kan efter sex månaders passivitet. Vara välmående med starka ben och tänder!

14 Hur har björnen löst detta? Vad kan vi lära oss?

15 1. Biologiska vätskor och vävnad från hibernerande Skandinavisk brunbjörn visar på förändringar i sin kemiska profil, jämfört med det aktiva läget. 2. Några av förändringarna i de kemiska mönstren kan inspirera till nya behandlingsstrategier inom humanmedicin.

16 Skandinaviska björnprojektet en unik informationsbank! Bidra med den vetenskaplig a grunden för förvaltning Förstå brunbjörnens ekologi Upplysa allmänheten Unikt material globalt sett (12 avhandlingar, 150 pek mm) Skandinaviska björnprojektet Sedan 1984 sövt och studerat närmare 2000 björnar. Finansieras huvudsaklige n av naturvårdsve rket samt WWF

17 Djurförsök - Etik Björnprojektet Jakt / Tjuvjakt Sedan 1984, 9 döda till följd av ca 2000 sövningar Förbättrad metod, utarbetad av ledande expertis i området Unika fynd som kan visa sej ha betydelse för en stor patientgrupp Jakt/skyddsjakt ca: 10% per år (320st) Svårskjuten Forskning visar på hela 32% skadeskjutningar. Tjuvjakten ett mörkertal

18 Vinterexpedition Blodprov från vilda hibernerande björnar!

19 Där vägarna tar slut blir det snöskoter

20 För att inte väcka björnen pejlar vi till fots/skidor

21 Signalerna för oss mot idet

22 Svårt att se skogen för alla träd

23 Kontakt och sövning

24 Den sövda björnen lyfts ut..

25 Och placeras på filt

26 Ide med flera ingångar..

27 Kräver flexibilitet!

28 Björn-nära laborationer!

29 Tillbaka till fältstationen för analys av prover

30 Docent Christensen labbar på fältstationen

31 Experimentupplägg Koagulation Lipider Stamceller?

32 Patologiskt högt kolesterolvärde sett ur ett humanperspektiv. Höga kolesterolvärden och samtidig passivitet är kraftiga riskfaktor för ateroskleros hos människan. Under hiberneringen mättes björnars totalkolesterol till ~11 mmol/l Under den aktiva perioden mättes björnars totalkolesterol till ~8 mmol/l. Arinell, K. et al., Clinical Translational Science, 5: , 2012

33 Resistens mot ateroskleros? Trots dessa höga värden fann vi inga spår av ateroskleros i vävnadsprover (Aorta och LAD) från upp till 12 år gamla björnar skjutna under jakten. Björnen anses vuxen innan fem års ålder. Flera studier på människor visar att aterosklerosprocessen börjar redan under barn/ungdomsåren. Arinell, K. et al., Clinical Translational Science, 5: , 2012

34 Koagulation Hjärtpatienter, immobileserade patienter m.fl. måste behandlas med kraftig antikoagulantia för att minska risken för blodproppar. Behandling som ändå inte alltid räcker och som också kan resultera i blödningar. Vi beslutade oss för att undersöka mer om hur björnarna klarar av att ligga stilla så länge utan att bilda proppar, genom att studera trombocyterna

35 Trombocyter - blodplättar Små regelbundet formade cellfragment utan kärna. Cirkulerar runt i blodet och är en viktig aktör i koagulationen samt i bildningen av blodproppar Trombocyternas förmåga att bilda proppar (aggregationsförmåga) kan enkelt mätas med aggregometri

36 Aggregometri Parallela elektroder nersänkta i koksaltlöst helblod Tillför agonist Trombocyterna aggregerar på elektroderna varpå strömmen reduceras Förändringen I strömmen är I direkt proportion till graden av trombocyternas aggregation

37 Resultat aggregometri High platelet aggregation Under hiberneringen har björnens trombocyter värden som påminner om en människas, under behandling med Trombyl. Fröbert et al., Thrombosis Journal 8: 11, 2010

38 Odling av stamceller från björn Fink et al. Stem Cell Research 7: 89-95, 2011 Underhudsvävnadsprov tas av björnarna Stamceller odlas fram Man ser att de riktar in sig på utveckling av osteocyter och chondrocyter (ben och broskceller). Är detta en förklaring till att de klarar sig från benskörhet under hiberneringen?? Fink et al. Stem Cell Research 7: 89-95, 2011

39 Spontaneous Echo Contrast and Low Cardiac Output as a Physiological Phenomenon in Hibernating, Free-Ranging Scandinavian Brown Bear (Ursus arctos) Abstract Peter Godsk et. al Ultraljud av hibernerand e brunbjörn visar på spontankon trast i hjärtats kammare Ett tillstånd som bland människor nästan enbart återfinns i samband med hjärtsvikt, rytm eller klaffsjukdo mar. Stor risk för tromboemb oliska händelser

40 Hur ska vi ta nästa steg? Säkra mer ekonimiska anslag Media Knyta till oss duktiga forskare/medarbetare Mer sofistikerade prover och analyskapacitet Vi välkommnar intresserade forskare!

41 Sammarbetspartners Prof. Peter Stenvinkel, Karolinska institutet Prof. Ingemar Björkhem, Karolinska institutet Prof. Fredrik Bäckhed, Sahlgrenska akademin Prof. Karen Welinder, Aalborg Universitet Claus Gravholt, MD, Phd Aarhus Universitetshospital Prof. Peter Vestergaard, Aarhus Universitet Assoc Prof. Angela Fago, Aarhus Universitet Prof. Stepháne Blanc, University of Strasbourg Prof. Jon Arnemo, Hedmark Universitet Prof. Jon Swenson, Ås Universitet Sven Brunberg, Field supervisor, Orsa

42 Tack för er uppmärksamhet!