Ra d och tips: utskrivning och epikris
|
|
- Karl-Erik Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ra d och tips: utskrivning och epikris PM till läkarutbildningens termin 5, Uppsala. Jens Ellingsen, FÖRORD Detta är en översiktlig beskrivning av hur en utskrivning går till och hur man skriver en epikris, med några råd och tips längs vägen. Det som står här är ingen absolut sanning, utan en vägledning baserat på mina egna erfarenheter. Förhoppningen är att detta ska underlätta inlärningen och göra de första epikriserna till en mindre avskräckande upplevelse än den jag själv fick. UTSKRIVNINGEN Med begreppet utskrivning avses processen som leder till att en på avdelning inskriven patient lämnar avdelningen skrivs ut. Det vanligaste är att patienten åker hem, men det kan också vara så att hen flyttas till en annan avdelning, till ett annat sjukhus eller åker till ett kommunalt boende för ytterligare rehabilitering. Oftast är det under ronden som utskrivningsbeslutet fattas, och det är i regel avdelningens överläkare/specialistläkare som beslutar att patienten ska skrivas ut (även om det händer att patienter skriver ut sig själva, mot läkarnas inrådan). TIPS. Den kloka kandidaten eller underläkaren ställer redan under ronden, så fort utskrivningsbeslutet är fattat, tre frågor till överläkaren: 1. Hur bedömer vi patientens sjukvårdsepisod? Vilken eller vilka diagnos/er ställer vi? 2. Vilken behandling ska patienten ha? (Farmakologisk och/eller icke farmakologisk. Gå gärna igenom läkemedelslistan tillsammans!) 3. Hur ska patienten följas upp? (Återbesök? Kontrollundersökning? Remiss till annan enhet? Inget planerat, söka akut vid behov?) Genom att ställa dessa frågor omgående slipper man sitta svarslös med en patient som otåligt väntar på att få gå till sin taxi, medan överläkaren har gått lite tidigare för att hämta på dagis eller sitter upptagen på sin mottagning. Ur läkarens perspektiv består utskrivningen av tre moment: 1. Utskrivningssamtal 2. Skriftligt utskrivningsmeddelande 3. Journalföring skriva epikris Detta således ur läkarens perspektiv. Utskrivningen har många andra komponenter, sett ur andra perspektiv. 1
2 UTSKRIVNINGSSAMTALET Detta är det avslutande samtal som läkaren har med patienten, innan hen lämnar avdelningen. Ofta ser patienten fram emot samtalet för att få chansen att äntligen greppa vad som hänt, och vad som händer sedan. Vad ska utskrivningssamtalet innehålla? Det beror naturligtvis på en mängd olika faktorer såsom patientens förutsättningar, den specifika sjukdomen, avdelningstyp med mera. Men det finns tre grundläggande element som alla patienter bör få veta: 1. Vilken diagnos ställer vi? 2. Vilken behandling ges? (Och behandling är mer än bara piller.) 3. Vilken planering finns, vad händer efter utskrivningen? (Återbesök? Kontroller? etc.) Känns det igen? Just det! Samma grundläggande information som den kloka underläkaren frågade sin överläkare om. Nu gäller det bara att formulera om det. Som alltid när man pratar med en patient ska man använda ett språk som hen förstår och kan ta till sig. Det heter i den här situationen inte pneumoni utan lunginflammation, inte hypertoni utan högt blodtryck, inte magnetresonanstomografi utan magnetkamera. Och så vidare. Genom skicklig samtalskonst får man patienten att förstå också komplicerade företeelser, även om man ibland kanske måste ta till förenklingar och termer som inte är medicinskt helt korrekta. Ni har fått lära er att ett bra patientsamtal utgår från öppna frågor och en lyssnande attityd. Ni har också fått lära er att ringa in patientens besvär genom att börja med det öppna, allmänna, för att sedan smalna av och precisera med hjälp av exakta, slutna frågor. Utskrivningssamtalet är tvärtom. Här är det läkaren som är den huvudsakliga informationsförmedlaren. Börja därför slutet, genom att berätta om allt som hänt nu är det du som pratar. Avsluta med det öppna, låt patienten ställa de frågor som uppstått eller återstår. TIPS. Jag brukar ofta skriva utskrivningsmeddelandet först och lämna det hos patienten med orden jag måste tyvärr göra [lämplig viktig aktivitet] först, men jag kommer tillbaka till dig om en kvart. Har jag skrivit ett tillräckligt bra utskrivningsmeddelande går det sedan som en dans att samtala med patienten, som har hunnit läsa meddelandet både en och två gånger. UTSKRIVNINGSMEDDELANDET Grundregeln är att alla patienter ska få skriftlig information i samband med utskrivningen. Det finns både forskning och erfarenhet som visar att patienter glömmer muntlig information snabbt; med ett papper ökar chansen att givna råd och ordinationer följs. Utskrivningsmeddelandet är också ett utmärkt verktyg för att kommunicera med anhöriga, hemtjänsten, personalen på boendet och andra printa ut ett exemplar extra och skicka med patienten hem. Vilken information ska utskrivningsmeddelandet innehålla? Just det, samma sak igen! De uppgifter som alltid ska vara med är diagnos, behandling och planering. Återigen anpassat så att språket är begripligt. Utöver det brukar en kortfattad sammanfattning av tiden på sjukhus ingå, med redovisning av centrala händelser. Till utskrivningsmeddelandet hör en aktuell läkemedelslista detta är snudd på obligatoriskt. Enklast är att skriva ut den uppdaterade listan direkt från journalsystemet (eller Pascal för dosförpackade 2
3 läkemedel). Det är viktigt att tydligt markera alla förändringar i läkemedelslistan: dosändringar, nyinsättningar, utsättningar med mera. EPIKRISEN Journalföringen är det sista momentet i utskrivningsprocessen. Ordet epikris kommer av grekiskans epikrisis som betyder ungefär beslut, bedömning eller omdöme. Idag används ordet om den sammanfattande, avslutande journalanteckningen efter en vårdperiod. På vissa håll används andra namn, som exempelvis slutanteckning. Epikrisen ska i regel dikteras, om du inte får andra instruktioner. Orsaken är att sekreteraren när hen skriver ut diktatet samtidigt gör andra administrativa moment i datasystemen. De två tidigare momenten i utskrivningen har handlat om att överföra information till patienten. Syftet med epikrisen är främst att överföra information till annan sjukvårdspersonal. Vilken är då den centrala informationen som ska föras vidare? Exakt, samma uppgifter igen: diagnos, behandling och uppföljning! Svaren på dina tre frågor till överläkaren ska alltså användas ännu en gång, denna gång förpackade i första hand för kollegor. TIPS. Vissa gör epikrisen först, innan utskrivningsmeddelandet eller samtalet. Min erfarenhet är dock att det ofta blir problem: patienten ramlar på väg till taxin och blir kvar på avdelningen, eller kommer vid utskrivningssamtalet plötsligt ihåg sina mediciner hemma vilka inte alls stämmer med den lista du precis har dikterat, eller berättar om nya symptom som måste tas i beaktande. Alltså: gör epikrisen efter att du pratat med patienten och när du ser att hen verkligen lämnar avdelningen! Det finns ingen enhetlig standard för hur en epikris ska utformas, utan den kan se väldigt olika ut beroende på avdelning, klinik, sjukhus eller landsting. Det beror på olika traditioner, olika lokala bestämmelser, olika journalsystem och framför allt på olika behov i olika verksamheter. Beroende på klinik och vad patienten vårdats för kan också informationen värderas olika: på en hjärtklinik kanske man vill att resultatet av en ekokardiografi ska redovisas i minsta detalj, medan neurologen endast översiktligt nämner de centrala fynden av ekokardiografin och istället noggrant epikriʹs (nylat. epiʹcrisis, av grekiska epiʹkrisis bedömande ), avslutande, sammanfattande bedömning i en patientjournal. Vanligen skrivs epikrisen i anslutning till att vården avslutas och patienten skrivs ut eller då kontakten med mottagningen eller vårdcentralen upphör. En epikris kan också göras i form av en daganteckning inför ett operativt ingrepp eller i samband med t.ex. en betydande ändring av behandlingen. Utifrån en sammanfattning av patientens sjukhistoria, undersökningsfynd och information från blodprov, radiologiska undersökningar ( röntgen ) etc. resonerar man sig kortfattat fram till en diagnos och motiven för såväl diagnosen som den fortsatta behandlingen. Epikriser gjordes ursprungligen bara för att användas professionellt inom vården, dels som underlag till beslut, dels som information t.ex. till inremitterande läkare. Det blir dock allt vanligare att en epikris utformas på ett sådant sätt att den kan förstås också av patienten och att man ger patienten eller en anhörig en kopia eller att man gör en speciell epikris för patienten, ett patientinformationsblad med information om diagnos, utfall av prover, behandling, sjukskrivning, fortsatt vård etc. Nationalencyklopedin, epikris. (hämtad ) 3
4 beskriver neurologiskt status vid inkomst. Av detta förstår den kloka kandidaten att det är lätt att hamna snett. Utgår man från den senaste epikris man skrev på föregående avdelningsplacering kan resultatet bli en missnöjd handledare som måste skriva om stora delar av epikrisen. För att undvika problem ska du därför alltid rådgöra med din handledare innan du gör epikrisen. Fråga vilka rubriker som används på just den här avdelningen, och om det är någon särskild information som ska lyftas fram. Kanske finns det en mall att utgå från. På de flesta ställen gäller att epikrisen ska vara väldigt kondenserad, med endast den mest relevanta informationen listad, ofta i telegramstil. Vad som betraktas som mest relevant varierar förstås. En god ansats är att göra din epikris så lättillgänglig att om patienten senare söker akut, ska den kollega som är jourhavande snabbt kunna läsa igenom den och förstå patientens sjukhistoria även om klockan är och sökaren piper hela tiden. Även om epikriser ser olika ut på olika håll, finns det ändå en viss grundstruktur som är gemensam. Här följer en beskrivning av ett antal rubriker/sökord som ofta finns i någon form i en epikris. EPIKRISENS RUBRIKER EXEMPEL (Börja som vanligt med att diktera ditt eget namn, handledarens namn, patientens namn och personnummer samt datum.) De viktigaste rubrikerna nedan har jag strukit under de förekommer nästan alltid även om namnet på rubriken kan skilja sig. Övriga rubriker förekommer ofta men inte alltid. Ordningen på rubrikerna kan variera. Vårdtid Detta är tiden som patienten vårdats på din klinik, det vill säga från inskrivning till utskrivning. Om patienten kom från en annan klinik är det datum för klinikbyte som gäller. Om patienten flyttas mellan avdelningar, utan att medicinskt ansvar flyttas, räknas det som en enda vårdtid (exempelvis flytt mellan två avdelningar inom samma klinik; tillfällig vård någon dag på intensiven; utlokalisering till annan avdelning på grund av platsbrist på den egna). Här finns ett pedagogiskt problem gentemot den patient som till exempel flyttats från ortopeden till hjärtkliniken på grund av den hjärtinfarkt som tillstötte postoperativt. För sjukvården är det två vårdtillfällen, men för patienten endast ett! När du informerar en sådan patient och skriver utskrivningsmeddelandet, bör du därför ta med all relevant information från båda vårdtillfällena. Det ska dock göras två epikriser. Diagnoskoder Finns alltid! Under denna rubrik anges diagnoser med kodning enligt den svenska versionen av ICD 10 (International statistical Classification of Diseases and related health problems, Tenth revision). Dessa koder har Socialstyrelsen tagit fram utifrån ett internationellt system, och används främst av statistiska, vetenskapliga och ekonomiska skäl. Rent medicinskt har kodningen ingen större betydelse. Enklast hittar man dessa koder på hemsidan icd.nu. För varje vårdtillfälle ska en huvuddiagnos anges detta är den huvudsakliga sjukdom som föranledde vården. Dessutom anges ett antal bidiagnoser, som är dels andra tillfälliga sjukdomar under vårdtiden, och dels sådana kroniska sjukdomar som haft relevans för vården. 4
5 På Akademiska sjukhuset har vi förmånen att ha medicinska sekreterare som är utbildade i att sätta diagnoskoder. Läkaren behöver alltså i normalfallet inte diktera några koder, utan sekreteraren letar upp alla relevanta koder utifrån resten av informationen i epikrisen. Det är dock alltid i slutändan läkarens ansvar att innan signering av anteckningen kontrollera att kodningen blivit rätt. I komplicerade fall kan det också vara bra att hjälpa sekreterarna med rätt koder. Åtgärdskoder Det finns ett motsvarande system av koder för alla typer av åtgärder som vidtas i vården. Med åtgärder menas allt från operationer och behandlingar till röntgenundersökningar och andra utredningsverktyg. Dessa koder hittas också på icd.nu. Ansvarig överläkare För inneliggande vård på sjukhus är i regel en specialistläkare ansvarig, den överläkare som under ronden beslutar att patienten ska skrivas ut. Det är alltså ofta en annan person än din handledare. Intagningsorsak En mycket kort mening som beskriver det som föranledde patientens kontakt med sjukvården. Kan ofta plankas från intagningsanteckningen. Ange gärna om det var elektiv (planerad) eller akut vård. Anamnes Här listas, mycket kortfattat och i telegramstil, samma information som i inskrivningsanteckningens anamnes del. Du ska ta upp både det som finns beskrivet i inskrivningsanteckningen, och sådant som blivit känt under vårdtiden. Nästan alltid ingår i förkortad form det som motsvarar tidigare sjukdomar, nuvarande sjukdomar, aktuellt, och om det finns någon allvarlig överkänslighet. På vissa håll tar man upp också uppgifter från socialt, ärftlighet och de andra rubrikerna, till exempel vill jag som lungläkare oftast ha med rökanamnes. Glöm inte att fråga din handledare om råd! På kliniker med tradition av utförliga epikriser delar man ibland in denna rubrik i underrubriker på samma sätt som i inskrivningsanteckningen. Inkomststatus En beskrivning av de fynd som förelåg vid inskrivningen. Vanligtvis listar man bara positiva fynd från undersökningen, istället för att skriva upp allt som var normalt. I de fall ett negativt/normalt fynd påverkade handläggningen eller bedömningen kan det dock vara relevant att ta med i epikrisen. Det är vanligt att denna rubrik utgår, och att man istället bakar in de allra mest relevanta fynden i rubriken Anamnes ovan. Resultat Under denna rubrik skrivs undersökningsfynd som gjorts under vårdtiden upp. Det kan gälla blodprover, bakterieodlingar, röntgensvar, svar på klinisk fysiologiska undersökningar, konsultsvar med mera. Ofta finns det underrubriker för de olika kategorierna av svar. Återigen gäller det att vara kortfattad och koncis. Endast resultat av betydelse för bedömningen eller händelseförloppet tas upp. Långa utlåtanden från exempelvis röntgen eller en konsult sammanfattas i en mening. Vill man illustrera ett förlopp vad gäller blodprover kan man istället för att rabbla upp datum för respektive prov skriva så här: CRP
6 Vårdförlopp Här redogörs kondenserat och i en löpande text för vad som hänt under tiden patienten varit inskriven på kliniken. Exempelvis berättas vilken behandling patienten fått, och vilken effekt behandlingen haft. Eventuella operationer eller andra ingrepp. Försämringsepisoder, komplikationer. Hur patientens tillstånd utvecklats. Ofta redovisar man fynden från rubriken Resultat (som då utgår) här, särskilt när det gäller korta och okomplicerade vårdtillfällen. Också följande rubrik, Läkemedelsberättelse, bakas ofta in här istället för att stå som egen rubrik. Läkemedelsberättelse Under denna rubrik beskrivs alla läkemedelsförändringar som gjorts under vårdtiden, gärna också med en mycket kort motivering till varför förändringen gjordes. Det kan röra sig om utsättningar av läkemedel, nyinsättningar, dosändringar, förändrade tidpunkter för dos med mera. Ofta bakas detta istället in i rubriken Vårdförlopp. Fördelen med att ha detta i en egen rubrik är att det vid framtida kontakter blir lättare att hitta och förstå orsaken till medicinändringar. Bedömning Mycket viktig rubrik, som det dessvärre ofta slarvas med. Det är precis vad det låter som: den bedömning som görs av patientens tillstånd, den diagnos som ställs och det är alltså en av de tre frågorna du tidigare ställt till din överläkare. Tidigare rubriker har bestått av redovisning av fakta och beskrivningar av förlopp förhoppningsvis objektivt på samma sätt som inskrivningsanteckningens anamnes och status består av konkreta fakta eller fynd. Under denna rubrik är det istället tillåtet att tolka och resonera. I solklara, okomplicerade fall skriver man kanske bara kort och gott Pneumoni, medan man i ett mer oklart fall kan tvingas skriva att fynden A och B samt patientens historia C tyder på hjärtsvikt, medan fynd D och E tyder på KOL sammanfattningsvis tolkas detta som försämrad hjärtsvikt eller mot bakgrund av provsvar A och röntgen B bedöms detta som diagnos X. Rubriken Diagnoskod talar om vilken diagnos man ställt under den här rubriken berättar man hur man kommit fram till diagnosen. Man kan också gärna hjälpa nästa doktor på traven genom att tipsa om nästa utredningssteg: vid utebliven förbättring på given behandling kan vidare utredning med undersökning Y övervägas. Planering Återigen en central rubrik och en av frågorna du ställt till din överläkare. Exempelvis kan det heta Ingen planerad uppföljning vid Hjärtkliniken, eller Remiss skickas till husläkare för kontroll av blodtrycket om 4 veckor, eller Återbesök till Lungmottagningen om 2 3 månader med föregående lungröntgen eller Remiss skickas för lungröntgenkontroll om 6 8 veckor. Därefter brevsvar till patienten. Observera: så fort du vill att någon annan doktor eller någon annan klinik ska göra någonting krävs en remiss! Det räcker inte att bara skicka en epikriskopia då är det väldigt stor risk att uppföljningen missas. Remissen kan dock vara ytterst kortfattad med hänvisning till epikrisen: Frågeställning: Blodtryckskontroll. Anamnes: Hej! Var god se bifogad epikriskopia. Tacksam din kontroll av blodtrycket om 4 veckor. Mvh. 6
7 Under rubriken planering kan man också skriva sådant som man själv eller kollegorna på samma klinik kan ha glädje av: Vid återbesöket bör dosen Enalapril ökas till 20 mg. Om otillräcklig effekt på blodtrycket tillägg av kalciumflödeshämmare. Aktuella mediciner vid utskrivningstillfället Den sista av frågorna du ställt till din överläkare. Här redovisas rakt upp och ned den aktuella medicinlistan. Det kan framstå som onödigt eftersom medicinlistan oftast redan finns i datasystemet, men tänk då på att epikrisen ofta ska skickas till andra sjukhus, vårdcentraler som har andra journalsystem eller kommunal omsorg. Epikrisen måste därför kunna stå för sig själv. Dessutom underlättas framtida journalläsning, när man t.ex. vill försöka ta reda på när en medicin egentligen sattes in första gången, hur det korrelerar till de biverkningar patienten klagar på. I framtiden, med förbättrade digitala systemen, kan denna rubrik bli överflödig, men än så länge är systemen alltför dåliga och vi måste lista medicinerna. Ibland redovisas läkemedelsförändringar här, istället för under rubrikerna Vårdförlopp eller Läkemedelsberättelse. Då kan man exempelvis skriva ändringar inom parentes, så här: T. Bisoprolol 5 mg 1 x 2 (ökad dos) T. Trombyl 75 mg 1 x 1 T. Amoxicillin 750 mg 1 x 3 t.o.m. 16 jan (nyinsatt) Kopia Ofta vill man skicka en journalkopia för kännedom till andra doktorer, mottagningar eller andra som är involverade i patientens vård. Diktera helt enkelt in mottagarna så ordnar sekreteraren så att kopior skickas. Kom ihåg att en journalkopia endast duger för att skicka information vill du att någon annan ska utföra någonting specifikt måste du dessutom skriva en remiss. AVSLUTNING Jag hoppas att detta PM ger åtminstone en viss grund att stå på inför dina första utskrivningar och epikriser. Minns du bara att ställa de tre frågorna till din överläkare och att fråga din handledare om råd innan du börjar skriva så kommer det gå bra. Det krävs dock som med så mycket annat träning för att bli duktig. Se till så att du får ordentlig feedback på dina epikriser det underlättar lärandet. 7
Journalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs merJag drar ner till stan för det är så j-la dåligt
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs merPublicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11
Bar 100 Ru Publicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11 Innehållsansvarig: Per Dahlberg, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (perda1) Giltig från: 2016-08-09 Godkänt av: Per Dahlberg, Överläkare,
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merLäkarstudent i vårdverksamhet
Läkarstudent i vårdverksamhet Den här broschyren innehåller praktiska råd och tips riktade till dig som är läkarstudent och är på väg, eller nyligen har börjat, att ha kliniska placeringar i olika vårdverksamheter.
Läs merLäkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Läs merINSTRUKTION FÖR SÖKNING I NPÖ
ViS - Vård i samverkan Kommun(er): Samtliga i Uppsala län Region Uppsala: Samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar Fastställt av: Redaktionsrådet Datum: 2018-09-26 INSTRUKTION FÖR SÖKNING I NPÖ Innehåll
Läs merManual Utskrivningsinformation i Intygsmodulen För att skriva utskrivningsinformationen (Läkare/Sekreterare):
Förvaltningsgrupp Läkemedelssystem Datum 190415 Ver 1.0 Manual Utskrivningsinformation i Intygsmodulen För att skriva utskrivningsinformationen (Läkare/Sekreterare): Sätt Siths-kortet i kortläsaren Öppna
Läs merManual Utskrivningsinformation i Melior
Datum 160927 Ver 2 Förvaltningsgrupp Läkemedelssystem Manual Utskrivningsinformation i Melior Rapporten utskrivningsinformation Journaltext i Melior Aktuella ordinationer Läkemedelslistan hämtas automatiskt
Läs merregionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt
Läs merVälkommen till verksamhetsområde kardiologi Gävle sjukhus.
Läkare kardiologen VEC Oscar Persson 026-155103 Öl Gunnar Gustafsson 026-154366 Öl Per-Erik Gustafsson 026-154369 Öl Jan Blomgren 026-153007 Öl Kaoan Jamal 026-153082 Öl Britt-Marie Nosséd 026-154003 Öl
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2017-02-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Läs merRutin för remisshantering God klinisk praxis
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Landstinget i Värmland 2.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Stabschef Hälso- och sjukvårdsstaben Hälso- och sjukvårdschef
Läs merOm psykiatrikursen i Lund under läkarutbildningen, termin 9 - undervisningens omfattning och organisation
Om psykiatrikursen i Lund under läkarutbildningen, termin 9 - undervisningens omfattning och organisation Undervisningens utformning Kursen pågår i 5 veckor och omfattar klinisk tjänstgöring på slutenvårdsavdelning,
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merKoll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i Melior
Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i Melior 1 Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i Melior Stäm av läkemedelslistan
Läs merVård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merDiagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013
Diagnosregistrering i primärvården Repetition januari-februari 2013 Syften med förändringen För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå För att tydligare
Läs merBegränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till
Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Patientnära arbete för apotekare på avd
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 35963 su/med 2018-04-06 2 Innehållsansvarig: Kathy Vu, Apotekare, Vårdfarmaci (katvu2) Godkänd av: Younis Khalid Younis, Verksamhetschef, Verksamhet
Läs merBäst i test när vi standardiserar vårt arbetssätt
Bäst i test när vi standardiserar vårt arbetssätt Oskarshamns sjukhus Akut förbättring Dåliga flödestider på akuten Start av eget Projekt Akut medicinska spåret Akut förbättring ett nationellt projekt
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merMedsittning Mini-CEX (Mini Clinical Evaluation Exercise Form)
Medsittning Mini-CEX (Mini Clinical Evaluation Exercise Form) ST-läkare Examinator Datum Svårighetsgrad: Enkelt Medelsvårt Svårt Plats: Mottagning Avdelning Akutavdelning Operation Annat Fokus för utvärderingen:
Läs merVårdplatser är delade mellan teamen: A. RÖD-GULT TEAM sängplatser: 5:1, 9:1, 19:1, 23:1, 23:2, 31:1, 31:2, 39:1, 39:2, 39:3, 39:4
Lärandemål avdelningstjänstgöring: - Kunna sammanfatta och presentera den neurologiskt sjuke patient för vårdlaget på rond. - Under handledning diktera remiss och daganteckning, epikris och utskrivningsinformation
Läs merFörändring av anteckningstyper i Cosmic
2019-02-11 Förändring av anteckningstyper i Med start i februari 2019 kommer det att ske ett antal förändringar av anteckningstyper i : Slutanteckning ersätter Epikris och Utskrivning Samordning ersätter
Läs merSVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007
Läs merLärandemål: NEURO-STROKE-enheten, våningsplan 4 Under placeringen ska varje student följa handläggning av en patient och aktivt medverka i vården.
AVDELNING NEUROLOGI Lärandemål: Studenten ska kunna: - Sammanfatta och presentera den neurologiskt sjuke patient för vårdlaget på rond. - Under handledning diktera remiss och daganteckning, epikris och
Läs merSIR:s årliga konferens Saltsjöbaden Diagnostiska processen vs diagnoskodning Pär Lindgren
SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden 2017 Diagnostiska processen vs diagnoskodning Pär Lindgren 2017-03-30 Svenska Intensivvårdsregistret 1 Den diagnostiska processen 2017-03-30 Svenska Intensivvårdsregistret
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merJournalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra
Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar
Läs merGranskning av epikrishanteringen inom primärvård och sluten vård, förstudie
Revisionsrapport* Granskning av epikrishanteringen inom primärvård och sluten vård, förstudie Landstinget Halland 8 november 2006 Jean Odgaard *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1
Läs merFörslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård
Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merUtskrivningsprocess med information Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Utskrivningsprocess med information Lagen samverkan från sluten hälso- och sjukvård En indiuell plan. Version 2.0 Datum 2017-05-11 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor Storberg En indiuell plan från sluten
Läs merGemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen
Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Patientfall: Process vid behov av samordning efter utskrivning där SIP görs efter slutenvårdstillfället Patientfall: Viola Uppdaterad 2018-09-12
Läs merOm Remisshantering inom Stockholms läns landsting
Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting Regelverket för remisshantering Definitionen av en remiss är, enligt SOSFs 2004:11, ett dokument angående en patient som innehåller en beställning av en
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2016-10-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Läs merRemissbedömning ortopedi, SÄS
2018-02-09 27047 1 (6) Sammanfattning Remiss från externa vårdgivare och egen vårdbegäran inkomna till ortopedkliniken bedöms enligt denna riktlinje. Akuta konsultremisser omhändertas av dagbakjour eller
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Patientadministration vid slutenvården Vo GLA
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 18437 su/med 2018-07-01 5 Innehållsansvarig: Elisabeth Luts, Enhetschef, Administrativ enhet (elilu5) Godkänd av: Mona Andersson Palmqvist, Verksamhetschef,
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merPreoperativ hälsodeklaration slutenvård
Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merUTSKRIVNINGSMEDDELANDE MED LÄKEMEDELSBERÄTTELSE I TAKECARE. Manual lokal systemadministratör
UTSKRIVNINGSMEDDELANDE MED LÄKEMEDELSBERÄTTELSE I TAKECARE 2(8) Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Tilläggsmallar med fördefinierat innehåll... 3 2.1 Skapa tilläggsmall nr 1: Sammanfattning vårdperiod... 3 2.2
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merDelexamination 2 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2
Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.
Läs merGemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård
Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård Innehållsförteckning 1. Om riktlinjen... 2 2. Avvikelser... 2 3. Utskrivningsprocessen... 3 3.1 Vårdbegäran... 3 3.2 Inskrivningsmeddelande...
Läs merAllmänt: Arbetstider:
AVA Allmänt: AVA är Gävlesjukhus akutvårdsavdelning med 21 platser. Avdelningen är uppdelad på två där ena delen rondas av medicindagbakjour samt en underläkare (8 pat) och andra delen av internmedicinsk
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merPATIENT INSKRIVEN PÅ EN KLINIK FLYTTAS TILL VÅRDENHET PÅ ANNAN KLINIK...
Britt Karlsson 036-32 41 94 2017-04-17 1 1 (9) PATIENT INSKRIVEN PÅ EN KLINIK FLYTTAS TILL VÅRDENHET PÅ ANNAN KLINIK... 2 Förflyttning... 2 1. Patienten får en vårdplats på annan klinik på grund av t.ex.
Läs merLÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal
LÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal Adminstrativ pålaga? Gör de någon nytta? Hur gör man det på smidigaste sätt? Läkemedelsberättelser gör nytta!
Läs merSamverkan vid utskrivning - Blekingerutiner
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Slutenvården planerar i samråd med patienten den slutenvård som ska ges, samt informerar fortlöpande kommun och öppenvård om hur planen och den enskildes status
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
1/7 Integrerad MEQ-fråga 1 DX5 111116 Maxpoäng 23 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig
Läs merFAQ Samverkan vid utskrivning
1 FAQ Samverkan vid utskrivning 2017-12-22 Generella frågor Behövs en säker uppkoppling för Skype? Skype for business räknas som säker uppkoppling Gäller tilläggsrutinerna framöver? Tilläggsrutiner som
Läs merPatientfall i in- och utskrivningsprocessen
Patientfall i in- och utskrivningsprocessen ETT STÖD FÖR VERKSAMHETERNA ATT VÄLJA RÄTT PROCESS Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård omfattar alla enskilda individer som bedöms
Läs merKLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården
KLOKA Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården 1 KLOKA Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merInformation om Bråck på stora kroppspulsådern
Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av
Läs merNamnet på den studerande som har skrivit eller dikterat informationen. Ersätter den tidigare termen Identitetskontroll/Id-band.
Manual för Psykiatri, fysioterapeut Mallen är avsedd att användas vid fysioterapeutisk / sjukgymnastisk behandling inom VUP,BUP och RP. Dikteringstidpunkt Används om dikteringen görs i efterhand, dvs.
Läs merHar patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merLivet på avdelningen
Livet på avdelningen 1 Personalkategorier Överläkare Underläkare Sjuksköterska Undersköterska Paramedicinare 2 En dag på avdelningen Rond Utredningar Dokumentation In- och utskrivning Eftermiddagsrond
Läs merNärvård i västra Sörmland
Närvård i västra Sörmland har varit i gång som projekt i två år. Jag har precis skrivit ihop en sammanfattning av arbetet som skett det senaste året, den går snart att läsa på hemsidan En sammanfattning
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merNamnet på den studerande som har skrivit eller dikterat informationen. Ersätter den tidigare termen Identitetskontroll/Id-band.
Manual för Psykiatri, fysioterapeut Mallen är avsedd att användas vid fysioterapeutisk / sjukgymnastisk behandling inom VUP,BUP och RP. Grundmall Psykiatri, fysioterapeut Dikteringstidpunkt Används om
Läs merJournalföreläsning DSM2 121029. Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub
Journalföreläsning DSM2 121029 Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub Läkarjournal på SÖS Anamnes Intagnings-/besöksorsak. Remittent Tidigare sjukdomar Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merManual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP.
Manual för Psykiatri utredning, psykolog Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP. Grundmall Psykiatri utredning, psykolog Dikteringstidpunkt Används om dikteringen görs
Läs merFörfattare Avd Telefon Datum Version Sid
Link -Samordnad vårdplanering i Cosmic 1 (10) Link och Ärendeöversikten Link Ärendeöversikten finns i menyraden i Cosmic. Här visas alla aktuella vårdplaneringsärenden på enheten. Rutiner för att bevaka
Läs merÖppna textdelen av journalen via knappen Journal/Daganteckning.
Journaltext Öppna textdelen av journalen via knappen Journal/. All journaltext från graviditet, förlossning och eftervård samlas här i kronologisk ordning. Här finns också funktioner för att producera
Läs merHej Alla! Vi som pratar nu heter
Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1 Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med
Läs merHEJ. Johanna Berg, Underläkare, Akutmottagningen SUS Malmö
HEJ Johanna Berg, Underläkare, Akutmottagningen SUS Malmö Är tiden ur led? En dag på akuten Damen som älskade Maria Lang SSK från övervaket ringer. 83 år gammal, bor hemma, änka. Kommer med ambulans pga
Läs merLäkemedelsstämma 2015
Läkemedelsstämma 2015 Hålltider: Inledning Karin Lindgren, läkemedelsstrateg 08.30- Förebyggande av hjärtkärlsjukdom - levnadsvanor och farmakologi Jan Håkansson, distriktsläkare 09.30 Fika 10.00 forts
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden
Inkomna synpunkter till patientnämnden SYNPUNKTER RÖRANDE KIRURG- ORTOPED- OCH KVINNOKLINIKERNAS VERKSAMHETER Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden
Läs merMallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta.
Manual för Psykiatri, psykolog Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta. Grundmall Psykiatri, psykolog
Läs merTrygg hemgång Halland 2014
Trygg hemgång Halland 2014 Tillämpningsområde: Hallands sjukhus, Vårdval Halland, Kommunerna Halland Bakgrund och syfte Utskrivnings- och uppföljningskedjan Trygg hemgång i korthet Identifiering av patienter
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merPatientlagen och Patientdatalagen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:
Läs merStudent- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT -12. Läkarprogrammet Karolinska Institutet
Student- och handledarinformation Primärvård Termin 4 HT -12 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4-5 Introduktion Målsättning samt målbeskrivning Sid 6 Aktiviteter dag
Läs merUtnyttja möjligheten till direktinläggningar rakare väg till vård för äldre
Utnyttja möjligheten till direktinläggningar rakare väg till vård för äldre Sedan juni 2012 har Sahlgrenska arbetat enligt en rutin för att direktinlägga patient på slutenvårdsplats för geriatrik och medicin.
Läs merGällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Gällande från och med 2018-09-25 till och med 2020-11-30 Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp...
Läs merHandledning för kliniska handledare
Handledning för kliniska handledare Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när
Läs merRIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland
Region Värmland Riktlinje Version 2 Reviderad: 2018-06-01 Beredningsgruppen Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland Giltig: 2018-06-18-2018-12-31 RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från
Läs merLäkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor
Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade
Läs merMallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta.
Manual för Psykiatri, psykolog Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta. Grundmall Psykiatri, psykolog
Läs merVårdtillfälleshantering i Melior
2018-06-15 9389 1 (11) Anm: Diskussioner pågår om ändrade rutiner för hantering av vårdtillfällen i Melior. I avvaktan på beslut om införande och eventuella systemförändringar gäller den beskrivna rutinen
Läs merPersoncentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.
Personcentrerad journal SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.nu Vem äger informationen om mig? Mnene sjukhus, Zimbabwe 1987 1987
Läs merPoliklinisk anteckning
Polikliniska anteckningar skrivs på icke inneliggande patienter som kommer på besök till läkare, barnmorska på förlossningen, kurator, sjukgymnast eller psykolog. Barnmorksekontroll på MVC registreras
Läs merBeslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Beslutad 2018-xx-xx Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp... 2 Processbilder... 3 Samtycke... 0 Avvikelser...
Läs merIntroduktion av nya läkare på Kirurgiska kliniken med bifogad checklista
1 (6) 2012-01-1 kliniken med bifogad checklista Denna checklista är tänkt att användas som stöd vid introduktion av nya läkare på AVA och täcker administrativa och praktiska rutiner men inte medicinsk
Läs merAnamnes Journal. Ex anamnes. Lagar 2013-09-30. Att tänka på vid anamnes. Patientjournal (Patientdatalagen) Patientjournal (Patientdatalagen) Anamnes
Anamnes Journal Ex anamnes Lagar Ingrid Dahlman, ÖL, Docent Ersta sjukhus & Karolinska Institutet Namn Efternamn 30 september 2013 2 Anamnes Överkänslighet Läkemedel Hereditet Socialt Diagnos (patientens
Läs merManual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP.
Manual för Psykiatri utredning, psykolog Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP. Grundmall Psykiatri utredning, psykolog Dikteringstidpunkt Används om dikteringen görs
Läs merBra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit
Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga
Läs mer