Handbok för IP-studenter

Transkript

1 Handbok för IP-studenter Bilaga: IP-projekt Datum:

2 Innehåll Vad menas med ett projekt?...3 Uppgift och arbetssätt...3 IP-projekt som kursform...4 Projektets organisation...4 Utvärdering...4 Tyst kunskap...4 Samarbete...4 ABC i social kompetens...6 Tips för att förbättra dig själv i projektarbete...6 Examination...4 Förslag på mer att läsa...8 Artefakter...8 Källkod...9 Bilaga: IP-projekt Sida 2

3 Vad menas med ett projekt? Projekt är en arbetsform som är mycket gammal och naturlig. En ungefärlig definition av termen är: Ett projekt är en aktivitet som är avgränsad i tiden, som har ett bestämt mål och är unikt. Normalt sett är det flera personer involverade, var och en med klart definierad arbetsuppgifter ( roller ) och ansvar. Ett projekt syftar normalt till en förändring i den omgivning där det utförs. Idag används projekt inom i princip all yrkesmässig aktivitet, t ex programvaruföretag, statlig verksamhet och universitetsutbildning. Det blir allt vanligare, eftersom alla organisationer idag måste hantera en kontinuerligt föränderlig situation ( omvärlden förändras ). I en sådan situation passar projektformen in väl. Hur ser då en arbetsform ut som inte är ett projekt? Alla arbetsformer som inte uppfyller kraven ovan ses lämpligen inte som projekt. T ex om ett arbete sker fortlöpande, eller om det är enbart en persons syssla. En vanlig arbetsform som inte är projektdriven är en process eller en funktionell enhet i ett företag, till exempel en säljarfunktion eller en handläggningsprocess. Uppgift och arbetssätt När man talar om projektarbete skiljer man ofta uppgiften från arbetssättet. Uppgiften (eller produkten) är det som ska skapas i projektet. Arbetssättet (eller processen) är det sätt på vilket du löser uppgiften. Att lära upp sig själv till ett effektivt arbetsätt sker inte genom att enbart läsa en text som denna. Läsning och diskussion med erfarna personer är bra men otillräckligt. Du måste även arbeta med din egen förmåga i eget arbete och lära dig förbättra din egen arbetsstil, vilket IP-projekten kommer ge dig möjlighet att göra. I IP-projekten kommer det ibland att finnas fokus på uppgiften och ibland på arbetssättet. Bilaga: IP-projekt Sida 3

4 IP-projekt som kursform För IP-utbildningen passar projektformen in som kursform av två skäl: 1. IP-projekten betonar det kreativa problemlösande hantverket hos studenterna varje projekt är unikt. Studenterna får på så vis en portfolio av egna programsystem de konstruerat som bevisar deras egen förmåga efter avslutade studier. 2. Dagens programvaruföretag är idag normalt helt projektbaserade (med en minimal administration utanför dessa projekt). Dagens programutvecklingsmetodik är därmed också projektbaserad. IP-projekten ger studenten stor erfarenhet av relevanta arbetssätt redan inom ramen för IP-utbildningen. Projektets organisation Alla projekt har gemensamt att de är begränsade tidsmässigt. Hur de däremot organiseras och struktureras kan variera. I IPprojekten kommer du att få prova på olika metoder. Detta innebär att du kommer att vara väl rustad inför arbetslivet där du förmodligen kommer att stöta på olika metoder i olika sammanhang. Utvärdering I IP-projekten ingår i vissa fall att studenterna utvärderar varandras arbete. Se IP-handbokens allmänna regler för hur man ger återkoppling konstruktivt och med hög kvalité. Samarbete Att arbeta i projekt innebär alltid samarbete med andra människor såsom kunder, projektmedlemmar och övriga intressenter. För att sådana samarbeten ska fungera så smidigt som möjligt är det viktigt att öva upp sin sociala förmåga och lära sig att kommunicera och motivera. Att arbeta i projekt handlar lika mycket om att fungera ihop väl med andra människor som att vara bra på det som projektet handlar om. Detta gäller inom programvaruutveckling lika mycket som inom andra discipliner. Enligt boken Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning av Dale Carnegie så beror framgång inom ingenjörsrelaterad verksamhet på ca 15 procent tekniskt kunnande och 85 procent på förmågan att leda och samarbeta med människor. Dessa uppgifter kan säkerligen ha ändrats sedan dess i detaljer men det visar ändå hur viktigt samarbetsaspekten är! Du har helt enkelt inte råd att missa denna del av ditt framtida yrke och IP är en utbildning som ger stort utrymme för att träna på din samarbetsförmåga. Inom IP-programmet kommer du ibland att ingå i projekt med gruppmedlemmar som du själv inte valt, på samma sätt som man i arbetslivet inte alltid har möjlighet att välja de projektmedlemmar man jobbar med. När vi arbetar i en projektgrupp känner vi normalt sett inte varandra så väl. Vi har en yrkesrelation till de Bilaga: IP-projekt Sida 4

5 andra deltagarna. Detta betyder att vi befinner oss i det yttre av de sociala skikten. Det ställer generellt sett krav på att vi är mer artiga och positiva än i de mer privata skikten (även om man ju gärna får vara positiv även privat!). Detta gäller även när IPstudenter arbetar ihop du kan inte anta att dina medstudenter är mer än i en yrkesrelation med dig. (Vissa kanske är det men inte alla och alla har rätt att vara med i våra projekt). För en projektgrupp införs normalt olika roller för individerna i projektet. Att få dessa roller och individer att fungera väl som en helhet är en viktig del av planeringsfasen. Det är viktigt att alla funktioner som behövs är väl representerade och att personerna som ingår förstår sina respektive roller väl och kan göra bra insatser. Exempel på roller kan vara: utredare, innovatör, utforskare, utvecklare, testare, organisatör, avslutare, controller, understödjare etc. En arbetsgrupp har ett eget psykologiskt liv, vilket studeras inom psykologin. En arbetsgrupp i ett projekt genomgår en serie psykologiska faser allteftersom arbetet fortskrider. I korthet kan det sägas gå från en initial fas där man känner sig för, till en smekmånad där man ser det positiva, följt av en konfrontationsfas där motsättningar kommer till ytan, vidare till den effektiva tiden och till sist en separationsfas vid avslutet. Bilaga: IP-projekt Sida 5

6 ABC i social kompetens Den allra mest grundläggande kompetensen som behövs för att fungera i samarbete är det som ibland kallas social kompetens. Den sociala förmågan avgör hur väl man kan hitta en fungerande kommunikationslänk till sina samarbetspartners och hur väl man kan få denna länk att fungera i det löpande praktiskt arbetet. Dale Carnegie är en av pionjärerna i att diskutera denna förmåga systematiskt. Här följer några av hans tips om hur man knyter an väl till andra människor: 1. Undvik att kritisera, fördöma och klaga: Ingen vill höra negativa saker om sig själv eller det man gör. Gnällighet är ett effektivt sätt att stänga av kontakten med andra. Alla människor försöker göra bra saker, men vi har olika åsikter om vad som är bra. Fokusera istället på att förstå och stödja. 2. Ge ärlig och uppriktig uppskattning: Sök alltid efter styrkorna hos dina medarbetare och visa tydligt att du uppskattar dessa. Därmed förstärker du det positiva (vilket är bättre än att fokusera på det negativa). 3. Väck intresset hos andra: Fokusera på vad andra vill ha, snarare än vad du vill ha. Erbjud dig att hjälpa dem att uppnå detta. Det är bästa sättet att få andra med dig. 4. Lyssna på argument utan att söka konflikt: Undvik att gå in i konfliktladdad dialog. Lyssna på och utveckla intressanta argument istället tillsammans med andra. 5. Ge andra personer ett gott rykte att leva upp till: Stöd dina medarbetare och hjälp dem skapa sig ett gott rykte att leva upp till. Detta är mer stimulerande än att ställa direkta krav. Tips för att förbättra dig själv i projektarbete Här följer några grundläggande tips för att utveckla din egen förmåga i projektarbete: 1. Följ och lär av existerande metodik: inse att du är nybörjare de första åren du arbetar i projekt. Fokusera till att börja med på att följa existerande metodik som finns. Ta inte genvägar och tänk inte saker som detta behövs väl inte. Acceptera att du inte har hela bilden än, och lär av de som har en större bild och erfarenhet. 2. Arbeta enligt regler: arbeta enligt tydliga regler. Vare sig detta är regler som sätts upp av metodiken som används, av IP, eller av gruppen själv. Skapa tydlighet i hur du/gruppen arbetar och utvärdera dessa regler efter ett tag. 3. Arbeta konsekvent och långsiktigt: Ändra inte reglerna för fort. Alla regler har sina baksidor, man får ha lite tålamod och ibland hitta kreativa lösningar som både fungerar i praktiken och följer regelverket. 4. Skriv och analysera dagbok: Inom IP kommer en del projekt kräva att du skriver dagbok. Men även om det inte krävs gör det till en god vana att skriva en personlig dagbok om ditt Bilaga: IP-projekt Sida 6

7 arbete i programmeringsprojekt. Lika viktigt som att skriva dagbok är sedan att använda dina noteringar för att reflektera över hur du arbetat och vad som går att göra bättre. Har du möjlighet så ta även upp detta med en coach. 5. Lägg stor vikt vid kommunikation och dokumentation: Det är lätt att glömma hur viktigt det är att kunna samarbeta väl. Konsten att kommunicera väl på en yrkesmässig nivå bör du ägna stor omsorg. Dokumentationen är din skriftliga kommunikation; försök att få återkoppling på det du skriver och revidera om du möter personer som inte förstår vad du skrivit eller inte verkar ha läst. Det är en svår konst att skriva enkelt om tekniska ämnen så börja öva nu direkt när du har chansen som IP-student! Bilaga: IP-projekt Sida 7

8 Examination Förslag på mer att läsa IP-projekt examineras individuellt. All examination sker individuellt även om projektarbete genomförs i större grupp. Det åligger studenten att, i likhet med examination i andra kurser, tydligt dokumentera sina bidrag till gruppens arbete genom exempelvis programmeringsdagböcker, incheckningshistorik eller egna produkter. Exakt utformning av examinationsform och underlag för examination bestäms av examinator i respektive kurs. För mer detaljer om projektarbete och samarbete rekommenderas följande källor: Projektarbetets grunder: grundbok för alla som vill lära sig arbeta i projekt. Ulla Holmberg och Lars-Olof Naessén. Konsultförlaget AB Wikipedia (engelska versionen): uppslagsord project och project management Projekt och grupp en handledning. Rune Olsson. Kompendium till kursen TTIT52: Projektarbete. Kursen ges för IT-programmet, termin 5. pp_ver10.pdf För fler källor om grunderna i projektarbete se referenslistorna i ovanstående tre källor. För tips om konsten att samarbeta och social förmåga rekommenderas varmt Dale Carnegies böcker som en bra startpunkt i lättsam ton, t ex: Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning. Dale Carnegie. Natur och kultur. Hur du blir en bra talare. Dale Carnegie. Natur och kultur. Bilaga: IP-projekt Sida 8

9 Artefakter 1. Dagböcker: studenten kommer ofta att ombes dokumentera sitt arbete via olika former av dagbok. Detta kan typiskt göras i form av en bloggprogramvara av eget val. För den nya IPstudenten är det väl investerad tid att göra sig förtrogen med bloggprogramvara. Dagböcker kan skrivas för flera olika syften, både individuellt och som grupp i projekt. 2. Källkodsloggning: logg från källkodsrepository kommer ofta användas som ett sätt att få spårbarhet i vad som gjorts och i vilken ordning. Varje student förutsätts ta dessa kommentarer på stort allvar och vara redo att framställa loggar som en form av redovisning för kursledningen. 3. Källkodsfiler: Vid inlämning av källkodsfiler och andra projektdokument ska namn, epostadress och grupptillhörighet framgå av dokumentet. När projekt redovisas med flera dokument är det viktigt att varje delfil är märkt med namn, e- post och grupp. 4. Utskrifter/mapp: Vissa projektkurser kommer kräva in arbete på papper. Detta för att underlätta för läraren som ska titta på ett stort antal projekt samtidigt i olika moment. Studenten ska vara beredd att preparera projekt på papper och använda mapp/pärm för att göra det enkelt att gå igenom materialet. Källkod Varje kurs avgör själv vilka krav som ska ställas på kvalitén på källkoden som produceras. Generellt gäller att examinatorn kan ge underkänt på en lösning på grund av dålig läsbarhet, trots att systemet fungerar. Detta är ett beslut som varje examinator har rätt att göra utifrån sin erfarenhet och som studenterna får anpassa sig efter (liksom om examinatorn väljer att delegera detta ansvar till labbassistenter och övrig kurspersonal). Bilaga: IP-projekt Sida 9