Verksamhetsplan och budget 2015

Transkript

1 Verksamhetsplan och budget 2015 Universitetsstyrelsen Dnr: 2014/

2 Innehåll Bakgrund 3 Beslut 5 Verksamhetsplan 6 Kompetensförsörjning 8 Utmanande utbildningar 10 Framstående forskning 13 Samhällelig drivkraft 15 Globala värden 16 Internationalisering 16 Hållbar utveckling 17 Lika villkor 18 Verksamhetsstöd 19 Universitetsbiblioteket 21 Budget Ekonomiska planeringsförutsättningar Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 22 Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 24 Särskilda medel 24 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 25 Prognos av anslagsutveckling och helårsstudenter Förslag till fördelning av anslag 26 Intäkter av uppdragsutbildning och andra externa uppdrag 28 Forskning och utbildning på forskarnivå 29 Intäkter av bidrag och övriga externa intäkter 30 Universitetsgemensamma kostnader 31 Linnéuniversitetets budget (33)

3 Bakgrund Enligt Linnéuniversitetets verksamhetsprocess 1 (figur 1) fattar universitetsstyrelsen i december varje år beslut om verksamhetsplan och budget. Detta beslut baseras i huvudsak på Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar som universitetsstyrelsen beslutar i juni. Det senare beslutet ger förutsättningar och riktlinjer för de verksamhetsplaner och budgetar som fakulteter, nämnden för lärarutbildning (NLU), universitetsförvaltningen och universitetsbiblioteket tar fram under hösten. Fakulteternas/NLU:s verksamhetsplaner behandlas i en höstdialog mellan fakultetsledning och rektor. Fakulteterna/NLU kan i dialog med rektor sluta överenskommelser om mer verksamhetsspecifika uppdrag som kan bidra till universitetets utveckling. Uppdragen följs upp i samband med årsredovisning och vårdialog. Figur 1. Linnéuniversitetets verksamhetsprocess: I juni 2014 fattade universitetsstyrelsen beslut om Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2015 (Dnr 2014/ ) med planeringsförutsättningar för 2015 och perspektiv på nästkommande år. Dessa förutsättningar är baserade på kända villkor som kan förändras av bland annat politiska beslut. Innevarande år medför speciella villkor på grund av riksdagsval och regeringsskifte. Därigenom är årets planeringsförutsättningar osäkra. Exempelvis blir inte anslaget för utbildningsutbudet klart förrän regleringsbrevet presenteras i slutet av En utgångspunkt för arbetet med planering och uppföljning är intern styrning och kontroll (ISK), det vill säga säkerställa att Linnéuniversitetet når sina mål och följer de krav som ställs av regering och riksdag. Eftersom universitetet har tagit fram en ny vision och strategi har under 2014 ett utvecklingsarbete inom intern styrning och kontroll påbörjats. Målet är att integrera intern styrning och kontroll fullt ut i verksamhetsprocessen inför verksamhetsår 2016 på universitetsövergripande nivå och på fakultetsnivå. 1 En beskrivning av verksamhetsprocessen återfinns bland annat i Linnéuniversitetets kvalitetspolicy (ST 2013/ ) 3 (33)

4 4 (33)

5 Beslut Verksamhetsplan och budget 2015 är en väsentlig del av Linnéuniversitetets verksamhetsprocess och beslut om verksamhetsplan och budget 2015 innebär: att universitetsstyrelsen ger rektor, fakulteter, nämnden för lärarutbildning, institutet för fortbildning av journalister (Fojo), polisutbildningen, universitetspedagogiska enheten (UPE), universitetsförvaltningen och universitetsbiblioteket i uppdrag att arbeta i enhetlighet med inriktningar och prioriteringar som behandlas i dokumentet och inom de ekonomiska ramar som ges att rektor ges i uppdrag att utifrån givna ekonomiska ramar fastställa fakulteternas och övriga enheters budgetar att den ekonomiska ramen för internrevisionen för 2015 fastställs till 1.5 Mkr Detta dokument är uppdelat i två huvudsakliga delar. Den ena delen, Verksamhetsplan, behandlar universitetets strategiska överväganden och innehållsliga inriktning och den andra, Budget 2015, redovisar de ekonomiska planeringsförutsättningarna. 5 (33)

6 Verksamhetsplan Sedan universitetsstyrelsen fattade beslut om Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2015, i juni 2014, har en del förutsättningar förändrats. Universitetsstyrelsen har bland annat beslutat om Linnéuniversitets Vision och strategi Det nya vision- och strategidokumentet är en fortsättning på den tidigare strategin men betonar särskilt vissa områden. Ett område som betonas är samverkan med det omgivande samhället, andra universitet och mellan fakulteter. Den internationella profilen, ett entreprenöriellt förhållningssätt och bildningsperspektivet pekas ut tillsammans med ökad systematik i kvalitetsarbete och strategier för ökad publicering och externfinansiering. Fakulteterna/NLU har tagit intryck av den nya visionen och strategin i sina verksamhetsplaner. Linnéuniversitetets dominerande verksamhet är utbildning och efterfrågan på utbildningarna har varit hög sedan universitetets bildande. Söksiffrorna är fortfarande höga även om antalet förstahandssökande minskat något vid senaste söktillfället. Att Linnéuniversitetets utbildningar är attraktiva bekräftas även genom ett ökat intresse från internationella studenter. Samtidigt som efterfrågan på utbildningarna är hög har utfallet i universitetskanslersämbetets (UKÄ) kvalitetsutvärderingar visat på behov av fördjupat kvalitetsarbete. Universitetets kvalitetsarbete har därför getts hög prioritet och rektor har beslutat om ett övergripande kvalitetsprojekt, Projekt utbildningskvalitet (Dnr 2014/74-1.5). Att kontinuerligt säkerställa att samtliga utbildningar har hög kvalitet är en av universitetets utmaningar och ett prioriterat område. Sedan 2010 har Linnéuniversitetet bedrivit utbildning i en omfattning som innebär att tilldelat takbelopp överskridits. Omfattningen har därefter minskat successivt och anpassats efter anslagen. Utgångspunkten är att omfattningen behöver minskas ytterligare eftersom ungdomskullarna blir mindre och att utbildningsdepartementet aviserar ett lägre anslag under kommande år. Under 2014 har dock departementet flaggat för en satsning på framför allt lärar- och vårdutbildningar. Sammantaget tycks anslagsnivå för Linnéuniversitetet under kommande år ligga på en i stort sett oförändrad nivå. Oavsett kortsiktiga förändringar i tilldelat anslag är framtidens studenttillströmning osäker. Linnéuniversitetets relativt begränsade satsningar på den internationella marknaden har hittills varit framgångsrika med avseende på intresserade utländska studenter 3. Med tanke på de globala strömningarna borde dessa satsningar fortsätta. Framför allt måste den internationella miljön på hemmaplan utvecklas och stärkas. Linnéuniversitetet har tillsammans med universiteten i Örebro och Karlstad samt Mittuniversitetet profilerat sig som de nya universiteten. Gemensamt för dessa lärosäten är stark betoning på professionsutbildning 4 och nära samverkan med det omgivande samhället. Gemensamt är även låga forskningsanslag i relation till utbildningsvolym. Med den gemensamma profileringen som utgångspunkt har de 2 En resa in i framtiden. Vision och strategi Dnr 2014/ Till ht 2014 var antalet internationella sökande på mastersnivå Motsvarande siffra föregående år var Internationella sökande till grundprogram och kurser ht14 var 1143 vilket kan jämföras med 907 året innan. 4 Enligt HF:s definition. 6 (33)

7 nya universiteten tillsammans gjort en framställning 5 till utbildningsdepartementet för att få ökade forskningsanslag. I enhetlighet med universitetsstyrelsens intentioner har både externfinansiering av forskning och vetenskaplig publicering ökat under senare år. Dessa ökningar måste fortsätta för att bland annat stärka Linnéuniversitetet i konkurrensen om forskningsmedel. Familjen Kamprads stiftelse har en stark koppling till regionen och Linnéuniversitetet. Stiftelsen utlyser medel för forskning inom entreprenörskap, hälsa och miljö. Linnéuniversitetets forskare söker dessa medel i samverkan eller konkurrens med forskare från andra lärosäten. Linnéuniversitetet är en stark aktör i regionen med utvecklad samverkan både inom utbildning och forskning. En av flera framträdande samarbetspartners är Ikea. Genom samverkansprojektet The Bridge finansieras forskning inom entreprenörskap och ett masterprogram med inriktning på innovation. Dessa projekt är exempel på hur universitetet kan utveckla goda samarbeten med aktörer i omvärlden. Samtidigt är dessa samverkansprojekt en utmaning för universitetet och ställer höga krav på strategiska överväganden, samverkan över fakultets- och ämnesgränser, ledarskap, kompetensförsörjning etc. Universitetet ska därför se över interna möjligheter och utmaningar med avseende på samverkan med externa aktörer kring utbildning och forskning. Den 1 januari 2013 infördes en ny delegationsordning och fakultetsorganisation. Fakulteterna/NLU har fått rektors uppdrag att följa upp hur den nya organisationen fungerar ur ett kvalitets- och effektivitetsperspektiv. Uppdragen redovisades under hösten 2014 (Dnr 2014/54-1.2). Uppföljningarna visar bland annat att den nya besluts- och delegationsordningen skapat en tydligare organisation och ansvarsfördelning men också att uppdragen för exempelvis prefekter och kanslichefer behöver förtydligas. Under hösten genomfördes även en enkät rörande internkommunikationen. Resultatet visar på några förbättringsområden. Universitetet har även inrättat ett universitetsövergripande råd för att hantera administrativa processer som är gemensamma för universitetsförvaltningen och fakulteterna. Det är väsentligt att fortsätta arbeta med att utveckla en kostnadseffektiv administrativ organisation med hög kvalitet. Nedan behandlas planering och utmaningar inom universitetets strategiska områden. Kompetensförsörjning varit ett prioriterat område sedan riskvärderingen genomfördes 2011 och ges därför ett särskilt avsnitt. 5 Budgetunderlag Linnéuniversitetet (Dnr 2013/ ) 7 (33)

8 Kompetensförsörjning I organisationen som infördes 1 januari 2013 tydliggjordes fakulteternas ansvar för kompetensförsörjningen. I december 2013 presenterade internrevisionen en rapport om universitetets arbete med kompetensförsörjning och denna visar att ytterligare förbättringsarbete återstår. Framför allt efterlyses bättre struktur i det strategiska arbetet med kompetensförsörjningsplaner samt större enhetlighet mellan fakulteterna när det gäller rekryteringsprocesser och dess genomförande. Rapporten pekar på både kvalitetsrisker och tidsförluster. Linnéuniversitetet ska ytterligare utveckla det strategiska arbetet med kompetensförsörjning, ett arbete som innebär långsiktig planering och att inte särskilja utbildning från forskning. Ett strategiskt tänkande innebär ett visst mått av risktagande. Respektive fakultetsledning måste driva det strategiska rekryteringsarbetet med ambitionen att öka externa intäkter. De måste samtidigt stå för riskerna som det innebär att rekrytera utan fullständiga garantier för finansieringen. Universitetsstyrelsen har avsatt strategiska medel för att stödja strategisk nyrekrytering. Satsningen ska fortsätta men formen för stödet ska ses över. Fakulteternas kompetensförsörjningsplaner har förts in i universitetets verksamhetsprocess och är del av underlaget för höstdialogerna. Universitetet ska under 2015 ta fram ett enhetligt sätt att arbeta med rekrytering för att nå högre kvalitet och förkortade processer. Andelen disputerade har ökat, men ska öka ytterligare under kommande år. Speciellt fokus ska läggas på internationell rekrytering. Det är även av stor vikt att universitetet arbetar systematiskt för att behålla befintlig personal och erbjuda kompetensutveckling. Arbetet berör frågor om arbetsmiljö, karriärmöjligheter och kompetensutveckling. Linnéuniversitetet har satsat på att öka andelen kvinnliga professorer. Satsningen har inneburit stimulanspengar till fakulteterna och stöd till kvinnliga forskares meritering. Satsningarna ska fortsätta och fördjupas genom att fakulteterna får ansvar för att planera för dessa satsningar. Linnéuniversitetets förmåga att attrahera kompetenta medarbetare och behålla goda krafter handlar till stora delar om hur universitetet agerar och framstår som arbetsgivare. För att stå sig väl i konkurrens med andra lärosäten måste Linnéuniversitetet stärkas och utvecklas som attraktiv arbetsgivare. 8 (33)

9 Universitetet ska under 2015: ta fram ett enhetligt sätt att organisera rekryteringsarbetet stödja arbetet med att öka andelen kvinnliga professorer vidareutveckla Linnéuniversitetets attraktivitet som arbetsgivare stödja fakulteterna avseende på nyrekryteringar Varje fakultet/nlu ska under 2015: stärka arbetet med strategisk kompetensförsörjning öka andelen disputerade lärare minska antalet obehöriga adjunkter öka den internationella rekryteringen arbeta för att behålla och kompetensutveckla befintlig personal öka andelen lärare som är docenter och professorer och särskilt andelen kvinnliga professorer 9 (33)

10 Utmanande utbildningar Linnéuniversitetet har höga ambitioner när det gäller utbildning. Målet är att erbjuda utbildning och utbildningsmiljö av högsta möjliga kvalitet ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Resultaten från Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärderingar har medfört ett ännu större fokus på utbildningarnas kvalitet vilket visar sig i att rektor beslutat om ett omfattande kvalitetsprojekt, Projekt utbildningskvalitet Kvalitetsrådet samordnar projektet medan fakulteterna/nlu ansvarar för genomförandet. Kvalitetsprojektet konkretiserades under hösten 2014 genom en plan för det systematiska utvärderingsarbetet 6. Planen anger vilka aspekter som ska utvärderas och när underlag för de olika aspekterna finns tillgängliga. Planen förtydligar även ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet. På kvalitetsrådets möte i december 2014 redovisar fakulteterna/nlu planer för hur kvalitetsarbetet ska organiseras under kommande år. Universitetskanslern har fått regeringens uppdrag att lägga fram förslag på ett nytt system för att utvärdera kvaliteten på högskoleutbildningar. Förslaget presenteras för utbildningsdepartementet i december 2014 och det förväntas ett beslut i början av Kanslerns förslag innebär bland annat att lärosätena ges ansvaret att inom ramen för ett kvalitetssäkringssystem följa upp de egna utbildningarnas kvalitet. UK-ämbetets huvudsakliga roll blir att granska lärosätets kvalitetssäkring av utbildning. Kvalitetsrådet och fakulteterna har ansvaret att utveckla uppföljningen av utbildningarnas kvalitet utifrån de nya förutsättningarna, d.v.s. att successivt utveckla ett kvalitetssäkringssystem. Fakulteternas uppdrag blir i första hand att följa upp utbildningskvalitet och sammanställa självvärderingar. Det är av vikt att avsätta tid för detta arbete. Mycket tyder på att utbildning på forskarnivå ska ingå i UKÄs nästa utvärdering och det är väsentligt att det övergripande systematiska kvalitetsarbetet i fortsättningen även omfattar utbildning på forskarnivå. Under hösten 2014 har det inrättats en expertgrupp för utbildning på forskarnivå vars syfte i första hand är att vara ett stöd för fakulteterna i det kommande utvärderingsarbetet. Expertgruppen rapporterar till kvalitetsrådet som ansvarar för att integrera utbildning på forskarnivå i det systematiska kvalitetsarbetet. Utbildningar som ingått i UK-ämbetet kvalitetsutvärdering och som erhållit omdömet mycket hög kvalitet premieras med en extra resurstilldelning från staten. På Linnéuniversitetet fördelas denna resurs till berörda fakulteter. Fakulteterna/NLU har under senare år inventerat utbildningsutbudet, främst i syfte att anpassa utbudet efter tillgängligt anslag. Rektor har under 2014 gett fakulteterna/nlu i uppdrag att göra se över utbudet när det gäller utbildningsort för att skapa underlag för att profilera utbudet genom att minimera intern konkurrens för att på så sätt uppnå optimalt resursutnyttjande (Dnr 2014/ ). Osäkerhet om framtida söktryck medför att respektive fakultet/nlu återkommande ska göra analyser och ta fram prognoser för framtida söktryck samt ta fram åtgärder för att hantera eventuella problem. 6 Plan för utvärdering, Dnr 2014/ (33)

11 Linnéuniversitetet behöver generellt öka andelen studenter på avancerad nivå då dessa har ökat marginellt under senare år. Andelen måste öka till minst 15% av utbildningsvolymen. Under 2014 har ett projekt kallat bildningskurser (2013/ ) genomförts. Projektets syfte är att ta fram ett utbud av bildningskurser vilka ska vara ett komplement till den specialisering som främst professionsutbildningar kan innebära. Projektet ska bidra till att öka studenters bildningsnivå och vidga studenternas referensramar bortom det som är utbildningsprogrammets huvudområde. Under 2015 löper projektet vidare, då varje fakultet ska ta fram kurser som kan ingå i ett erbjudande om bildningskurser till studenter. Utbildningsdepartementet ställer krav på universiteten att visa på vilket sätt arbetsmarknadens behov respektive studenternas efterfrågan ligger till grund för det utbildningsutbud som erbjuds. Det förväntas även att universiteten ska se över på vilka sätt de kan bidra till studenternas inträde på arbetsmarknaden genom så kallad matchning. Linnéuniversitetet har några verksamheter som möter dessa krav. Bland annat har arbetet med att utveckla alumnverksamheten påbörjats. Denna verksamhet är del i arbetet med att stärka det långsiktiga varumärkes- och kvalitetsarbetet, fördjupa samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet samt stödja studentrekryteringsarbetet. Arbetet ska ske i nära samarbete mellan fakulteter, avdelningen för externa relationer och kommunikationsavdelningen. Fokus under 2015 läggs på att se över innehållet i erbjudandet till alumner och på uppföljning. Konkret handlar det bland annat om att ta fram ett bättre system för hantering av alumnnätverket, förbättrad kommunikation om aktuella frågor och att bjuda in alumner till mötesplatser. Till dessa insatser kommer även en ökad dialog med arbetsmarknaden om utbildningarnas relevans. Exempelvis genomförs under 2015 en undersökning av avnämares syn på och erfarenhet av Linnéuniversitetets utbildningar. Ambitionen med dessa initiativ är att underlätta studenternas inträde på arbetsmarknaden. Ambitionen är att Linnéuniversitetets uppdragsverksamhet avseende utbildning ska öka. I början av 2014 presenterades en utredning kring universitetets uppdragsutbildning. 7 Utredningen visar att universitetet bör utveckla arbetet med uppdragsutbildning avseende såväl övergripande ekonomiska och organisatoriska förutsättningar, som verksamhetsplanering på fakultets- och institutionsnivå. 7 Uppdragsutbildning - erfarenheter, förutsättningar och möjligheter för uppdragsutbildning vid Linnéuniversitetet ( ) 11 (33)

12 Universitetet ska under 2015: implementera projektet utbildningskvalitet utveckla kvalitetssäkringssystemet utifrån de förutsättningar som ges av det nya utvärderingssystemet integrera utbildning på forskarnivå i det övergripande systematiska kvalitetsarbetet samordna översyn av en alumnverksamhet ta fram lämpliga ekonomiska spelregler och organisatoriska förutsättningar som stödjer uppdragsutbildning utveckla och erbjuda studenterna bildningskurser Varje fakultet/nlu ska under 2015: genomföra planen för det systematiska arbetet med utbildningskvalitet påbörja arbetet med att granska utbildningar och formulera självvärderingar enligt kvalitetssäkringssystemet öka antalet studenter på avancerad nivå visa hur studenternas efterfrågan respektive arbetsmarknadens behov påverkar utbildningsutbudet bidra till att underlätta studenters inträde på arbetsmarknaden öka antalet uppdragsutbildningar erbjuda minst två bildningskurser 12 (33)

13 Framstående forskning Linnéuniversitetets forskning har utvecklats under senare år både genom att ett antal Linnaeus University Centers skapats och genom ansträngningar att öka antalet publikationer och externa medel har givit resultat. Fortsatt gäller att forskningsanslag fördelas på individnivå utifrån en bedömning av förmågan att bidra till framgångsrika forskningsmiljöer med särskilt fokus på ökad publikation och ökade externa medel. Externa experter anlitas i arbetet med dessa bedömningar. Det är viktigt att vid fördelning av medel också säkerställa framgångsrik forskningsledning. En målsättning är att den externa finansieringen av forskning ska vara lika hög som den anslagsfinansierade. Externfinansieringen har ökat under senare år men behöver öka ytterligare för att nå upp till önskvärd nivå. 2,5 procent av forskningsanslagen fördelas som stimulans till forskare som är framgångsrika i att erhålla externa medel. Linnéuniversitetets forskningsprestationer i form av vetenskapliga publikationer har ökat med 30 procent från 2011 till Publikationer registreras och kvalitetssäkras i Diva för att därefter bilda underlag för hur fakulteterna fördelar forskningsanslagen. Rektor fördelar också 2,5 procent av forskningsanslagen som stimulans till de forskare som publicerar mest enligt den norska modellen. Även om forskningsprestationerna ökat under senare år behöver kvaliteten och antalet vetenskapliga publikationer öka ytterligare särskilt i internationella tidskrifter. Vid sidan av forskarnas individuella prestationer är det väsentligt att även arbetet med att bygga upp och leda forskningsmiljöer stimuleras. I detta avseende är fakulteternas prioriteringar av stort värde för att stödja forskningsledare. Vetenskapsrådet har fått regeringens uppdrag att föreslå en ny modell för fördelning av regeringens forskningsanslag, d.v.s. utifrån peer-review. I förslaget ska en utvärdering av forskningens kvalitet ske under Linnéuniversitetet behöver bevaka hur fråga utvecklas och ta fram en lämplig organisation för hanteringen. Familjen Kamprads stiftelse har pekat ut Linnéuniversitetet som ett prioriterat lärosäte, vilket skapar goda förutsättningar för att söka medel på de områden stiftelsen prioriterar. Ansökningar görs dock i konkurrens med forskare från andra lärosäten. Rektor har utsett tre forskningssamordnare som ska koordinera arbetet med miljöer och nätverk som kan söka medel från Familjen Kamprads stiftelse. Respektive fakultet ska göra strategiska överväganden angående ansökningar till stiftelsen med tanke på samfinansiering och relationen till fakultetens verksamhet i övrigt. Under 2014 har särskilda ansträngningar gjorts för att diskutera med KK-stiftelsen om möjligheterna till ökad finansiering av stiftelsen för olika ändamål. Det är angeläget att dessa ansträngningar följs upp och leder till ansökningar under Det är även viktigt att fakulteterna arbetar strategiskt i förhållande till andra stora finansiärer såsom VR, Horisont 2020, Formas, Vinnova, Riksbankens jubileumsfond, med flera för att uppnå högre extern finansiering. 13 (33)

14 Universitetet ska under 2015: besluta hur en eventuell förändring av regeringens tilldelningsmodell ska påverka universitetets strategier för forskning och den interna fördelningen av forskningsmedel Varje fakultet/nlu ska under 2015: öka forskningens externfinansiering öka vetenskaplig publicering stödja framgångsrik forskningsledning formulera strategier för arbetet i relation till Familjen Kamprads stiftelse men också i förhållande till andra viktiga forskningsfinansiärer såsom KKstiftelsen, VR, Horisont 2020, Formas, Vinnova, Riksbankens jubileumsfond m fl. 14 (33)

15 Samhällelig drivkraft Linnéuniversitetet ska genom samverkan med bland andra näringsliv, kulturinstitutioner och offentlig sektor vara en drivkraft för regionen och agera kunskapsnav i samverkansprojekt. Universitetets samverkan med regionens företag och organisationer gynnas av de möjligheter till projektfinansiering som finns i EU:s nya regionala utvecklingsfond, programområde Småland och öarna. Andra relevanta projektfinansiärer är Horisont 2020, EU:s nya ramprogram för forskning och innovation. Horisont 2020 inkluderar en förstärkt satsning på excellent forskning, extra satsningar på små och medelstora företag, tvärvetenskapliga samarbeten, satsningar på industriella teknologier och samhällsutmaningar samt förenklade regler för deltagande. En viktig samarbetspartner är KK-stiftelsen som är högskolornas forskningsfinansiär för forskning och kompetensutveckling som sker i samverkan med näringslivet. Det är även viktigt att möta behov av kompetensutveckling av yrkesverksamma. Genom en aktiv alumnverksamhet ska universitetet försöka bidra till att tidigare studenters erfarenhet tas tillvara såväl på universitetet, som i näringsliv och offentlig sektor. Det är nödvändigt att utveckla utbildningarnas arbetslivskoppling för att öka studenternas anställningsbarhet. Lärosätenas arbete med arbetslivskopplingen följs upp av UK-ämbetet. Universitetet kommer i likhet med tidigare år att avsätta strategiska medel för arbetet med samhällelig drivkraft. Dessa medel omfattar 1% av utbildningsanslaget. Fakulteterna har skilda förutsättningar och inriktningar för detta arbete varför medlen kan användas på olika sätt. Samtidigt behöver samverkan mellan universitetets olika delar ses över framför allt när det gäller projekt med aktörer utanför universitetet. Inför 2015 inrättar rektor en kommitté för samhällelig drivkraft som både ska stödja rektors beslutande och samordna fakulteternas arbete på området. Denna kommitté har till sitt förfogande en del av de strategiska medlen för att kunna finansiera olika typer av initiativ. Övriga medel fördelas till fakulteterna som i slutet av året ska redovisa hur dessa medel använts. Universitetet ska under 2015: fortsätta arbetet med samarbetsformer med externa parter initiera nya samarbetsprojekt som är till särskilt gagn för regionen ta fram interna samverkansformer för att underlätta samarbetet med externa parter öka kontakten och aktiviteten i förhållande till alumner fortsätta arbetet med det entreprenöriella universitetet Varje fakultet/nlu ska under 2015: fortsätta arbetet med att koppla utbildningar till arbetslivet öka utbytet av mellan akademi och näringsliv/offentliga organisationer särskilt aktiviteter som involverar studenter öka antalet uppdragsutbildningar formulera mål och strategier för forskningsverksamhetens samhällsrelevans fortsätta arbetet med att hitta externa samarbetspartners inom forskning fortsätta att integrera ett entreprenöriellt förhållningssätt i utbildningar 15 (33)

16 Globala värden Internationalisering Universitetets policy för internationalisering framhåller att internationalisering är en kvalitetsaspekt. Trenden inom internationalisering av högre utbildning är att fokus förskjuts från mobilitet till att internationalisering är något som genomsyrar all verksamhet och att studenter lär sig verka i ett globalt sammanhang. En översyn av utbytesavtalen har gjorts och åtgärder har vidtagits för att kvalitetssäkra avtalen. Rekryteringen av betalstudenter har hittills varit framgångsrik och detta arbete bör fortsätta även under Ett projekt som ska löpa under 2015 är "Global Classroom", med målsättningen att skapa ökad internationalisering på hemmaplan. Under 2015 avsätts liksom tidigare 1% av grundutbildningsanslaget som stöd i internationaliseringsarbetet. Bland annat ska fakulteterna arbeta för att öka studentutbytet. Prioriteringen av kompetensförsörjning och satsning på internationell rekrytering har potential att stärka internationaliseringen förutsatt att de som rekryteras får ett gott mottagande. Fakulteterna ska även planera på vilket sätt avgifter från betalstudenterna ska användas till att stärka kvaliteten på dessa kurser. Universitetet ska under 2015: ta fram en ny policy för internationalisering fortsätta arbetet för strategiska internationella partnerskap kvalitetssäkra mottagandet av internationella studenter, lärare och forskare ta fram en plan för hur den internationella miljön på Linnéuniversitetet ska stärkas fortsätta arbetet med att öka internationella aspekter utbildningarna Varje fakultet/nlu ska under 2015: redovisa en plan för internationaliseringsarbetet öka antalet ut- och inresande studenter och eftersträva en bättre balans mellan dessa öka det internationella lärarutbytet 16 (33)

17 Hållbar utveckling Linnéuniversitetets tillblivelse har ägt rum i en tid som präglas av globala utmaningar som mänskligheten aldrig tidigare har ställts inför utmaningar som kräver ifrågasättande och nytänkande. Universitetet har som kunskapsbärare, utbildare och samhällsaktör möjlighet att spela en central roll för att möta dessa utmaningar och bidra till att ställa om samhället i en hållbar riktning. Samtliga akademiska ämnen såväl som förvaltningen är viktiga i detta arbete. Arbetet med hållbar utveckling vid Linnéuniversitetet är brett och innefattar allt, från internt hållbarhetsarbete, såsom universitetets direkta miljöpåverkan, till ett bredare grepp om hållbarhetsfrågor i grundutbildning, forskning och i samverkan med övriga samhället. Hållbar utveckling är inte en isolerad fråga utan bör integreras i verksamhetens alla nivåer och i alla delar av organisationen. Flertalet av de övergripande målen i förslaget på ny vision och strategi har tydlig relevans för arbetet med hållbar utveckling. I Linnéuniversitetets föregående strategi står framskrivet att universitetet ska arbeta för att miljöcertifieras. Rektor har beslutat att denna process ska påbörjas under Strategierna för att nå de övergripande målen lämnar utrymme för olika tolkningar, vilket kan ge upphov till en stor variation av konkreta åtgärder. En avgörande förutsättning för att arbetet med hållbar utveckling vid Linnéuniversitetet ska vara fruktbart och få ett brett stöd i verksamheten är att medarbetarna bjuds in till att vara med och formulera konkreta åtgärder och/eller handlingsplaner. Genom sådana dialoger kan motivation och engagemang för hållbarhetsfrågor skapas och en sådan process kan i sig ses som ett lärande för hållbar utveckling. Universitetet ska under 2015: inleda processen med att miljöcertifiera universitet Varje fakultet/nlu ska under 2015: säkerställa att hållbarhetsmålen uppnås 8 8 Hållbarhetsmål (Dnr 2012/393) 17 (33)

18 Lika villkor Lika villkorsarbetet bedrivs utifrån en målsättning att arbetsplatsen och utbildningsmiljön ska vara en god och inkluderande arbetsmiljö, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Krav på åtgärder och förebyggande/främjande verksamhet som universitetet har att utgå från finns i första hand i diskrimineringslagen, men även i föräldraledighetslagen och arbetsmiljölagen. Enligt diskrimineringslagen ska alla högskolor och universitet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för alla studenter och medarbetare oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Universitetet ska också arbeta för att uppnå de nationella handikappolitiska och jämställdhetspolitiska målen. Arbetet med lika villkor är nära knutet till både värdegrundsarbetet, social hållbar utveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete, och ingår som en del i universitetets systematiska kvalitetsarbete. För att nå upp till de övergripande målen och leva upp till de krav som ställs på Linnéuniversitetet som arbetsgivare och utbildningsanordnare, behöver chefers, medarbetares och studenters kunskaper om området öka. Detta är en förutsättning för att kunna arbeta vidare med att undanröja hinder för lika villkor. Universitetet ska under 2015: utveckla jämställdhetsindikatorer så att beslut vilar på underlag där konsekvenser för kön beaktas påbörja integrering av lika villkor i all ordinarie verksamhet, med jämställdhetsintegrering som metod erbjuda lärare kompetensutveckling i normkritisk pedagogik Varje fakultet/nlu ska under 2015: redovisa planering av utbildningsinsatser för medarbetare inom lika villkorsområdet redovisa förekomsten och relevansen av lika villkor i programutbildningar redovisa vilken information om diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling som förmedlas till lärare och studenter, samt hur den förmedlas 18 (33)

19 Verksamhetsstöd Den 1 januari 2013 infördes en ny organisation, vars syfte är att tydliggöra ledningsansvaret för verksamhetens utveckling, kvalitet och resultatuppföljning. Utgångspunkten är att universitets- och fakultetsförvaltning är två delar av ett gemensamt verksamhetsstöd. Rektors delegation ger universitetsdirektören mandat att leda utvecklingsarbetet. Tanken är att arbetet ska bedrivas i dialog mellan universitets- och fakultetsförvaltning. Det är väsentligt att arbetsflöden löper enhetligt, smidigt och effektivt över organisatoriska gränser och att de olika nivåerna hakar i varandra. För att effektivisera och kvalitetssäkra verksamhetsstödet ses administrativa arbetsflöden, områden och funktioner över Metod- och arbetssätt ses över utifrån uppdragsbeskrivningar och resultatredovisningen ska förbättras efter hand. Syftet med översynen är att samla kompetenser, utveckla professionerna och skapa delaktighet för att höja kvalitet, förenkla, standardisera, förbättra och effektivisera. Under 2013 sjönk kostnaderna för universitetsförvaltningen vilket medförde en lägre overheadkostnad samtidigt som ett flertal förbättringsåtgärder har genomförts inom ramen för befintliga eller sänkta kostnader. En försvårande förutsättning är dock de kostnadsökningar som inte kompenseras genom pris- och löneomräkning och som i liten utsträckning kan påverkas av universitetet. Antalet avdelningar på universitetsförvaltningen minskade när arbetsområden fördes samman i den nya organisationen. För samtliga avdelningar gäller att uppdragen och ansvarsområdena ska tydliggöras i förhållande till det samlade verksamhetsstödet. Fakultetskanslierna har bemannats med administrativ personal från de tidigare institutionerna samt från nämndkansliet. Avsikten är att kanslifunktioners relation till universitetsförvaltningen ska fördjupas. Ansvaret för att samordna fakultetskanslierna och dess personal har kanslichefen. Universitetsförvaltningen bistå kanslierna med olika expertfunktioner. För att underlätta utvecklingsarbetet och bidra till att stärka Linnéuniversitetets kvalitetskultur har ett råd för utveckling av verksamhetsstödet (RUV) inrättats. Rådet har en bred sammansättning där alla fakulteter är representerade och ledamöterna ska på olika håll fånga upp händelser och behov som rör verksamhetsstödet Rådet formulerar nya förbättringsområden inom verksamhetsstödet med fokus på ökad effektivitet och kvalitet. Rådet är inte beslutande, utan beslut tas i den gängse beslutsprocessen. Under hösten 2014 presenterades uppföljningar av den nya organisationen för respektive fakultet och för universitetsförvaltningen. Samtidigt presenterades en enkät över interkommunikationen och en uppföljning av arbetssituationen för fakultetskansliernas chefer. Generellt visar dessa uppföljningar att den nya organisationen har landat väl och bidragit till en rad förbättringar men även att delar behöver förbättras När det gäller verksamhetsstödet handlar det framför allt om att skapa tydligare kommunikationsvägar, tydliggöra uppdraget för vissa funktioner och fortsätta förbättra samverkan mellan universitetsförvaltningens avdelningar och fakultetskanslierna. 19 (33)

20 Universitetsförvaltningen ska under 2015 fortsätta förbättra samarbetet mellan universitetsförvaltningen och fakultetskanslierna för att hitta effektivare administrativa processer och lösningar utifrån genomförda uppföljningar föreslå och genomföra förbättringar fortsätta det kontinuerliga förbättringsarbetet inom givna ekonomiska ramar Varje fakultet/nlu ska under 2015 delta i arbete med att effektivisera och förbättra det samlade verksamhetsstödet minska kostnadsandelen för det fakultetsgemensamma verksamhetsstödet i förhållande till fakultetens totala kostnader utifrån genomförda uppföljningar föreslå och genomföra förbättringar 20 (33)

21 Universitetsbiblioteket Efter ett par år av stora omstruktureringar har universitetsbiblioteket (UB) uppnått ett läge där både förändringar i arbetssätt och bemanning nu börjar ge önskad effekt. UB:s uppdrag avseende utbildningsmiljö håller på att fullföljas. Några oklarheter kvarstår för hur ett samlat stöd för IKT och e-lärande ska formeras. Ett samlat stöd omfattar resurser i både UB och fakulteterna samt i den universitetspedagogiskt enheten. Många av de verksamheter och utvecklingsprojekt som UB är involverat i präglas av att det krävs samordning med flera aktörer både inom och utanför universitetet. Förutom utbildningsmiljö kan nämnas publiceringsfrågorna, ny webb, det stadsintegrerade universitetet i Kalmar och ett förväntat samarbete med Landstinget i Kalmar kring sjukhusbiblioteksverksamheten. Nationellt pågår utvecklingsprojekt kring SwePub Analys och CRIS-system som påverkar Linnéuniversitetets arbete med rapportering av publikationer och annan forskningsdata. Under 2015 förväntas UB ta över ansvaret för Forskningsdatabasen i och med att systemförvaltningsmodellen pm3 etableras fullt ut. Nyligen fattades beslut om att ansvaret för Adobe Connect läggs in i systemansvaret för utbildningsmiljö. UB står inför upphandlingar av nytt discoverysystem och förmodligen även bibliotekssystem. Utifrån en kartläggning av utrustning och lokaler/studios för medieproduktion ska UB att driva frågorna för hur ett samlat stöd för bland annat digitala lärresurser skulle kunna formeras på Linnéuniversitetet. Det ökade ansvaret för support av forskningsdatabasen innebär att se över rutiner och att sätta upp nya flöden. Syftet är att öka synligheten för universitetets publikationer och att öka möjligheten för kontakter mellan forskare och forskargrupper nationellt och internationellt. Arbetet siktar på en webbintegration med övrig forskningskommunikation. Med utgångspunkt i behov av olika utbildningar och i samråd med utbildningsansvariga planerar Studieverkstaden introducerande föreläsningar och workshops om akademiskt skrivande och studieteknik. Satsningar på internationella studenter är fortsatt prioriterade. Digitalt stöd i form av guider och filmer i informationssökning utvecklas. En studie visar att forskarstuderande har behov av utbildningsinsatser avseende informationsinhämtning, referenshantering och publiceringsfrågor. UB har även tagit initiativ till att få en samlad bild av publiceringsverksamheten på Linnéuniversitetet. Tillsammans med kommunikationsavdelningen har UB kartlagt skriftserier, rapporter och annan utgivning. Syftet är att utveckla stöd och former för en mer digital och samordnad publiceringsverksamhet. UB har tagit initiativ till lokalutvecklingsprojekt och under 2015 ska en ny studiemiljö etableras av ljudzoner. 21 (33)

22 Budget 2015 FEH FHL FKH FSV FTK NLU Ekonomihögskolan Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Fakulteten för konst och humaniora Fakulteten för samhällsvetenskap Fakulteten för teknik Nämnden för lärarutbildning Ekonomiska planeringsförutsättningar 2015 Alla belopp i tabellerna är i respektive års prisnivå fram t.o.m Kolumnen Plan 2015, som är de värden som gällde vid styrelsens beslut om verksamhetsplanering och ramar i juni, är i 2014 års prisnivå. Övriga värden för 2015 och framåt är i 2015 års prisnivå. I tabell 1 sammanfattas de ekonomiska förutsättningarna för Linnéuniversitetets anslag enligt budgetpropositionen. Tabell 3 visar vari förändringen av takbeloppet mellan 2014 och 2018 består. Tabell 1. Ekonomiska planeringsförutsättningar 2015, anslag tkr i 2015 års prisnivå. Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp) Utökning lärarutbildningen mm enl vårpropositionen Utfall Utfall Budget Plan Budget Plan Plan Plan Nya utbildningsplatser enl budgetpropositionen, ännu ej fördelade Summa Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå Särskilda medel Fortbildning av journalister (Fojo) Utrustning till Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) Kvalitetsbaserad resursförstärkning Summa tilldelade anslag Lnu bedömning av tilldelning Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå I planeringsförutsättningarna för 2015, som styrelsen beslutade i juni, beräknades att Linnéuniversitet skulle tillföras 13 Mkr 2015 för den satsning på lärarutbildning och viss vårdutbildning som aviserades av den dåvarande regeringen i vårpropositionen. I budgetpropositionen för 2015 har nuvarande regering tagit bort denna satsning och istället aviseras en satsning på nya utbildningsplatser till ett värde av 383 Mkr för De nya platserna är inte fördelade i budgetpropositionen utan detta kommer att ske i regleringsbreven, som beräknas vara klara 18 december. Linnéuniversitetet har beräknat att universitetets andel av de nya platserna blir ca 18 Mkr eller ca 5 procent av den totala satsningen, vilket i stort sett motsvarar universitetets andel av de totala utbildningsanslagen. En uppräkning av beloppet för åren har skett i proportion till regeringens information om i vilken takt antalet platser ska öka. Se tabell 2. I övrigt har regeringen i huvudsak kvar den tilldelning av anslag som aviserats i tidigare budgetpropositioner. 22 (33)

23 Tabell 2. Tabell 3 visar förändringen av takbeloppen. Där framgår att den tillfälliga satsningen på utbildningsplatser som planerat upphör 2016, liksom att minskningar fortsätter för att finansiera utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildning samt vårdoch ingenjörsutbildning. Pris- och löneomräkningen uppgår till 0,8 procent för 2015 (7,7 Mkr). Samtidigt minskar regeringen 2015 de anslag som omfattas av pris- och löneomräkning för att möjliggöra prioriterade satsningar. Minskningen är för Linnéuniversitetet är 0,9 Mkr. Anslag för de nya utbildningsplatserna tillkommer i regleringsbreven. Av tabell 3 framgår att för Linnéuniversitetet innebär ökningarna/minskningarna en i stort sett oförändrad anslagsnivå Universitet kan inte räkna med att nya medel tillförs, men å andra sidan behöver universitet inte planera för en minskad anslagsnivå vilket har varit fallet de senaste åren. En konsekvens av den stagnerade anslagsnivån är att fakulteterna vid planering av nya program eller utökning av program måste räkna med att finansiera konsekvensökningar inom nuvarande anslagsnivå, d.v.s. genom omfördelningar. Tabell 3. Förändring av anslag på grundnivå och avancerad nivå (takbeloppet) mellan 2014 och 2018 enl. budgetpropositionen, tkr. Rev budget Takbelopp fg år Utbyggnad av högskoleingenjörsutbildningen Tillfällig satsning på högskoleplatser Tillfällig satsning på sjuksköterskor och ingenjörsutbildningar upphör Omfördelning av platser inom lärarutbildningarna Utbyggnad av speciallärarutbildning 360 Reducering i enlighet med propositionen Bäst i klassen -688 Finansiering av utbyggd läkar- och tandläkarutbildning Finansiering av utbyggd av vård- och ingenjörsutbildning Minskning enl avsnitt Pris- och löneomräkning Övrigt Takbelopp aktuellt år Nya utbildningsplatser (beräknat) (33)

24 De belopp som anges i tabell 1 och 3 för universitets andel av de nya utbildningsplatserna, är uppskattningar. Beloppen som meddelas i regleringsbrevet kan bli annorlunda vilket är en osäkerhetsfaktor i universitets budget. Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå Enligt budgetpropositionen beräknas anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå vara oförändrade under perioden Enligt tidigare budgetpropositioner skulle de framtida beloppen påverkats av omfördelning mellan lärosätena baserad på kvalitetsindikatorer. I årets budgetproposition föreslås inga omfördelningar för För kommande år aviseras ökade forskningsanslag och förslag till fördelning lämnas i budgetpropositionen för Särskilda medel Särskilda medel tilldelas för fortbildning av journalister samt för utrustning och praktikplatser för sjöbefälsutbildningen. I budgetpropositionen aviseras även medel för kvalitetsbaserad resursfördelning och kvalitetsförstärkning. Dessa medel ges som bidrag och är inte en del av takbeloppet. I föreslagen budget har endast ett mindre belopp, 3 mkr, räknats med till de utbildningar som utvärderats med omdömet mycket hög kvalitet. Ytterligare medel kan tillkomma ur detta anslag samt ur det anslag på totalt 125 Mkr som regeringen avsatt för förstärkning av resurserna till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap samt till lärar- och förskoleutbildningar. Eftersom den slutliga fördelningen av bidragsmedlen inte är känd är även detta en osäkerhetsfaktor i universitetets budget. Tilldelningen bör dock bli högre än budgeterat. 24 (33)

25 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Prognos av anslagsutveckling och helårsstudenter Linnéuniversitetet rapporterar regelbundet prognos över helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) samt anslagsutveckling till utbildningsdepartementet. Den senaste prognosen från oktober 2014 omfattade endast år 2014 eftersom förändringar i anslagstilldelningen skulle aviseras i budgetpropositionen. I tabell 4 redovisas den beräknade utvecklingen om medelstilldelningen blir som universitetet beräknar i sin budget. Tabell 4. Prognos över anslagsutvecklingen i 2015 års prisnivå, tkr. Anslagsutveckling - takbeloppet 2013 Budget 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan Antal helårsstudenter Värdet av prognostiserade hst/hpr Takbelopp (exkl utökning av utbildningsplatser) Takbelopp (inkl beräknad utökning av utbildningsplatser) Linnéuniversitetets helårsstudenter har de senaste åren minskat successivt som en konsekvens av minskat takbelopp. Universitetet bedriver fortfarande utbildning till ett värde som överstiger det tilldelade takbeloppet, som för 2014 uppgår till 976 Mkr. Värdet av överproduktionen beräknas till 8 Mkr. För 2014 förutses en mindre ökning enligt de anslagsökningar som aviserats i budgetpropositionen och därför räknar universitetet med att den nivån behålls de kommande åren. I och med att utbildningsvolymen är större än takbeloppet kan Linnéuniversitetet tillgodoräkna sig den så kallade överproduktionen av prestationer till kommande år. De år då utbildningsvolymen är lägre än takbeloppet kan detta avräknas som intäkter. Totalt har Linnéuniversitetet möjlighet att spara överproduktion till ett värde om cirka 100 Mkr. 25 (33)

26 Tabell 5. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: ekonomiska förutsättningar, tkr Ekonomiska förutsättningar Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Takbelopp Ev utökning av takbeloppet Avräknat anslagssparande Intäkt av anslag Till (-) / från (+) myndighetskapitalet Medel att disponera Takbeloppets förutsättningar Kapitalförändring utb.omr.totalt Utbildning till ett värde av Utgående balans anslagssparande Utgående balans överproduktion Den kapitalförändring (resultat) som utbildningsområdet som helhet har uppnått. 2 Värdet av den utbildning som producerats. Mellanskillnaden ned till takbeloppet är överproduktion som delvis får sparas till kommande år. 3 Anslagsspararande utgörs av takbelopp (grundutbildningsanslag) som tidigare år inte har avräknats, då utbildningens värde understeg tilldelat takbelopp. 4 Överproduktion uppstår när utbildningens värde överstiger tilldelat takbelopp. Denna kan avräknas i framtiden om Lnu bedriver utbildning till ett värde som understiger takbeloppet. Maximalt kan överproduktion till ett värde av 10 % av takbeloppet sparas. Myndighetskapitalets utveckling visas i tabell 6. Under 2013 redovisade utbildningen ett överskott på 20 Mkr vilket ökade myndighetskapitalet. Avsikten är att myndighetskapitalet från 2014 ska vara oförändrat eller öka. Tabell 6. Totalt myndighetskapital, tkr Ekonomiska förutsättningar Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Ingående myndighetskapital Årets kapitalförändring Utgående myndighetskapital Förslag till fördelning av anslag Fördelning av medel till fakulteterna/nlu för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och strategiska satsningar föreslås ha samma proportion som för Fördelningen blir då enligt tabell 7. Tabell 7. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: medel att disponera, tkr Medel att disponera Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar Medel att fördela till fakulteter Medel att disponera (33)

27 Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar för 2015 föreslås uppgå till Mkr, vilket motsvarar drygt 3 procent av takbeloppet. Strategiska satsningar inriktas på åtgärder som förs fram i detta dokument och sammanfattas i tabell 8. Tabell 8. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: universitetsövergripande strategiska satsningar, tkr Universitetsövergripande strategiska satsningar Budget Plan Budget Strategiskt kompetensförsörjningsarbete Utveckling och kvalité i utbildning Internationalisering Hållbar utveckling Lika villkor Psykologutbildning Universitetsgemensamma projekt Språkstöd Innovationsmastern, strategiskt utvecklingsstöd Samhällelig drivkraft Medel att fördelas efter fakultetens resultat Strategiska medel enligt tidigare rektorsbeslut* Medel att fördela senare/strategisk resurs Det entreprenöriella universitetet UPE utökat uppdrag Totalt strategiska satsningar Inkl Summer Academy och Global classroom 2 Avsättning för universitetsgemensamma projekt. Ej sökbara för fakulteterna 3 Sista året är Flyttas till fakulteternas anslag. Fakulteterna/NLU tilldelas 966 Mkr vilka i ett första steg fördelas proportionellt på samma sätt som Fördelningen justeras med anledning av de förändringar som aviserats i budgetpropositionen och omfördelningar. 1,2 Mkr föreslås som förstärkning till uppbyggnaden av psykologutbildningen. 2 Mkr fördelas till fakulteterna baserat på ekonomiskt utfall 2014 i form av att fakulteter med positivt utfall tillförs medel. Fördelning av beräknat anslag för nya utbildningsplatser baseras på äskanden från fakulteterna. Kriterier vid fördelningen har varit att utbildningarna riktar sig mot arbetsmarknadens behov, att ökningen kan ske under 2015 och att utbildningar på avancerad nivå prioriteras. En uppföljning av utvecklingen 2015 ska genomföras. En preliminär fördelning har gjorts mellan fakulteterna och rektor förslås få i uppdrag att fördela återstående medel. 4 Mkr bör fördelas i syfte att stimulera internationellt studentutbyte, framförallt för de fakulteter som idag har låga tal för in- och utresande studenter. Tilldelningen till lärarutbildningen (via NLU) baseras på dialog mellan fakulteterna och NLU med avseende på möjligt söktryck och avhoppsfrekvens. Tilldelat belopp är lägre än det som ursprungligen planerades för 2014 men högre än verklig produktion 2014 som prognostiseras till ca 137 Mkr. 27 (33)