skatterevolten finns mitt ibland oss
|
|
- Sara Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LARS F TOBISSON: skatterevolten finns mitt ibland oss Moderaternas partisekreterare Lars Tobisson konstaterar att skattemoralen är undergrävd i Sverige. Den skatterevolt, som i andra länder tagit sig uttryck i nya pm tier eller i olika former av skattemotstånd, finns mitt ibland oss i form av skattefiffel och skattebrott av alla slag. De borgerliga partierna har gjort något för att komma tillrätta med detta genom sina förslag om sänkta skatter, framför allt marginalskatter, men för socialdemokraterna och tyvärr också för centern tycks det fortfarande inte ha gått upp att de enskilda människorna måste få lägre skatter och inte bidrag. Rundgången mellan skatter och bidrag måste stoppas, och det ligger i politikernas hand att göra detta. De höga skatterna är en av våra största samhällsproblem. När över hälften av medborgarnas samlade inkomster går till det offentliga, är beskattningen inte längre än förutsättning för välfården utan tvärtom ett hot mot den. Den kanske viktigaste sociala reformen just nu är därför en rejäl marginalskattesänkning. Sverige, som länge haft det högsta skattetrycket i världen, har under 1970-talet ryckt ifrån ordentligt i den internationella skatteligan. Skatter och socialavgifter utgjorde 1977 i vårt land 53,5 procent av bruttonationalprodukten. Därnäst kom Holland med 47,4 procent samt Danmark och Norge med drygt 44 procent. Den skatt som en industriarbetare får betala på den sist intjänade hundralappen, dvs marginalskatten, är i Sverige 58 procent. Motsvarande siffra ligger i tex Norge, Danmark, Västtyskland och England under 40 procent. Ser man enbart till inkomstskatten, uppgår den här hemma f n som mest till drygt 90 procent. Tas även hänsyn till egenavgifter, inkomstprövade bidrag och progressiva daghemsavgifter kan den samlade marginaleffekten redan i vanliga inkomstlägen överstiga 100 procent. Mot denna bakgrund är det många som frågar sig, varför Sverige inte har upplevt en skatterevolt av samma slag som Danmark (Glistrup) och USA Uarvis i Kalifornien), trots att utvecklingen här faktiskt har gåu längre. Jag tror, att förklaringen är att man i de anförda fallen reagerade mot snabba och kraftiga skärpningar av skattetrycket resp fastighetsskatten, medan vi i Sverige drabbats av förändringarna i små men många steg.
2 226 Men skatterevolten pågår ändå sedan länge, om än i mindre dramatiska former. Här i Sverige tar sig protesterna mot de höga skatterna det uttrycket att man revolterar enskilt och i det tysta. Man anpassar sitt handlande på många sätt - begränsar sin arbetstid, jagar avdrag, fifflar osv. En färsk SIFO-undersökning visar att skattetänkandet breder ut sig och att småfifflet är ungefär lika vanligt i alla yrkesgrupper, samhällsklasser och politiska meningsriktningar. Det förekommer också en revolt mot revolten. Man klagar över andras avdragsmöjligheter och låga skatter, man kräver bättre kontroll och hårdare straff. Men samtidigt tar man bristerna i skattesystemet och förekomsten av missbruk till intäkt för att själv sko sig, om tillfälle erbjuds. Ett oroande tecken är att skattemoralen enligt den åberopade SIFO-undersökningen är sämre bland yngre än bland äldre. Nu är naturligtvis inte alla anpassningsåtgärder olagliga. Det är nödvändigt att göra en distinktion mellan skattefusk och skatteflykt. Den som till följd av de höga skatterna begränsar sin redovisade arbetstid för att i stället jobba svart eller byta tjänster med andra, gör sig skyldig till skattefusk. Den som under sin nyvunna fritid endast arbetar åt sig själv ägnar sig åt en mild form av skatteflykt. När någon minskar sin arbetstid för att inte göra något alls, kan man på sin höjd tala om skatteplanering. Men utmärkande för alla dessa beteenden är att de minskar effektiviteten i det ekonomiska livet. De höga skatterna medför, att det inte lönar sig tillräckligt att utbilda sig, arbeta och starta nya företag. Andra aktiviteter - för att inte säga passiviteter - lönar sig bättre. Men när högskattepolitiken snedvrider förutsättningarna för ekonomisk verksamhet, är det privatekonomiskt rätta handlandet ofta fel från samhällsekonomisk synpunkt. Självklart skall vi förbättra skattekontrollen och täta till olika kryphål. Men på det viset angriper man egentligen endast symptomen och kommer inte åt roten till det onda. Jag är rädd för att vi aldrig hinner ifatt dem som arbetar på att finna nya smygvägar, särskilt inte om vi fortsätter att höja skatten. Det enda effektiva motmedlet är tvärtom att minska skattetrycket, att sänka skattesatserna. Det kommer ändå att ta tid. skattetänkandet är utbrett och skattemoralen starkt anfrätt - det dröjer innan ordningen är återställd. Vad de borgerliga gjort Hur har då de borgerliga panierna efter 1976 års val använt sin majoritet i riksdagen för att komma till rätta med skatteproblemen? Ja, trots vidriga yttre förutsättningar - högt kostnadsläge med åtföljande valutautströmning och industrikris - hann trepartiregeringen uträtta åtskilligt på detta område. Den indexreglerade skatteskalan, så att inflationen inte längre smyghöjer skatten. Uttaget av statlig skatt sänktes från 28, 1 procent av BNP 1976 till 24,5 procent Härtill bidrog nedjusteringen av skattesatserna i inkomstskatteskalan och slopandet av löneskatten. Kommunalskatterna, som regeringen inte lika lätt kan kontrollera, fortsatte visserligen att stiga, men den genomsnittliga
3 227 ökningen är 1979 betydligt mindre än tidigare. Den viktigaste framgången under regeringstiden för oss moderater var att vi lyckades få viss förståelse hos mellan partierna för attskattetrycket inte kan drivas vidare uppåt i snabb takt. Det hindrar inte att centerpartiet fortsätter att visa brist på förståelse för nödvändighten av en ordentlig marginalskattesänkning. Folkpartiet är mer pålitligt på den punkten men har å andra sidan en benägenhet att vilja höja arbetsgivaravgifter för att "finansiera" olika beslut. Medvetandet om att våra nuvarande skatteformer är överansträngda har lockat fram förslag till nya pålagor. Det heter att dessa skall ersätta tidigare skattetyper. Risken är att de i stället - som fallet blivit med momsen och arbetsgivaravgifterna - kompletterar de gamla skatterna och därmed möjliggör en ökning av skattetrycket. Jag medger gärna, att det ligger något sympatiskt i tanken på en utgiftsskatt. Om man vill främja arbete och sparande, måste det vara att föredra att skatten träffar ianspråktagandet av resurser i konsumtionsledet och inte framtagandet av dem i produktionsledet. Men utgiftsskatten förutsätter en ingående datakontroll av människors ekonomiska dispositioner, som jag tror blir svår att godta av hänsyn till privatlivets helgd. Dessutom är övergångsproblemen med utgiftsskatten stora. Det gäller i tiden, eftersom man måste skilja mellan förbrukning av tidigare insamlade förmögenhetstillgångar, som redan är beskattade, och förbrukning av tillgångar, som hopsamlats efter utgiftsskattens införande och sålunda i princip skall vara obeskattade. Det gäller också i rummet, eller närmare bestämt vid våra gränser. Eftersom det skulle löna sig att göra inkomsterna i Sverige och utgifterna utomlands, måste det bli en betyd ligt hårdare kontroll vid utlandsresor. Egentligen borde samtliga iudustriländer byta från inkomsttill utgiftsskatt samtidigt vilket ju inte är så lätt att organisera. Men utgiftsskatten kan gärna utredas och diskuteras vidare. Promsen Annorlunda ställer det sig med socialdemokraternas produktionsfaktorskatt - "promsen". Professorn i finansrätt ils Mattsson har uttalat, att ju närmare produktionen en skatt ligger, desto mer stör elen produktionen och desto skadligare är den. Men socialdemokraterna ser det som en fördel att den tas ut tidigt i produktionsprocessen. Därmed blir promsen mindre märkbar för skattebetalarna, som kanske kan förmås att tro att den verkligen klarar att finansiera både ökade offentliga utgifter och sänkta inkomstskatter. Men inte heller denna skattereform upphäver den gamla sanningen att varje skatt i slutändan måste betalas av de enskilda människorna. Det är en smaksak, om man vill beskriva promsen som ett slags moms eller en utvidgad löneskatt. U n der alla omständigheter måste elen komma att förel yra produktionen. Den delar med löneskatten elen dåliga egenskapen att belasta exporten men låta importen gå fri, vilket åter skulle försämra vårt konkurrensläge gentemot utland'<. Pmm~n,.~ kol "riikn" fcån lön'-_ J
4 228 utrymmet vid avtalsförhandlingarna. Men problemet är au det inte finns någon objektivt given ram för lönehöjningarna - den blir vad man gör den till. Även om en skatt av detta slag på längre sikt övervältras på löntagarna och övriga skattebetalare, verkar den på kort sikt kostnadshöjande i näringslivet. Även p10msen må gärna utredas närmare - det kommer att belysa dess svagheter. Men lösningen på våra skatteproblem ligger inte i nya eller höjda skatter. I stället måste vi hejda ökningen av sl-.attetrycket och sänka skattesatserna. Detta är inte detsamma som att sänka skatteinkomsterna. Som den näringspolitiska delegationen har påpekat är det fullt möjligt att en skattesänkning får så positiva effekter att den blir helt självfinansierande. Och omvänt finns det mycket som talar för att höjda skattesatser långt ifrån att förstärka skattein komstema skulle försvaga dem. Folkpartiregeringen har presenterat ett förslag om sänkta marginalskatter och marginalskattetak vid 80/85 procent. Det är bra som ett steg på vägen - vi moderater vill sänka marginalskatten i vanliga inkomstlägen till 50 procent och sätta taket vid 70 procent. Vi tillstyrker de nya reglerna för kommunal skatteu~ämning men ifrågasätter överföringen av så mycket friska pengar till den kommunala sektorn. Risken är stor att de inte används för att hålla nere kommunalskatten utan för att finansiera en fortsatt snabb utgiftsexpansion. Men vår allvarligaste invändning är att folkpartiet inte vill genomföra en skattesänkning utan bara en skatteomläggning - sänkningarna av inkomstskarten skall motvägas av höjda skatter på andra håll. Rundgången och revolten Men det stora budgetunderskottet då? Måste inte det minskas, om vi nu går in i en bättre konjunktur? Jo, men även här är det dags att stiilla invanda tänkesätt på huvudet. Det finns fog för påståendet att budgetunderskottet är så stort inte därför att skattetrycket är för lågt utan därför att det är för högt. Det är inte statsinkomsterna som är för små utan statsutgifterna som är för stora. Och statens utgifter har blivit så stora, därför att det hårda skattetrycket har kadat familjernas och företagens ekonomi, vilket har krävt omfattande insatser till hjälp och stöd. Över två tredjedelar av statsutgifterna består numera av överföringar och lån till kommuner, företag och enskilda. När budgetunderskottet behöver bantas, bör det alltså ske genom att man sänker statsutgifterna. Hur skall då det gå till? Ja, i ell förbättrat ekonomiskt läge gäller det till au börja med att snabbt och smidigt skära ned det snedvridande och i längden skadliga tödet till branscher och företag. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör kunna sänkas på samma sätt. Vi måste också angripa den omfattande rundgången a\' skatter och bidrag. För att bekosta sina sociala förmåner får vanliga inkomsttagare betala så höga skatter att de behöver än mer stöd från det allmänna, vilket leder till ännu högre skatter i en ständigt stigande spiral. Det finns ingen anledning att på detta sätt fl) tta pengar från den ena fickan till den andra, i
5 229 S) nnerhet som åtskilligt går förlorat på vägen i minskad effektivitet och ökad byråkrati. Det gäller att snabbt och beslutsamt möta den skatterevolt som pågår mitt ibland oss. De höga skatterna kan kanske inte helt förkväva de enskilda människornas initiativ ~raft och arbetsvilja. Men den energi och påhittighet som finns kvar ägnas i växande utsträckning åt skatteundandragande åtgärder. Strävan måste vara att frigöra individerna för skapande insatser till eget och allas vårt bästa. Nyckeln ligger i skattepolitiken. Vad v1 måste sikta på är stopp för fortsatta höjningar av kommunalskatter och arbetsgivaravgifter samt rejäla sänkningar av marginalskatterna. Kan den borgerliga majoriteten i riksdagen utnyttjas till detta, finns det goda förutsättningar för en fortsatt borgerlig regering efter valet. Misslyckas vi, får vi spänningar i samhället, som kan bli ödesdigra inte bara för vår folkhushållning utan också för vår demokrati.
SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD
SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att
Skattefridagen 2014 16 juli
Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År
Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget
Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden
Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden
Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol
Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala
Detaljerad innehållsförteckning
Detaljerad innehållsförteckning DETAILED TABLE OF CONTENTS 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 17 1.1 Skattesystemets huvuduppgifter...17 1.1.1 Finansieringen av offentliga utgifter...17
Efter skatteomläggningen?
r L BO E CARLSSON: Efter skatteomläggningen? De provisoriska skatteomläggningarna före regeringsskiftet 1976 ledde till ständiga höjningar av marginalskatterna för dem som tjänade mer än en genomsnittlig
Fastställande av skattesats för år 2003
Utlåtande 2002:108 RI (Dnr 3224/02) Fastställande av skattesats för år 2003 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Kommunal inkomstskatt utdebiteras med kronor 18:08 per skattekrona
SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET
SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)
De fyra sveken - En granskning av Stefan Löfvens regering utifrån fyra centrala frågor för Sverige
De fyra sveken - En granskning av Stefan Löfvens regering utifrån fyra centrala frågor för Sverige Alliansens partisekreterare 2016-07-05 De fyra sveken Historiskt svag regering som blundar för samhällsproblemen
En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer
2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med
Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren
Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren 22-2-21 2(19) I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående
Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad
Budgetpropositionen för 2015 presenterad Redaktion Utgivare Tina Zetterlund tina.zetterlund@kpmg.se Prenumerera på TaxNews För mer information kontakta Den nya regeringen har idag överlämnat sin budgetproposition
Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:
Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor
TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)
Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade
Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt
Tekniskt appendix Pensioner I Sverige tjänar man in till den allmänna pensionen på inkomster upp till 40 000 kr i månaden. Avsättningen är 17,21 procent av inkomsten. Eftersom brytpunkten för statlig skatt
Skillnad på marginalen - en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning
Skillnad på marginalen en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Spencer Bastani Linnéuniversitetet Håkan Selin IFAU 4 juni, 2019 SNS Introduktion I Sverige är marginalskatter på arbetsinkomst olika
Skattepolitik för att det ska löna sig att arbeta
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Skattepolitik för att det ska löna sig att arbeta Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
REMISSVAR (Fi2018/02415/S1)
218-8-31 Rnr 53.18 Finansdepartementet 13 33 Stockholm REMISSVAR (Fi218/2415/S1) Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Förslagen i sammandrag Promemorian
Det behövs en ny skattereform!
Det behövs en ny skattereform! Presentation på Finanspolitiska rådets seminarium den 13 juni 2018 Erik Åsbrink Århundradets skattereform Byggde på principer om enkelhet och likformighet Innebar breda skattebaser
#ESOkunskap. Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se
#ESOkunskap Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se Skillnad på marginalen en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Spencer Bastani Linnéuniversitetet Håkan Selin IFAU 24 april, 2019
Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco
Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Frågeställningar 1. Vilka utmaningar står de offentliga utgifterna inför de kommande 10-15 åren? 2. Vad talar för ett oförändrat,
Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2019/02411/S1 Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år Juni 2019 1 1 Sammanfattning Inför budgetpropositionen för 2020 är det angeläget att
LOs yttrande över delbetänkandet Sänkt restaurang- och cateringmoms, SOU 2011:24
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Mats Morin 2011-05-09 20110176 ERT DATUM ER REFERENS 2011-03-22 Fi2022/1404 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Lena
skattepolitikens sammanbrott
ULFÖJEMAN: skattepolitikens sammanbrott Fjolårets skatteomläggning, som aviserades som»tidernas största och mest genomgripande skattereform», var en bluff, skriuer direktör Ulf Ojeman i skattebetalarnas
Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2018/02415/S1 Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Juni 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
Skattenyheter från Visma Spcs
Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4
Så drabbar Stockholmsskatten
Så drabbar Stockholmsskatten stockholmarna INNEHÅLL Stockholmsskatten Inledning Mer kvar i plånboken för 8 av 10 stockholmare Höjd brytpunkt för tillväxt och ökad sysselsättning Slutsatser Tabell: Stockholmsskatten
Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014
// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar
Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter. SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink
Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink Några iakttagelser med anledning av rapporten Skattekvoten i Sverige har sänkts med ca 5 procentenheter
Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb
Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser
SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.
SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj
Brant Skatt. - skatten på arbete. Mikael Halápi
Brant Skatt - skatten på arbete Mikael Halápi 2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...3 1 INLEDNING...5 2 MÖJLIGHETERNA ATT BEGRÄNSA HÖGA MARGINALSKATTER...9 2.1 Andelen som betalar statlig inkomstskatt...9
Förmån av tandvård en promemoria
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak
Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde
Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Skattefridagen är den dag på året då den genomsnittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för
Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter
Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga
SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga
SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar
klyfta mellan de marginalskatter på arbete som medel- och höginkomsttagare
Sammanfattning Frågan hur skatte- och bidragssystemet bör utformas tillhör de allra mest fundamentala i en modern välfärdsstat. Staten tar in skatt för att finansiera gemensamma angelägenheter som polis
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller
Partigranskning mars 2006
Företagarna granskar del 2 Partigranskning mars 2006 Hur stämmer partiernas karta med företagens verklighet? mars 2006 Kopplingen mellan jobb, välfärd och företagande har spelat en viktig roll i årets
Regeringen backade om entreprenörsskatten
Regeringen backade om entreprenörsskatten 1 Skattesystemet måste Främja tillväxt ge incitament till arbete, företagande, sparande, investeringar Ge ökad konkurrenskaft nivåer och regler måste vara minst
Först några inledande frågor
ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete
Rundgångens omfattning
ARNE BJÖRHN: Rundgångens omfattning 1985 uppgick rundgången - inkomstöverföringar och subventioner - till195 miljarder. Det motsvarar 54% av lönerna och överstiger hushållens direkta skatter och avgifter.
Små barn har stort behov av omsorg
Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola
Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder
1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast
Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i
Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet
Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson
Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson Twitter #snskunskap WiFi SNSGuest Lösenord snskunskap 1 Daniel Waldenström Inledning 2 Rapportens utgångspunkter Stora förändringar sedan århundradets skattereform
Vi har inte råd med en borgerlig regering
Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone
Regeringen backade om entreprenörsskatten
Regeringen backade om entreprenörsskatten 1 Skattesystemet måste Främja tillväxt ge incitament till arbete, företagande, sparande, investeringar Ge ökad konkurrenskaft nivåer och regler måste vara minst
DANNE NORDLING: skattetrycket
DANNE NORDLING: skattetrycket I sin artikel analyserar pol mag Danne N ordting vad som hänt på skatteområdet sedan skattereformen 1971. Den blev orsaken till att lönerevisionerna 197 2 medförde en katastrof
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
REMISSVAR (Fi2008/3983) Sänkt skatt på förvärvsinkomster
2008-08-13 Rnr 63.08 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (Fi2008/3983) Sänkt skatt på förvärvsinkomster I promemorian föreslås dels att det så kallade jobbskatteavdraget förstärks och delvis
Effekter av regeringens skattepolitik
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) Effekter av regeringens skattepolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84?
2009 : 3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84? Det svenska skattesystemet för inkomster är obegripligt för den som inte är expert. Förutom
Pensionärernas köpkraft halkar efter
Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling
Sänkt pensionärsskatt äts upp av andra skatter
Pressmeddelande 19 april 2017 Sänkt pensionärsskatt äts upp av andra skatter Sänkt skatt för pensionärer och långtidssjukskrivna, och höjd skatt för höginkomsttagare är några av de förslag inför 2018 som
Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"
Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att
antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970
VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.
Statens budget och de offentliga finanserna November 2017
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten
26 Egenavgifter. Sammanfattning Vem ska påföras egenavgifter?
421 26 Egenavgifter Sammanfattning Egenavgifter är en del av de socialavgifter som ska betalas enligt socialavgiftslagen (SAL). Socialavgifter enligt SAL utgörs av arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. eller
Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet
Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet Arbete beskattas relativt hårt 7% 7% Skatt på arbete Skatt på konsumtion 27% 59% Skatt på kapitalinkomst (individnivå) Skatt på företagsvinster
DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA
DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA SIFO: FLER TROR ATT SKATTEN PÅ PENSIONER HAR HÖJTS ÄN ATT DEN HAR SÄNKTS STOR OSÄKERHET
Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson
Bästa företagsformen nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Vanligaste företagsformerna Enskild näringsverksamhet Aktiebolag Handelsbolag Kommanditbolag Ekonomisk förening Bostadsrättsförening Samarbetsform
DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S
DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S.189-201 DEN OFFENTLIGA SEKTORN Den offentliga sektorn omfattar: Staten Kommunerna De olika statliga instanserna Nattväktarstaten: försvar, rättsväsendet och
26 Egenavgifter. Sammanfattning Vem ska påföras egenavgifter? Egenavgifter 401
Egenavgifter 401 26 Egenavgifter Sammanfattning Egenavgifter är en del av de socialavgifter som ska betalas enligt socialavgiftslagen (SAL). Socialavgifter enligt SAL utgörs av arbetsgivaravgifter enligt
Motion 1981/82:2532. Lars Werner m. fl. Reformerad inkomstbeskattning (prop. 1981/82: 197)
4 Motion 1981/82:2532 Lars Werner m. fl. Reformerad inkomstbeskattning (prop. 1981/82: 197) I april 1981 undertecknade de nuvarande båda borgerliga regeringspartierna och socialdemokraterna en överenskommelse
RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas
RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Motion till riksdagen 1985/86:422
Motion till riksdagen 1985/86:422 Ulf Adelsohn m. fl. (m) Inkomstskatten för åren 1987 och 1988 (prop. 1985/86: 130) l. Regeringens skatteförslag Erfarenheterna av socialdemokraternas s. k. skatteomläggningar
Effekterna av vårdnadsbidraget
Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång
ETT HÅRT SLAG MOT SVERIGES UNGA
ETT HÅRT SLAG MOT SVERIGES UNGA Socialdemokraterna, liksom Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, vill fördubbla arbetsgivaravgifterna för unga. Socialdemokraterna vill utöver detta dessutom
Finanspolitiska rådets rapport 2016
Finanspolitiska rådets rapport 216 John Hassler (ordförande) Yvonne Gustavsson (vice ordförande) Hilde C. Bjørnland Harry Flam Cecilia Hermansson Oskar Nordström Skans 1 Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt
Lönesänkarpartiet moderaterna
Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik
Fler jobb till kvinnor
Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som
Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi
Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-11-22 Prognos för 2006 Löntagarnas och barnfamiljernas år Barnfamiljens ekonomi förbättras till nästa år. Man får mer över när
Den kostsamma värnskatten
BRIEFING PAPER #11 18 augusti 2016 Den kostsamma värnskatten Jacob Lundberg Timbros Briefing Paper är en serie kortrapporter som belyser komplexa frågor i ett kortare format. För att läsa detta eller andra
Skattereform kräver tryck i välfärdsfrågan
De många förändringarna sedan 1990/91 års skattereform har gett ett mer svåröverskådligt och i vissa delar mindre effektivt skattesystem. En ny skattereform kan ge samlade nyttovinster för medborgarna
Skatter, sysselsättning och tillväxt.
2006-09-12 Mats Morin, LO Skatter, sysselsättning och tillväxt. Allmänt samt kommentar till Timbrorapporten Häftig skatt eller sexig tillväxt Inledning Detta papper ger först en allmän bakgrund och därefter
Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.
Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,
Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren
Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007
Kommunal ekonomi och samhällsekonomi
SVEN J OHANSSON: Kommunal ekonomi och samhällsekonomi Den kommunala expansionen måste bromsas, framhåller landstingsrådet Sven J ohansson i sin artikel. Den måste anpassas till samhällsekonomin i övrigt.
Svenska staten och skatteteori
Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för
Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...
Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar
1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan
Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.
Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och
Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.
Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis
5 Den offentliga sektorns inkomster
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna
Kommittédirektiv. Beräkning av skattetillägg. Dir. 2016:88. Beslut vid regeringssammanträde den 19 oktober 2016
Kommittédirektiv Beräkning av skattetillägg Dir. 2016:88 Beslut vid regeringssammanträde den 19 oktober 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över bestämmelserna om beräkning av skattetillägg
Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen
Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%
Sakordsregister. C cigaretter 111, 234
256 SAKORDSREGISTER Sakordsregister A acceptansundersökningar 170 acciser 98, 215 administrationskostnader, skattesystemet 212 administrativt sanktionssystem 188 aktiebolag 121, 122, 124 aktieinnehav 149
Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Arbetstidsförkortning - en dålig reglering
Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för
Systemskifte pågår 2007-12-17
2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna
70 procents sysselsättning år 2025
PM 2015-10-01 70 procents sysselsättning år 2025 Ett nytt sysselsättningsmål för Sverige Ett sysselsättningsmål för Sverige Folkpartiet Liberalerna föreslår i vår budgetmotion ett sysselsättningsmål för
Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan
Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen
S-politiken - dyr för kommunerna
S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Ratio. Svensk skattepolitik: Från Pomperipossa via århundradets skattereform till värnskattens utdragna avskaffande. The Swedish model Rapport nr.
Ratio The Swedish model Rapport nr. 3 Svensk skattepolitik: Från Pomperipossa via århundradets skattereform till värnskattens utdragna avskaffande Av Åsa Hansson 1 Förord Inom ramen för Ratios välfärdsstatsprojekt