PÅ USÖ NR TRYGGHETEN ökar med öppna ögon. RISKEN minskar med Senior Alert. Ole undersöker Björn

Transkript

1 PÅ USÖ NR TRYGGHETEN ökar med öppna ögon RISKEN minskar med Senior Alert Ole undersöker Björn 1

2 Våren har äntligen börjat ge sig till känna. Den för med sig välbehövligt ljus och fyller på med energi. Den för också med sig en hel del utmaningar för sjukhuset att jobba med. Här ser jag att vårt varumärkesarbete är till stor nytta för att göra oss tydliga och starka i de utmaningar som väntar oss. Våra kärnvärden och vår position som det personliga universitetssjukhuset kommer att vara avgörande i vår kommunikation och hur vi uppfattas av vår omvärld. Behovet av vård inom länet fortsätter att öka samtidigt som vi har målsättningen att öka vården till patienter i regionen. Vi står också inför den viktiga frågan om nya regionindelningar, där det blir oerhört viktigt för USÖ att Örebro län ingår i en region som ger oss möjligheter att fortsätta utveckla universitetssjukhuset och vår högspecialiserade vård. Vi vet att remittenterna i regionen uppskattar det goda samarbetet med USÖ men att de efterfrågar mer information om vårt vårdutbud, våra utbildningar och andra stödinsatser till hjälp för regionsjukvården. Utifrån detta perspektiv är det positivt att vi nu lanserat som är en utveckling av vår internetsajt med den information som remittenterna önskar. Björnen sover på en hemlighet. Ole Fröbert forskar i hur björnen håller sig frisk i idet Den svenska brunbjörnen vilar bokstavligen på en hemlighet. Efter 6-7 månaders vintervila i idet, vaknar den utan större fysiska problem. En sängliggande människa skulle under samma tid brytas ner av liggsår, hjärtsvikt, blodproppar, benskörhet och förtvinade muskler. Björnen har löst flera problem som vi skulle kunna dra nytta av, säger Ole Fröbert, docent och överläkare på Kardiologiska kliniken på USÖ, som leder ett forskningsprojekt kring brunbjörnen. Jag tror att vi behöver se vår egen personliga del i helheten och hur vi tillsammans kan bidra till att vi står starka inför framtida utmaningar. En viktig faktor är att vi bemöter både varandra och vår omvärld på ett sätt som gör att vi lever upp till det vi vill kännetecknas av ett kvalitetsledande universitetssjukhus med ett personligt bemötande. Ulrika Julin Kommunikationschef 2

3 Björnprojektet äger rum i norra Dalarna där sju unga björnar följs. Sex av dem har inopererade temperatursensorer. Frågetävlingen Hur gör djur? i Söndagsöppet på 90-talet blev en klassiker. Och hur gör björnen är frågan som Ole Fröbert ställer när han studerar den vilda brunbjörnens vinterdvala. Projektet drivs i samarbete med Skandinaviska Björnprojektet samt forskarkollegor i Sverige och Danmark. Jag fick idén när jag läste en artikel om hur relativt opåverkade björnar är efter ett halvår i idet. Jag kollade upp humanforskningen kring detta och den visade sig vara väldigt ytlig och fylld med antaganden. Hans forskning är först med att försöka skaffa en djupare insikt om hur björnen klarar en så lång period i stillhet, utan att äta och dricka eller göra sina behov. Och hur vi människor kan dra nytta av det. Vi tar prover som undersöker biokemiska och fysiologiska förändringar hos björnen när den ligger i ide jämfört med när den är aktiv på sommaren. Studierna leder till mer kunskap om blodproppar, stamceller, benskörhet, fetma, diabetes, inflammation och antioxidant försvar. I slutänden hoppas vi på nya behandlingsmetoder och läkemedel, säger Ole Fröbert. ligt trombyl, som hindrar blodet från att koagulera. Genom att testa olika molekyler från björnblod försöker vi knäcka koden som förklarar fenomenet, säger Ole Fröbert och fortsätter: Dessutom odlade vi stamceller från fettproverna och de gick spontant i riktning mot ben eller brosk. Det kan tolkas som att det skyddar björnen från benskörhet under vintervilan. Men många frågor återstår. Sex björnar med inopererade temperatursensorer och ytterligare två med hjärtmonitorer ska ge svaret på en del. Exempelvis vet vi inte hur ofta björnarna andas i idet och hur snabbt hjärtat slår. Rymdforskare intresserade Ännu har forskningsprojektet bara resulterat i en vetenskaplig rapport, men det har redan väckt intresse på många håll. I ett tidigt skede hörde CNES, den franska Tunnare vinterblod Studien drogs igång förra vintern i norra Dalarna, då olika fett- och blodprover togs från sju unga björnar i ide. Samma björnar spårades i somras för nya provtagningar. Trots att man är i början av projektet finns redan intressanta iakttagelser. Deras blod är tunnare under vintern, vilket minskar risken för blodproppar. Björnarna tycks utveckla ett slags naturrymdforskningsstyrelsen, av sig och är nu partner i projektet. De är intresserade av samma frågor som vi, men utifrån problemen som uppstår för människor som vistas länge i rymden i viktlöst tillstånd. I år fortsätter vinter- och sommarprovtagningarna på björnar. Och ny utrustning gör jobbet i vildmarken enklare, då fler analyser av färskt blod kan göras på plats. Mycket återstår att göra. Vi är bara i början av det här arbetet, men det är kolossalt intressant. 3

4 ÖNSKEREPORTAGET! Sofistikerad teknik, tips och öppna ögon skapar ett tryggt och välkomnande sjukhus 4

5 Vår vision är kort. Det vi strävar mot är att förverkliga Det trygga sjukhuset. Samverkan är A och O för ett framgångsrikt säkerhetsarbete. Här möter Hans Eriksson, tillsammans med e-tjänstekort/id-passerkortsfunktionen LOVS kundtjänst, representanter från Psykiatrin på USÖ för att bland annat diskutera en revision och översyn av kort i passersystemet. Väktare patrullerar personalparkeringarna och följer med medarbetare som vill ha sällskap till sin bil. Inför nästa vinter talar mycket för att väktarna kommer att kunna hjälpa medarbetare när deras bil vägrar starta i kylan. En starthjälp i form av batterivagn är vad som behövs. Hans Eriksson är säkerhetssamordnare på USÖ. Är visionen kortfattad, är vägen till målet lång. Trygghet är ett minst sagt vitt begrepp. Det är driftsäkerhet. Värme-, vatten- och elförsörjning, liksom data- och telekommunikation ska bara fungera, så att verksamheten inte lamslås t ex vid bränder eller andra driftstörningar. Samtidigt är trygghet också något högst jordnära. Medarbetare ska kunna göra sitt jobb utan att bli utsatta för hot och våld. De ska kunna förflytta sig säkert både inom och utanför sjukhuset på avdelningen, i korridorer och kulvertar och när man lämnar jobbet en mörk kväll för att gå till p-platsen. 5

6 Ett automatlarm för brand har gått. Hans Eriksson och Anders Ragnemyr från säkerhets- och beredskapsenheten samt medarbetare från Landstingsfastigheter och väktare har kallats till platsen. Öppen och välkomnande Patienter och besökande ska heller inte behöva oroa sig för att bli bestulna eller att obehöriga ska tränga sig in i den sal de ligger. Visst är säkerhetsarbetet komplext. Hos oss ska det dessutom drivas i en miljö som vi vill ska vara öppen och välkomnande. Mindre krävande blir inte arbetet av att sjukhuset aldrig stänger, att det jobbar cirka medarbetare på USÖ och att ytan som ska göras trygg motsvarar40 normalstora fotbollsplaner. Dessutom rör sig tusentals besökare varje dag i sjukhuset. Bara i entrén vid Gallerian passerar omkring en vanlig vardag! En projektor har stulits. Stölden dokumenteras, spår säkras och en internutredning startas. Systemet med trygghetskameror är väl utbyggt. Här diskuteras och förbereds en ansökan om att få sätta upp kameror vid sjukhusets alla entréer. En delikat balansgång Sjukhuset är också en spegel av samhället i övrigt, där hot och våld är en del av vardagen. Det gäller speciellt för dem som arbetar med olika former av myndighetsutövning. Tyvärr ökar våldet och hoten blir grövre också mot våra medarbetare. Det är en orsak till att hela USÖ idag är ett s.k paragraf 43-område. Kortfattat innebär det att USÖ fått tillstånd av polisen att ha ordningsvakter på sjukhusets alla ytor och att de får avlägsna/gripa t ex störande och drogpåverkade personer. Hur jobbar ni för att USÖ ska vara ett öppet, välkomnande men även ett tryggt sjukhus? Vi går en balansgång mellan tillgänglighet, integritet och säkerhet. Med det menar Hans bland annat att systemen som används inte ska upplevas som storebror ser dig. De ska accepteras, skapa nytta, öka tryggheten och vara enkla att använda. Här är mycket vunnet om säkerhetsoch beredskapsenheten finns med tidigt i all planering och kan bevaka patient- och personalintressena utifrån ett säkerhetsperspektiv. Dessutom har vi byggt upp en givande samverkan med övriga landstingsförvaltningar och med polis, brandförsvar, kriminalvård för att nämna några viktiga partners. Här får vi ta del av varandras kompetens för att göra bra avvägningar mellan trygghet, integritet och kostnader. 6 Under vintern har Gallerian blivit en värmestuga. Rullstolsburna har haft svårt att komma in och sittplatserna för dem som väntar på färdtjänst har ofta varit upptagna av väntande bussresenärer. Här samtalar Hans med en av medarbetarna i receptionen om problemen som uppstått. Välkommen med tips! Delaktighet är ett annat nyckelbegrepp. På USÖ finns par ögon som ser, hör och som kan tipsa om sån t de tycker är avvikande. Vi såg vilken kraft det finns i organisationen, när vi bad om tips för att öka tryggheten för våra medarbetare i samband med den oro våldtäktsvågen orsakade. Här kunde på kort tid USÖ vidta en rad åtgärder för att förbättra belysning, röja buskage och sprida information om att väktare kunde följa med medarbetare som slutat jobbet till p-platser och buss. Allt mer sofistikerade tekniska lösningar bidrar även till att öppenhet och säkerhet kan förenas. Vi håller just nu på att införa ett system som innebär att personalen kan larma från kortläsarna vid våra entréer om de upplever hotfulla situationer på hela sjukhusområdet. Allt för att försvåra för obehöriga och höja tryggheten för medarbetarna, säger Hans Eriksson.

7 Vi jobbar egentligen inte så annorlunda än tidigare. Men Senior Alert bidrar till att göra omvårdnadsarbetet tydligare och mera strukturerat, säger Anna Segerås, biträdande chef på avdelning 94. Alerta register ska förhindra trycksår, fall och undernäring 7

8 Att falla är vanligt för den som är yr och lite svag. Sjuksköterskan Kristina Westlund hjälper Ingrid som är patient på avdelning 82, med gångträning för att minska risken för fall. Undernäring som leder till yrsel, som gör att man faller, får frakturer och blir sängliggande och får liggsår. Det är inte ett helt ovanligt scenario i vården. Fall, trycksår och undernäring hänger ofta ihop. Det ena leder till det andra och det är vårdskador som innebär mycket lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Avdelning 82 och 94 är två vårdenheter på USÖ som numera bedömer risken för fall, undernäring och trycksår för sina patienter på ett systematiskt sätt med hjälp av kvalitetsregistret Senior Alert, ett webbaserat register och riskbedömningsinstrument. Vårdskadorna ökade Avdelning 82 som är en vårdenhet inom rehabilitering och reumatologi började riskbedöma patienter redan Vi vårdar personer med svåra avancerade sjukdomar. De flesta ligger kvar på avdelningen i flera veckor eller månader och en del ända upp till ett halvår. Risk för vårdskador som trycksår, fall och undernäring är mycket stor och vi upplevde att de ökade för varje år, säker Lisa Bjärmark, verksamhetschef på kliniken. Tidig riskbedömning Men det var flera anledningar som gjorde att vi ville hitta ett systematiskt och bättre sätt att riskbedöma patienter och förhindra vårdskador, förklarar Lisa Bjärmark. Dels hade vi en väldigt hög användning av högteknologiska superavancerade madrasser som förhindrade trycksår. Vi kände oss lite osäkra och visste inte riktigt efter vilka kriterier de skulle användas. Vi hade också en patient på kliniken som avled i sviter av ett fall. En mycket tråkig händelse som ledde till en Lex Maria och det var då vi kunde konstatera att vi brustit i delar av dokumentationen. En av våra läkare på geriatriken hade hört talas om Senior Alert och vi intresserade oss för metoden och började riskbedöma våra patienter. Teamarbete Nu är alla på avdelningen involverade i arbetet med Senior Alert. De har internutbildat sig själva och det finns nutritionsansvariga, sårvårdsansvariga och madrassansvariga på kliniken. Det är ett teamarbete, konstaterar Pernilla Lindqvist som är sjuksköterska på avdelning 82. Det är viktigt att alla här är med på noterna om varför det är viktigt att registrera. Det blir ju trots allt lite dubbeljobb att både registrera risker i Senior Alert och sedan föra över till journal. Det får inte bli ytterligare ett papper. Tanken med registret är att vi kan följa upp och sätta in rätt åtgärder. Kunskapsbas Registret hjälper oss både att se risker för den enskilde patienten samtidigt som det sker ett systematiskt arbete på gruppnivå. Vi övar upp vår blick och får 8

9 en kunskapsbas där vi lär oss undvika olika slags skador, säger Pernilla Lindqvist. Sedan januari 2010 riskbedömer kliniken cirka 85 procent av patienterna. Sedan starten 2008 har 550 registreringar gjorts. Det är svårt att säga om det har lett till färre skador. Men under 2009 och 2010 har skadorna åtminstone inte ökat som vi upplevde att de gjorde tidigare, säger Lisa Bjärmark. Nu strävar vi efter att få in risktänkandet i alla led. Vi tar ju emot patienter från andra avdelningar och sedan för ju vi över patienterna till kommunen. Nu vet vi att vi gör rätt Den stora skillnaden mot tidigare är att vi nu har mera struktur. Förut visste vi inte riktigt om det var rätt, vi gick mer på känsla. Nu gör alla lika. Det blir tydligt. Lisa Bjärmark, verksamhetschef och Pernilla Lindqvist, sjuksköterska var först på USÖ att använda Senior Alert för att bedöma risk för vårdskador genom undernäring, trycksår och fall. Berit Valström är patient på avdelning 82. Hon har amputerade ben och har legat på sjukhuset i flera omgångar. Tillsammans med Therese Brattlöf som är sjuksköterska har de gjort en kostvätskeregistrering. Vi räknar ut kaloribehov och portionsstorlek. Berit vet nu hur viktigt det är med energi Jag måste kämpa och äta allt jag får. Då läker såren bättre, säger hon. Också Anna Segerås på avdelning 94 som vårdar patienter under demensutredning eller med akut förvirring tycker att Senior Alert är ett bra stöd i vardagen. Sedan november 2010 har de registrerat i systemet. Det är oftast sjuksköterskan och undersköterskan som tillsammans sitter ned och registrerar i Senior Alert-formuläret. När en patient skrivs in gör vi en ankomststatus och då ingår en första trycksårsbedömning. Inom 24 timmar försöker vi bedöma fallrisken och efter 2-3 dygn gör vi en mer grundlig riskbedömning för undernäring och trycksår. Varje riskbedömning resulterar i en poäng som innebär risk eller inte och därefter sätter vi in förebyggande åtgärder om det behövs. Det kan till exempel handla om larmmattor, rörelsedetektorer för att förhindra fall. Men vi gör också en läkemedelsöversyn. Finns det risk för blodtrycksfall? Vi ser till att ingen har hala strumpor eller skor och vi kanske gångtränar. Vid undernäring gäller det att energiberika kosten och föra nutritionsjournal. Vid trycksår finns särskilda madrasser och vi hjälper patienterna att vända sig ofta. Tydligt omvårdnadsarbete Hittills har vi riskbedömt 51 patienter på avdelningen. 30 procent av dem riskerade trycksår och procent riskerade fall och undernäring. Eftersom det är helt nytt tar registreringen lite tid. Men det har gått över förväntan. Vi pratar om Senior Alert hela tiden och sedan vi började är det en stående punkt på rapporter och arbetsplatsträffar. Registret gör också att omvårdnadsarbetet och undersköterskan syns mer. Ofta handlar det om dolda kunskaper som nu blir tydliga, slutar Anna Segerås. Prestationsersättning Nu införs Senior Alert för att minska vårdskador genom fall, trycksår och undernäring i länets alla kommuner, inom hemsjukvård och inom vårdavdelningar på USÖ. Främst är det vårdavdelningar inom medicin, geriatrik, kirurgi, ortopedi och infektion som är aktuella. För att stimulera utvecklingen betalar SKL ut en prestationsersättning till landsting och kommuner i landet på 50 miljoner kronor. 9

10 Elin gör AT och forskar om cancer Elin Hardell är en av de första AT-läkarna på USÖ som har valt att kombinera tjänsten med att forska. Nu ska hon förutom 18 månader på olika klinker också ägna sex månader till att forska om cancer. 10

11 Jag forskar om Non-Hodgin lymfom som är ett malignt lymfom i lymfsystemet. Jag ska undersöka om det finns ett samband mellan olika miljögifter och en viss genförändring i cancercellen, berättar hon. Redan under läkarlinjen vid Karolinska institutet började hon forska i några mindre projekt och tyckte att det verkade intressant. Ja det känns väldigt roligt och tillfredställande att förhoppningsvis kunna bidra till en del av kunskapsutvecklingen. Det ger också en variation i arbete och studier. Jag tror det blir roligare att jobba kliniskt när man får en fördjupad kunskap. Man lär sig ju inte bara om sitt eget ämne utan får en ganska bred kunskap om allting runt själva forskningsområdet. Jag lär mig också att läsa artiklar och tolka resultat. Sjukvården ska ju vara evidensbaserad och egen erfarenhet av forskning gör det lättare att avgöra om det är en bra studie och vad som ligger bakom. Just nu finns Elin i AT-läkarnas nya studierum vid Gallerian. Här finns arbetsplatser, soffhörnor, kök och ytor där alla AT-läkare på USÖ kan träffas under utbildnings- tiden. På förmiddagen är det lugnt och stilla, så härifrån sköter Elin en hel del av sin forskning under forskarveckorna. Hon planerar upplägget av studien tillsammans med sin handledare som är Mats Karlsson på Laboratoriemedicinska länskliniken. Hon samlar in material och det är mycket formalia med etikprövning och biobanksansökan innan hon kan komma igång. Alla personer som lämnat vävnadsprover för analys måste ha gett sitt tillstånd. Ta eget ansvar När det är klart kommer hon att titta på tumörvävnaderna i mikroskop. Hon kommer att tillsätta en markör och ser efter om det finns en viss förändring i cellens DNA. Just den analyserande och mikroskoperande delen av forskningen ser Elin extra mycket fram emot. Jag är intresserad av patologi, säger hon. Annars tror hon inte att det krävs några speciella egenskaper för att bli en bra forskare. Men man ska tycka det är roligt och vara motiverad, ta eget ansvar och driva projekt framåt. Men det mesta ger sig om man är engagerad. Kanske blir det disputation en dag. Men än så länge tar Elin Hardell en dag i taget. Det är långt dit och jag prövar mig fram. Men visst vore det roligt att kunna kombinera forskning med klinisk tjänstgöring. 11

12 RETURADRESS: Universitetssjukhuset Örebro, Sjukhusstaben kommunikation, ÖREBRO Känner du dig trygg på USÖ? Joel Flyckt, sjuksköterska på Akutkliniken Ja, men ibland händer det att patienter som kommer in är hotfulla och ropar och skriker. Vi kan då ringa på polis och väktare men det tar ju en stund innan de kommer. Jag har sällan behövt tillkalla dem. De skulle nog inte hinna hit om något hände. Istället försöker vi jobba så att ingenting uppstår. Jag försöker prata och använda sunt förnuft. Verkar det farligt så går jag inte in själv och så ser vi till att det i så fall finns flyktvägar. Men jag går inte runt och är rädd. Atea Diri, servicevärdinna, Städenheten Ja, jag känner mig hemma här. Jag är aldrig otrygg. Även om man ibland ser uteliggare och tiggare på området så är det ingenting som stör mig. Vi har ett fint stort sjukhus. Miljön inne och ute är viktig för att man ska känna sig trygg. Maria Leetmaa, sjuksköterska på LAH, Geriatriska kliniken Ja, jag känner mig trygg på USÖ, inne på sjukhuset är det inga problem. Men visst har jag kollegor som känner annorlunda. I jobbet rör jag mig ute ofta på helger och kvällar men det stör mig oftast inte. Vi har larm, tanken är att vi ska dem med oss när vi går ut. Arsim Elshani, bitr överläkare på Lungkliniken Ja, jag känner mig trygg och jag jobbar även kvällar och nätter. Som man är jag väl inte heller särskilt rädd, men jag kan förstå att en del kvinnor kan känna osäkerhet. Det finns kameror här nere i kulverten. Det är bra övervakning. I början när jag var ny och hade gått lite vilse i kulverten kom det plötsligt fram en Securitas-vakt som frågade om jag behövde hjälp. Else-Marie Perliden och Kerstin Pettersson sjuksköterskor på Röntgenkliniken Varumärkesarbete och verksamhetsplan Under är USÖ:s övergripande mål att bli ett kvalitetsledande sjukhus med gott personligt bemötande. Du och alla dina kollegor är nyckelpersoner i detta arbete. Därför skickar vi i detta nummer också med vår nytryckta verksamhetsplan som även beskriver vårt varumärkesarbete. Vi hoppas du vill ta den till dig och vara med och förverkliga våra mål och representera vår verksamhet genom våra kärnvärden professionalism, engagemang, laganda och stolthet. Trevlig läsning! Jag är aldrig otrygg och har aldrig sett något hotfullt, säger Kerstin. Inte jag heller säger kollegan Else-Marie. Men vi jobbar ju inte kväll. Numera finns det kortläsare till omklädningsrummen i källaren som öppnas med personlig kod och vid behov kan vi larma Securitas via kortläsaren. Tidígare kunde det stå gamla möbler i kulverten. Vem som helst kunde ju gömma sig bakom. Men nu är den säkerhetsrisken också borta. ÖNSKEREPORTAGET! Vilken intressant person vill just du läsa om i Oss emellan? Har du någon kollega som förtjänar att lyftas fram? Finns det någon verksamhet som du är nyfiken på eller undrar du över något? Önska fritt och stort, det enda förbehållet är att den person eller företeelse på något sätt ska ha anknytning till USÖ. Använd kupongen här nedan eller gå in på intranätet: intra.orebroll.se/uso/onskereportage Jag vill läsa om Jag heter... Arbetsplats... Skicka ditt önskemål till Petra Ekenstam, Sjukhusstaben, kommunikation, M-huset, USÖ eller mejla till petra.ekenstam@orebroll.se Oss emellan på USÖ ges ut av Sjukhusstaben kommunikation och produceras i samarbete med Strateg Marknadsföring. Ansvarig utgivare: Ulrika Julin. Redaktör: Petra Ekenstam. Text: Petra Ekenstam, Ulrika Julin och Strateg Marknadsföring. 12 Foto: Magnus Westerborn