Yttrande. Remissvar. Slutbetänkande av Upphandlingsutredningen Dnr: Af-2013/ Er ref.: S2013/1826/RU Datum:

Transkript

1 Yttrande Sida: 1 av 12 Dnr: Af-2013/ Er ref.: S2013/1826/RU Datum: Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm Remissvar Slutbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010 Arbetsförmedlingen Martin Kruse Upphandlingsutredningen

2 Sida: 2 av 12 Sammanfattning Arbetsförmedlingen har tagit del av Slutbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010 och ser genomgående positivt på utredningens förslag. Utredningen har tagit ett helhetsgrepp på den offentliga upphandlingens viktiga frågor och lämnat ett femtiotal förslag med mål att uppnå Den goda affären. Arbetsförmedlingen vill särskilt peka på utredningens resonemang kring direktupphandlingsgränser och direktupphandling vid överprövning som är angelägna frågor för Arbetsförmedlingens verksamhet. Arbetsförmedlingen välkomnar också eventuella framtida möjligheter till LOU-upphandlingar som tillåter valfrihet för brukare. Den goda affären för hållbar utveckling är en stor ansats som omspänner en stor del av vår gemensamma budget och därför uppskattar Arbetsförmedlingen den uppmärksamhet som utredningen ger de strategiska frågorna. Arbetsförmedlingen saknar i utredningen en diskussion kring kommuner och kommunala bolags möjligheter att lämna anbud på andra offentliga organisationernas upphandlingar och föreslår att denna fråga utreds. Nationell handlingsplan för medveten upphandlingsstrategi Arbetsförmedlingen delar utredningens uppfattning att en medveten strategi för upphandling är ett kraftfullt verktyg för att uppnå målet den goda affären d v s upphandling som uppfyller kvalitetskravet till lägsta möjliga kostnad. Arbetsförmedlingen konstaterar liksom utredningen att offentlig upphandling är en till volymen stor del av den nationella ekonomin. Den utgör upp till 20 % av BNP och är därmed en potential att använda för att påverka marknaden. Offentlig upphandling kan vara ett strategiskt och målinriktat samhällspolitiskt styrmedel samt ett verksamhetspolitiskt verktyg inom en organisation. Vi ser positivt på utredningens förslag på en nationell handlingsplan som syftar till att understödja de upphandlande myndigheternas och enheternas strävanden i att åstadkomma goda affärer. Arbetsförmedlingen är en aktör med stor upphandlingsvolym och ett brett spektrum av efterfrågade varor och tjänster. Därmed kan vi spela en väsentlig roll på leverantörsmarknaden och för utveckling av produkter och tjänster inom olika branscher. Som offentlig myndighet förväntas vi också vara aktsamma om skattemedel samtidigt som vi ska bestå med den service man som medborgare har rätt att tillgå. Arbetsförmedlingen välkomnar utredningens resonemang kring nationell styrning och strategi inom miljö, särskilt av det skälet att miljö och hållbar utveckling är områden med stor kunskapsmassa och snabb teknikutveckling. Nya landvinningar sker kontinuerligt och kompetensen inom området är en färskvara. En nationell samordning och ett tillgängligt upphandlingsstöd är en nödvändighet för att offentlig upphandling ska vara framme och helst en aktör som bryter ny mark.

3 Sida: 3 av 12 Arbetsförmedlingen är positiv till utredningens ambitioner att bringa reda i hinder och möjligheter till ansvarsfull upphandling med tydliga mål utöver de att tillfredsställa behovet av varor och tjänster till lägsta pris; att använda upphandling som en metod att göra skillnad. Arbetsförmedlingen som statlig myndighet har en standard att alltid ställa sociala och miljömässiga krav i sina upphandlingar. Utmaningen ligger i det faktum att kraven är just standard, de är habila och avvägda mot de fem rättsliga principer som gäller för upphandling inom EU. Framför oss ligger möjligheten att spetsa kraven för att påverka marknaden och för att bli ännu mer kostnadseffektiva. Arbetsförmedlingen är en stor aktör på marknaden men som enskild aktör blir ändå effekterna marginella när vi ser utmaningarna i perspektiv av miljöhänsyn och hållbar utveckling. Detta sagt utan att förringa det medvetna arbete myndigheten redan gör. Arbetsförmedlingen instämmer i utredningens uttalade förväntan på en förstäkt styrning i den nationella handlingsplanen med en tydlig riktning för all statlig verksamhet. Ett samordnat gemensamt upphandlingsstöd Arbetsförmedlingen stödjer utredningen förslag om ett samordnat upphandlingsstöd. Upphandlingsstödet kan bli en viktig resurs som gör det möjligt för myndigheter att samordna behov av informations- och utbildningsinsatser, lyfta fram best practise-case samt göra ledande forskning på området mer tillgänglig. Upphandlingsstödets funktion för strategisk upphandling måste vara tydlig och bör ha ett tydligt fokus på metodutveckling och affärsmässighet. Det finns annars risk att en alltför generell informations- och kunskapsbas inom detta område inte leder till önskade effekter hos den enskilda myndigheten. Det framtida upphandlingsstödet måste arbeta för att säkerställa att den kunskap man har till uppgift att utveckla och förmedla kan tillämpas kostnadseffektivt och innovativt relativt den upphandlande myndighetens egna mål och vision. Arbetsförmedlingen menar att ageranden och beslut för socialt ansvarsfull och miljöanpassad upphandling förutsätter en grundläggande strategi. Det är målsättningar som kräver långsiktighet och konsekvens. Vårt önskemål är därför ett upphandlingsstöd som utöver att erbjuda manualer och stöd i enskildheter också utmanar och motiverar sina nyttjare att lyfta blicken. Utredningen beskriver på flera ställen vikten av och efterfrågan på upphandlingsstöd och här vill Arbetsförmedlingen peka på behovet av stöd när det gäller strategisk planering. Strategisk upphandlingsplanering är och bör vara en integrerad del av verksamhetsplaneringen och hör inte självklart hemma inom upphandlingsstöd men bör belysas som en central fråga. Varje moment i upphandlingsprocessen som t ex utformning av förfrågningsunderlag eller utvärdering återfaller på strategiska beslut i botten. Arbetsförmedlingen efterlyser ett upphandlingsstöd som ännu mer kopplar upphandlingsprocessen till en övergripande upphandlingsstrategi. I det här sammanhanget lämnar Arbetsförmedlingen inga synpunkter på hur upphandlingsstödet ska organiseras, som ny myndighet eller fortsättningsvis ha olika

4 Sida: 4 av 12 funktioner placerade inom olika myndigheter/organisationer. I den frågan hänvisar vi till vårt remissvar Upphandlingsstödets framtid (SOU 2012:32). Ökade resurser - forskning och kompetenshöjning offentlig upphandling Arbetsförmedlingen tillstyrker utredningens förslag. Vi ser, vilket utredningen uppmärksammar, ett ökat behov av forskning för att utveckla metoder för offentlig strategisk upphandling. Områdena socialt ansvarsfull och miljöanpassad upphandling är i snabb utveckling. Utredningen har beskrivit dilemmat att beräkna nyttan av socialt och miljömässigt ansvarsfull upphandling sett i ett kostnadsperspektiv; när överstiger kostnaderna nyttan av planerade insatser. Detta är ett forsknings- och utvecklingsområde som förhoppningsvis kan bidra till stöd för strategiska beslut inom upphandling. Att tillvarata resultat från forskning och göra den tillgänglig för praktisk användning i offentliga verksamheter blir en viktig uppgift för det i utredningen förslagna gemensamma upphandlingsstödet. Ökat fokus på kvalitet i upphandlingar Arbetsförmedlingen står bakom utredningen som visar vikten av att ställa genomtänkta och obligatoriska och uppföljningsbara kvalitetskrav i förfrågningsunderlaget. Utredningen poängterar vikten av att dessa krav bör vara utformade så att leverantörens kompetens och kreativitet kan komma fram på ett positivt sätt. Arbetsförmedlingen håller med utredningen om att de ekonomiska drivkrafterna är viktiga. Oavsett vilka drivkrafter som ska råda har alla leverantörer ett ansvar att leva upp till de krav som ställs. Arbetsförmedlingen är av samma uppfattning som utredningen om att ställda krav kontinuerligt ska följas upp men ser samtidigt att uppföljningsarbetet kräver avsevärda resurser för att bli verkningsfullt. Arbetsförmedlingen hade önskat att utredningen tydligare pekat på behovet av att skapa resursmässiga förutsättningar för myndigheterna att upprätthålla en adekvat uppföljningsverksamhet. Arbetsförmedlingen ser positivt på en premiering för de leverantörer som bidrar med en ökad kvalitet än det som efterfrågats. Viktigt här också att premieringen är transparant och uppföljningsbar. Inköpssamverkan Arbetsförmedlingen ser positivt på inköpssamverkan. Inköps- och upphandlingskompetensen i myndigheterna behöver, som utredningen påpekar, förstärkas. Genom inköpssamverkan kan myndigheterna, särskilt de mindre myndigheterna, dra nytta av den kompetens och förhandlingsstyrka det innebär att vara en större aktör.

5 Sida: 5 av 12 Inköpssamverkan bidrar också till att skapa enhetlighet gentemot marknaden. Ett exempel är den kompetensmatris som används vid upphandling av konsulter i olika former (IT, management) där nivåer och krav är beskrivna. Arbetsförmedlingen har medverkat i framtagande av denna. Genom att matrisen med dess nivåer har blivit allmänt accepterad underlättas många av myndigheternas konsultupphandlingar. Uppföljning av kontrakt Utredningen pekar på ett antal uppföljningsaktiviteter. T.ex. att under kontraktstiden dokumentera uppdagade brister i genomförandet av kontraktet liksom att bristerna påtalas direkt till leverantören. Arbetsförmedlingen instämmer i utredningens synpunkter. Vi anser att uppföljning och utvärdering behöver få en central roll i hela upphandlingsprocessen. Det är väsentligt att uppföljningen är framåtsyftande och att de insatser som görs för uppföljning och utvärdering kan användas för framtida utveckling av förfrågningsunderlag och kravspecifikation osv. Beloppsgränser för direktupphandling Arbetsförmedlingen konstaterar att utredningens förslag ligger bättre i linje med myndighetens behov av att kunna direktupphandla varor och tjänster utan att behöva genomföra fullskalig upphandling. Samtidigt kan Arbetsförmedlingen konstatera att det finns ett betydande utrymme, jämfört det förslag till upphandlingsdirektiv inom EU som nu ligger, att höja direktupphandlingsgränserna ytterligare. Arbetsförmedlingen är en mycket stor myndighet med verksamhet i hela landet, vars uppgifter bland annat består i att tillhandahålla upphandlade tjänster som skall underlätta inträde eller återgång i arbetslivet för mycket diversifierade målgrupper. Myndigheten har även ett uppdrag att underlätta för små och medelstora företag att delta i de upphandlingar som genomförs. Arbetsföremedlingen upphandlar i dag ett brett spektrum av tjänster. Såväl större upphandlingar avsedda för många tusen personer som små direktupphandlingar av en specifik tjänst anpassad för en enda person förekommer. Dagens beloppsgränser för direktupphandling innebär att det ibland är omöjligt att snabbt kunna tillhandahålla specialiserade tjänster och insatser för enskilda personer inom rimlig tid. Det försenar möjligheten för dessa personer att komma i egen försörjning genom arbete eller eget företagande på ett högst påtagligt sätt. Arbetsförmedlingens uppdrag förutsätter oftast individualiserade insatser för att bli effektiva. Därför är direktupphandling ett kraftfullt verktyg i vår verksamhet. Definition av begreppet samma slag Beloppsgränserna hänger nära samman med hur man skall definiera begreppet samma slag som nu återfinns i 15 kap 3 3 st LOU. Utredningen tar inte ställning i frågan om hur begreppet skall tolkas utan konstaterar att Kammarkollegiet menar att en rimlig tolkning

6 Sida: 6 av 12 innefattar att sådant som typiskt sett tillhandahålls av samma leverantör bör omfattas av begreppet samma slag. Arbetsförmedlingen anser att det är ett alltför förenklat synsätt som begränsar myndighetens möjligheter ännu mer än själva beloppsgränsen. Vi upphandlar i dag arbetsmarknadsutbildning från ett stort antal fristående utbildningsföretag. Det rör sig om ett mycket brett spektrum av utbildningar inom i stort sett alla yrkesområden. Med den ovanstående definitionen av samma slag skulle myndigheten vara förhindrad att direktupphandla någon som helst arbetsmarknadsutbildning eftersom de flesta aktuella leverantörer tillhandahåller just arbetsmarknadsutbildningar och andra tjänster riktade till arbetssökande, låt vara inom helt olika yrkesområden. Arbetsförmedlingen kan således inte heller vända sig till ett urval leverantörer och i en offertförfrågan beskriva behovet för en enskild eller en mindre grupp som har behov av särskild anpassning exempelvis på grund av funktionshinder som med för nedsatt arbetsförmåga, behov av särskilt språkstöd eller likande eftersom dessa leverantörer med största sannolikhet redan levererar andra liknande tjänster. Arbetsförmedlingen anser alltså att en definition av begreppet samma slag inte kan utgå från leverantörernas befintliga utbud av varor eller tjänster och den relation de redan har till den upphandlande myndigheten utan i stället måste utgå från upphandlingsföremålets tekniska specifikationer. Arbetsförmedlingen utgår i dag från de så kallade SSYKkoderna för att avgöra om en arbetsmarknadsutbildning kan anses utgöra samma slag när en direktupphandling av arbetsmarknadsutbildning sker. Utifrån den definitionen kan man konstatera att en höjning av beloppen för tillåten direktupphandling gynnar möjligheten att snabbt få insatser och tjänster för enskilda på plats. Utredningen föreslår att gränsen skall gå vid kr per räkenskapsår för samma slag. Arbetsförmedlingen har ingen anledning att ifrågasätta att det ur ett ekonomiskt perspektiv troligen är ett rimligt belopp för att uppnå ekonomiska vinster med större upphandlingar, men kan samtidigt även konstatera att den typ av tjänster som det för myndighetens del är fråga om att direktupphandla i första hand syftar till att få ut människor som står långt från arbetsmarknaden i egen försörjning så snabbt som möjligt, vilket bör anses utgöra en samhällsvinst i sig. Det förslagna EU-rättsliga upphandlingsdirektivet anger en gräns om högst för att kunna tillämpa en lättare regim för upphandling. Med lättare regim avses nationella regler. Utrymmet för direktupphandling enligt direktivet för den typ av tjänster som Arbetsförmedlingen upphandlar är således betydligt högre än utredningens föreslagna kr. Arbetsförmedlingen menar att en kommande lagstiftning bör anpassas bättre efter direktivet. Särskilt i ljuset av behovet av att snabbt kunna få insatser på plats för de målgrupper myndigheten ansvarar för, anser Arbetsförmedlingen att de affärsmässiga samhällsvinsterna med fullskalig upphandling inte bör vara ensamt avgörande. Direktivförslaget konstaterar att det i de flesta fall inte föreligger ett gränsöverskridande intresse i upphandlingar av sociala tjänster under det föreslagna beloppet

7 Sida: 7 av 12 Dialog och förhandling med leverantörer Arbetsförmedlingen delar utredningens uppfattning att ökade möjligheter till dialog och förhandling stärker möjligheten till goda affärer. Det är uppenbart att de resurser som satsas i en upphandlings inledning reducerar kostnaderna för genomförandet av kontrakten. Inte minst gäller det i fråga om de sociala och miljömässiga hänsyn som bör tas vid upphandling. Arbetsförmedlingen har redan i dag ett uppdrag att underlätta för små och medelstora företag att delta i de upphandlingar myndigheten genomför. Ofta äger leverantören den främsta kunskapen om den vara eller tjänst som efterfrågas. Genom att öka förekomsten av dialog och förhandling skulle troligen graden av konsensus mellan myndigheten och leverantörerna kring vad som förväntas av leveransen öka. Man kan då förvänta sig ett minskat antal reklamationer och klagomål. Arbetsförmedlingen delar uppfattningen om att ett utökat och adekvat upphandlingsstöd krävs för att dialog och förhandling skall fungera optimalt utan rättsförluster för vare sig parterna som genomför dialogen/förhandlingen eller för konkurrerande leverantörer. Enskildes val - grund för tilldelning Arbetsförmedlingen är av samma mening som upphandlingsutredningen om att enskild persons val är en bra tilldelningsgrund även vid upphandling enligt LOU. Nuvarande lag (2008:962) om valfrihetssystem tillgodoser brukares möjligheter att själv välja leverantör av vissa tjänster. I Arbetsförmedlingens tjänsteutbud finns för närvarande 4 valfrihetssystem, varav ett, Etableringslotsar är beslutat av regeringen, medan övriga tillkommit genom Arbetsförmedlingens val av upphandlingsmetod. Fördelen med valfrihetssystem enligt denna lag är för leverantörernas del framförallt möjligheten att ansluta till eller lämna systemet beroende på lönsamhet och efterfrågan. En stor fördel är även möjligheten att förändra villkoren för de kontrakt som ingås över tid, utan att behöva bryta upp och göra om hela upphandlingen. Nackdelarna är dock att det finns en klar risk för överetablering, vilket leder till kvalitetsförluster och hård marknadsföring på bekostnad av kvalitet, samt svårigheten för brukaren att hitta rätt bland en mycket stor mängd leverantörer. Möjligheten att efter en regelrätt ramavtalsupphandling ändå ta hänsyn till brukaren preferenser vid valet av leverantör för ett specifikt avrop välkomnas därför. Mängden leverantörer kan hållas inom rimliga gränser, uppföljning och kontroll underlättas, samtidigt som brukaren får möjlighet att själv påverka vem som skall leverera varan eller tjänsten. Särskilt i fråga om varor och tjänster som kräver en hög grad av individanpassning och specialkompetens hos leverantören kan en sådan möjlighet bidra till högre upplevd kvalitet. Det är dock viktigt att information om de valbara alternativen är så korrekt och aktuell som möjligt, samt att den presenteras på ett objektivt sätt. I likhet med vad som råder för valfrihetssystem enligt LOV bör myndigheten kunna

8 Sida: 8 av 12 informera och rådgöra med brukaren, utan att fördenskull påverka denne på ett sätt som gynnar någon enskild leverantör. Arbetsförmedlingen anser att det bör finnas möjlighet för brukaren att göra omval. Möjligheten bör dock begränsas till situationer då påvisbara brister i leveransen uppstått. Upphandlande myndighet måste även kunna tillämpa viss uppsägningstid i de fall då enskilda vill byta leverantör av framförallt tjänster, men även exempelvis varor av karaktären förbrukningsartiklar. Koncentrera prövningen till tre förvaltningsrätter och en kammarrätt Arbetsförmedlingen delar utredningens uppfattning i fråga om förslaget att koncentrera upphandlingsmål till tre förvaltningsrätter och en kammarrätt. Behovet av en enhetlig rättspraxis rörande upphandling kan inte överskattas. Domstolarnas kunskaper i upphandlingsfrågor behöver vidareutvecklas och hållas uppdaterade i takt med att regelverken blir allt mer komplicerade och detaljerade. De nya direktivförslagen, även det som avser tjänstekoncessioner, innebär att det nationella handlingsutrymmet minskar, och att nationell lag i allt högre grad skall tolkas Eu-konformt. De stora ekonomiska värden som omsätts genom upphandling, och de behov av varor och tjänster som upphandlande myndigheter har inte minst för att tillgodose medborgarnas behov av samhällsservice, ställer dessutom höga krav på såväl teknisk som ekonomisk kompetens hos domstolarna. Arbetsförmedlingen delar uppfattningen att en koncentration av upphandlingsmål till ett fåtal domstolar skulle öka effektiviteten och korta handläggningstiderna. Samtidigt vill Arbetsförmedlingen även påpeka vissa risker. Det handlingsutrymme som upphandlande myndigheter skulle kunna ha inom ramen för lagstiftningen kan komma att begränsas av en allt striktare och mer detaljerad rättspraxis. Att endast en kammarrätt utpekas för att hantera överklaganden från underinstans skulle dessutom kunna medföra att antalet avgöranden i Högsta förvaltningsdomstolen minskar. I praktiken skulle det kunna innebära att överprövning av upphandling blir ett tvåinstansförfarande. Arbetsförmedlingen noterar att utredningen tagit upp frågan om domstolens information till parterna avseende bland annat beräknad tidsåtgång för att avsluta handläggningen. Arbetsförmedlingen kan konstatera att om möjlighet att direktupphandla under pågående överprövning genomförs bör domstolarna informera om beräknade handläggningstider. Regelverket kring direktupphandling i samband med överprövning Arbetsförmedlingen kan konstatera att förslaget innebär en möjlighet till direktupphandling medan överprövning pågår. Arbetsförmedlingen menar dock att för att förslaget fullt ut skall få den önskade effekten, måste möjligheten till direktupphandling även omfatta tiden fram till dess att beslutet i ett överprövningsärende har hunnit genomföras. Om den upphandlanden myndigheten föreläggs att rätta en upphandling, kommer ett nytt tilldelningsbeslut i sig kunna generera ytterligare överprövningsmål. Under den tiden kvarstår behovet av att kunna

9 Sida: 9 av 12 direktupphandla. Om en överprövning resulterar i att upphandlingen skall göras om kommer behovet att vara ännu tydligare. Förslaget behöver således utvecklas till att omfatta hela den tid som går åt inte bara för överprövningen utan även för att genomföra eventuella åtgärder i följd av lagakraftvunnen dom. För arbetssökande kan det vara förödande att myndigheten inte kan erbjuda den arbetsmarknadsutbildning de behöver och har rätt till för att en juridisk process lägger hinder i vägen. Arbetsförmedlingen ställer sig frågande till vad utredningen i förslaget avser med lagstadgade uppgifter. Begreppet utvecklas inte i texten utan förekommer endast i utredningens bedömning på sidan 366. Arbetsförmedlingen anser dock att det saknas skäl att införa en sådan begränsning. Redan det faktum att en direktupphandling av detta slag skall vara ett undantagsförfarande, endast får avse ca 6 månader och inte ha ett kontraktsvärde som överstiger de tröskelvärden som anges i EU-direktiven är en tillräcklig begränsning. Sociala krav och miljökrav vid tjänsteupphandling En stor del av Arbetsförmedlingens upphandlingsverksamhet berör upphandling av tjänster. Att ställa sociala och miljömässiga krav vid tjänsteupphandlingar är ett grannlaga hantverk. Krav och kriterier måste uppfattas som rimliga, relevanta och proportionella. Får våra uppställda villkor inte acceptans av marknaden och allmänheten så kommer ambitionen att motverka sitt syfte. Denna knäckfråga är ytterligare ett skäl att Arbetsförmedlingen stödjer utredningens förslag om samordnat, väl utarbetat upphandlingsstöd samt satsning på forskning. Det ska sägas att Arbetsförmedlingen känner igen sig i utredningens beskrivning av försiktighet vid formulering av krav och utvärderingskriterier. Vi har ofta säkerhetsavstånd till och noggrannhet i förhållande till rättsliga principer för att inte riskera överprövningar. Utredningen pekar på det outnyttjade utrymme som finns inom ramen för nuvarande lagstiftning för att spetsa sociala och miljömässiga krav. Här instämmer Arbetsförmedlingen också i utredningen uttalande om att utvärdering och uppföljning är av central betydelse och välkomnar utvecklade verktyg samordnade via upphandlingsstödet. Här vill Arbetsförmedlingen dock peka på risken att bli beroende av upphandlingsstödet. Resurser, kompetens och engagemang måste alltid finnas inom myndigheten själv. Ett kraftfullt upphandlingsstöd bör inte utarma myndigheten och reducera dess potential utan vara just ett stöd. Arbetsförmedlingen menar att det finns en risk med tankegångarna i utredningen att lägga uppföljningsaktiviter utanför myndigheten d v s på konsultbasis. Man missar den viktiga återkopplingen från utvärdering tillbaka till kravformulering som är ett av fundamenten i tanken på upphandlingen som en process. Långsiktigt finns risken att kompetensen minskar inom myndigheten.

10 Sida: 10 av 12 Socialt ansvarsfull upphandling Arbetsförmedlingen välkomnar här utredningens förslag om en kriterieverksamhet hos upphandlingsstödet för att underlätta socialt ansvarsfull upphandling. I utredningen nämns också nordiskt samarbete och en nationell databas för uppföljning. Dessa tre verktyg bedömer Arbetsförmedlingen som goda hjälpmedel för att skapa en vägledande praxis för användbara/lämpliga kriterier för socialt ansvarsfull upphandling. Det blir också en kunskapsbas och en erfarenhetsbas för fler att ta del av. Arbetsförmedlingen välkomnar också förslaget om reserverade kontrakt i LOU och LUF. Vi samarbetar redan idag med sociala företag och ser deras svårigheter att klara sig i konkurrensen med erfarna privata/stora anbudsgivare. Vi bedömer reserverade kontrakt som en förutsättning för att vi ska kunna utöka samarbetet med sociala företag då deras situation är utsatt. Det är av stor vikt att det blir tydligt vilka företag som kan komma ifråga för reserverade kontrakt. Tillväxtverket kartlägger idag vilka företag som uppfyller kriterierna för arbetsintegrerade sociala företag och det behövs förtydligande av kriterierna för att bedöma vilka företag som kan vara aktuella för reserverade kontrakt. Innovationsupphandling och transformativa lösningar Arbetsförmedlingen instämmer i utredningens beskrivning av de förutsättningar som behövs för innovativa lösningar såsom en medveten strategi och ett visst mått av mod. Vi kan se att nya innovativa modeller förutsätter en långsiktighet och ett övergripande nationell ansats. Vi välkomnar därför regeringens innovationsstrategi antagen oktober Arbetsförmedlingen vill understryka vikten av rejäla grepp för de angelägna frågorna kring klimat och miljö. Vi anser att inom områdena innovation och transformativa lösningar krävs forskning och utveckling av analysmetoder för att mäta resultatet av insatser. Livscykelanalys är ett exempel på forskningsområde där Arbetsförmedlingen välkomnar framsteg. Behov av en nationell upphandlingsstatistik Arbetsförmedlingen står bakom utredningen vad gäller myndigheters behov av fungerande system för att erhålla relativt detaljerad statistik om, förutom volymer, avbrutna upphandlingar, hävning av avtal, mm, hur kontrakterade leverantörer lever upp till avtalsvillkoren. Det förefaller logiskt, enligt upphandlingsutredningens bedömningar, att ansvaret för den nationella statistiken hamnar hos en renodlad och upphandlingsstödjande myndighet. Arbetsförmedlingen ser positivt på utredningens förslag om att statistikansvarig myndighet ansvarar för att tillsätta arbetsgrupp med representanter från olika myndigheter och intresseorganisationer, vilka har till uppgift att ta tillvara den tekniska utvecklingen. Det är viktigt att det finns ett centralt ansvar för dessa frågor och för att utveckla en ändamålsenlig och sammanhållen databas.

11 Sida: 11 av 12 Handlingsplanen för goda offentliga affärer åtgärdsförslagen I utredningens handlingsplan för goda offentliga affärer sammanfattas de mest väsentliga åtgärdsförslagen på ett konkret och välformulerat sätt. Framför allt finns det ett uttalat syfte, för förverkligandet av den goda affären, som är både lätt ta till sig och möjligt att bryta ned till den enskilda upphandlingen (s. 594). De målsättningar och förslag till åtgärder som presenteras stämmer väl med Arbetsförmedlingens eget arbete med att tillämpa ett strategiskt upphandlingsperspektiv på bästa sätt. Sammanfattningsvis ser Arbetsförmedlingen åtgärdsförslagen, kring strategisk upphandling som regering och det samordnade upphandlingsstödet ansvarar för att genomföra, som positiva och välkomnar i stort den tidssatta handlingsplanen. Begränsningar för kommuner att lämna anbud Arbetsförmedlingens synpunkter Arbetsförmedlingen har tidigare konstaterat att anbud som i upphandlingar enligt LOU lämnats av kommunala förvaltningar och i vissa fall av kommunala bolag inte kan antas, trots att de motsvarar det efterfrågade upphandlingsföremålet och dessutom håller ett konkurrenskraftigt pris. Skälet till denna bedömning är dels de begränsningar som Förordning (2007:1364) om Arbetsförmedlingens samarbete med kommuner om arbetsmarknadspolitiska program innebär för Arbetsförmedlingens del, men även de begränsningar som Kommunallagen innebär för kommunerna. En kommun får inte bedriva vinstdrivande verksamhet, vilket innebär att anbud i upphandling måste motsvara kommunens självkostnad för verksamheten. Det ger en direkt konkurrensfördel som Arbetsförmedlingen uppfattar som konkurrenssnedvridande och i strid med den upphandlingsrättsliga likabehandlingsprincipen. Dessutom får kommunal verksamhet inte i första hand riktas till personer som inte är bosatta inom kommunen gränser. Arbetsförmedlingen är en nationell myndighet, och de personer som väljer att ta del av Arbetsförmedlingens service kan skriva in sig var som helst i landet. De flesta tjänster upphandlas inte med kommunerna som geografiskt upptagningsområde. Det medför att trots att kommunerna kan tillhandahålla de efterfrågade tjänsterna med hög kvalitet och till ett bra pris, kan avtal inte ingås. Först när en upphandling har misslyckats kan Arbetsförmedlingen ingå avtal med kommun om att tillfälligt låta arbetssökande ta del av kommunens utbud av tjänster, och då endast under en kortare period och. Den ersättning som får ges är en merkostnadsersättning, inte ett vederlag för en utförd tjänst. Arbetsförmedlingen menar att det skulle bidra till bättre samarbeten mellan myndigheten och landets kommuner avseende genomförandet av arbetsmarknadspolitiken, särskilt avseende ungdomar och unga vuxna och nyanlända invandrare om kommunerna gav bättre möjligheter att delta i de upphandlingar Arbetsförmedlingen genomför. Frågan bör därför utredas med utgångspunkt i att underlätta för kommunerna att delta i upphandling.

12 Sida: 12 av 12 Utökade möjligheter att anskaffa utbildningsinsatser - Arbetsförmedlingens förslag Nuvarande regelverk begränsar möjligheterna för Arbetsförmedlingen att erbjuda utbildningsinsatser för varslade och arbetsökande. Arbetsförmedlingen föreslår förändringar i: Förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Aktivitetsstödsförordningen (2007:414) Förordningen (2009:131) om utbildning inom yrkeshögskolan som uppdragsutbildning Genom förändringar i ovanstående regelverk kan Arbetsförmedlingen erbjuda utbildningsinsatser inom det reguljära utbildningssystemet. Exempel på insatser som Arbetsförmedlingen kan erbjuda om regelverken förändras är utbildningar under omställningstid, arbetsmarknadsutbildningar i kombination med anställning samt utbildning inom komvux/grundvux med aktivitetsstöd för personer som inte har rätt till studiemedel. De insatser som möjliggörs genom förändringar i ovanstående förordningar bidrar till att förebygga och förhindra arbetslöshet och bryta utanförskap. Arbetsförmedlingen föreslår därför att det utreds om det finns förutsättningar att ändra i nuvarande regler så att de möjliggör för Arbetsförmedlingen att skapa utökade insatser inom utbildningsområdet för arbetssökanden. Beslut Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist. Ärendet har föredragits av chefen för Upphandlingsavdelningen Martin Kruse. I den slutliga handläggningen har deltagit chefen för Förmedlingstjänster Eva Lind-Pernheim och chefen för Juridiska avdelningen Joanna Berlin. Angeles Bermudez-Svankvist Martin Kruse